Kristianstad University
Not a member yet
7852 research outputs found
Sort by
“Eight hours off” : The recovery of parents in the working place: A qualitative study
No full textTidigare forskning har främst inriktat sig på återhämtning från påfrestningar i det avlönade arbetet. Det finns nu en allmän syn på att även utförande och planering av det oavlönade hemarbetet är påfrestande, detta om återhämtning inte sker. Brist på återhämtning är i längden skadligt. En utsatt grupp är småbarnsföräldrar där vardagen är hektisk, både det avlönade arbetet och oavlönade hemarbetet ska hinnas med. Utrymmet för återhämtning i hemmiljön är begränsad och bör därför ske någon annanstans. Syftet med denna studie är att undersöka om yrkesverksamma medarbetare med hemmavarande småbarn upplever arbetsplatsen som en plats för återhämtning. Genom ett kvalitativ tillvägagångssätt intervjuades sju småbarnsföräldrar om deras vardag. Detta för att undersöka var återhämtning från planering och utförande av det oavlönade hemarbetet sker. Resultatet visade att återhämtning till viss del sker på arbetsplatsen, där trivsel och socialt stöd var två komponenter av betydelse. Studien bidrar med en större förståelse för småbarnsföräldrars möjligheter av återhämtning från det oavlönade hemarbetet och belyser ett relativt outforskat område
Outdoor recreation, place and landscape : A study using the mobile application ARK56
No full textUppsatsens syfte är att undersöka hur användandet av mobilapplikationen ARK56, har påverkat användarens friluftsliv, platsanknytning och landskapsidentitet i området Blekinge Arkipelag. Projektet ARK56 utvecklades i biosfärområdesarbetet, som ett nätverk av leder för friluftsliv och aktiviteter kopplat till näringslivet i området. Mobilapplikationen ARK56 har en viktig del i detta projekt, och innehåller ett interaktivt kartverktyg baserat på Naturkartan, och filterfunktioner som ger användaren möjlighet att skräddarsy den information som presenteras i mobilapplikationen. Tidigare studier på mobiltelefonanvändning i friluftslivet visar på att tillgängligheten till områden har ökat men att tekniken även kan påverka hur vi uppfattar omvärlden. Även studier på hur anknytning och identitet kan inverka på boendes ställningstagande i frågor rörande plats och landskap i ett biosfärområde visar på vikten av informationsspridning. Då det saknas forskning på hur en mobilapplikation som ARK56 påverkar friluftsliv, platsanknytning och landskapsidentitet, skapades en web-baserad enkätundersökning som skickades ut i mobilapplikationens nyhetsflöde. Denna undersökning riktade sig till användare inom kommunerna i Blekinge Arkipelag där enkätundersökningen innehöll frågor om friluftsliv, platsanknytning och landskapsidentitet kopplat till användandet av mobilapplikationen. Resultatet visar att över åttio procent av användarna har besökt en plats som de tidigare inte varit på, och mer än hälften av de svarande anser att mobilapplikationen ARK56 har bidragit till fler friluftsbesök. Resultatet visar även på en komplex och individuell platsanknytning, och en landskapsidentitet hos användarna som innehåller karaktärer vilka är känsliga för framtida förändringar.The purpose of the thesis is to investigate how the use of the mobile application ARK56, has affected the user's outdoor recreation, place attachment, and landscape identity in the Blekinge Archipelago area. The ARK56 project was developed in conjunction with the biosphere reserve, as a network of trails for outdoor recreation and activities linked to the business community in the area. The mobile application ARK56 has an important part in this project and contains an interactive mapping tool based on the Nature Map, and filter functions give the user the opportunity to customize the information presented in the mobile application. Previous studies on mobile phone use in outdoor recreation show that accessibility to areas has increased, but that technology can also affect how we perceive the outside world. Studies on how attachment and identity can affect residents' stance on issues concerning place and landscape in a biosphere reserve also show the importance of disseminating information. As there is a lack of research on how a mobile application such as ARK56 affects outdoor recreation, place attachment, and landscape identity, a web-based survey was created which was sent out in the mobile application's news feed. This survey was aimed at users within the municipalities in Blekinge Archipelago, where the survey included questions about outdoor recreation, place attachment, and landscape identity linked to the use of the mobile application. The results show that over eighty percent of the users have visited a place they have not been to before, and more than half of the respondents believe that the mobile application ARK56 has contributed to more outdoor visits. The results also show a complex and highly individualized place attachment. Further, results also reveal user landscape identity inclusive of place characteristics that are sensitive to future changes
Teachers' didactic choices regarding digital games in mathematics teaching
No full textSyftet med denna studie är att genom intervjuer ta reda på lärares syfte vid användning av digitala spel i matematikundervisningen. Detta görs utifrån ett sociokulturellt perspektiv på lärande. För att ta reda på syftet har studien utgått ifrån frågor som handlar om när, hur och varför lärare i årskurs 4-6 väljer att använda sig av digitala spel i sin undervisning. Resultatet av studien visar att lärare väljer att använda digitala spel i sin undervisning som ett komplement. Till störst del utgår undervisningen ifrån en lärobok och för att variera, motivera, individanpassa och ge ett lustfyllt lärande används digitala spel i matematikundervisningen. De digitala spelen används även för att göra vanligtvis “tråkiga” övningar mer roliga och lustfyllda så som övningar för att automatisering och befästa kunskaper och för att mängdträna. Detta visar att lärare har ett syfte med användningen av digitala spel men att de däremot inte kan säkerställa att eleverna faktiskt utvecklas mer med ett digitalt spel än när de lär genom andra metoder. Skolan ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet, därför hade vi önskat mer forskning inom området som visar elevernas inlärning och utveckling med hjälp av digitala spel eftersom digitala spel tar mer och mer plats i undervisningen
Nurses experiences of meeting persons with a substance use disorder in somatic care : A literature review
No full textBakgrund: Substansbrukssyndrom ökar behovet av somatisk vård där substansen leder till somatiska följdsjukdomar som kräver vård. Omvårdnadsansvaret ligger hos sjuksköterskan som bör arbeta för en god vårdkvalité och ett gott bemötande. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskors upplevelser av att möta personer med substansbrukssyndrom inom somatisk vård. Metod: Designen var en allmänlitteraturöversikt som baserades på 10 kvalitativa artiklar ifrån 3 databaser. Materialet granskades i 3 steg. Resultat: En övergripande domän identifierades: sjuksköterskors upplevelser av att inte ha tillräckligt med kunskap och erfarenhet i mötet med personer med substansbrukssyndrom med 2 huvudteman: upplevelsen av en negativ arbetsmiljö, upplevelsen av vårdrelationen och 4 subteman: att känna frustration och oro på jobbet, upplevelsen av att inte få tillräckligt med stöd från kollegor och andra vårdaktörer, att uppleva medlidande och vara ett stöd samt fördomar och misstro. Slutsats: När personer med substansbrukssyndrom skrivs in på en somatisk avdelning väcker det blandade känslor hos sjuksköterskorna. Sjuksköterskorna upplever att de inte har tillräckligt med kunskap och då kan känslor som oro och frustration uppstå.
The after-school teacher's experience of working with student groups of different sizes
No full textSyftet med studien är att undersöka hur lärare i fritidshem upplever att arbeta med elevgrupper i olika storlekar i fritidshemsverksamheten. Studien är inspirerad av det fenomenologiska perspektivet, det vill säga tillvägagångssättet tar sin utgångspunkt i individens upplevelser samt personliga erfarenheter. Undersökningen är baserad på kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer med fem lärare i fritidshem. Studiens resultat visar att fritidslärarna upplever att arbete med elevgruppens olika storlekar utgör både hinder och möjligheter. Fritidslärarna upplever att elevgruppens storlek inte är det enda som har betydelse för deras möjlighet att utföra sitt arbete, utan att det är en av flera faktorer som har betydelse. Det som nämns är bland annat planering, genomförande, lokaler, personaltäthet, övervakning och kontroll samt relationer. Studiens resultat analyseras utifrån ett fenomenologiskt perspektiv och följs upp av en diskussionsdel med koppling till tidigare forskning samt styrdokument
When words are missing : A study about vocabulary teaching for children with developmental language disorder
No full textSyftet med denna kvalitativa studie är att bidra med kunskap om ordförrådsutveckling och dess främjande avseende elever med språkstörning, utifrån några lärares, speciallärares och skollogopeders beskrivningar. Elever med språkstörning utvecklar inte sina språkliga förmågor i samma takt som jämnåriga och utveckling av ordförrådet är ett vanligt svårighetsområde hos dessa elever. Ordförrådet spelar en avgörande roll för förståelsen i all undervisning och därför riskeras måluppfyllelsen hos elever med ordförrådssvårigheter. Den teoretiska ramen för studien utgörs av teorier om lexikala nätverk samt sociokulturell teori. Studiens ansats är fenomenografisk och empirin har inhämtats genom semistrukturerade intervjuer. I resultatet framkommer informanternas beskrivningar av hur svårigheter med ordförrådet yttrar sig, hur lärmiljön kan göras språkligt tillgänglig samt hur ordförrådsutvecklingen kan stimuleras och stödjas, både i klassrumsundervisningen och den individanpassade undervisningen. Informanterna beskriver att elever med språkstörning kan ha svårt att uttrycka sig, uttala och mobilisera ord vid olika tillfällen. Deras svårigheter med språklig förståelse påverkar förmågan att förstå innehållet i genomgångar, instruktioner och texter. I resultatet återfinns exempel på generella anpassningar i den ordinarie undervisningen som kan öka den språkliga tillgängligheten; en tydlig lektionsstruktur, muntliga och skriftliga instruktioner, visualisering, symbolstöd, konkret material och digitala lärverktyg. I studien ges exempel på hur ordförrådsundervisningen kan se ut för att stödja elever med språkstörning såsom högläsning, gemensam läsning samt läsgrupper där nya ord förklaras och knyts till elevernas erfarenheter. Ett fördjupat arbete med ämnesspecifika och ämnesövergripande ord beskrivs som innebär att ordet förklaras och knyts till en bild, sak eller erfarenhet samt används i språkliga aktiviteter. Förförståelse, många exponeringar och repetition är gynnsamt. Vid skrivande kan ordmobilisering underlättas av bilder, startmeningar, ordbankar, synonymlistor och ordprediktionsprogram. Resultatet visar att elever med språkstörning behöver mycket stöd, både i klassrumsundervisningen och individuellt. Speciallärarens roll blir att uppmärksamma språksvårigheterna, stödja läraren med ordförrådsundervisning i klassrummet och skapa en språkligt tillgänglig lärmiljö samt tillämpa individanpassade insatser för att stödja ordförrådsutvecklingen.The purpose of this qualitative study is to provide further knowledge regarding vocabulary development of students with Developmental Language Disorder (DLD). It is based on the feedback from class teachers, learning support teachers and educational speech therapists. Students with DLD do not advance in their language skills at the same rate as their peers and vocabulary development is a common area of difficulty for these students. Vocabulary plays a crucial role in the process of learning and therefore poses a risk of not reaching the students full potential. The theoretical framework for this study consists of theories of lexical networks and sociocultural theory. The study approach is phenomenographic and the empirical evidence was obtained through semi-structured interviews. The results outline the assessors descriptions of how the challenges with vocabulary manifest itself whilst outlining how to create language-accessible learning environments. They also define how the development of vocabulary can be stimulated and supported, both in the classroom and through individualised learning. The assessors describe that students with DLD may have some difficulty expressing themselves, pronouncing and mobilising their words in certain situations. Their difficulties with linguistic comprehension affects the ability to understand the content of the teaching, instructions and texts. Results include examples of general adaptations in ordinary teaching that can increase language accessibility; a clear lesson structure, oral and written instructions, visualisation, symbol support, concrete material and digital learning tools. This study gives examples of what vocabulary teaching may look like when supporting students with DLD, like reading aloud, shared reading and reading groups where new words are explained and linked to the students experiences. In-depth work with specific and interdisciplinary words means that the word is explained and linked to an image, item or experience and used in linguistic activities. Prior understanding, increased exposure and repetition are all beneficial. When writing, word mobilisation can be facilitated by pictures, starting sentences, word banks, thesaurus lists and word prediction programs. End results show that students with DLD need a lot of support, both in the classroom and individually. The learning support teacher's role will be to bring attention to any language difficulties, support the teacher with vocabulary teaching in the classroom, create a linguistically accessible learning environment and provide individualised support to aid vocabulary development
Prevalence of osteonecrosis of the jaw among Bisphosphonate-treated patients : A literature study
No full textIntroduktion: Bisfosfonater främjar apoptos hos osteoklaster och är därför förstahandsval i behandlingen av skelettsjukdomar som karaktäriseras av en överdriven eller obalanserad remodellering, vilket leder till en överdriven osteoklast-styrd benresorption. En sådan överdriven benresorption utgör problematiken vid flertalet sjukdomar och tillstånd (osteoporos, Pagets sjukdom, skelettmetastaser och multipelt myelom) där bisfosfonater ingår i patientens behandling. Läkemedelsrelaterad käkbensnekros antas vara en multifaktoriell sjukdom som påverkas av cellulära och molekylära processer i munhålan. Syfte: Syftet med studien var att analysera studier som undersökt förekomsten av käkbensnekros vid behandling med bisfosfonater. Metod: Metoden som använts är en allmän litteraturstudie. Sökningen av artiklar till litteraturstudien gjordes i form av en blocksökning i databasen PubMed. Urvalet skedde i två steg för att inkludera alla relevanta artiklar: Först lästes titel och abstract och sedan lästes artiklarna i fulltext. Artiklarna valdes ut genom inklusions- och exklusionskriterier. En manuell sökning gjordes när blocksökningen var klar med samma urvalsprocess. Resultat: Förekomsten av käkbensnekros vid behandling med bisfosfonater var 0 %-39.39 %. Förekomsten hos de som behandlades med intravenösa bisfosfonater var 0 %-39.39 % och de som behandlades med orala var 0.04%-0.34%. Slutsats: En högre prevalens kunde ses hos de som behandlats med intravenösa bisfosfonater i jämförelse med orala bisfosfonater. Risken att utveckla käkbensnekros ökade vid längre behandlingsperioder och fler doser. Tandextraktioner var en faktor som ofta utlöste käkbensnekros hos individer som behandlats med intravenösa bisfosfonater.
The connection between brainfunctions and learning for students with ADHD and ASD : An attempt to generate theory from a literature study
No full textSyftet med föreliggande examensarbetet är att genom en litteraturstudie försöka generera teori för hur den specialpedagogiska verksamheten kan dra nytta av forskningsresultaten gällande hur hjärnans funktioner fungerar i samband med inlärning vid ADHD (attention deficit hyperactivity disorder) och/eller autismspektrumtillstånd (AST). Metoden som valts för denna studie är en kvalitativ litteraturstudie, där resultatet analyserats efter Grounded Theory. Vi har tagit del av relevant forskning och litteratur gällande hjärnans funktioner och det pedagogiska fältet för individer med ADHD samt AST i åldern 6–16 år. Resultatet gällande hjärnans funktioner visar att grunden till ADHD samt AST är biologisk betingad. Resultatet gällande de pedagogiska implikationerna visar på flera möjliga sätt att anpassa undervisningen och inlärningen för att stödja och hjälpa dessa elever. Litteraturen beskriver bitvis hur de ser länkar mellan hjärnans funktioner och de svårigheter som elever med ADHD och AST kan ställas inför i skolmiljön. I litteraturen kring vilka implikationer som föreslås för elever med ADHD och AST framkommer många likheter och att de gynnas av liknande insatser, men på olika vis. De slutsatser vi drar av resultatet är att individer med ADHD och AST har avvikelser i hjärnans funktioner samt dess nervsystem vilket beror på biologiska orsaker. Slutsatserna av de pedagogiska implikationerna gör sig gällande för övergripande områdena inom miljö, visuella hjälpmedel, struktur, bemötande samt uppgifters upplägg. Vi ser genom analysen även ett samband mellan de annorlunda funktionerna i hjärnan hos elever med ADHD och AST och vilka metoder som föreslås vara mest gynnsamma för kunskapsinhämtning. The purpose of this literature study is an attempt to generate theory for how the special education can benefit from the research results regarding how the brain's functions work in connection with learning in ADHD (attention deficit hyperactivity disorder) and/or autism spectrum disorder (AST). The method chosen for this study is a qualitative literature study, where the results have been analyzed according to Grounded Theory. We have taken part of relevant research and literature regarding brain functions and the educational field for individuals with ADHD and ASD aged 6-16 years. The result regarding brain functions shows that the basis for ADHD and ASD is biologically determined, but the diagnoses should still not be defined as a disease but as a functional variation. The result regarding the pedagogical implications shows in several possible ways how to adapt the teaching and learning to support and help these students. The literature describes in part how they detect links between brain functions and the difficulties that students with ADHD and ASD may face in the school environment. Many similarities emerge in the literature regarding the implications proposed for students with ADHD and ASD and they benefit from similar efforts, but in different ways. The conclusions of the results regarding brain function of individuals with ADHD and ASD reveal that they have abnormalities in the brain's functions and its nervous system and are due to biological causes. The conclusions of the pedagogical implications apply to the overall areas within the environment, visual aids, structure, teacher’s response, and tasks. Through the analysis, we also see a connection between the different functions in the brain of students with ADHD and ASD and which methods are proposed to be most favorable for acquiring knowledge
“Communication means everything, it is A and O [...]. It is a freedom for everyone to be able to communicate” : A qualitative study such as how special teachers with a focus on developmental disorders highlight methods of communication
No full textStudiens syfte är att belysa hur speciallärare med specialisering mot utvecklingsstörning lyfter fram metoder som gynnar kommunikationsutveckling för elever på särskolan. Vidare belyses vilka sociala sammanhang och verktyg som används för att främja kommunikationen för elever i särskolan. I studien tolkas resultatet ur det sociokulturella perspektivet där artefakter, kultur och den närmaste utvecklingszonen är de centrala begrepp som används i tolkningen. En hermeneutisk ansats används i studien och kvalitativa intervjuer av semistrukturerad karaktär genomfördes med åtta speciallärare, verksamma inom grund- och gymnasiesärskolor runt om i Sverige. En förhoppning var att studien skulle ge aha-upplevelser gällande hur lärare kan arbeta med kommunikation samt ge oss en större verktygslåda i vår profession som speciallärare. Resultatet presenteras i kategorier som framkommit vid analys av empirin. Resultatet visar att kommunikation inom särskolan innefattar många olika artefakter, och de artefakter som används mest är bilder och tecken. Kulturer som förekommer för att gynna kommunikationsutvecklingen för elever på särskolan är läsande och spela spel för att eleverna ska kunna bli så självständiga som möjligt. För de på tidig utvecklingsnivå lyfts imitation som centralt för att utveckla kommunikationen. I studien framkommer att både speciallärare och elever behöver stöttning i den närmaste utvecklingszonen vad det gäller kommunikation. Miljöerna är kommunikativt tillgängliga men dock endast på individ och gruppnivå och inte på organisationsnivå. The purpose of the study is to shed light on how special education teachers with a focus on developmental disabilities, to highlight methods that benefit communication development for students at the special school. Furthermore, the social contexts and tools that are used to promote communication for students in special schools are highlighted. The study interprets the results from the socio-cultural perspective where artifacts, culture and the immediate development zone are the central concepts used in the interpretation. A hermeneutic approach is used in the study and qualitative interviews of a semi-structured nature were conducted with eight special teachers, active in primary and secondary special schools around Sweden. One hope was that the study would provide aha-experiences regarding how teachers can work with communication and give us a larger toolbox in our profession as special teachers. The results are presented in categories that emerged from the analysis of the empirical data.The results show that communication within the special school includes many different artifacts, and the artifacts that are used most are images and signs. Cultures that exist to promote communication development for students at the special school are reading and playing games so that the students can become as independent as possible. For those at an early stage of development, imitation is emphasized as central to developing communication. The study shows that both special needs teachers and students need support in the immediate development zone when it comes to communication. The environments are communicatively accessible, but only at the individual and group level and not at the organizational level
Change agents in student wellness teams : Special educators’ role and digital journal documentation
No full textSyfte med min studie är att undersöka specialpedagogers uppdrag i tre olika elevhälsoteam i samma kommun och hur specialpedagoger upplever arbetet med digitala journalsystem. Studien tar sin utgångspunkt i ett sociokulturellt perspektiv där synsättet är att lärande och kunskapsutveckling sker i interaktion med andra. Studien har en kvalitativ ansats där semistrukturerade intervjuer använts som metod med fyra specialpedagoger och en rektor. Med ett hermeneutiskt synsätt har jag försökt tolka och förstå de resultat som framkommit. Resultatet av denna studie visar att administration med planering och förberedande av ärende inför elevhälsoteamens möten och dokumentation av pedagogiska dokument är vanligt förekommande uppdrag för specialpedagoger i de i studien ingående elevhälsoteam. Det specialpedagogiska perspektivet att finna alternativa vägar och lösningar för inlärning är liksom anpassad undervisning på framförallt individnivå men även gruppnivå uppdrag som genomförs ofta. Samarbete mellan specialpedagog och rektor eftertraktas av specialpedagoger i studien men det faktiska samarbetet varierar stort. Digitala journalsystem har skapat möjligheter som tidigare inte fanns och ordet tillgänglighet har fått en bred betydelse i form av tillgänglighet till arkiv, mallar och stödmaterial. Nackdelen med det digitala journalsystemet är att tillgängligheten endast gäller för medlemmar i elevhälsoteamen och inte för övrig personal som arbetar nära elever.The purpose with my research is to investigate special educators’ tasks in three different student wellness teams and how special educators experience their work with digital journal systems. The study has a qualitative approach where semi-structured interviews were used as the method with four special educators and a principal. A hermeneutic approach is applied as the interpretative analysis of the interview data. The result of this study shows that administrative tasks and preparation of cases before student wellness teams meetings and educational documentation are common tasks for special educators for those partaking in this study. The special educator’s perspective to find alternative ways and solutions to learning is common as well as adaptive teaching, especially on an individual level but also in groups. Cooperation between special educator and principal is sought after by special educators in this study but the actual cooperation varies heavily. The digital journal system has created previously unavailable opportunities and the term availability has become a broader meaning by way of archives, templates, and support materials. The downside with the digital journal system is that availability only applies to members of the team and not to others working closely with students