University of Cádiz
Repositorio de Objetos de Docencia e Investigación de la Universidad de CádizNot a member yet
32404 research outputs found
Sort by
Patienters upplevelse av återhämtning efter hjärtinfarkt
No full textBakgrund: Hjärt- och kärlsjukdomar är en vanlig dödsorsak och hjärtinfarkt står förmajoriteten av dödsfallen. Patienters upplevelse under hjärtinfarkt är exempelvis bröstsmärta och ångest. Tiden efter hjärtinfarkt består av återhämtning. Återhämtningen är en individuell process som börjar när personen insjuknar. Sjuksköterskan hjälper patienter i derasrehabilitering och stöttar i återhämtningen. Syfte: Att beskriva patienters upplevelse av återhämtning efter hjärtinfarktMetod: Litteraturöversikt med integrerad sammanställning, baserad på tio vetenskapliga artiklar hämtade ifrån Cinahl, Pshycinfo och Medline. Resultat: Analysen resulterade i tre huvudteman; Ett förändrat liv efter hjärtinfarkt, att återta kontroll över hälsan, socialt och hinder i återhämtningen. Ur första temat framkom underteman livsstilsförändringar, psykiskt mående och känslomässig anpassning samt kost. Ur tema två framkom underteman motivation och viljestyrka samt fysisk aktivitet. Från det sista temat framkom underteman stöd från närstående och bristande information och kommunikation från vården. Slutsatser: Studiens resultat visade på att informationen ifrån hälso- och sjukvården var bristande, återhämtningen hade gynnats av att få bättre information. Återhämtningen gav känslor som mörker men blev också en väckarklocka till förändring. Stöd ifrån anhöriga var inte alltid något positivt och livsstilsförändringar var tidskrävande.
”Vi behöver förstå, orka och bli sedda”En litteraturstudie om föräldrars upplevelser av vårdinsatser när deras barn lider av psykiatrisk sjukdom.
No full textBakgrund: Psykiska sjukdomar hos barn och unga har ökat globalt utan någon konkret anledning de senaste åren. Det är inte endast barnen som påverkas av sjukdomen, även föräldrarna blir lidande. Föräldrarna är en viktig del i barnens vård och deras delaktighet bidrar till en mer familjecentrerad vård. Syfte: Att beskriva föräldrars upplevelse av insatser från vården när de har ett barn med en psykiatrisk sjukdom. Metod: En litteraturstudie med systematisk sökning. Sökningen gjordes i Medline och Cinahl och resulterade i totalt 12 artiklar. Resultat: Det visar sig att ha ett barn med en psykiatrisk sjukdom påverkar föräldrarna på flera sätt. Det identifierades fyra kategorier, Behandling och vårdutmaningar, Psykoedukation för föräldrar skapar hopp och empowerment, Emotionell och psykisk belastning för föräldrar och Stigma, skuld som leder till social isolering hos föräldrar.Slutsats: Föräldrarna lyfter olika känslor kopplat till deras barns sjukdomar. De beskriver bristen av vård som barnet får och psykoedukationen som föräldrarna får vilket leder till att föräldrarna inte kan ge det stöd till deras barn som de vill. Föräldrar beskriver känslor som stress, ångest och oro men även att stigmat runt psykiatriska sjukdomar påverkar deras liv negativt
Från jaget till laget : En kvalitativ studie om nyexaminerades upplevelser att bli en del av en ny arbetsplats
No full textWhen a recent graduate enters their first workplace after graduation, it can be seen as an uncertain period. They face the challenge of managing a completely new professional role while also integrating into an already established workgroup. This study examines how recent graduates experience their initial period at their first workplace after their studies, focusing on onboarding and belonging. Organizations often work to socialize new employees, but the process is mutual, as the new employees make efforts to fit in at the workplace. It is therefore relevant to investigate which socialization tactics organizations use and which strategies the new graduates themselves employ. To investigate this, Berger and Luckmann's (1991) theory of socialization, Van Maanen and Schein's (1977) theory of organizational culture and organizational socialization, and Goffman's dramaturgical perspective was used. The study was based on qualitative interviews with six respondents. Based on the respondents, it can be understood that their introduction process started out formal and then transitioned to informal, which provided an appreciated combination of structure and freedom. During this process, there was an effort to appear professional and competent as recent graduates in a new workplace. Thus, the respondents observed the workplace and their colleagues' behaviors to understand the organizational culture and the unwritten rules. Through this, the recent graduates were able to use different strategies to create a certain impression of themselves and thereby fit in.När en nyexaminerad gör sitt inträde på sin första arbetsplats efter examen kan detta ses som en osäker period. De ställs inför att kunna hantera en helt ny yrkesroll, samtidigt som de ska komma in i den redan etablerade arbetsgruppen. Syftet med denna studie är att undersöka hur nyexaminerade upplever sin introduktion och etablering in i gemenskapen på en ny arbetsplats. Genom att analysera deras erfarenheter avser studien att skapa en djupare förståelse för vilka strategier nyexaminerade kan använda sig av för att bli en del av gemenskapen. För att få in nyanställda på arbetsplatsen, arbetar många organisationer med organisatorisk socialisering. Samtidigt anstränger sig också de nyanställda för att passa in i organisationen, vilket skapar en ömsesidig process. Vilka socialisationstaktiker som organisationer använder sig och vilka egna strategier som de nyexaminerade använder sig av har därmed varit relevant att undersöka. För att undersöka detta har Berger och Luckmanns (1991) teori om socialisation, Van Maanen och Scheins (1977) teori om organisationskultur och organsiationssocialisaton och Goffmans dramaturgiska perspektiv använts. Studien har utgått ifrån kvalitativa intervjuer med sex respondenter. Utifrån respondenterna går det att förstå att deras introduktioner har börjat som formella för att sedan övergå till informella, vilket har gett en uppskattad kombination av struktur och frihet. Under denna process fanns en strävan efter att framstå som professionella och kompetenta som nyexaminerade på en ny arbetsplats. Detta gjorde att de observerade arbetsplatsen och kollegornas beteenden för att förstå organisationskulturen och de oskrivna reglerna. Genom detta kunde de nyexaminerade använda sig av olika strategier för att skapa ett visst intryck av sig själv och på så sätt passa in
Mellan kaffemaskin och skärm : En kvalitativ studie om kollegialitet och organisationskultur i en hybrid arbetsmiljö
No full textHybrid work has become an established work arrangement in many organizations, combining remote and office-based work. While previous research has largely focused on organizational efficiency, productivity, and coordination, less attention has been paid to how hybrid work is experienced by employees in their everyday social interactions. This study aims to examine how employees perceive the impact of hybrid work on collegiality, and how organizational culture, through norms of presence and visibility, shapes conditions for social belonging and participation in a hybrid work environment. The study is based on six semi-structured interviews with employees working in recruitment, IT, and service sectors, where hybrid work is a common and recurring practice. A qualitative thematic analysis was conducted, drawing on Edgar Schein’s theory of organizational culture, Karl Weick’s sensemaking perspective, and the social support dimension of Feeney and Collins relationship-based social support framework. The findings show that collegiality does not disappear in hybrid work, but becomes more conditional and dependent on physical encounters. Digital interaction is perceived as effective for task coordination, while trust, informal support, and a sense of belonging are primarily developed through physical co-presence. The results further indicate that organizational culture is increasingly expressed through norms of visibility and availability, where physical presence often functions as implicit proof of engagement, while remote work requires active signaling of productivity. The study contributes to existing research by providing an empirically grounded, sociological understanding of how collegiality and organizational culture are practiced and negotiated in hybrid work. It highlights the importance of recognizing hybrid work not only as an organizational arrangement, but as a social condition that reshapes everyday interactions, inclusion, and meaning-making at work.Hybridarbete har etablerats som en vanlig arbetsform i många organisationer, där arbete fördelas mellan kontor och distans. Tidigare forskning har i stor utsträckning fokuserat på hybridarbetets organisatoriska effekter, såsom effektivitet, koordinering och produktivitet, medan de sociala och relationella dimensionerna har fått mindre uppmärksamhet. Syftet med denna studie är att undersöka hur medarbetare upplever att hybridarbete påverkar kollegialitet, samt hur organisationskulturen, genom normer för närvaro och synlighet, påverkar villkoren för social delaktighet i en hybridarbetsmiljö. Studien bygger på sex semistrukturerade intervjuer med medarbetare inom rekryterings-, IT- och servicebranschen, där hybridarbete är en etablerad arbetsform. Materialet har analyserats med tematisk analys och tolkats med stöd av Scheins teori om organisationskultur, Weicks sensemakingperspektiv och Feeney och Collins relationsbaserade ramverk för socialt stöd. Resultaten visar att kollegialitet inte försvinner i hybridarbete, men blir mer villkorad och beroende av fysiska möten. Digitala arbetssätt upplevs fungera väl för arbetsuppgifter och koordinering, medan förtroende, informellt stöd och känslan av tillhörighet främst utvecklas genom fysisk närvaro. Vidare framkommer att organisationskulturen i hybridarbete i hög grad uttrycks genom normer för synlighet, där kontorsnärvaro ofta legitimerar engagemang, medan distansarbete kräver ett mer aktivt synliggörande av arbete. Studien bidrar med en sociologisk och empirinära förståelse av hur kollegialitet och organisationskultur omförhandlas i hybridarbete och visar hur vardagliga interaktioner, mening och delaktighet påverkas när arbetet delas mellan digitala och fysiska miljöer
Att våga lita eller vilja styra? : En kvalitativ studie om ledares erfarenheter av kontroll och tillit i hybridarbete
No full textDigitalisation has meant that work is no longer tied to physical workplaces, and remote work has increased significantly since the corona pandemic. During the pandemic, the concept of hybrid work developed which is a combination of remote work and on site work, placing new demands and challenges on leadership. Reduced physical presence requires ways to replace visibility, while micromanagement and control can have negative effects. Leaders need to promote trust while at the same time ensure work results. The purpose of this study is to highlight leaders' experiences of hybrid work, with a particular focus on how control and trust can be expressed in the leadership, and how these aspects relate to each other. Previous research shows that remote work creates both tensions and interactions between control and trust. The study’s theoretical framework is used to define the concepts of control and trust. A qualitative method was used in this study. The study analyses six semi-structured interviews with leaders who lead hybrid work teams. The results show that control is not described by leaders as micromanagement but rather as a form of overview and support. Check-ins and digital tools are used to create transparency in the work. Trust is described by leaders as relational, individual-based and dynamic. Control and trust interact in a conditional relationship where control is used to restore and maintain trust rather than replacing it. The balance between control and trust is changeable, which is particularly visible in a context that varies between physical presence and distance.Digitaliseringen har gjort att arbetet inte längre är lika bundet till fysiska arbetsplatser, och distansarbete har ökat påtagligt sedan coronapandemin. Under pandemin utvecklades begreppet hybridarbete, som är en kombination av arbete på distans och på plats, vilket ställer nya krav och utmaningar på ledarskap. Minskad fysisk närvaro kräver nya sätt att ersätta synlighet, samtidigt som detaljstyrning och kontroll kan ha negativa effekter. Ledare behöver främja tillit men samtidigt säkerställa arbetsresultat. Syftet med denna studie är att belysa ledares erfarenheter av hybridarbete, med särskilt fokus på hur kontroll och tillit kan ta sig uttryck i ledarskapet, och hur dessa aspekter förhåller sig till varandra. Tidigare forskning visar att distansarbete både skapar spänningar och samspel mellan kontroll och tillit. Studiens teoretiska ramverk används för att definiera begreppen kontroll och tillit. I denna studie har en kvalitativ metod använts. Studien analyserar sex semistrukturerade intervjuer som har genomförts med ledare som leder hybrida arbetsteam. Resultatet visar att kontroll inte beskrivs av ledare som detaljstyrning utan som en form av överblick och stöd. Avstämningar och digitala verktyg används för att skapa insyn i arbetet. Tillit framställs i ledares beskrivningar som relationell, individbaserad och dynamisk. Kontroll och tillit samverkar i ett villkorat förhållande där kontroll används för att återställa och upprätthålla tillit snarare än att ersätta det. Balansen mellan kontroll och tillit är föränderlig, vilket är särskilt synligt i en kontext som varierar mellan fysisk närvaro och distans
Social support in the workplace and work-related health among middle-aged men: Positive affect as a mediator
No full textDenna tvärsnittsstudie med longitudinella inslag undersöker hur arbetstillfredsställelse och sjukfrånvaro samvarierar med socialt stöd på arbetet och positivt känslotillstånd. Syftet med studien är att undersöka om socialt stöd predicerar arbetsrelaterad hälsa och om positivt känslotillstånd medierar effekten hos svenska män i 47–48 års åldern. Arbetsrelaterad hälsa mäts som arbetstillfredsställelse och minskad sjukfrånvaro. Genom självskattningsformulär har vi mätt arbetstillfredsställelse, socialt stöd och positivt känslotillstånd. Antal sjukepisoder under en treårsperiod är hämtad från Försäkringskassan. Resultaten visade att socialt stöd predicerar arbetstillfredsställelse och positivt känslotillstånd har en partiellt medierande effekt. Män som upplevde socialt stöd på arbetet påvisade högre nivåer av positivt känslotillstånd och högre arbetstillfredsställelse. Män som var mer nöjda med sitt arbete hade också färre perioder av längre sjukfrånvaro. Däremot fann vi inget samband mellan sjukfrånvaro och socialt stöd på arbetet. Sammantaget visar studien hur socialt stöd bidrar till arbetsrelaterad positiv hälsa hos svenska män i medelåldern.This cross-sectional study with longitudinal elements examines how job satisfaction and sickness absence are related to social support at work and positive affect. The aim of the study was to investigate whether social support predicts work-related health and whether positive affect mediates this relationship among Swedish men aged 47–48 years. Work-related health was measured as job satisfaction and reduced sickness absence. Job satisfaction, workplace social support, and positive affect were measured using self-report questionnaires. Data on sickness absence, defined as the number of sickness episodes over a three-year period, were obtained from the Swedish Social Insurance Agency. The results showed that workplace social support predicted job satisfaction and that positive affect partially mediated this relationship. Men who perceived higher levels of social support at work reported higher levels of positive affect and greater job satisfaction. Men who were more satisfied with their work also had fewer periods of long-term sickness absence. However, no association was found between workplace social support and sickness absence. Overall, the study highlights how social support at work is related to positive aspects of work-related health among middle-aged men in Sweden
Kameraövervakning, makt och legitimitet : En WPR-analys med foucauldiansk tolkningsstöd av proposition 2024/25:93
No full textIn recent years, camera surveillance has become an increasingly prominent tool in Sweden's crime-prevention strategy and security policy, raising fundamental questions about state power, individual rights and the balance between security and privacy. This study examines how the Swedish government rhetorically constructs and legitimises expanded camera surveillance in government bill 2024/25:93 Camera surveillance in crime and other public activities-expanded possibilities and a simplified procedure1. While prior research has extensively discussed the effectiveness and societal consequences of camera surveillance, particularly regarding integrity, discrimination and democratic values, there remains a notable lack of focused analyses of how camera surveillance is discursively justified in legislative policy texts in Sweden. Using a qualitative text analysis, the study combines Carol Bacchi's What's the problem represented to be? (WPR) approach with theoretical perspectives on surveillance and power derived from Foucault, Lyon and Dean. The findings show that the bill 2024/25:93 represents crime and risk as permanent societal conditions and frames camera surveillance as a necessary and rational response. Privacy is largely constructed as a secondary concern that can be balanced within surveillance expansion, while alternative problem formulations and critical perspectives receive limited attention. The study contributes to a deeper understanding of how surveillance is normalised and legitimised through political rhetoric in a contemporary democratic context
FRÅN PLATS TILL RUM : En studie om platskänsla, platsanknytning och platsidentitet på Behrn Arena
No full textDenna studie ämnar undersöka hur Behrn Arena upplevs av besökare, vilka känslor som platsen väcker och hur dess platsidentitet kan förstås och hur arenan bidrar till stadslivet i Örebro. Tidigare forskning visar att platskänsla och platsidentitet formas i samspelet mellan fysiska, sociala och rumsliga egenskaper och där platsens utformning, funktion och karaktär samverkar med individers erfarenheter och subjektiva tolkningar. Tidigare forskning visar även att stora arenor och professionella idrottsklubbar kan fungera som sådana symboler, där klubbens identitet och historia bidrar till att forma stadens kulturella profil, stärka den lokala identiteten samt öka stadens attraktionskraft. Studien har en kvalitativ ansats med nio semistrukturerad intervjuer med besökare i olika åldrar. Insamlad empirisk data genererade djupgående förståelse för besökarnas erfarenheter, känslor och relationer till arenan. Resultatet visar att Behrn Arena väcker starka känslor hos besökare, främst genom de gemensamma upplevelser som delas på platsen. Upplevelsen framstår som socialt förankrad och delas särskilt med de närmaste, något som understryker arenans betydelse för personliga relationer och social interaktion. Den historiska kopplingen till platsen är också betydande och påverkar hur arenan upplevs, används och reproduceras över tid. Studien är av relevans då den adresserar en forskningslucka inom området, där tidigare studier i huvudsak har fokuserat på mega arenor i större städer och deras påverkan på omgivningen. Arenor i mindre städer, samt deras rumsliga struktur och koppling till platsidentitet, platsanknytning och platskänsla, är betydligt mindre studerat. Genom en djupgående empirisk analys bidrar denna studie till ökad förståelse för hur upplevelser, platskänsla och platsidentitet formas i en mindre arena i en mindre stad