University of Cádiz
Repositorio de Objetos de Docencia e Investigación de la Universidad de CádizNot a member yet
32404 research outputs found
Sort by
Nyheter som lockar, lär och låter : En metod för multimodal analys av nyhetsförmedling i en undervisningskontext
No full textUppsatsen analyserar totalt åtta nyhetsinslag; fyra från Rapport och fyra från Nyhetskoll, varav två är publicerade på UR Play och två på TikTok. Syftet med analysen är att synliggöra vilka anpassningar som görs i förmedlingen av nyheter när de riktar sig specifikt till en yngre målgrupp respektive en bredare allmänhet. Uppsatsen syftar även till att utveckla en analysmodell som kan användas i en undervisningskontext för att utveckla elevers multilitteracitet. Uppsatsen utgår från teorier om multimodalitet, det vidgade textbegreppet och multilitteracitet. Med utgångspunkt i det teoretiska perspektivet skapas en multimodal analysmodell som används för att analysera det valda materialet och för att uppnå uppsatsens andra syfte. Analysen visar att både nyhetsförmedling som riktar sig specifikt till en yngre målgrupp respektive en bredare allmänhet nyttjar multimodala element i förmedlingen av nyheter. Nyheter som riktar sig specifikt till en yngre målgrupp använder fler multimodala element än den nyhetsförmedling som riktar sig till en bredare allmänhet, samt anpassar sig till de plattformar där unga konsumerar nyheter
Att möta en patient med substansbrukssyndromSjuksköterskans upplevelser inom den somatiska vården: En litteraturstudie
No full textBakgrund: Patienter med substansmissbruk och deras upplevelser av stigmatisering och fördomar i mötet med vården har varit en återkommande debatt under dem senaste årtiondena. Mindre omdiskuterat är hur sjuksköterskor upplever situationen, vad som kan tänkas ligga bakom negativa attityder och vilka förändringar som kan göras för att både ge patienter och sjuksköterskan möjligheten till att göra vårdmötet till en positiv upplevelse. Syfte: Syftet med arbetet är att beskriva sjuksköterskors upplevelser av mötet med patienter med substansbrukssyndrom inom den somatiska vården. Metod: En begränsad litteraturstudie med systematisk sökning och integrerad innehållsanalys. Resultat: Fyra huvudkategorier med två underkategorier identifierades. Sjuksköterskans arbetsmiljö med underkategorierna arbetsbelastning och bemanning samt våld och hot om våld. Sjuksköterskans känslomässiga reaktioner med underkategorierna frustration, rädsla och osäkerhet samt empati, respekt och förståelse. Sjuksköterskans kunskap och erfarenheter med underkategorierna brist på kunskap samt tidigare erfarenheters påverkan i nutid samt sjuksköterskans syn på patientgruppen med underkategorierna den opålitliga, aggressiva och svåra patienten samt negativa attityder, stigmatisering och fördomar. Slutsats: Att tillgodose sjuksköterskan med det stöd och verktyg som behövs för att hantera mötet med patienter med substansbrukssyndrom ökar möjligheterna till både en bättre vård för patienten samt en bättre och tryggare arbetsplats för sjuksköterskor
Suffering thinking machines : Lyotard and the sensuous path to cognition
No full textThis essay attempts to draw together a coherent theory of cognitive emergence from Jean-François Lyotard’s speculations on thinking machines and from his later writings on sense and aesthetic experience. The essay situates Lyotard’s arguments about cognition in the context of recent successes of large language model (LLM) artificial intelligence and the persistence of the so-called ‘symbol grounding problem’ in that field. Rather than tracing a developmental line from stimulus at the material substrate to symbolic reasoning, Lyotard envisions a recursive relationship between sense and reason, in which new forms of thought emerge from an agent’s sensuous experience of symbolic categories and logical constructs, even if that experience is just the suffering of waiting for an analogy to form or a paradox to resolve. It is through an agent’s sensuous experience of its own thoughts that it is able to form an internal model of itself inside of time—a crucial ingredient for genuine cognition.
Barnträdgårdens vardagsliv : institutioner, pedagogisk verksamhet och emotionshistoria i Västerås 1940–1970
No full textThis dissertation examines everyday life in Swedish ECEC during 1940–1970, using Västerås as a local case. The study draws on a framework combining the history of everyday life, the history of emotions and socialization theory. Based on extensive archival materials, the analysis integrates qualitative interpretation with quantitative mapping. The results show that Västerås developed one of Sweden’s most expansive ECEC sectors well ahead of national reforms. Before the policy changes of the 1970s, the city established a diversified system including kindergartens, day nurseries, colonies and organized park activities. These institutions served both pedagogical and social welfare purposes and shared core features such as similar materials, recurring activities and leadership by kindergarten teachers. The analysis further shows that the everyday life of kindergartens followed a pedagogical rhythm where teacher-led activities were interspersed with free and open-ended sessions. Crafts, block building, storytelling and roleplay were recurring activates, and teachers documented how children navigated these settings. Creative expression, practical learning and cooperation formed central aspects of socialization, while gendered patterns emerged in children’s use of materials, despite access to them being uniform. A key contribution concerns the history of emotions. The analysis reveals a broad emotional dictionary through which teachers described children’s feelings. Emotions such as joy, fear, anger and sadness appeared in recurring patterns, and teachers acted as emotional norm setters by encouraging some expressions and moderating others. Emotional regulation thus emerged as a central dimension of socialization, shaped through language, expectations and everyday routines
Gestaltande och upprätthållande av pedagogisk rytm på en tysk waldorfförskola : En etnografiskt inspirerad observationsstudie
No full textThe aim of this study is to gain more knowledge about how Waldorf teachers rhythmically structure their preschool practice. The ethnographically inspired observation study examines how the pedagogical rhythms of a German Waldorf preschool group are embodied in the preschool practise and how these pedagogical rhythms are maintained through music. The field study was conducted for a period of 13 days over four weeks, using participant observation. Henri Lefebvre’s definition and philosophy regarding the concept of rhythm have been used to examine and understand the rhythmical organization of the preschool group. The results show how the preschool group is organized based on a yearly, weekly and daily rhythm. The yearly rhythms are embodied in annual celebrations and characteristics of the environment, the weekly rhythms with weekly activities and food menu, whereas thedaily rhythms consist of recurring activities and routines. Regarding how the preschool teachers use music to maintain the rhythmic organization, three key themes have beenidentified: Music as a marker for the overall theme of the rhythms, Music as a marker for the beginning and end of the rhythms and Music as a marker for the transitions between the rhythms. The findings contribute to a broader understanding of how preschool practices can be structured
"En kollega som är bättre än en själv och som bara pratar vid tilltal" : En mixed methods-undersökning om musik- och matematiklärares attityder till och erfarenheter av generativ AI.
No full textStudiens syfte är att undersöka musik- och matematiklärares attityder till och erfarenheter av digitalisering och generativ artificiell intelligens (GenAI). Utifrån mixed methods genomfördes en enkätundersökning där både kvantitativa och kvalitativa data samlades in och analyserades med hjälp av det teoretiska ramverket TPACK. Urvalet av respondenter riktades främst mot musik- och matematiklärare verksamma i Örebro län men inkluderade även andra lärare i Sverige. Resultatet visar på att matematiklärare är mer positivt inställda till skolans digitalisering och användning av GenAI än vad musiklärare är, men också att ämnets tekniska förankring är av vikt för de digitala verktygens relevans. Gemensamt för både musik- och matematiklärare är att GenAI används för att spara tid och effektivisera deras arbete när det kommer till lektionsplanering och för att generera undervisningsmaterial. Denna användning problematiseras utifrån TPACK och vidareutvecklas i diskussionen där bland annat synen på kunskap diskuteras i relation till lärares och elevers attityd till och användning av GenAI. För att uppnå optimal användning av GenAI visar resultatet att de tre kunskapstyperna - teknisk kunskap, pedagogisk kunskap och ämneskunskap - behöver harmonisera med varandra
Upplevelser av vård inom psykiatrin hos patienter med suicidproblematik
No full textIntroduktion Globalt beräknas mer än 700 000 personer ha mist sitt liv i suicid år 2021. Suicid och suicidförsök är hälsoproblem som i stor utsträckning drabbar personer som vårdas inom psykiatri. Sjuksköterskor har patientnära roller i vården av personer inom både öppen och sluten psykiatrisk vård. Barker’s Tidvattenmodell användes som teoretisk referensram i studien. Syfte Syftet med studien var att beskriva upplevelser av vård inom psykiatrin hos patienter med suicidproblematik. Metod Vi utförde en begränsad systematisk litteraturstudie i två databaser relevanta för omvårdnadsforskning. Resultatet togs fram genom en integrerad analys. Resultat Fynden visade att suicidala patienters upplevelser av vårdmötet i hög grad påverkades av vårdpersonalens bemötande, relationella förhållningssätt, kommunikation samt hur autonomi och säkerhet hanterades i omvårdnaden. Ett empatiskt, respektfullt och bekräftande bemötande stärkte patienternas känsla av trygghet, värdighet och tillit, medan bristande bemötande kunde leda till ökad skam, otrygghet och misstro. Kontinuitet och partnerskap i vårdrelationen underlättade patienternas delaktighet och möjlighet att uttrycka suicidtankar. Samtidigt framkom en etisk spänning mellan standardiserade riskbedömningar, patientsäkerhet och patientens behov av autonomi och meningsskapande. Diskussion Fynden visar att vårdmötet har en avgörande betydelse för suicidala patienters upplevelse av psykiatrisk vård. Ett personcentrerat, etiskt medvetet och relationellt förhållningssätt är centralt för att främja trygghet, delaktighet och återhämtning. Resultaten belyser behovet av kontinuerlig kunskapsutveckling och reflektion hos vårdpersonal för att säkerställa en jämlik och human vård
Calling in Kinship : Herding musicking in Sweden as interspecies communication
No full textIn ecomusicology, important steps have been taken towards an understanding of music to be an activity produced by more-than-human relations. These are not just scholarly ideas. Rather, they have been present in fäbod culture for centuries. Swedish fäbod culture is a transhumance system where the farmers transfer their cows, goats, and sheep to a summer farm during the summer seasons. Historically, these farmers were women. The herders communicate with the animals, and with each other, through both vocal signals and the use of instruments. Previous studies and historical records show that fäbod farmers consider these signals as interspecies communication and acts of kinship. Starting from the view of the fäbod farmers, this thesis explores how vocal herding music is co-composed by more than humans in specific situations, and how vocal herding music in turn affect the very milieu that produced it. This thesis also suggests methods and theoretical approaches that allow for more-than-human participation in eco- and ethnomusicological studies. Drawing from 4 years of seasonal ethnographic fieldwork and participant observation, the results show that the rhythms, voices, and movements of animals and forests, partake in the organisation of singing and calling. A sung melody, a phrase, or a rhythm bare witness of the movements and vocalisations of the animals. By using, and elaborating on, the concepts mimesis and affective attunement, the thesis uncover show affect, as body sympathy or intensity, not only enables interspecies communication, but also affords humans and animals to attune to each other and through that process reach shared experiences where voices and rhythms synchronise (mimesis). The study also shows that by connecting to nature, kulning singers free themselves from normative ideas about what kulning is and should sound like; the forest becomes part of both resistance and creativity
Unga spelares upplevelser av motivation, prestationskrav och välmående i IF Brommapojkarnas akademi - En kvalitativ intervjustudie
No full textBakgrunden till studien är att svensk ungdomsfotboll genomgår en omfattande förändring mot en allt tidigare ”akademisering”, där elitklubbar implementerar professionella kravbilder längre ner i åldrarna. Denna utveckling skapar en spänning mellan idrottens traditionella fostransideal och elitfotbollens resultatkrav, vilket riskerar att påverka unga spelares välmående och motivation negativt. Syftet med uppsatsen är därför att undersöka hur unga spelare i IF Brommapojkarnas (BP) akademi upplever motivation, prestationskrav och psykiskt välmående i sin idrottsliga vardag. Genom att studera spelarnas egna upplevelser av motivationsklimatet avser studien att belysa faktorer som främjar respektive hindrar långsiktig utveckling och engagemang. Self-Determination Theory (SDT) och Achievement Goal Theory (AGT) har använts som teoretiska ramverk för att analysera resultatet. SDT användes för att tolka spelarnas behov av autonomi, kompetens och tillhörighet i relation till deras motivation. AGT användes för att förstå spänningen mellan uppgiftsorienterade klimat, som fokuserar på utveckling, och resultatorienterade klimat, som präglas av jämförelse och konurrens. Dessa teorier kopplades samman för att förklara hur akademins struktur påverkar spelarnas inre drivkrafter. Kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer användes till studien. Urvalsgruppen bestod av sju spelare i åldrarna 13 till 16 år verksamma i Brommapojkarnas akademi, utvalda för att ge en variation i position och erfarenhet. Intervjuerna skedde genom Zoom för att minska yttre störningsmoment och analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Resultatet presenteras utifrån tre teman som identifierats i analysen: motivationens påverkan på prestation, betydelsefulla faktorer för långsiktig utveckling samt sambandet mellan motivation, prestation och välmående. Resultatet visade att spelarnas motivation fungerar som en direkt regulator för träningsintensitet och att en stark inre drivkraft är avgörande för att hantera den höga belastningen. Samtidigt framkom att otydligt ledarskap, rädsla för misstag och en kognitiv totalbelastning från skola och idrott utgör betydande hinder. Även yttre påverkan från agenter och föräldrar identifierades som en stressfaktor som riskerar att förskjuta motivationen mot yttre reglering. Studiens kunskapsbidrag är att unga elitspelare besitter en stark passion men är sårbara för strukturella faktorer som bristande kommunikation och resultathets. Slutsatser från studien är att ett holistiskt ledarskap, där tränare ser människan bakom prestationen och skapar trygghet, är avgörande för att motverka mental ohälsa och främja hållbara karriärer