Swedish Geotechnical Institute (SGI)
Not a member yet
807 research outputs found
Sort by
Coastal erosion processes
No full text(1) Stranderosion - vad är det?; (2) Hur ser våra stränder ut?; (3) Vilka krafter påverkar våra stränder?; (4) Vad leder krafterna till?; (5) Hur påverkas stränder av mänsklig aktivitet?; (6) Hur kan man mäta och modellera det som påverkar våra stränder?; (7) Hur kan man mäta och modellera förändringar hos våra stränder
Swedish Geotechnical Institute, SGI, as coordinator for coastal erosion protection in Sweden
No full text(1) Inventering av tidigare arbete; (2) Stranderosion - begrepp och avgränsning; (3) Integrerad förvaltning av kustområden; (4) Omvärldsanalys - intressenter och aktörer; (5) Kompetensbehov; (6) Finansiering av åtgärder; (7) Roll och arbetsuppgifter inom stranderosion; (8) Organisation; (9) Handlingspla
Coastal erosion protection. Types, Design, Modelling
No full text(1) Kustskydd - generellt betraktelsesätt; (2) Olika typer av erosionsskydd; (3) Utformning / dimensionering / modellering; (4) Exempel på uförda erosionsskyd
Quick clay - Formation and geotechnical properties. Literature study
No full text(1) Kvicklera; (2) Leras beståndsdelar; (3) Bildning av kvicklera; (4) Geotekniska egenskaper hos kvicklera; (5) Exempel på kvicklereförekomst vid några olika försöksplatse
Mechanical properties of residues as unbound road materials - experimental tests on MSWI bottom ash, crushed concrete and blast furnace slag. Diss
No full textThe study has concentrated on residues in unbound road layers. The materials selected were processed municipal solid waste incinerator (MSWI) bottom ash, crushed concrete and air-cooled blast furnace slag (AcBFS). The deformation on loading the possible strength development over time and the resistance to mechanical and climatic action were studied in the laboratory and in the field The results were compared with those of the conventional aggregates they could possibly replace, such as sand, gravel and crushed rock. The methods used in the laboratory were cyclic load triaxial tests, Los Angeles tests, micro-Deval tests and freeze-thaw tests. In the field, test sections with residues and reference sections with conventional aggregates in the unbound layers were monitored by means of falling weight deflectometer (FWD) measurements
Coast erosion - Seminar in Malmö, Sweden, 26 November 2003
No full text(1) SGI:s samordningsansvar för stranderosion; (2) Myndigheter i samverkan; (3) Erosionsskadecentrum; (4) Omfattningen av stranderosion i Sverige; (5) Kunskapsläget – statusrapporter; (6) Så skyddas kusterna i Danmark; (7) Stranderosion - fortsatt arbet
Responsibility and legal aspects in coastal erosion
No full text(1) Stranderosion - ett samhällsproblem; (2) Åtgärder mot stranderosion; (3) Förebygga stranderosion; (4) Praktikfall – exempel; (5) Aktuella lagar - en översik
On the evaluation of shear strength and preconsolidation pressure from vane shear test, cone penetrometer test and dilatometer test
No full text(1) Allmänna jordmodeller; (2) Inkonsekvenser i bestämning av förkonsolideringstryck och odränerad skjuvhållfasthet; (3) Exempel på resultat med olika metoder vid olika överkonsolideringsgrader; (4) Utvärdering av förkonsolideringstryck med olika metoder; (5) Utvärdering av odränerad skjuvhållfasthet; (6) Exempe
Long-term effects of excavations at crests of slopes. Pore pressure distribution - Shear strength properties - Stability - Environment
No full text(1) Torp, Munkedal; (2) Strandbacken, Lilla Edet; (3) Sundholmen; (4) Modelling of pore water pressure; (5) Experience from and comments on the results of the investigations; (6) Recommendations; (7) Need for further research and developmen
Olika bindemedelsfunktion vid djupstabilisering : Rapport 9, Svensk djupstabilisering
No full textKunskap om de kemiska reaktioner som ger bindemedlen dess hållfasthet är viktiga för att förstå varför ett visst bindemedel kan ge en god stabilisering i vissa jordar medan det fungerar dåligt i en annan jord. De bindemedel som idag vanligtvis används är cement och bränd kalk. En viss användning av masugnsslagg och flygaskor har även förekommit. Dessa bindemedel reagerar på lite olika sätt och kräver olika betingelser för att fungera, men den reaktionsprodukten som bildas är snarlik för dem alla. Eftersom cementliknande material har använts under mycket lång tid är reaktionsprodukternas egenskaper väl kända och utredda. I lera och silt har det visat sig att en blandning mellan cement och bränd kalk ofta ger en stabilisering med hög hållfasthet och med god samverkan med omgivande mark. Cementet reagerar med vattnet i jorden och ger en snabb hållfasthetstillväxt. Även kalken reagerar med vattnet och bildar då kalciumhydroxid. Denna reaktion ger ingen kemisk hållfasthetstillväxt, men då stora mängder vatten konsumeras kan denna reaktion ge en tillfällig positiv effekt på stabiliteten. Det är reaktionsprodukterna från en långsam sekundär reaktion mellan kalciumhydroxiden och mineral i jorden med puzzolana egenskaper som ger en varaktig hållfasthetstillväxt när kalk används som stabiliseringsmedel. I dispergerade leror med låg plasticitet kan kalciumhydroxiden även ge en stabiliserande effekt genom att ett jonbyte sker mellan positiva joner på lerkornens ytor och kalciumjoner. Har jorden puzzolana egenskaper är det olämpligt att använda latent hydrauliska samt puzzolana tillsatsmaterial eftersom dessa konsumerar Ca(OH)₂ som annars skulle reagerat med jordens puzzolana mineral. Jordens puzzolana egenskaper utnyttjas därmed inte fullt ut varvid viktmässigt mindre reaktionsprodukter kan bildas. I jordar med mycket organiskt material ger cement eller en kombination av cement och latent hydrauliska eller puzzolana tillsatsmaterial bäst resultat. Anledningen till att bränd kalk fungerar dåligt är att puzzolanreaktionerna mellan kalciumhydroxid och puzzolana mineral förhindras av de humussyror som ofta förekommer i organiska jordar. Dessutom innehåller dessa jordar vanligtvis få puzzolana mineral med vilka kalciumhydroxiden kan reagera. Humussyror påverkar även cementreaktionen negativt genom att reaktionen fördröjs. Förutsatt att det valda stabiliseringsmedlet har önskad funktion i aktuell jord så bestäms slutresultatet av kvoten mellan markens vattenhalt och mängden tillsatt bindemedel, dvs av vattenbindemedelstalet, vbt. En jord med hög vattenhalt kräver således mer bindemedel än en jord med låg vattenhalt för att samma vbt och stabiliseringseffekt skall uppnås. Detta gäller speciellt cementbaserade bindemedel. Används bränd kalk som bindemedel ökar hållfastheten med ökad mängd kalk så länge det finns puzzolana mineral kvar i marken. En större mängd kalk medför inte en hållfasthetstillväxt om all puzzolan i jorden har konsumerats av reaktionen med Ca(OH)₂. Generellt kan man säga att reaktiviteten hos stabiliseringsmedel till stor del bestäms av dess finhet, som normalt anges genom den specifika ytan. Ju högre specifik yta desto snabbare reagerar materialet. För latent hydrauliskt eller puzzolanskt tillsatsmaterial är även glasigheten av största betydelse för reaktiviteten. Är materialet glasigt (amorft) har det hög reaktivitet medan kristallina tillsatsmaterial helt kan sakna reaktivitet. Temperaturen är av största betydelse för reaktionshastigheten och slutresultatet. Speciellt påverkas puzzolanreaktionen negativt av en låg temperatur. Om en teknisk förundersökning utförs i laboratoriemiljö vid 20 °C finns det därför en risk att puzzolanreaktionerna bidrar till hållfasthetstillväxten i mycket större omfattning än vad som blir fallet i fält. Laboratorieprovning ger på så vis missvisande resultat. Det är därför av största vikt att tekniska förundersökningar utförs vid samma temperatur som är att förvänta i marken som skall stabiliseras