Swedish Geotechnical Institute (SGI)
Not a member yet
807 research outputs found
Sort by
In situ classification of contaminated soil
No full textSyftet med denna publikation är att ge råd om hur man bör gå tillväga vid in situ-klassificering av jordmassor. I publikationen presenteras en metodik för klassificeringen. Olika provtagningsstrategier som förekommer vid klassificering av jordmassor beskrivs och jämförs. Målet med klassificeringen är att undvika felklassning, det vill säga man vill undvika att förorenade jordmassor lämnas kvar utan åtgärd eller att rena jordmassor schaktas bort i onödan. En bra provtagningsstrategi ska därför ha låg sannolikhet för felklassning. I publikationen presenteras ett antal exempel och tumregler, bland annat för hur man bedömer hur bra en viss provtagningsstrategi är samt hur man väljer en lämplig storlek på beslutsenheten. Publikationen vänder sig till olika aktörer som arbetar med förorenade områden såsom verksamhetsutövare, tillsynsmyndigheter, konsulter och entreprenörer.Utgåva 3, augusti 2024</p
Låg beredskap – trots stor oro för fler framtida extremhändelser
No full textAv dem som tror att naturrelaterade extremhändelser kommer att bli vanligare om tio år anses klimatförändringen vara den huvudsakliga anledningen. Detta visar en undersökning som Novus gjorde i maj 2023 på uppdrag av Statens geotekniska institut (SGI). Syftet har varit att få kunskap om medborgarnas erfarenheter, åsikter och beredskap vad gäller extremhändelser i Sveriges tio identifierade riskområden för ras, skred, erosion och översvämning.
Convert fiber sediment to hydrochar. : New technology to eliminate landfilling and extract energy when remediating fiberbanks.
No full textVid tillverkning av papper och pappersmassa släpptes tidigare stora mängder träfibrer ut i vattenmiljön, tillsammans med olika miljöföroreningar. Träfibrerna har på många platser ansamlats på sjöbotten och bildat så kallade fiberbankar. Fiberbankarna innehåller ofta höga halter av klorerade organiska miljögifter och metaller som riskerar att spridas till den omgivande vattenmiljön. Muddring och efterbehandling på land kan vara ett saneringsalternativ. Syftet med den här förstudien var att utvärdera om hydrotermisk karbonisering (HTC) i kombination med våtoxidation kan användas för att omvandla fibermaterial från fiberbankar till hydrokol samtidigt som energi kan utvinnas. Hydrokol har ett högt energivärde och skulle kunna förbrännas i en avfallsklassad förbränningsanläggning så att de organiska miljögifterna destrueras. Förstudien gjordes i samarbete med företaget C-Green som har utvecklat en process (OxyPower HTCTM) där värmen som bildas vid våtoxidation återanvänds. I förstudien testades fibersediment från tre olika fiberbankar, med olika typer av träfibrer och miljöföroreningar, i företagets labbreaktor. I kombination med kemiska analyser av metaller och klorerade organiska miljögifter (PCB; polyklorerade bifenyler, PCDD; polyklorerade dioxiner, PCDF; polyklorerade furaner och DDX; diklordifenyltrikloretan (DDT) och dess nedbrytningsprodukter) undersöktes om ämnena återfanns i hydrokolet eller i det våtoxiderade vattnet efter behandling. Resultaten visade att samtliga sediment kunde omvandlas till hydrokol på ett effektivt sätt. De organiska miljögifterna återfanns i hydrokolet men kunde inte hittas i några kvantifierbara halter i det våtoxiderade vattnet. Metallerna återfanns dock i både hydrokol och det våtoxiderade vattnet. Vår förstudie visar på potentialen att omvandla fibersediment till hydrokol med OxyPower HTCTM tekniken. Erfarenheter från ett pilotskaleförsök skulle dock behövas för att ge säkrare energi och kostnadskalkyler för eventuella framtida saneringsprojekt.
Utvärdering av hydrodynamisk modellering i små avrinningsområden : Fallstudie Mörviksån, Åre, avrinningsförhållanden och flöden
No full textDenna rapport redovisar ett uppdrag som utfördes av SWECO på uppdrag av SGI, med syfte att ta fram bättre underlag för utredning och riskbedömning av erosion och sedimenttransport i små avrinningsområden. Arbetet bestod av en fallstudie i Mörviksån där information om avrinning kopplades till en skyfallshändelse i juni 2003. Syftet var att utvärdera hur beräkningar med hydrodynamisk modell överensstämmer med mätningar och observationer i fält. I arbetet har SWECO’s modell och modelleringsverktyg tillämpats. Slutsatser och rekommendationer i rapporten är författarnas och behöver inte överensstämma med beställarens
Klimatpåverkan från geokonstruktioner för byggnader : En litteraturöversikt (2020-2023)
No full textUnder de senaste åren har minskning av inbäddade koldioxidutsläpp från byggnader blivit allt viktigare för att uppnå ett klimatneutralt byggande. Hittills har forskningen om klimatneutralt byggande huvudsakligen fokuserat på klimatpåverkan från byggmaterial i marköverbyggnaden, särskilt stommaterial. Däremot har klimatpåverkan från geokonstruktioner fått begränsad uppmärksamhet i litteraturen. Syftet med denna litteraturöversikt var att sammanfatta den aktuella kunskapen om klimatpåverkan från geokonstruktioner för byggnader, baserat på 45 fallstudier som presenterats i 15 utvalda vetenskapliga artiklar publicerade mellan januari 2020 och juli 2023. Målet var dels att kartlägga klimatpåverkan från geokonstruktioner baserat på dessa fallstudier, dels att identifiera eventuella kunskapsluckor inom området
Klimat- och sårbarhetsanalys för Statens geotekniska institut
No full textFörordning 2018:1428 om myndigheters klimatanpassningsarbete trädde i kraft den 1 januari 2019. Enligt förordningen är SGI ålagd att göra en klimat- och sårbarhetsanalys (KSA) som ska ligga till grund för myndighetens inriktning och utformning av klimatanpassningsarbetet. En klimat- och sårbarhetsanalys är en samlad analys och bedömning av klimatrelaterade risker utifrån sårbarhet och exponering för klimatrelaterade faror, för samhälle och ekosystem. I den här rapporten redovisas resultatet från den klimat- och sårbarhetsanalys som har genomförts under våren 2024. Den utgör SGI:s andra klimat- och sårbarhetsanalys i ordningen. Den första analysen genomfördes 2020 och låg till grund för SGI:s handlingsplan för klimatanpassning för åren 2021–2025 (handlingsplan nummer två i ordningen). I det arbetet lyftes de nationella utmaningarna ras, skred och erosion fram som särskilt viktiga för SGI att prioritera och dessa frågor fick även en framträdande roll i den andra handlingsplanen för klimatanpassning. Tillsammans med Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) hade SGI under åren 2019–2021 regeringens uppdrag att identifiera särskilda riskområden för ras, skred, erosion och översvämning som är klimatrelaterade. Uppdraget resulterade i att tio nationella riskområden pekades ut och rangordnades. Denna rapport omhändertar i allt väsentligt frågorna kring ras, skred och erosion och har legat till grund för SGI:s styrning av klimatanpassningsarbetet mot dessa tio nationella riskområden. Den analys som presenterades i riskområdesrapporten är aktuell och kan fortsatt tjäna som en klimat- och sårbarhetsanalys avseende de indirekta farorna ras, skred och erosion. Den föreliggande klimat- och sårbarhetsanalysen är en komplettering till riskområdesrapporten, för att få en mer heltäckande analys av frågor inom SGI:s ansvarsområde. Vi har valt att komplettera med de indirekta farorna marksättningar, erosion i vattendrag och PFAS-spridning. Motiven till att dessa faror har valts ut beskrivs i kapitel 4:1, 5:1 och 6:1. Riskområdesrapporten och den föreliggande KSA:n utgör ett samlat underlag för SGI:s tredje handlingsplan för klimatanpassning, som ska gälla för åren 2025–2027. I arbetet har SGI fått stöd av SMHI och följt framtagen metodik för utförandet av en klimat- och sårbarhetsanalys
Klimatpåverkan från stabilitetshöjande åtgärder : Åtgärdsprojekt inom Älvängens västra industriområde, Ale kommun
No full textHuvudsyftet med denna rapport var att beräkna klimatpåverkan från ett utfört stabilitetshöjande åtgärdsprojekt inom Älvängens västra industriområde, Ale kommun, baserat på projektspecifika mängduppgifter och klimatdata. Klimatberäkningarna omfattar samtliga utförda åtgärder, dvs. tryckbank, avlastningsschakt och naturanpassade erosionsskydd. Den totala klimatpåverkan (moduler A1-A5 och D) från det utförda åtgärdsprojektet uppgår till 934,8 ton CO2e, varav modul A1-A5 står för 88,7 % (832,9 ton CO2e) och modul D för 10,9 % (101,9 ton CO2e). I denna studie avser modul D klimatpåverkan i samband med den minskade elproduktionen (42,97 MWh per år) vid Lilla Edets vattenkraftverk, eftersom den anlagda tryckbanken utmed Göta älv skulle kunna orsaka en genomsnittlig dämningseffekt på 1,4 mm. När det gäller fördelningen av den totala klimatpåverkan mellan de olika åtgärderna svarar tryckbank för 89,9 % (totalt 840,6 ton CO2e inklusive modul D), avlastningsschakt för 8,4 % (78,6 ton CO2e) och erosionsskydd för 1,4 % (13,2 ton CO2e). Klimatpåverkan från åtgärden med tryckbank (738,7 ton CO2, modul A1-A5) är till stor del kopplad till tryckbanksmassor (45,1 %) och dieselförbrukning av arbetsmaskiner på arbetsplatsen (42,2 %). Tryckbanksmassornas klimatpåverkan kommer från produktionsskedet (33 %), följt av transport (12,1 %). Bidraget från dieselförbrukningen på arbetsplatsen fördelas mellan arbetsmaskiner på följande sätt: mudderverk (utläggning av tryckbanksmassor) 17 %, bogserbåt (transport av tryckbanksmassor mellan utlastningspunkt och utläggningsområden) 9,3 %, hjullastare (transport av tryckbanksmassor från upplag till utlastningspunk) 9,1 % och grävmaskin (utlastning av massor från utlastningspunk till pråmar) 6,8 %. För att ytterligare minska den totala klimatpåverkan från det utförda åtgärdsprojektet bör fokus läggas på bland annat inköp och transport av bergkrossprodukter med mindre klimatpåverkan. Dessutom skulle det vara värdefullt att undersöka möjligheter att minska klimatpåverkan från drivmedelsförbrukning för arbetsmaskiner på byggplatsen
Numerisk stabilitetsanalys av befintliga järnvägsbankar : En jämförelse mellan konstitutiva modeller
No full textUnder 2019–2021 utfördes en förstudie vid Statens geotekniska institut kallad Stabilitetsberäkning av befintliga järnvägsbankar (Dehlbom et al., 2021). I projektet utfördes bland annat analytiska stabilitetsberäkningar för två befintliga järnvägsbankar belägna nordost om Örebro. Beräkningarna utfördes med olika typer av indata för hur tåglasten ska beaktas samt hur indata till beräkningar ska bestämmas. Syftet med förstudien var att ta fram underlag för att i ett potentiellt kommande projekt utveckla metodik för stabilitetsberäkningar för befintliga järnvägsbankar. För att erhålla jämförelser med resultat från numeriska beräkningar har föreliggande projekt genomförts. I rapporten beskrivs materialmodellerna NGI-ADP och NGI-ADP Soft som har använts i utförda beräkningar. Uppdraget har finansierats av Statens geotekniska institut. Författare till rapporten är David Rudebeck, Bo Vesterberg och Björn Dehlbom, SGI. Rap-porten har granskats av Hans Mattsson, Luleå tekniska universitet och Helene Kennedy, SGI, som har bidragit med värdefulla synpunkter på rapporten
Långsamma skred i skiktad siltig jord : Förstudie – BIG A2022-01
No full textI slänter med siltiga jordar i anslutning till Trafikverkets befintliga vägar och järnvägar i Västernorrlands län, har kryprörelser identifierats. Det finns ett behov av att kunna identifiera områden med risk för sådana kryprörelser, få en bättre förståelse för dessa mekanismer och under vilka förutsättningar dessa kan utvecklas till skred, vilket ger möjlighet att analysera och övervaka dessa riskområden. I denna förstudie görs en genomgång av problemet varför långsamma skred i siltig jord uppstår och under vilka förutsättningar dessa förekommer. Vidare presenteras en kunskapsöversikt baserat på svenska och internationella erfarenheter. I förstudien ingår också en översiktlig redogörelse för möjligheten att analysera fenomenet genom numerisk modellering och avancerade laboratorieförsök samt att beskriva vilka övervakningssystem som kan vara lämpliga i identifierade riskområden. Förslag ges också till fortsatt arbete. Rapporten är utformad så att de olika studier och analyser som genomförts finns beskrivna i varsin bilaga (1–7) och själva huvudrapporten är en sammanfattning av bilagorna med slutsatser från dessa. Studien har genomförts av medarbetare på Statens geotekniska institut (SGI), Chalmers tekniska högskola (Chalmers) och Luleå tekniska universitet (LTU). De som genomfört studien är Hjördis Löfroth (uppdragsledare), Hanna Fritzson, Martin Holmén, Karin Lundström och David Rudebeck, SGI, Ayman Abed och Minna Karstunen, Chalmers, samt Qi Jia och Jan Laue, LTU. Från Trafikverket har Eva-Lotta Olsson (FoI-handläggare), Mikael Ånäs, Stefan Johansson och Freja Söderberg bidragit till studien
Ämnesspecifika data för fyra perfluorerade ämnen - en kunskapssammanställning
No full textDenna rapport sammanställer aktuell kunskap om fysikalisk-kemiska egenskaper som fyra perfluorerade ämnen, PFOA, PFNA, PFHxS och PFOS, har. Rapporten omfattar dels parametrar som beskriver hur ämnena sprids i mark, dels parametrar som tillämpas för att bedöma de hälso- och miljörisker som ämnena kan utgöra. I rapporten redovisas även kunskapsläget avseende bakgrundshalter av PFAS i mark, både ur ett svenskt och internationellt perspektiv. En översiktligt beskrivning av kommersiellt tillgängliga analysmetoder för att kvantifiera PFAS i mark och grundvatten ges. Slutligen redovisas ett förslag till en metodik för hur analysdata som underskrider analysen rapporteringsgräns kan hanteras vid beräkning av summahalt av PFOA, PFNA, PFHxS och PFOS