Swedish Environmental Protection Agency
Not a member yet
7206 research outputs found
Sort by
Från fält till flyttväg : förvaltning av gäss i det nya jordbrukslandskapet
Dagens jordbrukslandskap och ett varmare klimat gynnar betande gäss, som är mer talrika än någonsin. Gässens påverkan på grödor och ekosystem skapar ibland konflikter och samhällskostnader. I forskningsprojektet Från fält till flyttväg: förvaltning av gäss i det nya jordbrukslandskapet har ny kunskap tagits fram till stöd för den ofta komplexa förvaltningen av gäss. I en serie om fem faktablad sammanfattas projektets forskningsresultat. FAKTABLAD 4: Vilka fält väljer gässen
Bäckrödingen – effekter på ekosystemet och metoder för att ta bort den
I svenska sötvatten har den nordamerikanska bäckrödingen, introducerad i slutet av 1800-talet, etablerat sig i stora delar av landet och konkurrerar i dag med vår inhemska öring om föda och livsutrymme. Samtidigt kan även flodpärlmusslan påverkas, vars livscykel är beroende av laxfiskar som värdfisk. Denna rapport sammanfattar resultaten från forskningsprojektet NOBROOK, som genom fältstudier, reduceringsfiske och kontrollerade laboratorieförsök studerade direkta och indirekta effekter av bäckrödingens närvaro. Resultaten visar tydligt att bäckrödingen har en negativ effekt både direkt på öringens habitatval, födonisch och tillväxt men även indirekt genom att störa samspelet mellan flodpärlmusslan och vår inhemska öring. Projektet lyfter också vikten av att använda olika metoder såsom passiva fällor för att fiska ut bäckrödingen eftersom enbart elfiske riskerar att lämna kvar mer aggressiva och aktiva individer
Exponering för PFAS4 vid konsumtion av insjöfisk
Rapporten beskriver olika scenarier hur intag av insjöfisk påverkar exponeringen av PFAS
Från fält till flyttväg: Adaptiv förvaltning
Dagens jordbrukslandskap och ett varmare klimat gynnar betande gäss, som är mer talrika än någonsin. Gässens påverkan på grödor och ekosystem skapar ibland konflikter och samhällskostnader. I forskningsprojektet Från fält till flyttväg: förvaltning av gäss i det nya jordbrukslandskapet har ny kunskap tagits fram till stöd för den ofta komplexa förvaltningen av gäss. I en serie om fem faktablad sammanfattas projektets forskningsresultat
Från fält till flyttväg: förvaltning av gäss i det nya jordbrukslandskapet
Dagens jordbrukslandskap och ett varmare klimat gynnar betande gäss, som är mer talrika än någonsin. Gässens påverkan på grödor och ekosystem skapar ibland konflikter och samhällskostnader. I forskningsprojektet Från fält till flyttväg: förvaltning av gäss i det nya jordbrukslandskapet har ny kunskap tagits fram till stöd för den ofta komplexa förvaltningen av gäss. I en serie om fem faktablad sammanfattas projektets forskningsresultat. FAKTABLAD 5: Adaptiv förvaltning
Från fält till flyttväg: förvaltning av gäss i det nya jordbrukslandskapet
Dagens jordbrukslandskap och ett varmare klimat gynnar betande gäss, som är mer talrika än någonsin. Gässens påverkan på grödor och ekosystem skapar ibland konflikter och samhällskostnader. I forskningsprojektet Från fält till flyttväg: förvaltning av gäss i det nya jordbrukslandskapet har ny kunskap tagits fram till stöd för den ofta komplexa förvaltningen av gäss. I en serie om fem faktablad sammanfattas projektets forskningsresultat. FAKTABLAD 2: Att förebygga gässens skador på gröda
Från fält till flyttväg: Att förebygga gässens skador på gröda
Dagens jordbrukslandskap och ett varmare klimat gynnar betande gäss, som är mer talrika än någonsin. Gässens påverkan på grödor och ekosystem skapar ibland konflikter och samhällskostnader. I forskningsprojektet Från fält till flyttväg: förvaltning av gäss i det nya jordbrukslandskapet har ny kunskap tagits fram till stöd för den ofta komplexa förvaltningen av gäss. I en serie om fem faktablad sammanfattas projektets forskningsresultat
Risk för förhöjda nivåer av per- och polyfluoralkylsubstanser i animaliska livsmedel vid livsmedelsproduktion i förorenade områden i Sverige
Naturvårdsverket har på uppdrag av regeringen, med stöd av Livsmedelsverket och Jordbruksverket, undersökt förekomsten av högfluorerade alkylsubstanser (PFAS) i livsmedel och miljö under åren 2022-2024. Detta delprojekt analyserar vid vilka halter av PFAS i jord, foder och dricksvatten animaliska livsmedel riskerar att överstiga EU:s rikt- och gränsvärden. Dessutom undersöks risken för att gårdar nära förorenade platser producerar livsmedel med förhöjda PFAS-nivåer. Screeningdelen av projektet är inte en del av livsmedelslagstiftningens tillsyn. Syftet är att identifiera potentiellt förorenade gårdar, och deltagande producenter är anonyma i rapporten. Projektet har undersökt: i) vid vilka PFAS-halter i foder, jord och vatten som animaliska livsmedel riskerar att överstiga EU:s gränsvärden, ii) om gårdar nära PFAS-förorenade områden producerar livsmedel som överstiger gränsvärden, iii) konsumenternas intag av PFAS4 vid konsumtion av förorenade livsmedel, samt iv) hur intaget förhåller sig till EU:s tolerabla intag. Beräkningar av de maximala halterna i dricksvatten, jord och foder till livsmedelsproducerande djur visade att vissa animaliska livsmedel riskerar att överstiga EUs gräns- eller riktvärden vid de relativt låga halter i miljön, som uppmätts i förorenade områden i Sverige. På grund av osäkerheten i data som används vid beräkningarna ska resultaten tolkas som ungefärliga, men kan användas som bedömningsgrund om utökad provtagning. Provtagningen på lantbruk omfattade tankmjölk och dricksvatten från 22 mjölkgårdar i närheten av sex områden med känd PFAS-förorening, blodprover och muskelprover från åtta gårdar med nötköttsproduktion i närheten av förorenade platser och äggprover från 20 hobbyhönsbesättningar i närheten av förorenade platser, i industri- eller storstadsregioner. PFAS kunde påvisas i tankmjölk från gårdar i närhet av platser med lokal förorening av PFAS men i generellt låga nivåer. I köttproverna kunde endast PFOS detekteras. PFOS detekterades i 60% av proverna och prover från tre djur översteg EUs gränsvärde (0,3 ng/g). Halten PFAS4 i hobbyägg var högre än ägg från dagligvaruhandeln och en tredjedel av de förstnämnda överesteg Efsa:s gränsvärde för PFOS (1 ng/g). Konsumtion av förorenat nötkött, med PFOS-halter i nivå med de högsta uppmätta halterna i föreliggande screeningstudie var förenat med ökade risker att överskrida Efsa:s tolerabla intag (TVI) för PFAS4. Konsumtion av ägg från hobbyhönsbesättningar påverkade intaget av PFAS4 hos befolkningen redan vid den medianhalt som observerats i screeningstudien. Vid konsumtion av ägg från hobbyhönsbesättningar med en PFAS4-halt motsvarande den högsta halten som observerats i föreliggande rapport ses kraftiga ökningar av andelen som överskrider TVI
Manual for SMED:s Quality System in the Swedish Air Pollutant and Greenhouse Gas Emission Inventories
This manual describes the QA/QC procedures applied in the work with the preparation of the Swedish air pollutant and greenhouse gas emission inventories (hereinafter referred to as emission inventories) annually submitted to the UNFCCC, to the Paris agreement, to the EU Monitoring Mechanism Regulation, to the EU NEC directive and to the CLRTAP. The emission inventories cover historical data from 1990 as well as emission projections to 2050. The manual is part of the Swedish National System, and is in accordance with the quality manual for the Swedish national inventory arrangements for inventory and reporting according to the Paris Agreement and decisions within the EU, and with SMED´s overall quality system. This manual is updated regularly to reflect changes in international reporting requirements and reporting guidelines. This document covers the activities performed by SMED (Swedish Environmental Emissions Data) and the collaboration between SMED and the Swedish Environmental Protection Agency (EPA). It briefly touches the QA performed within the Swedish national system for greenhouse gas inventories
Bildning och spridning av metylkvicksilver- Den svaga länken i riskbedömning av kvicksilverkontaminerade sediment
Denna rapport beskriver studier av bildning av metylkvicksilver (MeHg) i kvicksilverförorenade fibersediment och spridning av kvicksilver (Hg) från sådana sediment. Kvicksilver utgör ett allvarligt hot mot ekosystem och människors hälsa, särskilt genom bildning och spridning av neurotoxiskt MeHg i akvatiska miljöer. Nuvarande riskbedömningar baseras främst på uppmätta koncentrationer och inkluderar normalt inte potentialen för bildningen och spridningen av MeHg. Detta begränsar möjligheten att inkludera effekter av miljöförändringar i riskbedömningar