Kristianstad University
Not a member yet
7852 research outputs found
Sort by
A B C, how difficult is D? : A study of teachers´ choice of strategies regarding the initial letter learning
No full textI denna studie har vi undersökt hur lärare arbetar med den initiala bokstavsinlärningen samt hur de väljer att motivera sina val av metod(er). Utifrån den tidigare forskningen framkommer det att det inte finns en given metod, utan många studier visar att lärare inte har några preferenser gällande metoderna. Samtidigt ställer sig många forskare frågande till vilken metod som är att föredra, vilket resulterat i olika läger: de som förespråkar den syntetiska metoden, de som förespråkar den analytiska samt de som kombinerar de två metoderna. I vår studie intervjuade vi fem lärare i åk F-1 gällande deras undervisning i bokstavsinlärning för att undersöka vad som ligger till grund för deras resonemang. De intervjuade lärarna betonade ljudningen som särskilt viktig i den initiala bokstavsinlärningen, men uttryckte även att det inte fanns en given metod att föredra. De beskrev därmed sin undervisning som varierande och en kombination av de båda metoderna. Ytterligare en aspekt som de framhävde var vikten av kunskap inom området, för att kunna göra kvalificerade beslut för att således gynna elevernas lärande och fortsätta utvecklas i sin profession. Det som avgjorde hur de arbetade med bokstavsinlärningen grundade sig främst i elevernas behov och intressen.
Cooperative learning + mathematical anxiety = false. Or is it true?
No full textSyftet med studien var att undersöka elevers upplevda matematikångest och inställning till matematikämnet. Fokus var även om strukturerat kooperativt lärande som undervisningsmetod kunde påverka elevers matematikångest samt inställning till matematikämnet. Studien genomfördes i 2 olika årskurs 1 klasser. Den ena klassen arbetade utifrån ett strukturerat kooperativt lärande och den andra klassen arbetade inte kooperativt. Empirin samlades in genom att alla elever fick besvara en digital enkät med fasta svarsalternativ av bildskalor och text. Utifrån resultaten av enkäten valdes ett mindre urval ut bestående av 3 elever per klass. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med eleverna om deras uppleva matematikångest och inställning till matematikämnet. Empirin från enkäterna och intervjuerna tolkades samt analyserades utifrån den sociokulturella teorin där interaktion, kommunikation och lärande tillsammans med andra människor är i fokus. Den insamlade empirin analyserades också utifrån den socialkognitiva teorin med elevers självförmåga i fokus, vilket kopplas till elevers tilltro till sin egna matematiska förmåga. Intervjuerna analyserades även med en fenomenologisk ansats där elevernas känslor och upplevelser värdesattes. Enkäterna sammanställdes statistiskt med hjälp av Google formulär. Resultaten från enkäterna samt intervjuerna visade samstämmighet. Matematikångest förekom mer med ett icke kooperativt lärande. Eleverna som arbetade utifrån ett strukturerat kooperativt lärande ansåg att matematik var svårare. Hälften av eleverna med strukturerad kooperativ undervisningsmetod tyckte om matematik, medan alla eleverna med icke kooperativ undervisningsmetod tyckte om matematik. Inställningen var mer positiv till matematiklektionerna hos eleverna med strukturerat kooperativt lärande, medan eleverna med icke kooperativt lärande hade en mer positiv inställning till matematikämnet. Båda klasserna tyckte om att arbeta med andra elever samt i grupp, men eleverna som arbetade strukturerat kooperativt tyckte inte lika mycket om att arbeta enskilt
The social necessity of illegal drug use : A critical discourse analysis of public debates
No full textDen här studien undersöker argument som tas upp i debatten om narkotikabruket. Studiens fokus ligger på argumenten som upprätthåller kriminaliseringen av narkotikabruk. Det finns inga substantiella evidens för att den här kriminaliseringen har haft den effekt som var tänkt, men regeringen har uttryckt att de inte vill utreda frågan. Enligt sociologerna Èmile Durkheim och Randall Collins finns det en social nödvändighet av brott; brottsligheten är en naturlig funktion av ett regelstyrt samhälle. Brottslighet aktualiseras genom kriminaliseringar och fungerar som moralbildande genom att det stärker de normativa övertygelserna hos de individer i samhället som inte begår brott. På så sätt handlar lagar, brott och straff mer om att stärka sammanhållningen i samhället än om att straffa brottslingar. Den här studien använder en kritisk diskursanalytisk metod - Norman Faircloughs argumentationsanalys och dialektala utvärdering - för att analysera argument från tre nutida samhällsdebatter, hämtade från SVT och Youtube, och förklara deras moraliska funktioner. Resultatet visar att argumenten som legitimerar kriminaliseringen av narkotikabruk inte är logiska. Dessa argument avfärdar det som motstrider dem samtidigt som de rättfärdigar sig själva på godtyckliga grunder. Argumenten verkar heller inte anta ett opersonligt förhållningssätt till eventuella problematiseringar med kriminaliseringen och dess effekter, utan verkar i första hand syfta till att upprätthålla de moraliska och politiska övertygelserna bakom kriminaliseringen. This study explores the arguments stated about drug use in public debates, in particular arguments that perpetuate the criminalization of drug use. Even though there aren't any substantial evidence that the criminalization of drug use has had the effect it was intended to have, the Swedish government has stated that they don't intend to evaluate this matter. According to sociologists Èmile Durkheim och Randall Collins there's a social necessity of crime; delinquency is a natural phenomenon in a policy regulated society. Crime reinforces the moral standards within noncriminal individuals by operating as a moral producing idea. Laws, crime and punishment aren't as much about punishing the perpetrator per se, but more about emphasizing and reinforcing social sentiments and solidarity. By using critical discourse analysis - Norman Fairclough's argumentation analysis och dialectical evaluation - this study analyzes arguments from three contemporary public debates, from SVT and Youtube, and tries to explain their moral functions. The result shows that the arguments upholding the criminalization of drug use aren't logical. These arguments reject counterclaims whilst justifying themselves on arbitrary grounds. Moreover, the arguments aren't seemingly based on objectivity regarding the problematizations surrounding the criminalization of drug use and its effects, but seem to primarily enforce the moral and political ideology behind the criminalization itself
Comparison of chemical instruments and validation of reference intervals in dogs and cats
No full textKlinisk kemiska analyser har hög klinisk relevans. I serum/plasma kan olika parametrar kvantifieras. Dessa parametrar kan vara proteiner, enzymer, joner, metaller, lipider och kolhydrater. Med hjälp av referensintervall kan veterinärer ställa diagnos, följa behandling och sjukdomsförlopp. Parametrar detekteras med olika analysprinciper/metoder; kolorimetri, immunturbidimetri, enzymatisk metod och potentiometri. Djursjukhuset, AniCura, i Hässleholm mottagas både hundar och katter. Cirka 120 kemianalyser analyseras varje dag. AniCura har köpt in ett nytt våtkemiiinstrument, Indiko Plus, som ska ersätta Cobas C111. Med Indiko Plus tillkommer fler provpositioner, 8 nya analyser, ökad kapaciteten och underlättad användning. Syftet med denna studie var att jämföra instrumenten och ta fram eget referensintervall som jämfördes med referensintervall framtaget av Thermo Fisher. Verifiering av det nya instrumentet genomfördes med precisionsstudie och linjäritetsstudie. Provtagning på hundar och katter utfördes av personal på AniCura. Jämförelsen gjordes med patientprover och referensintervall togs fram med hjälp av prover från friska hundar och katter. Jämförelsen visade att 9 av 13 analyser hade statistisk signifikant skillnad. Orsaken till det beror troligen på skillnaden av reagens, instrumentens ålder och tid mellan mätningar. Ett nytt referensintervall utarbetades och skiljde sig inte mycket från Thermo Fishers intervall. Vidare validering på grund av liten population rekommenderades. Precisionen för Indiko Plus blev godkänd. Linjäriteten blev icke linjär och berodde troligen på en dålig pipett och bör göras om.Clinical chemical analyzes has high clinical relevance. In serum/plasma, different parameters can be quantified. Parameters can be proteins, enzymes, ions, metals, lipids, and carbohydrates. With reference intervals, veterinarians can set diagnosis, follow treatment and development of the disease. Parameters are detected with different analysis principles/methods; colorimetry, immunoturbidimetry, enzymatic method and potentiometry. The animal hospital, AniCura, in Hässleholm accept dogs and cats. About 120 chemical analyzes are analyzed every day. AniCura purchased a new instrument, Indiko Plus, which will replace Cobas C111. Indiko Plus provide, more sample positions, 8 new analyzes, increased capacity, and facilitated use. The purpose of this study was to compare the instruments and produce a new reference interval which was compared to the reference interval provided by Thermo Fisher. To verify Indiko Plus, a precision and linearity study were conducted. Blood sampling of dogs and cats was performed by staff at AniCura. The comparison was made with patient samples and the reference intervals were obtained using samples from healthy animals. The comparison showed 9 of 13 analyzes had a statistically significant difference. The reason for this is probably due to the difference in reagents, the age of the instruments and the time between measurements. A new reference interval was developed and did not differ much from the Thermo Fisher interval. Further validation due to low population was recommended. The precision for Indiko Plus was approved. The linearity study shows not linear trend but was likely due to a bad pipette and should be redone
The experience of being a patient at an emergency department : A literature study
No full textBakgrund: Vid ett akut insjuknande vänder sig patienter till akutmottagningar för att få hjälp. På senare år har väntetiderna på Sveriges akutmottagningar ökat och prioriteringen av patienter har försämrats. Information från sjuksköterskor är viktig och brister den kan känslor såsom oro uppkomma hos patienter. Sjuksköterskor bör därför arbeta personcentrerat för att minimera patienters negativa erfarenheter. Syfte: Syftet var att beskriva erfarenheter av att vara patient på en akutmottagning. Metod: En litteraturstudie med kvalitativa (n=13) och kvantitativa (n=1) har gjorts. De empiriska studierna eftersöktes i databaserna Cinahl Complete, Pubmed samt Psycinfo med publicering mellan årtalen 2012-2021. HKRs granskningsmall för kvalitativa och kvantitativa studier användes under granskningen och analysprocessen inspirerades från Graneheim och Lundman. Etiska överväganden och etiskt godkännande har eftersökts i de empiriska studierna. Resultat: Patienters erfarenheter påvisade att de tvingats vänta lång tid på akutmottagningar. Förmedlad information från sjuksköterskor upplevdes bristfällig och i behov av förbättring. Det uppkom mycket känslor hos patienter, de kände sig oroliga och sårbara. Miljön på akutmottagningar ansågs vara opersonlig och stressfylld. Diskussion: I metoddiskussionen diskuterades trovärdighetsbegreppen utifrån Lincoln och Guba: tillförlitlighet, pålitlighet, verifierbarhet och överförbarhet. De kvantitativa begreppen diskuterades utifrån Shadish: Intern validitet, extern validitet, statistisk validitet samt reliabilitet. I resultatdiskussionen diskuterades de fyra fynden Väntan, Vikten av information, Känslor och Miljön på akutmottagningar, med koppling till ett samhällsperspektiv, Orlandos Interaktionsteori och etiskt förhållningssätt samt förslag på förbättringsarbete.Slutsats: Akutmottagandet kunde förbättras enligt patienter. Sjuksköterskor var en central del av besöket och god kompetens behövs för att ge information och tillgodose patienters behov.
Older persons’ experiences of loneliness in nursing homes
No full textBakgrund: Äldre personer över 65 år är en snabbt växande grupp och med den åldrande kroppen tillkommer hälsoproblem vilket gör att detta är en vanlig grupp människor som sjuksköterskan möter inom yrket. Att bo på äldreboende underlättar för den äldre personens vardag men gör även att det tillkommer nya upplevelser kring ensamhet. Sjuksköterskan måste ha en förståelse för den äldre personen för att kunna tillmötesgå de upplevelser denna har. Syfte: Syftet var att undersöka äldre personers upplevelse av ensamhet på äldreboende. Metod: En allmän litteraturstudie som är baserad på tio kvalitativa artiklar. Utifrån analysen har artiklarna sammanställts i fyra teman och fyra underteman. Resultat: Fyra tema skapades; Ensamhet i väntan, ensamhet i den åldrande kroppen med underteman den psykiska kroppen och den fysiska kroppen. Omgivningens påverkan på ensamhet och relationers påverkan på ensamhet med underteman relationer då och relationer nu. Diskussion: Orsaken till att de äldre personerna upplever ensamhet på äldreboendet är väntan på döden, den åldrande kroppen, att integriteten bryts i samband med att var på äldreboende samt att relationer förändras
The phenomenon of digital learning tools : High school students' perceptions of digital learning tools and their linguistic support
No full textI litteratur och tidigare forskning framgår digitala lärverktyg som viktiga hjälpmedel för elever med läs- och skrivsvårigheter. Datorn och dess program som rättstavning, talsyntes och tal-till-text kan ha en avgörande betydelse för dem för att nå målen i sin utbildning. Trots detta visar forskning att det är många elever som väljer att tacka nej till användning av datorer. I tidigare forskning finns det få exempel där elevernas röster blir hörda och där man kan ta del av deras tankar och känslor kring digitala lärverktyg och deras inverkan på lärande. Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om hur några högstadieelever med dyslexi och/eller språkstörning upplever användningen av digitala lärverktyg. Studien har genomförts på två skolor i två olika kommuner. Genom en intervjuundersökning har vi fått svar från tio elever. Intervjusvaren sammanställdes och analyserades. Resultatet har sammanställts utifrån fem teman: tillgång, användning, stöd, fördelar och utmaningar. Studiens teoretiska ramverk utgjordes av sociokulturella perspektiv och multimodal teori. Slutsatser som dragits är att eleverna har tillgång till flera olika digitala lärverktyg men de väljer inte alltid att använda sig av alla de har tillgång till. Elever uppfattar att verktygen främst ger dem stöd i läs- och skrivsituationer och möjliggör för dem att följa med i klasskamraternas tempo och göra samma uppgifter som övriga. Utmaningar som eleverna beskriver med verktygen är exempelvis yttre faktorer som teknikstrul och dålig internetuppkoppling, att program som tal-till-text försvårar inkludering då det krävs en tyst plats där inget försvårar ljudupptagningen. Digitala lärverktyg utmanar också när stöd uteblir vid användning av dem.In literature and previous research it shows that digital learning tools are an important aid for pupils with reading and writing difficulties. The computer and its programs like spelling, word prediction, speech synthesis and speech-to-text can have a crucial meaning for them to reach the goals for their school education. Despite this, research shows that many pupils choose to say no to the use of computers. In previous research there are few examples where the students' voices are heard and where they can share their thoughts and feelings about digital learning tools and their impact on learning. The aim of this study is to contribute with knowledge of how some high school students with dyslexia and/or language impairment experience the use of digital learning tools. The study was conducted at two schools in two different municipalities. Through an interview survey, we have received answers from ten students. The results of the interviews were compiled and analyzed. The results have been compiled based on five themes: access, use, support, benefits and challenges. The theoretical framework of the study consisted of sociocultural perspectives and multimodal theories. Conclusions drawn are that students have access to several different digital learning tools but they do not always choose to use all they have access to. Students experience that the tools primarily give them support in reading and writing situations and enable them to follow the classmates´ pace and do the same tasks as others. Challenges that the students describe with the tools are, for example, external factors such as technology problems and poor internet connection and that programs such as speech-to-text make inclusion more difficult as a quiet place is required where nothing interfere sound recording. Digital learning tools also challenge when support is not available in use.
IFRS 16 in the aviation industry : a quantitative study of how the implementation of IFRS 16 has affected capital structure and key ratios in European airlines
No full textLeasing är idag en av de största finansieringskällorna och i synnerhet för branscher med hög kapitalintensitet. Redovisningen av leasing har länge reglerats av standarden IAS 17 som exkluderar operationella leasingavtal från balansräkningen. Enligt den nya leasingstandarden IFRS 16 måste alla leasingavtal redovisas på balansräkningen från och med den 1 januari 2019. Då leasingavtal måste kapitaliseras förväntas IFRS 16 ge markanta effekter på redovisningen, i synnerhet för kapitalintensiva branscher som flygbranschen. Syftet med studien har varit att undersöka hur kapitalstruktur och nyckeltal har påverkats sedan implementeringen av den nya leasingstandarden IFRS 16. För att uppnå studiens syfte har en kvantitativ metod använts där finansiella rapporter från 19 europeiska flygbolag har samlats in. Utifrån de finansiella rapporterna har nyckeltalen skuldsättningsgrad, EBIT, EBITDA och ROA beräknats som sedan har skapat grunden till en statistisk analys. För att svara på syftet har fyra hypoteser formulerats som har testats genom Wilcoxons teckenrangtest och t-test. Studien bidrar med en tvådelad bild av hur IFRS 16 anses ha påverkat kapitalstruktur och nyckeltal. Resultat som ligger i linje med studiens hypoteser är skuldsättningsgrad samt ROA som ökar respektive minskar mellan räkenskapsåren 2018 och 2020. Det går dock inte att påvisa samma resultat i testen mellan räkenskapsåren 2018 och 2019. Resultaten för EBIT och EBITDA talar emot studiens hypoteser genom att påvisa signifikanta minskningar mellan räkenskapsåren 2018 och 2020. Liknande resultat kan indikeras för EBIT och EBITDA mellan räkenskapsåren 2018 och 2019.Leasing is today one of the largest sources of financing and especially for industries with high capital intensity. The reporting of leases has long been regulated by the IAS 17 standard, which excludes operating leases from the balance sheet. According to the new leasing standard IFRS 16, all leasing agreements must be reported on the balance sheet from 1 January 2019. When leasing agreements must be capitalized, IFRS 16 is expected to have significant effects on the accounts, especially for capital-intensive industries such as the aviation industry. The purpose of the study has been to examine how capital structure and key ratios have been affected since the implementation of the new leasing standard IFRS 16. To achieve the purpose of the study, a quantitative method has been used where financial reports from 19 European airlines have been collected. Based on the financial reports, the key ratios debt-to-equity ratio, EBIT, EBITDA and ROA have been calculated, which has then formed the basis for a statistical analysis. To answer the purpose, four hypotheses have been formulated that have been tested through Wilcoxon signed rank test and t-test. The study provides a two-part picture of how IFRS 16 is considered to have affected capital structure and key ratios. Results that are in line with the study's hypotheses are the debt-to-equity ratio, which increases and ROA, which decreases between the financial years 2018 and 2020. However, it is not possible to demonstrate the same results in the tests between the 2018 and 2019 financial years. The results for EBIT and EBITDA contradict the study’s hypotheses by showing significant reductions between the financial years 2018 and 2020. Similar results can be indicated for EBIT and EBITDA between the financial years 2018 and 2019
Personality and adult attachment as predictors of coping strategies
No full textIndividuella skillnader i val av copingstrategier är en viktig del av stresshantering och i förlängningen sannolikheten att drabbas av stressrelaterad ohälsa. Syftet med studien var att predicera copingstrategier utifrån personlighet och vuxen anknytning och att undersöka korrelationer mellan personlighet och vuxen anknytning. 174 vuxna deltagare (män = 40) i åldrarna mellan 19 och 83 år svarade på enkäten som bestod av Big Five Inventory (BFI), Erfarenheter av Nära Relationer (ENR) och Brief COPE. BFI mäter personlighetsdragen enligt femfaktormodellen, ENR mäter anknytningsstil enligt de två dimensionerna undvikande respektive ångestladdad anknytning. Brief COPE mäter coping enligt 14 delskalor som kan delas in i problemfokuserad, känslofokuserad och dysfunktionell (undvikande) coping. Resultat avseende korrelationer visade att det fanns en negativ korrelation mellan undvikande anknytning och vänlighet, extraversion samt samvetsgrannhet. Undvikande anknytning och neuroticism korrelerade positivt. Ångestladdad anknytning var svagt negativt korrelerad med samvetsgrannhet samt positivt korrelerad med neuroticism. Ingen av anknytningsstilarna var signifikant korrelerade med öppenhet. Multipla regressionsanalyser visade att extraversion, öppenhet, samvetsgrannhet och undvikande anknytning predicerade problemfokuserad coping. Känslofokuserad coping predicerades av neuroticism och extraversion. Extraversion och undvikande anknytning predicerade socialt stöd. Självanklagelse predicerades av neuroticism. Neuroticism och ångestladdad anknytning predicerade dysfunktionell coping. Personlighet och anknytning kunde tillsammans predicera problemfokuserad och dysfunktionell coping samt socialt stöd. Anknytning bidrog med unik varians för coping utöver personlighetsdimensionerna. Dock bidrog anknytning med relativt lite förklarad varians även om resultatet var signifikant.Individual differences in choosing coping strategies are an important part of stress management, thereby affecting the risk of health problems related to stress in the long run. The purpose of this study was the prediction of coping strategies from personality and adult attachment and the examination of correlations between coping and adult attachment. 174 adult participants (men = 40) in the ages between 19 and 83 answered a survey comprised of the Big Five Inventory (BFI), Experiences of Close Relationships (ECR) and Brief COPE. BFI measures personality according to the five-factor model. ECR measures attachment according to the two dimensions of avoidant and anxious attachment. Brief COPE measures coping according to 14 subscales which may be divided into problem-focused, emotion-focused, and dysfunctional (avoidance) coping. Results regarding correlations show that there is a negative correlation between avoidant attachment and agreeableness, extraversion, and conscientiousness. There was a positive correlation between avoidant attachment and neuroticism. No significant correlation between attachment and openness was found. Multiple regression analyses show that extraversion, openness, conscientiousness, and avoidant attachment predicted problem-focused coping. Neuroticism and extraversion predicted emotion-focused coping. Social support was predicted by extraversion and avoidant attachment. Neuroticism predicted self-blame. Dysfunctional coping was predicted by neuroticism and anxious attachment. Together, personality and attachment predicted problem-focused and dysfunctional coping, as well as social support. Attachment added unique variance compared to personality alone. However, even though significant, the unique variance contributed by attachment was relatively small.
Nature-based climate adaptation measures along the coast : knowledge base for Halmstad Municipality
No full textJordens temperaturökning ökar genom utsläpp av växthusgaser. Ökningen smälter inlandsisarna och Antarktis samt expanderar havet vilket höjer havsnivån och påverkar erosion. Denna havsnivåhöjning med tilläggande stormar höjer havsnivån markant och påverkar kustkommuner. Olika RCP scenarion är framtagna för att förutse hur framtiden kommer att se ut år 2100. Vilken av RCP scenarion som kan inträffa beror på hur klimatpolitiken och utsläppen fortskrider. Syftet är att skapa ett kunskapsunderlag för Halmstad kommun med föreslagna naturbaserade klimatanpassningsåtgärder utmed kusten. Arbetet fokuseras på omvärldsanalys, vilket genomförts i form av intervjuer från kustkommuner och litteraturstudie från rapporter. Naturbaserade klimatanpassningsåtgärder har funktionen att skydda mot havshöjning och erosion men ökar även biologisk mångfald samt skapar rekreation. Redovisade åtgärder är sandstaket, ålgräs, vegetation på strandplanet, klitterövergångar och kustnära våtmarker. Genom att introducera dessa åtgärder skyddas kusten genom att de binder sand, skapar dynor, stärker dynor från nedtrampning och minskar vågenergin. Åtgärdernas för- och nackdelar, kostnad, underhåll, effekt och risker sammanfattas i en avslutande tabell. Genom att analysera Halmstads kust i erosion och havshöjning grundas rekommendationer till föreslagna åtgärder. Implementering av ätgärderna efterfrågar noga studier i lokala förutsättningar för att åtgärden ska nå sin fulla funktion. Kommunens arbete med att genomföra klimatanpassningsåtgärder berör flera aktörer vilket gemensamhetsanläggningar rekommenderas som en del i det strategiska arbetet. Gemensamhetsanläggningar skapar finansieringslättnader genom att fler bekostar åtgärden och ökar samverkan i kommunen, vilket gynnar kommunens framtidsvision med att nå 150 000 invånare år 2050