University of Cádiz
Repositorio de Objetos de Docencia e Investigación de la Universidad de CádizNot a member yet
32404 research outputs found
Sort by
När AI blir en del av studietekniken : En studie om användningen av AI i relation till självreglerat lärande bland studenter på Örebro universitet
No full textMäns våld mot kvinnor : En kritisk diskursanalys om framställningar av kvinnor som sexarbetare i nyhetsmedia
No full textSyftet med denna studie var att undersöka hur Svenska nyhetsmedier konstruerar kvinnor som säljer sex och hur dessa framställningar avgör vem som anses vara ett "idealt" offer. Studien fokuserade på rapportering i Aftonbladet och Dagens Nyheter (DN) mellan åren 2020–2025 och analyserade nyhetsmedias språkliga konstruktioner av sexarbetare. En kvalitativ metod användes, med kritisk diskursanalys, inspirerad av Faircloughs tredimensionella modell. Analysen vägleddes av Nils Christies teori om det ideala offret som belyser hur språk och visuella uttryck skapar mening kring offerstatus, skam, ansvar och makt. Resultaten visar att nyhetsmedierna reproducerar etablerade diskurser där kvinnor framställs som svaga, utsatta offer vars erkännande beror på diskursiva villkor och kategoriseringar av det ideala offret. Ytterligare diskurser visar hur män, sexarbetares klienter och myndigheter genom maktmissbruk formar kvinnors offerroll. En annan diskurs framhäver att mäns ansvar för att köpa sex ofta förklaras genom sociala, strukurella och könsrelaterade ojämlikheter snarare än individuella brister, vilket kan normalisera deras handlingar. Slutligen förstärks sexualisering och objektifiering av kvinnor genom språkliga val, vilket ytterligare marginaliserar sexarbetare, och undergräver erkännandet som offer. Sammanfattningsvis visar studien att nyhetsmedier spelar en central roll i hur samhället uppfattar offerstatus och mäns våld mot kvinnor.The purpose of this study was to investigate how Swedish news media construct women who sell sex and how portrayals influence perceptions of the “ideal” victim. The study focused on reporting in Aftonbladet and Dagens Nyheter (DN) between the years 2020–2025, analyzing the media's linguistic constructions of sex workers. A qualitative approach was applied, using critical discourse analysis inspired by Fairclough's three-dimensional model. The analysis was guided by Nils Christie's theory of the ideal victim, which highlights how language and visual representations create meaning around victimhood, shame, responsibility and power. Results show that the media reproduce established discourses where women are portrayed as weak, vulnerable victims whose recognition depends on discursive conditions and categorisations of the ideal victim. Additional discourses reveal how men as clients and authorities misuse of power, shape women's victimization. Another discourse highlights that men's responsibility for purchasing sex is often framed through social, structural, gender inequalities rather than individual failings which can normalise their actions. Lastly, sexualisation and objectification of women is reinforced through linguistic choices, further marginalizing sex workers and undermining recognition as victims. Overall, the study demonstrates that news media play a central role in shaping societal perceptions of victim legitimacy and men’s violence against women
Konstruktivistisk miljösociologi i tider av klimatnödläge: En replik på Johan Söderbergs kunskapsrealistiska tes : [Constructivist environmental sociology in times of climate emergency: A rejoinder to Johan Soderberg's epistemological realist thesis]
No full textThis article is a reply to Johan Söderberg’s critique of constructivist environmental sociology. Lidskog and Sundqvist challenge his claim that the climate emergency requires social scientists to refrain from conducting sociological analyses of climate science, on the grounds that such analyses could be exploited by climate denialists. They argue that Söderberg bases his reasoning on simplified dichotomies—such as the choice between taking scientific knowledge for granted or problematizing it—and that he incorrectly attributes positions to them that they do not hold. The authors defend STS-inspired research that legitimizes critical examination of expertise, not to undermine climate science but to understand how knowledge is produced, organized, and used politically. By analyzing, for example, the IPCC, they show that climate expertise is already politically embedded and therefore requires sociological study. They call for a clearer justification of Söderberg’s own knowledge realism and open the possibility of collaboration between research on expertise and research on climate denial, rather than keeping these strands separate
Upplevelser av arbetsterapeutisk behandling och dess påverkan på vardagliga aktiviteter hos personer med förvärvad hjärnskada - En litteraturstudie
No full textBakgrund: Förvärvad hjärnskada (FH) uppstår efter födseln, till följd av stroke eller trauma. FH kan medföra motoriska, kognitiva och emotionella svårigheter som påverkar individens förmåga att utföra dagliga aktiviteter & bibehålla självständighet. Arbetsterapi är en viktig del av rehabiliteringen genom att stödja individens återgång till ett meningsfullt vardagsliv. Trots detta finns det begränsad kunskap om hur personer med FH upplever arbetsterapi. Syftet: Syftet är att beskriva upplevelser av hur arbetsterapeutisk behandling påverkar utförandet av vardagliga aktiviteter hos personer med FH. Metod: En litteraturstudie baserad på 12 vetenskapliga artiklar publicerade mellan 2000–2025. Artiklarna identifierades genom systematiska sökningar i databaserna PubMed, Cinahl Full Text och PsycInfo. Data analyserades genom kvalitativ innehållsanalys, vilket resulterade 3 kategorier och 6 underkategorier. Resultat: 3 huvudkategorier identifierades. Kategori 1: Upplevelse av ökad kontroll och struktur i vardagen beskriver hur arbetsterapin hjälpte deltagarna att skapa rutiner, planera dagen och återfå känslan av kontroll, vilket minskade stress och ökade välbefinnandet. Kategorin 2: Upplevelse av förbättrad aktivitetsförmåga och självständighet visar att träning av strategier ökade deltagarnas förmåga att hantera vardagsaktiviteter och ökade deras självständighet. Kategorin 3: Upplevelse av socialt stöd och personlig utveckling beskriver hur rehabiliteringen bidrog till ökad självinsikt, stärkt självförtroende och hopp inför framtiden. Slutsats: Arbetsterapi upplevs som ett viktigt stöd i återgången till vardagen för personer med FH genom individuellt anpassade strategier, hjälpmedel och vardagsstruktur främjas självständighet, motivation och delaktighet. Vidare forskning bör undersöka hur kulturell bakgrund och varierande levnadsmiljöer påverkar individers delaktighet och upplevelser av arbetsterapin
Revisiting the political in environmental and sustainability education – a global justice-oriented approach
No full textThis paper revisits and expands a decade-old call to engage the political dimensions of environmental and sustainability education (ESE). With intensifying climate impacts and widening global inequities, global justice has become central to ESE. Climate change is not only a scientific concern but a lived reality shaped by colonial legacies, structural inequalities, and power imbalances. Drawing on critical global citizenship education (GCE) and educational philosophy, we examine the roles of educators amid interwoven environ-mental, social, and political crises. Teaching sustainability is not merely technical or scientific but also ethical, existential, and political. Inspired by recent scholarship across ESE, GCE, political science, and philosophy, we outline five interrelated educational guidelines for a global justice-oriented ESE. These guidelines support educators in critically addressing intersecting injustices through meaningful, critical engagement. We conclude that ESE’s future lies in creating transformative spaces that foster ethical responsibility, political awareness, and collective action for a just and sustainable world
Two Constraint Compilation Methods for Lifted Planning
No full textWe study planning in a fragment of PDDL with qualitative state-trajectory constraints, capturing safety requirements, task ordering conditions, and intermediate sub-goals commonly found in real-world problems. A prominent approach to tackle such problems is to compile their constraints away, leading to a problem that is supported by state-of-the-art planners. Unfortunately, existing compilers do not scale on problems with a large number of objects and high-arity actions, as they necessitate grounding the problem before compilation. To address this issue, we propose two methods for compiling away constraints without grounding, making them suitable for large-scale planning problems. We prove the correctness of our compilers and outline their worst-case time complexity. Moreover, we present a reproducible empirical evaluation on the domains used in the latest International Planning Competition. Our results demonstrate that our methods are efficient and produce planning specifications that are orders of magnitude more succinct than the ones produced by compilers that ground the domain, while remaining competitive when used for planning with a state-of-the-art planner.
Students’ Recreational Reading in Grade 9 : A Questionnaire Study of Reading Habits
No full textDenna studie analyserar hur elever i årskurs 9 beskriver sin fritidsläsning, där studien främst behandlar läsfrekvens, vilka texttyper de tar del av samt hur deras motivation till läsning kan förstås utifrån deras egna upplevelser. Studien tar sin utgångspunkt i tidigare forskning och myndighetsrapporter som visar att ungas fritidsläsning har minskat över tid, särskilt under högstadiet, samtidigt som en allt större del av elevers läsning sker i digitala sammanhang. Studiens syfte är att belysa elevers fritidsläsning ur ett elevperspektiv. Undersökningen genomfördes med en kvantitativ metod i form av en enkätstudie. Datainsamlingen skedde vid ett tillfälle och omfattade 35 elever i årskurs 9 från en grundskola i mellersta Sverige. Enkäten innehöll frågor som syftade till att fånga elevernas egna beskrivningar av hur länge och hur ofta de läser på fritiden, vilka texter de väljer samt hur de upplever sin motivation till läsning. Resultaten visar att elevernas fritidsläsning varierar. En mindre andel beskriver mer regelbundna läsvanor, medan många elever uppger att de sällan eller aldrig läser på fritiden. Den läsning som förekommer sker framför allt under kortare tidsintervall. Resultaten visar även att eleverna möter texter i både digitala och tryckta format, där fritidsläsningen till stor del består av kortare digitala texter, bland annat undertexter till film och serier samt innehåll från sociala medier. Analysen av motivation visar att elevers vilja att läsa påverkas av faktorer som upplevt stöd från omgivningen, möjligheten att välja texter utifrån egna intressen samt hur hanterbar läsningen upplevs. Studien visar i sin helhet att fritidsläsning bland elever skiljer sig åt i omfattning och påverkas av både individuella och sociala omständigheter. Resultaten understryker vikten av att skolan tar hänsyn till elevers olika textmiljöer och läsvanor för att kunna stärka och stödja elevers läsintresse och motivation
Patienters upplevelser av omvårdnad vid anorexia nervosa inom slutenvårdEn litteraturstudie
No full textBakgrund: Ätstörningar beskrivs som en allvarlig folkhälsosjukdom med en av de högstadödlighetsfrekvenserna bland psykiatriska diagnoser. Anorexia nervosa beskrivs som ätstörningen med högsta prevalensen för behovet av slutenvård. En individanpassad vård och en trygg relation mellan patient och vårdpersonal är betydande för återhämtningen.Komplexitet i behandlingen förekommer och en djupare förståelse för patientens unika behov behövs. Behandling vid anorexia nervosa innefattar att hjälpa den drabbade att återfå sin vikt och att normalisera ätandet.Syfte: Att beskriva patienters upplevelser av omvårdnad vid anorexia nervosa inom slutenvård.Metod: En litteraturstudie med systematisk sökning och en deskriptiv design.Resultat: I resultatet framkom vikten av en individanpassad omvårdnad, en trygg vårdrelationoch att ses som en person. Stöd i samband med måltid beskrevs som betydande tillsammans med ett respektfullt bemötande. Att bli inlagd inom slutenvård ansågs livräddande samtidigt som det kunde innebära en oro och förlust av kontroll. Olika hinder som kunde uppstå i vårdmiljön beskrevs omfatta brist på information och otydliga vårdplaner.Slutsats: Studiens resultat visar att patienter med anorexia nervosa värdesätter en individanpassad omvårdnad med fokus på individen och inte enbart sjukdomen, att ses som en person. Studien visade på vikten av personcentrerad vård, kompetens hos vårdpersonal och att stärka patientens delaktighet för att optimera omvårdnaden och förbättra hälsoutfallen
Hur vuxna patienter med cancer upplevde denpalliativa vården på sjukhus
No full textBakgrund: Cancer är en av de främsta dödsorsakerna globalt och i Sverige drabbas cirka 60000 personer årligen av sjukdomen. Palliativ vård syftar till att erbjuda patienter i livets slutden bästa möjliga livskvaliteten. Den palliativa vården delas upp i två faser, en tidig och ensen fas. Den tidiga fasen med fokus på livsförlängande åtgärder och den sena på patientenslivskvalitet. Syfte: Hur vuxna patienter med cancer upplevde den palliativa vården i livets slutskede påsjukhus.Metod: En litteraturöversikt genomfördes där författarna sammanställt tidigare forskningfrån tio vetenskapliga artiklar för att besvara studiens syfte. Artiklarna söktes fram idatabaserna Cinahl och Psychinfo.Resultat: Litteraturstudiens resultat sammanställdes till tre huvudkategorier: patientenskänslomässiga upplevelse av palliativ vård, patientupplevelsen av kommunikation ochbemötande samt smärtlindring. Resultatet visade att patienterna upplevde den palliativavården på sjukhus som en omfattande och känslomässigt krävande process. Patienternasupplevelse påverkades av en mängd olika saker såsom bemötande, initial reaktion, känslor,smärtlindring och stöd från anhöriga.Slutsats: Slutsatsen av litteraturstudiens resultat visar att patienterna upplever den palliativavården positivt genom god kommunikation mellan patient, anhöriga och vårdpersonal samten genomgående god personcentrerad vård. Även negativa upplevelser belystes därpatienterna kände sig exluderade och att deras identitet blev sjukdomstillståndet