Stockholm University of the Arts
Not a member yet
538 research outputs found
Sort by
Ledarskapsmodeller för konstnärligt arbete i produktion
Det övergripande syftet med arbetet är att undersöka om ett antal modeller medutgångspunkt i projektforskning, men anpassade till scenkonstområdet, är funktionella för att beskriva och utveckla ledarskap inom scenkonstområdet. Arbetet undersöker om dessa modeller eventuellt behöver specifika anpassningarför att kunna tillämpas i ett konstnärligt arbete. Det utforskas även om modellerna behöver utvecklas för att ge en god kommunikation om ledarskap. För att undersöka modellernas användbarhet genomfördes intervjuer med fyra teaterregissörer om deras ledarskap, hur gör de när de leder, i produktion. Materialet analyserades genom att intervjuerna sammanställdes, först ur ett allmänt perspektiv och därefter utifrån en tidsaxel som bygger på en modell för fasindelning av en scenkonstproduktion. Fasindelningen beskriver en produktions faser från start till slut. Resultatet beskriver hur de intervjuade regissörerna tänker kring sitt ledarskap i produktionsarbetet. Det visar också att för att kunna samtala om ledarskap i enproduktion är det nödvändigt att koppla ledarskapet till en specifik fas i produktionens genomförande. De intervjuade regissörerna ger liknande beskrivningar av sin erfarenhet av ledarskap och hur de leder i produktion. Resultatet visar att de modeller som användes i samtalen om ledarskapet är välfungerande för att beskriva och diskutera ledarskap i produktion. Ett par modeller behöver dock utvecklas för att uppnå en ökad funktionalitet. Analysen av intervjuerna visar att det saknades en modell för att grundläggande diskutera värderingar kring sitt eget ledarskap i produktion.Konstnärligt utvecklingsarbet
OtoKin: Mapping for Sound Space Exploration through Dance Improvisation
We present a work where a space of realtime synthesizedsounds is explored through ear (Oto) and movement(Kinesis) by one or two dancers. Movement is trackedand mapped through extensive pre-processing to ahigh-dimensional acoustic space, using a many-to-manymapping, so that every small body movement matters.Designed for improvised exploration, it works as bothperformance and installation. Through this re-translationof bodily action, position, and posture into infinitedimensional sound texture and timbre, the performers areinvited to re-think and re-learn position and posture assound, effort as gesture, and timbre as a bodily construction. The sound space can be shared by two people, withadded modes of presence, proximity and interaction. Theaesthetic background and technical implementation of thesystem are described, and the system is evaluated basedon a number of performances, workshops and installationexhibits. Finally, the aesthetic and choreographic motivations behind the performance narrative are explained, anddiscussed in the light of the design of the sonification
Någonting har hänt : Essä
”Jag visste alltid saker, strax innan de hände, vilka personer som skulle dyka upp bakom ett hörn, eller vad en person skulle säga. Det var ett sorts vetande som långt ifrån alltid var angenämt eller ens användbart, det bara var där. Men det var egentligen en bieffekt av något annat. Jag levde på en sorts gräns, mellan bråddjup och fast mark, med ena foten i ett fullständigt oförutsägbart dimlandskap där rökridåer endast tillfälligtvis tunnades ut varpå något kunde skönjas, och andra foten i ett byråkratiskt arkivsystem där jag sorterade och sorterade. Jag hade vant mig vid att alltid bara gå rakt fram och rätt in när ett okänt hav öppnade sig framför mig, och att själv öppna alla ingångar i mig. Att alltid pröva skillnaden mellan det som jag trodde att jag ville säga och göra, och det som valde att visa sig starkast, bara jag tittade efter. Det jag ständigt undersökte var mitt eget tänkande, och genom olika former sökte jag få syn på det. Jag var tvungen, för att göra mig verkligare för mig själv, än de andras bild av mig. Allt detta var jag, det var genuint jag. Men livet självt kom emellan med kriser och katastrofer och så stängde jag av mitt genuina jag utan att förstå att denna självbevarelsedrift paradoxalt nog skulle innebära en sorts död. Konsten har alltid varit mitt livs följeslagare, mer sällan som försörjare, istället som en sorts motsvarighet till barndomens osynliga låtsaskamrat bakom barnkammarväggen. Ett väsen som hela tiden försvinner bakom hörnet så man aldrig ser dess ansikte, och man kan aldrig så noga veta om den är snäll eller elak. Men det är något som dröjer i dunklet…som söker mig. Det var bara det att jag slutade lyssna…
Hur kan nya samarbetsformer inom internationell scenkonst utvecklas? : Hur bör ett team med få fysiska möten samarbeta?
Undersökningen går ut på att hitta nya kvalitativa redskap för att utveckla samarbetsformerna inom internationell scenkonst. Arbetet syftar även till att ta reda på hur olika konstnärer samarbetar. Går det att utveckla och effektivisera fysiska möten i internationella utbyten genom att ta fram en ny arbetsmall som minskar konflikter och destruktiva strömningar? Förhoppningen är att ta reda på hur samsyn på bästa sätt kan hittas i en flerkulturell grupp. Jag har i min research intervjuat nationella och internationella respondenter som bl.a. besvarat frågeställningar kring ledarskap, organisation, policydokument, ansökningar. Jag har även tagit del av litteratur för att därigenom finna fler ingångar. Till detta har jag även delgett en del av mina egna erfarenheter kring internationella samarbeten. I studien presenteras en möjlig färdväg som regissörer, producenter eller grupper kan använda sig av när de ingår i internationella eller nationella samarbeten inom scenkonst. Lathunden presenterar hur medlemmarna tillsammans kan minimera konflikter, missuppfattningar eller destruktiva strömningar innan det konstnärliga samarbetet på golvet sätter igång. Det finns idag redan skrivna modeller som givetvis går att implementera på konstnärliga utbyten. Min förhoppning med den här rapporten är att ge ytterligare dimensioner och valmöjligheter för de konstnärer som väljer att gå in i ett internationellt samarbete
När-varande : En närvarande undersökning av "The Second Circle"
En självreflekterande undersökning kring hur man kan hitta tillbaka till sig själv och sitt konstnärsskap efter en lång sjukdomsperiod. En inre resa om hur jag gick från ett tillstånd av frånvaro till en medveten närvaro med hjälp av nya perspektiv, återfunnen lust, självmedkänsla och genom de insikter och verktyg som jag förskansat mig under mitt år på magisterrpogrammet Svarta Speglar - konstnärlig praktisk självreflektion
Between the individual and the dancer : A study of dancers’ experience of physical contact
This thesis studies the phenomenon "physical contact in dance" through two perspectives: how dance students experience it and the norms that exist around it in a dance context. The research has been carried out via half-structured lifeworld interviews of four dance students in Sweden. The interviews have been analyzed with the help of thematic analysis. The results have then been discussed together with existing literature about the subject. The conclusions have been that the participants generally appreciated physical contact but that some factors such as its association with sexuality or the non-respect of personal boundaries led to discomfort. The interaction with another person has been deemed an important component of the experience of touch, which led to the devising of an interpretation of physical contact as the intersection between the dancer and the private individual. The norms regarding touch that have appeared are that dancers are expected to be comfortable touching each other, that the topic is seldom discussed in dance and that physical contact is associated with sexuality in dance in the same way as in the rest of society
Att skapa mening : Reflektioner runt att arbeta som konstnär
Det handlar om den konstnärliga processen, Varför man väljer att bli konstnär och om det är ett val. Att använda broderi som konstnärligt uttryck och undersöka hur långt man kan driva och utveckla den tekniken i sitt skapande.Få möjlighet att arbeta i stora format och även ta den textila konsten utomhus. Att skapandet av konst kan ge livet mening
Resting with Pines in Nida – attempts at performing with plants
Is it possible to respond to the challenge of a philosopher with artistic means, rather than on the one hand by attempting to philosophize, or on the other hand by resorting to illustration or application? Perhaps it is not. This text is nevertheless an attempt at responding to the challenge posed to artists by Michael Marder who, in volume 1 of this journal, challenged philosophers and artists ‘to include the spatiality, movement, and perspective of the vegetal in their work’ (Marder 2015, 192). The artistic research project ‘Performing with plants’ could be understood as a response to this challenge. In this text I will briefly outline the plan for the project, relate it to the current interest in plant thinking, plant theory and new materialist feminist theory and then focus on some works loosely related to the project, which seem to resonate with Marder’s challenge in some sense. The variations of Resting with Pines performed in September 2017 in Nida Art Colony on the Curonian spit in Lithuania will serve as attempts to include and even emulate the vegetal, and as an example of a characteristic common to many performance practices, namely the tendency to go on, to ‘keep growing’.Att uppträda med växter / Performing with Plant
Subjektobjekt och rörelsematerial : en diffraktiv läsning av dansens blivande genom subjektet
The aim of this study is to understand how dance is becoming through the subject. What agents are entangled in the process of becoming, and what hierarchies are at work within my practice. I want to find out how they figurate and see if it´s possible for these hierarchies to reach positions that are more anti- essential. The study wants to assist with the understanding of this multilayer of relationships that are ongoing in the becoming of dance. The study moves in relation to posthumanist theories, with emphasis on materialists such as Rosi Braidotti and her nomadic subject. The nomadic subject is significant and fundamental to the study because it uses materialistic understandings of the world while not renouncing the subject's previously situational experience and embodied knowledge and takes special considerations to both the external and internal complexity of the subjects becoming. In posthumanist theories, or materialism, material and non-material things as well as humans and non-humans have agency. It is the relationship between different kinds of matter that creates the understanding of what is in the process of becoming. Through diffractive readings, the understanding of intra-action, and with the nomadic subject as a theoretical base, this thesis wants to make visible the different aspects and relations that are active in the becoming of dance through the subject. In addition, linked to the research topic choreography, the study wants to contribute with knowledge about the expanded field of choreography by understanding how internal and external factors contribute to how dance is becoming through the subject. The study also wants to provide and develop understandings for didactical and pedagogical contexts. My own practice is the material on which this study is based and through it I seek understanding for my questions