Stockholm University of the Arts
Not a member yet
538 research outputs found
Sort by
Sända och ta emot : Essä, svarta speglar, 2019
No full textFörfattaren till essän Clara Diesen arbetar i två olika discipliner och under programmet Svarta speglar får hon tillfälle att skärskåda sin konstnärliga praktik, då det interdisciplinära programmet Svarta speglar arbetar med konstnärliga processer med fokus på den egna praktiken. Genom olika metoder har den kreativa processen rannsakats och uppdaterats. Denna essä tar upp några aspekter av vad som kommit fram under utbildningen och på vilket sätt. Sända och ta emot i titeln syftar på en bild för kommunikation i form av avsändare (av konst) och mottagare av densamma
När blir sångaren konstnär?
No full textVad är det du undersöker och varför? Vi vill undersöka gränslandet mellan det repeterade och det spontana uttrycket i operasångarens konst. Hur kan musikalisk improvisation ge energier och kreativa impulser till sångare och vad kräver det av utövaren? Finns det något av väsentlig kvalitet för det musikdramatiska uttrycket som sångaren kan bidra med om textens och musikens bundna form upplöses genom fri improvisation av sångaren? Det vi söker är nycklar till sångarens kreativitet, för att ta dem med till vår undervisning. Vad kommer vi att få ta del av under din presentation? Vi kommer att berätta om vårt arbete och visa en liten del ur vår nyskrivna laborations-opera.What are you investigating in your research and why? We want to investigate the border between the rehearsed and the spontaneous expression in the art of the opera singer. How can musical improvisation provide energy and creative impulses to singers, and what does it require of the practitioner? Is there some essential quality for the music's dramatic expression that the singer can contribute if the written composition is in parts dissolved by free improvisation by the singer? What we are looking for is the keys to the singer’s creativity to bring them into our teaching. What will we experience during your presentation? We will discuss our work and show a small piece of our newly written elaboration-opera
Fremstillingen af en familietradition : en hermeneutisk tolkning
No full textThe description of a family tradition – a hermeneutic interpretation The purpose of this thesis is to deepen the knowledge of the description of a family tradition and how it can be analysed and interpreted as well as what a family tradition can consist of. The conclusion is that it can consist of more than just dance and music. The family members’ life circumstances, the social contexts, the use of the body, and the content of the repertoire are also described as important aspects of the family tradition according to my interpretation. To fulfil the purpose of the study, I have used a hermeneutic approach to examine the content of two texts (a magister thesis and a film) in relation to the research context, in which they were made, and to my preunderstanding. The thesis contributes to the field of dance pedagogy by offering an example of how a dance pedagogue can obtain knowledge about a repertoire and/or a tradition and thereby develop their understanding of what they pass on through their teaching
Materialitetens betydelse i Kulturskolans dansundervisning.
No full textThis is a study that looks at the teaching process of making a dance show within the Community School of Arts from a posthumanist perspective. How does the matter the students meet and the dance teacher uses make a difference? My interest in this question came to grow from my dance related work in a pre-school context where matter is given importance in relation to how children gets possibilities to experience and learn. The research material for this study, however, was generated from the Community School of Arts in Stockholm. The study identifies the matter that is making a difference for the dance teaching and learning in a process towards making a dance show at the Community School of Arts of Stockholm. The matter of importance identified was connected to the subject areas Body, Music/Sound, Clothes, Light and Space. The study investigates and articulates performative force between human and non-human matter, and further how the students and the dance teacher perceive this performative force. The study discusses how dance teaching and learning can benefit from a more reflective use of matter. In connection to the posthumanist approach the study takes a stand for, I argue that knowledge-making in the Community School of Arts can be seen from a rhizomatic perspective. That implies that learning the arts at the Community School of Arts can give students the opportunity to experience art from their different points of interest. To actively acknowledge the performative force of the different material matter involved in the process of creating a dance show, give students a way to develop dance joy. I argue that a more reflective and conscious use of matter can positively transform the dance teaching and learning of today. In a wider perspective the matter of matter in dance teaching and learning is a question that fosters environmental consciousness building on the sense that we share and are part of the same world, where matter matters
Folk dance and Somatics
No full textThis study aims to investigate how dance teachers who are educated in Swedish folk dance are reflecting and thinking over the body and the use of bodily self-awareness in their teaching. Furthermore it wants to examine whether the use of somatic principles can act as a tool to support the ideas which dance teachers express. Four folk dance teachers have been interviewed as qualitative empirical material. These interviews have been transcribed and analyzed using codes and categories. The result of the study provides an image of the body as it is seen in folk dance today and points out similarities between that picture and somatics. Folk dance and somatics treat the whole body as a single unit and strive towards a relaxed and functional way of moving. Since folk dance and somatics have these similarities the possibility of using somatic principles in folk dance, such as training to gain consciousness of the body and its different parts to be able to relax actively, is discussed. However the result of this study shows how a rather small part of folk dance teachers think, since it only provides the opinions of four different teachers
Rösten i gestaltningen : reflektioner kring dualismen inom den mänskliga rösten och om interaktionen mellan röst och gestaltning
No full textJag har tidigare skrivit om Manuel Garcia som arbetade med sångare tills ett årinnan han dog. Han var 106 år gammal när han dog. När han inte orkade undervisa längre sahan: ”Jag önskar att jag hade haft ett liv till för att utforska den underbara mänskliga röstensalla möjligheter”. Själv är jag bara 65 år, i skrivande stund. Att jag skulle bli 106 år ärtvivelaktigt. Men jag förstår hans utsaga och håller med.Under mitt, trots allt, ändå ganska långa yrkesliv bland sångare har jag ständigtförsökt utforska och reflektera över de vokala processerna och interaktionen mellan gestaltningoch instrument. Om man är medveten om röstliga processer kan man anpassa arbetet medbåde musikalisk instudering och musikalisk gestaltning, det som jag lagt mest tid på, på ettsådant sätt att man ”lurar på” sångaren en sund vokalteknisk utveckling på kuppen. Minerfarenhet är också att sångaren bättre utvecklar och minns teknik kopplad till ett musikalisktuttryck än teknik kopplad till ett rent mekaniskt övande. En ”mekanisk” teknik, om nu en godsådan skulle kunna finnas för en sångare, står dessutom ofta på näsan när den konfronterasmed gestaltande krav.Jag har försökt att skriva metodiskt och belysa samma fenomen från olika hålleller med samma utgångspunkt försökt beskriva olika fenomen. Skriverierna bör ändå merbetraktas som en verktygslåda än som en receptbok. I det enskilda fallet behövs ofta ettmycket stort mått av flexibilitet inom ramverket. Men något att hålla sig till måste man ändåha. Dessutom har jag själv, bara under den period jag skrivit, hittat en mängd nya infallsvinklarsom inte kommit med i denna betraktelse. Sådan är den underbara mänskliga rösten och denfantastiska hjärna som styr processerna, där bara ca 10% är intelligens. För vokala ochkonstnärliga processer behövs även de 90% där bl.a. känslolivet sitter. Där styrs mycket av denröstliga processen och där försiggår mycket av det gestaltande arbetet. Ibland kan vi klä detsom sker där i ord. Men inte alltid. Det vore att reducera konsten till pedagogik. Det finnsnågot magiskt också. Vi vet vad det är, men vi kan inte definiera det med ord. En genial poetkommer väl i så fall närmast.Mina skriverier är däremot i allra högsta grad pedagogiska och praktiska. Debygger på min praktiska kunskap och på reflektioner rörande de motsättningar inominstrumentet som där uppdagats och på reflektioner över de konflikter mellan gestaltning ochinstrument som där uppdagats. De visar också på möjliga sätt att handskas med detta i detpraktiska arbetet. Det är oundvikligt att det blir så om man som huvudintresse har hur konst, imitt fall musik överhuvudtaget, kan uppstå och hur den kan kommuniceras från helapersonligheten till hela personligheten. Då blir det praktiska hantverket centralt. Har man ettintresse som mer lutar åt vad konsten kan användas till ur dagsaktuell politisk och samhälleligsynpunkt, en mer instrumentell konstsyn, är det möjligen annorlunda. Mitt intresse har intelegat där. Mitt intresse har legat i hur den, i mitt fall främst musiken i allmänhet ochoperakonsten i synnerhet, kan få en människas inre liv berikat, bryta instängdheten i det egnasinnet och möjligen, som i mitt eget fall, hjälpa människor att i vissa svårare tider överleva, gedem en mening och en tröst till den inre människan - något att kunna spegla sin inre människa ioch därmed förstå något om de primitivaste innebörderna av vad det är att vara människa -bortom ålder, kön, sexualitet, social bakgrund eller samtida samhälle. Det räcker för mig. Attmed det vuxna intellektet ha samma tillgång till det fria inre livet som man hade innan manlärde sig ljuga i femårsåldern. ”Om ni inte blir som barn (som ni var innan ni lärde er att ljuga,min kommentar) kommer ni aldrig in i Guds rike”, sa Jesus. Inte i musikens och sångens rikeheller. Tror jag.Med detta sagt är det så att jag gärna, likt Garcia, skulle vilja ha ett liv till föratt undersöka den fantastiska mänskliga röstens och den underbara musikens och detfascinerande skådespelets oändliga möjligheter att var för sig och tillsammans, som i opera,den omöjliga men ändå möjliga konstformen, öppna människors sinnen och tillföralivsavgörande upplevelser som bryter instängdheten i det egna medvetandet
A Critique of Capitalism : The Mediation of Abstract Labour in Yvonne Rainers Task Dance
No full textArt’s primary function, at least for a certain tradition of thinking, is to criticize capitalist society. But what in capitalism should be criticized? And how can art perform such a critique? Taking these questions as its staring point this article argues for three things mainly. First, by expanding on Frankfurt School thinker Theodor Adorno’s form theory, that art primarily should criticize capitalism through its form, understood as “sedimented content.” Secondly, taking Marx’s term abstract labour and the way it has been further theorized by contemporary thinkers such as Moishe Postone and Chris Arthur, that abstract labour is the main mediating social form of capitalism and therefore should be the main focus for critique. Finally that art can only negate the social form of abstract labour though its own form. These arguments are being discussed through American choreographer Yvonne Rainer’s (1934-) work, which can be categorised as “task-dance”, an artistic strategy that developed in the late 1950s and early 1960s by choreographers Anna Halprin, Simone Forti and Rainer. Through Adorno’s understanding of form, I argue that Rainer’s early task-dance works criticise capitalism at the level of form rather than at the level of representation
Dansens relevans i folkmusikutbildningar
No full textThe Relevance of Dance in Folk Music Education The aim of this study was to investigate why and how dance and dance teaching can be relevant in educational programmes in folk music in Sweden. Many of these programmes include dance within them and that fact, in combination with my observation that there is an underlying cultural assumption that dance and music belong together, inspired this research. I wished to look at the function of dance within folk music programmes, and music teachers’ observations of how dance affects their students’ playing. The study has been conducted through qualitative interviews with four music teachers from different institutions, covering three themes: the purpose(s) of including dance in this kind of education, if and how they can see that the students have use for the dance knowledge in their playing, and how they look at the connection between dance and music in this genre. The result shows that there are several reasons for teaching dance as a part of educational programmes in folk music and also that the music teachers themselves use references to dance in their music teaching. These reasons can give dance pedagogues information about how some music teachers think dance is relevant and can be used in the planning of dance teaching. In conclusion, there is a discussion of how this study can be a part of understanding and developing pedagogy within the folk music genre
Att gå från kvinna till man på scen : byxroller inom scenkonst
No full textMitt examensarbete handlar om att gå från kvinna till man på scen, hur man gestaltar olika typer av byxroller
Vad operasångare kan lära av skådespeleri
No full textEn lärare som var väldigt viktig för mig i ett visst skede under studietiden, var Thomas Lander. Han introducerade de sångtekniska fördelar man kan hämta från talet, eller som han kallar det, det patetiska talet. Betydelsen, och lärdomarna som kunde hämtas, av talet stannade dock inte här, det breddades till att vara det centrala i hela min filosofi kring kommunikation på scen.Från de rent sångtekniska verktygen som fanns att hämta, kom senare diktionen, och textens hörbarhet. Därefter kom talet i dess mest övergripande form, likt skådespeleri. Vad fanns det egentligen överhuvudtaget för skillnader mellan tal och operasång? Fascinationen uppstod ur det faktum att vi genom trial and error har övat hela livet på att tala, på att till att börja med rent taltekniskt göra oss tillräckligt förstådda, att man hör vad som sägs, och för det andra att vilja uppnå något med vad man säger. Det verkade inte mer än rimligt att använda sig så mycket av det som möjligt, varför uppfinna hjulet en gång till?Frågeställningen blir här därmed: Vad finns det för skillnader och likheter mellan skådespeleri och operasång, och vad man lära av det för att bli en bättre sångare