Kristianstad University
Not a member yet
7852 research outputs found
Sort by
When the district nurse suspects child maltreatment : a qualitative interview study
Bakgrund: Barn har rätt att växa upp under trygga förhållanden utan utnyttjande eller våld. Tyvärr far barn illa på många sätt, vilka är en utmaning att identifiera. Distriktssköterskan har en skyldighet enligt lag att orosanmäla till socialtjänsten då ett barn misstänks fara illa, dock finns det försvårande faktorer som påverkar anmälningsbenägenheten. Det är svårt att identifiera riskfaktorer för barn i fara under korta vårdmöten på vårdcentral. Samtidigt åligger det distriktssköterskan att arbeta på ett familjecentrerat sätt och ta hela familjens mående i beaktande. Syfte: att beskriva distriktssköterskors erfarenheter av att få kännedom om eller misstänka att ett barn far illa. Metod: Kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats, som analyserades med konventionell innehållsanalys. Individuella intervjuer över telefon eller video hölls med 12 distriktssköterskor från varierande arbetsplatser inom primärvården, med erfarenhet från vårdcentral. Resultat: I resultatet framkom ett övegripande tema: barn i fara är ett komplext ämne för distriktssköterskan. Två kategorier framträdde i resultatet: distriktssköterskans samlade kompetens om barn som far illa samt faktorer som påverkar anmälningsbenägenheten negativt. Distriktssköterskorna såg orosanmälan som en plikt, ibland saknades dock rätt förutsättningar. Det gjorde att distriktssköterskorna kunde tvivla på bedömningen och undvika orosanmälningar. Ett familjecentrerat arbetssätt underlättade. Slutsats: Inför beslut om orosanmälan behöver distriktssköterskan kartlägga familjens situation och barnets utsatthet, eftersom det oftast inte är tydligt att barnet far illa. För att känna trygghet i professionen behöver distriktssköterskan rätt förutsättningar på arbetsplatsen. Arbetsmomentet underlättas om distriktssköterskan har färdigheter i kommunikationstekniker med barn och föräldrar. Ytterligare insatser i form av samverkan med socialtjänsten behövs för att stärka distriktssköterskans anmälningsbenägenhet
Tema omställning: modifiering av tentamen för att motverka plagiering. En anpassning till inte bara i pandemitider?
Self-perceived oral health in gastric bypass-operated individuals
Syftet med denna studie var att undersöka hur gastric bypass-opererade individer upplever sin orala hälsa efter kirurgin. En empirisk studie med en kvalitativ ansats genomfördes. Datainsamlingen som användes var semistrukturerade intervjuer med en intervjuguide som underlag. Urvalet bestod av åtta informanter i åldrarna 24–64 och som valdes genom ett snöbollsurval. En kvalitativ innehållsanalys användes för att analysera intervjuerna. Resultatet redovisas utifrån temat Förändringar efter gastric bypass-operation relaterat till oral hälsa. Informanterna upplevde att de fått erosionsskador, karies, muntorrhet, oral halitosis och parodontala problem postoperativt. Samtliga informanter upplevde en försämrad allmänhälsa efter operationen och förändrade kostvanor som innebar att de började äta regelbundna måltider med korta tidsintervall. Slutsatsen av studien visar att informanterna upplevde en försämrad oral hälsa efter gastric bypass-operationen, där erosionsskador, karies, muntorrhet, oral halitosis och parodontala problem angavs till följd av de förändrade kostvanorna samt den påverkan på den allmänna hälsan som uppstod till följd av operationen.
“I never thought my life would come to this'' : A common literature study about people's experiences succeeding compulsory psychiatric care
Bakgrund: Personer som har blivit vårdade enligt lagen om psykiatrisk tvångsvård har långsamt ökat under de senaste åren. Vid denna typ av vård kan etiska begrepp som autonomi och delaktighet förbises om det är nödvändigt. Studier som har undersökt patienters erfarenheter av psykiatrisk tvångsvård visar på förekomst av negativa och traumatiska erfarenheter från vårdtiden. Kunskap om hur dessa erfarenheter har påverkat personerna under tiden efter vården anses därför vara av värde. Syfte: Beskriva personers erfarenheter under tiden efter psykiatrisk tvångsvård på en sluten psykiatrisk avdelning. Metod: En litteraturstudie har genomförts där kvalitativa artiklar har samlats från databaserna Cinahl complete och Psycinfo. Artiklarna granskades sedan enligt Fribergs trestegsanalys. Resultat: Faktorer som medicin, förändrade relationer, förändrad självbild, stigmatisering och en annorlunda syn på vården var erfarenheter som bidrog till ett sämre mående under tiden efter den psykiatriska tvångsvården. En mindre grupp såg medicinen som något positivt för dem och att tvångsvården var nödvändig och förändrade deras personlighet på ett bra sätt. Diskussion: Brist på kunskap utgjorde en försvårande faktor för tiden efter tvångsvården. Detta ledde till olika svårigheter för personerna vilket påverkade återhämtningsprocessen negativt. Att vården inte räckte till att hjälpa personens mående eller i vissa fall fick hen att må ännu sämre ledde till lidande under tiden efter psykiatrisk tvångsvård. Stigmatisering var en erfarenhet som framkom i flera studier, stigmatisering och psykisk ohälsa har en koppling till ökad suicidrisk. Sökord: Patienter, erfarenheter, psykiatrisk tvångsvård, efter utskrivning.
Consequences of lack of usability in a secure IT system
Det finns mycket forskning om designriktlinjer för att öka användbarheten i säkra it-system samt att problem med användbarheten kan ge problem i it-system. Men forskningen om vilka faktiska konsekvenser som kan uppstå av hur användbarhet implementerats i säkra it-system, är begränsad. Syftet med studien är att fylla denna kunskapslucka och genomfördes som en fallstudie som baserar sig på kvalitativa intervjuer med sju deltagare. Deltagarna intervjuades gällande deras användning av it-systemet PRIO, deras svar analyserades sedan för att hitta teman. Dessa teman användes som grund när vi arbetade genom resultatet. Vi hittade att PRIO har bristande användbarhet och hittade konsekvenser på grund av detta: brist på information och brist på enkelhet i it-systemet som leder till handhavandefel, dålig prestanda som leder till långa uppstartstider som i sin tur leder till säkerhetsrisker tack vare den mänskliga faktorn, samt att driftstörningar leder till att it-systemet inte går att använda.There is a lot of research on design guidelines to increase the usability of secure IT systems and that problems with usability can cause problems in IT systems. However, research on the actual consequences that can arise from how usability has been implemented in secure IT systems is limited. The purpose of the study is to fill this gap of knowledge and the study was conducted as a case study based on qualitative interviews with seven participants. The participants were interviewed about their use of the IT system PRIO, their responses were then analyzed to find themes. These themes were used as a basis when we worked through the results. We found that PRIO has a lack of usability and found consequences because of this: lack of information and lack of simplicity in the IT system leading to handling errors, poor performance leading to long start-up times which in turn leads to security risks due to the human factor, and that operational disruptions leads to the IT system not being able to be used.</p
Older patients' perspectives on mealtimes in hospitals : a scoping review of qualitative studies
The increasing age of populations throughout the world means that healthcare services are faced with new challenges, not least regarding the provision of food during hospital stay. There is a lack of knowledge of how hospital mealtimes are experienced by older patients, and so the aim of this article was to review current knowledge regarding mealtimes in hospitals from the perspectives of older patients. A literature search was performed using seven databases: PubMed, Web of Science, Scopus, Sociological Abstracts, SweMed+, ASSIA and CINAHL with no limits regarding publication date. The inclusion criteria were peer-reviewed articles in English or Swedish that used qualitative methods to examine older patients' (>65 years) mealtime experiences. The Five Aspect Meal Model (FAMM) served as a framework for understanding the complexity behind a mealtime experience. Qualitative content analysis was used as a guide when analysing the material. The search produced 415 studies, 14 of which were included in the review. The findings generated three main themes for understanding how older patients experience mealtimes while in hospital: (1) the food and the food service, (2) mealtime assistance and commensality during mealtimes and (3) the importance of retaining one's independence. The review also clearly indicated a shortage of studies that solely focus on older patients' experiences of their mealtime. More research is therefore needed to be fully able to understand the complex task of providing meals in hospitals
Next of kin participation in the care of older persons in nursing homes : a pre-post non-randomised educational evaluation, using within-group and individual person-level comparisons.
BACKGROUND: Next of kin participation in care is a cornerstone of palliative care and is thus important in nursing homes, and outcomes following interventions need to be evaluated using robust methods. OBJECTIVE: To use within-group and within-individual analytical approaches to evaluate the participation of next of kin in care following an intervention and to compare the outcome between the intervention and control groups. METHODS: A pre-post intervention/control group study design was used. The educational intervention, directed towards staff members, focused on palliative care. The Next of Kin Participation in Care scale comprises the Communication and Trust subscale and the Collaboration in Care subscale, with nine items each. In total, 203 persons (intervention group: n = 95; control group: n = 108) were included. Three different analytical approaches were used: 1) traditional within-group comparison of raw ordinal scores and linearly transformed interval scores; 2) modern within-individual (person-level) interval score comparisons; 3) comparisons between the intervention group and control group based on individual person-level outcomes. RESULTS: Within-group comparisons of change revealed no change in any of the groups, whether based on raw or transformed scores. Despite this, significant improvements at the individual level were found in 32.9% of the intervention group and 11.6% of the control group for the total scale (p = 0.0024), in 25% of the intervention group and 10.5% of the control group for the Communication and Trust subscale (p = 0.0018), and in 31.2% of the intervention group and 10.5% of the control group for the Collaboration in Care subscale (p = 0.0016). However, a significant worsening at the individual level in Collaboration in Care was found in 35.1% of the intervention group but only among 8.4% of the control group (p < 0.0005). CONCLUSION: The intervention seems to have a positive impact on next of kin participation in care in nursing homes, especially for communication and trust. However, some next of kin reported decreased participation in care after the intervention. Modern individual person-level approaches for the analysis of intervention outcomes revealed individual significant changes beyond traditional group-level comparisons that would otherwise be hidden. The findings are relevant for future outcome studies and may also necessitate a re-evaluation of previous studies that have not used individual person-level comparisons. TRIAL REGISTRATION: This study is part of the intervention project registered under Clinical Trials Registration NCT02708498
"Students help students to reach a goal" : A qualitative study on how teachers work with peer response in writing lessons
Syftet med denna studie har varit att belysa hur två lärare definierar begreppet kamratrespons samt deras metoder, motiv och upplevda utmaningar. Tidigare forskning lyfter fram olika perspektiv; kamratrespons som en del av skrivprocessen samt som ett sätt att lära genom samspel och kommunikation. Det sociokulturella perspektivet används som teoretisk utgångspunkt men även dialogisk teori. Studien vilar på forskning knuten till respons, skrivprocesser och processkrivning. I den empiriska studien har metoden varit kvalitativa intervjuer med två lärare som har valts ut genom ett subjektivt urval. Studien visar att kamratrespons kan definieras på olika sätt samt att motiv och metoder skiljer sig åt beroende på syftet. Den ena läraren ser kamratrespons som en formativ återkoppling som inte specifikt har med skrivande att göra och den andra ser kamratrespons som en del av det processinriktade skrivandet där syftet är att eleverna stödjer varandra i arbetet med sin egen textproduktion. Resultatet visar att det är viktigt att lärare har ett tydligt syfte och en genomtänkt undervisning med kamratrespons. Det mest intressanta med vår studie är att arbetet med kamratrespons kan upplevas olika och bedrivas på olika sätt beroende på inställning och syfte