Kristianstad University
Not a member yet
7852 research outputs found
Sort by
Erfarenhet av att bedöma äldre personers problem i livets slutskede : en fokusgruppsstudie ur ett sjuksköterskeperspektiv
No full textAndelen äldre personer i Sverige ökar och en del äldre personer drabbas av en eller flera kroniska sjukdomar. Allt fler personer önskar att vårdas hemma vid livets slut och kan då vara i behov av allmän palliativ vård. Vid palliativ vård i livets slutskede är det en eftersträvan att lindra lidande och förbättra livskvaliteten genom att tidigt uppmärksamma och lindra personers fysiska, psykiska, sociala och existentiella problem. Äldre personer i livets slutskede har ofta flera komplexa problem som påverkar varandra. För att lindra lidande behöver sjuksköterskor kunna bedöma och tolka olika problem som äldre personer kan uppleva i livets slutskede. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenhet av att bedöma problem som äldre personer besväras av i livets slutskede inom kommunal hemsjukvård. En kvalitativ metod har använts. Data samlades in med fyra fokusgruppsintervjuer. Totalt deltog 13 sjuksköterskor verksamma inom hemsjukvård från tre olika kommuner i studien. Data analyserades med Kvalitativ innehållsanalys. I resultatet framkom ett övergripande tema: strävan efter kontinuitet för att lära känna personen genom återkommande hembesök underlättar bedömning av problem som behöver tillgodoses i livets slutskede samt kategorierna; att bygga en relation underlättar bedömningen, att samtala för att erhålla information, att observera kroppsspråket skapar en bild och att ta del av andras iakttagelser som stöd. Resultatet visade att relationen till den äldre var viktig för att bedöma den äldres problem och att sjuksköterskor till stor del förlitade sig på sin kliniska blick vid bedömningen. Vidare framkom att sjuksköterskorna sällan använde sig av skattningsinstrument, vilket de uttryckte en önskan att bli bättre på. Slutsatsen är att en ökad användning av skattningsinstrument skulle kunna förenkla bedömning av problem hos äldre personer som sjuksköterskorna inte sedan tidigare har någon relation till. Detta skulle kunna skapa en känsla av trygghet för sjuksköterskorna och stärka dem i deras professionella roll. Användningen av skattingsinstrument skulle kunna öka kvaliteten på den allmänna palliativa vården som utförs i kommunal hemsjukvård. För att sjuksköterskorna ska få stöd i att öka användningen av skattningsinstrument har organisationen en viktig roll för att skapa rutiner och se till att etablerade arbetsformer utvecklas
Cultural diversity in nursing teams : triggers, team process and contingencies
No full textIntroduction: The study explored cultural diversity in nursing teams and the internal and external conditions under which cultural differencesrepresent an asset or a liability for these teams. Methods: A qualitative design with content analysis was employed. In total, 18 interviews were conducted with nurses and assistant nurseswith experience of working in culturally diverse teams in three distinct clinical settings. Results: Three domains emerged in the study analysis: triggers, team process and contingencies. Each one encompassed a number of themesrelated to culturally diverse nursing team processes, triggers of team processes and context-specific contingencies, which represent the complexityof culturally diverse nursing team functioning. Discussion/implications: The study suggests how cultural differences in nursing teams can be managed and further explored from within theteam and by individuals leading those teams, taking into account the disablers and enablers of their functioning
Riskfactors that creates occupational stress among nurses : a qualitative literature study
No full textBakgrund: Arbetsrelaterad stress är ett vanligt problem i yrken med komplexa arbetsuppgifter. Arbetsrelaterad stress uppkommer när kraven på person är större än personens kunskapsområde. Det har visat sig att sjuksköterskor som ofta utför komplexa arbetsuppgifter har ca 4% högre sjukfrånvaro relaterat till stress och ca 70 % av sjuksköterskorna bekräftar att deras yrke är psykiskt krävande. Syfte: Syftet var att beskriva riskfaktorer som skapar arbetsrelaterad stress för sjuksköterskor som arbetar inom den slutna vården. Metod: Allmän litteraturstudie vars resultat baseras på nio kvalitativa vetenskapliga artiklar. Resultat: Riskfaktorer för arbetsrelaterad stress var bland annat otillfredsställande relationer, brist på stöd, hög arbetsbelastning samt brister i organisation och styrning. Diskussion: Fynden visade att arbetsrelaterad stress är ett hot mot patientsäkerheten, att arbeta i en otydlig yrkesroll och brist på Känsla av sammanhang (KASAM). Fynden diskuterades utifrån sjuksköterskors etiska koder/andra etiska aspekter, Karasek och Theorells Krav, kontroll och stödmodell samt utifrån ett samhällsperspektiv. I relation till studiens syfte visade resultatet att riskfaktorerna upplevdes av sjuksköterskorna bidra till en negativ arbetsmiljö och kunde även ge upphov till en etisk och moralisk stress
"Språkstört på fritids" : hur fritidshem anpassar sin undervisning till elever med språkstörning
No full textUtgångspunkten i vår undersökning har varit att ta reda på hur ett urval av pedagoger på ett urval fritidshem arbetar med elever med språkstörning. Syftet har varit att ta reda på hur våra informanter ser på de utmaningar och anpassningar som finns när det gäller elever med språkstörning på fritidshemmen. Undersökningens frågor handlar om anpassningar, stöd samt skillnader i arbetssätt i kontrast till den reguljära undervisningen som sker i skolan. För att besvara undersökningens frågor har en kvalitativ undersökning med semistrukturerade intervjuer genomförts. Sammanlagt har fyra fritidspedagoger på fyra olika skolor intervjuats. Vi har utgått från aktuell forskning inom området och låtit vår egen undersökning präglas av sociokulturella och hermeneutiska perspektiv. Av vår undersökning framgår att kännedomen om språkstörning på de undersökta fritidshemmen har brister. Metodarbetet framstår i hela materialet som ganska ensidigt, och trots att specialpedagogiskt samarbete existerar anser informanterna att arbetet med de elever som har en språkstörning bör utvecklas
Att ge palliativ omvårdnad till äldre personer vid livets slut inom kommunal hemsjukvård i ordinärt boende : sjuksköterskors upplevelser
No full textBackground: The need of nurses who can perform high quality palliative care for people at the end of life in municipal home care in ordinary living is expected to increase, as people live longer and wish to die in ordinary living. In palliative care at the end of life, the endeavor is to alleviate suffering, improve the quality of life and contribute to a good death for people with incurable diseases. Palliative care also requires that nurses can practice a person-centered approach. A study of nurses' experiences of providing palliative care in municipal home care is important for examining the conditions that nurses have for being able to perform person-centered nursing to elderly people at the end of their lives. Purpose: To investigate how nurses in municipal home care experience the work of providing palliative care to elderly people at the end of life in municipal home care in ordinary living. Method: Nineteen nurses in two Swedish municipalities were individually interviewed and data was analyzed through qualitative content analysis. Results: The result from the interview study consists of an overall theme: Palliative care at the end of life is experienced with mixed emotions that both create value and challenge for nurses. The overall theme summarizes the content of the categories: Meaningfulness in palliative care at the end of life, Security in palliative care at the end of life and Frustration in palliative care at the end of life. The nurses experienced their work as both challenging and valuable. The nurses mostly experienced meaningfulness and sense of safety at work, but sometimes they lacked the prerequisites to perform good quality palliative care, which was frustrating. Conclusion: Nurses' experiences of working with palliative care at the end of live in municipal home care need to be made visible in order to create a greater understanding of the nurses' situation. The results of the interview study can be used to create better conditions for nurses working with palliative care. The organization and management have an important role in providing the necessary conditions that create a safe and comfortable working environment for nurses that contributes to increase the quality of palliative care performed in municipal home care.Bakgrund: Behovet av sjuksköterskor som kan utföra lindrande (palliativ) omvårdnad av hög kvalitet vid livets slut inom kommunal hemsjukvård (HSV) i ordinärt boende förväntas öka, eftersom allt fler personer lever längre och önskar få dö i sitt hem i ordinärt boende. Vid palliativ omvårdnad i livets slut är eftersträvan att lindra lidande, förbättra livskvalitet och bidra till en god död åt personer med obotliga sjukdomar. Ett palliativt omvårdnadsarbete ställer krav på att sjuksköterskor kan bedriva omvårdnad utifrån ett personcentrerat förhållningssätt. En studie om sjuksköterskors upplevelser av palliativt omvårdnadsarbete inom kommunal HSV är betydelsefull för att undersöka vilka förutsättningar sjuksköterskor har för att kunna utföra personcentrerad omvårdnad till äldre personer vid livets slut. Syfte: Att undersöka hur sjuksköterskor inom kommunal HSV upplever arbetet med att ge palliativ omvårdnad till äldre personer vid livets slut i ordinärt boende. Metod: En intervjustudie med kvalitativ ansats genomfördes med 19 sjuksköterskor i två sydsvenska kommuner. Data samlades in via individuella intervjuer, som analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Intervjustudiens resultat består av ett övergripande tema: Palliativt omvårdnadsarbete i livets slutskede upplevs med blandade känslor vilka både skapar värde och utmanar i arbetet. Det övergripande temat sammanfattar innehållet i kategorierna: Meningsfullhet i palliativt omvårdnadsarbete vid livets slut, Trygghet i palliativt omvårdnadsarbete vid livets slut och Frustration i palliativt omvårdnadsarbete vid livets slut. Sjuksköterskorna som arbetade med palliativ omvårdnad vid livets slut i kommunal HSV upplevde att arbetet var både utmanande och värdefullt. Samtidigt som sjuksköterskorna upplevde meningsfullhet och trygghet i arbetet, saknade de ibland tillfredsställande förutsättningar för att kunna utföra palliativ omvårdnad av god kvalitet, vilket upplevdes som frustrerande. Slutsats: Sjuksköterskors upplevelser av att arbeta med palliativ omvårdnad vid livets slut i ordinärt boende inom kommunal HSV behöver synliggöras för att skapa ökad förståelse för sjuksköterskornas situation. Resultatet från intervjustudien kan användas för att skapa bättre förutsättningar för sjuksköterskors arbete med palliativ omvårdnad. Organisation och ledning har en viktig roll i att tillhandahålla nödvändiga förutsättningar som skapar en trygg och bekväm arbetsmiljö för sjuksköterskor, vilket även bidrar till att öka kvaliteten på palliativ omvårdnad som utförs i kommunal HSV
"One day we are all gonna die. But all the other day's we are going to live!" : Patient's health while waiting for a transplant
No full textBakgrund: Organbristen är stor i Sverige. Trots det är endast en liten del av befolkningen med i donationsregistret. Samtidigt finns det en patientgrupp med ett stort lidande, de som är i behov av ett nytt organ för att överleva. Patienten vet att denne riskerar att dö under sin väntan. Sjuksköterskans viktigaste arbetsuppgift under dessa patienters väntetid är att underlätta den ibland långa processen. Syfte: Var att beskriva patientens upplevelse av hälsa i väntan på organtransplantation. Metod: En litteraturstudie som omfattas av elva kvalitativa artiklar från databaserna Cinahl Complete och PubMed. Under arbetets gång användes U-Modellen inspirerad av Alvehus för att få stöd att hålla den röda tråden. Resultat: Tre kategorier framkom under arbetet. ”Känslor som påverkar hälsan”, ”Patientens hälsa- vilken betydelse har omgivningen” och ”Hanteringsstrategier – för att bevara hälsan”. Samt åtta subkategorier till dessa. Diskussion: Tre huvudfynd framkom, som beskrev patienters känslor, deras upplevelse av stöd från omgivningen samt olika hanteringsstrategier under väntetiden. Detta diskuterades med stöd av KASAM samt ytterligare forskning
Number senses. What can that be one,two or three? : a qualitative study of five teachers descriptions of teaching and assessment
No full textDenna kvalitativa studie synliggör resultatet utifrån valda frågeställningar som utförts via fem intervjuer med fem lärare i två skolor i Sverige, som är verksamma i skolformen grundsärskolan och undervisar elever med intellektuella funktionsnedsättningar. Studien har som syfte är att synliggöra hur speciallärare och ämneslärare beskriver och bedömer taluppfattning i ämne och ämnesområde i grundsärskolan. Sociokulturell och kognitiviskt teoretisk tolkning har använts till att analysera det aktuella resultatet. Studiens resultat visar att lärarna använder snarlika undervisningsmetoder och liknande individuella anpassningar baserat på elevernas behov samt kompletterande lärmiljöer utomhus och inomhus. Några av lärarna var förvånansvärt osäkra på vad som ska undervisas i taluppfattning och hur den formativa och summativa utvärderingar bör genomföras i sin undervisning. Denna osäkerhet kan ha negativa effekter på elevernas framtida lärande. Slutsatsen är att de fem lärare som deltagit i studien har liknande arbetssätt att planera lektioner och de olika metoder de använder. De har också liknande strategier i utformningen av deras undervisning i taluppfattning och olika stödjande hjälpmedel till eleverna. Studien har stöd av aktuell forskning som bland annat belyser att olika undervisningsmiljöer med praktiska moment gynnar pedagogisk utveckling för elever med intellektuella funktionsnedsättningar.The aim of this study is to examine how and in what contexts the teachers perform formative and summative evaluation regarding number sense within the subject of mathematics. The basis for this qualitative study is to present the result of interviews with five teachers in two schools in Sweden. How they describes and assesses number sense in their teaching to students with intellectual disabilities. The study´s prospectives are socio cultural as well as cognitivist theory about learning together early number sense in mathematics. The results show that all the teachers apply similar strategies and adaptations in planning and the lessons are based upon very individual student needs and outdoor learning supplements indoor learning. The results also show that teachers who teach students with intellectual disabilities apply any different methods to meet their student’s differences and particular needs. Some of the teachers were surprisingly uncertain as to what is to be taught and how the formative and summative evaluation should be carried out in their teaching. This uncertainty may have negative effects on students future learning. The conclusion of the research is that the five teachers that participated in the study and that teach mathematics to students with intellectual disabilities in years 4-9 have a similar way of working towards planning lessons and the different methods they use. The teachers also have similar approaches towards teaching mathematics to students with intellectual disabilities. Existing research shows learning benefits in varying the learning environments for students with intellectual disabilities
Perspectives on urban wastewater as a source of microbial pollution
No full textWastewater treatment plants are important links for dissemination of intestinal bacteria into surface waters. In this study, twelve mallards were exposed to treated wastewater for a period of 55 days. Faecal samples were collected and analysed for Enterococcus spp. and C. jejuni. In general, the mallard and wastewater enterococci isolates belonged to different phenotypes, although some strains were identical. Phenotypical characteristics of C. jejuni, including antibiotic resistance, and genetical (PFGE and MLST) patterns were compared. All STs have previously been found in both humans and wild birds. The phenotypical expression of resistance against ampicillin and cefazolin, and ability to assimilate malate and succinate, changed during the mallards exposure to wastewater. Edible clams were collected in Maputo Bay during both the dry and rainy seasons, and number of viable counts of V. parahaemolyticus peaked during the rainy season. A high percentage showed haemolytic capacity but did not carry the standard set of virulence genes. The persistence of E. faecium and E. faecalis strains in sterilized treated wastewater at 10°C and 20°C was evaluated, including if ciprofloxacin had any effect. We could conclude that E. faecalis had a lower DC10 (92 and 43 days) than E. faecium (333 and 68 days) at 10°C and 20°C, respectively. Most of the strains were unaffected of ciprofloxacin was, but there were exceptions. All strains remained culturable the whole studied period (108 days)
Källkritik i ett digitalt medielandskap : en kartläggning av lärarstudenters upplevda källkritiska kompetens
No full textKällkritik är ett aktuellt ämne i dagens samhälle. Den digitala tekniken gör så att alla människor drunknar i information, en vardag för både elever och lärare. Hur upplever blivande lärare att de hanterar denna störtflod av information? Med andra ord, hur ser lärarstudenters upplevda källkritiska kompetens ut? Denna enkätundersökning omfattar 32 lärarstudenter och en kontrollgrupp på 15 aktiva lärare. Resultatet visar att majoriteten av lärarstudenterna skattar sin kompetens högt när det kommer till tekniska kunskaper om träfflistan i sökmotorer och när ämneskunskaper om att avgöra trovärdigheten i nyheter och att jämföra källor skattar majoriteten av lärarstudenterna sin kompetens som hög. När lärarstudenterna ställs inför påståenden om hur mycket lärarutbildningen har bidragit till deras höga källkritiska kompetens är resultatet det motsatta. Majoriteten av lärarstudenterna bedömer att lärarutbildningen inte bidragit till deras källkritiska kompetens. Tekniska kunskaper om annonser på sociala medier och vem som står bakom en webbsida samt ämneskunskaper om att avgöra trovärdigheten i bilder avviker från mönstret ovan av hög kompetens men inkluderas i lärarstudenternas bedömning av lärarutbildningen. Resultatet visar också att det finns en möjlig korrelation mellan hur lärarstudenterna bedömer sin upplevda källkritiska kompetens och hur mycket lärarutbildningen bidragit till den. Det innebär i sin tur ett möjligt samband av hög skattning av den egna kompetensen och låg skattning av lärarutbildningens bidrag till den
Experiences of attending healthcare professionals according to patients with type II diabetes.
No full textBakgrund: Erfarenheter kan skiljas åt mellan individer. Hur sjukvårdspersonals bemötande erfars för en patientgrupp kan därför vara olika. Diabetes typ II är den mest förekommande typen av diabetes i världen. Hur personer med diabetes typ II upplever sjukvårdspersonals bemötande är intressant för att i framtiden kunna arbeta mot bättre omvårdnad. Syfte: Att beskriva erfarenheter av sjukvårdspersonals bemötande bland personer som har diabetes typ II Metod: Litteraturstudie med induktivt förhållningssätt som design. Resultatet av kvalitativa artiklar användes för att få fram patienters erfarenheter. Urvalet bestod av artiklar där patienter med typ II diabetes beskriver erfarenheter av sjukvårdspersonals bemötande i samband med samtal av sjukdomen. Resultat: Patienter tar upp vikten av att skapa en relation till sjukvårdspersonal genom att kontinuerligt få träffa samma personal vid varje möte. De uttrycker också vikten av ett ärligt bemötande utan skuldbeläggning. Patienter vill ha relevant och tillräcklig information samt ett individuellt bemötande från engagerad personal. Det är även av vikt att möten sker utan tidspress. Diskussion: Patienter erfar ett gott bemötande då en tillitsfull och respektfull relation till sjukvårdspersonal byggs. Denna relation kan nås på olika sätt. Tre centrala fynd som diskuterats var vikten av att sjukvårdspersonal inte skuldbelägger patienter för deras problem kring egenvård, vikten att sjukvårdspersonal ärligt förmedlar relevant information och vikten av att möta engagerad personal som avsätter tillräckligt med tid för samtal. Personcentrerad omvårdnad är ett arbetssätt som kan hjälpa sjukvårdspersonal att bemöta patienter utefter deras unika behov. Om sjukvårdpersonal kan sätta sig in i patienters perspektiv så underlättar det arbetet mot ett gott bemötande