University of Cádiz
Repositorio de Objetos de Docencia e Investigación de la Universidad de CádizNot a member yet
32404 research outputs found
Sort by
Hur reagerar svenska hushålls sparkvot på förändringar i real styrränta? : En dynamisk tidsserieanalys i Sverige 1996–2024
No full textDen arbetsrättsliga lojalitetsplikten : Det underliggande konkurrensförbudet och arbetstagares illojala konkurrens
No full textDen arbetsrättsliga lojalitetsplikten börjar gälla när ett anställningsförhållande bedöms föreligga och gäller sedan under hela anställningstiden. Pliktens främsta bakomliggande intresse är arbetsgivarens intresse av ekonomisk vinst men även arbetstagarens intresse av anställningsskydd. Förbudet mot att bedriva med arbetsgivaren konkurrerande verksamhet är i privat sektor en av pliktens främsta förpliktelser, vilket är fokus i förevarande uppsats. I uppsatsen berörs den arbetsrättsliga lojalitetspliktens innebörd, dess omfattning, hur bedömningen av arbetstagarens potentiellt illojala konkurrens bör göras och vidare ges exempel på illojal konkurrens i enlighet med praxis. Kollektivavtalets betydelse för konkurrensförbudet belyses och de främsta för- och nackdelarna med dagens reglering av lojalitetskravet diskuteras. Konkurrensförbudet innebär en skyldighet för arbetstagaren att sätta arbetsgivarens intresse främst och att undvika ekonomisk skada. Arbetsdomstolen har i regel bedömt arbetstagares konkurrens mycket strängt. Bedömningen är individualiserad och flera faktorer måste beaktas. För samtliga arbetstagare har kollektivavtal en begränsad betydelse vad gäller vilken konkurrens som kan strida mot lojalitetsplikten, vilket beror på att de oftast endast innehåller generellt formulerade lojalitetsregler som vanligen inte innebär några andra förhållningsregler än de som underförstått redan följer genom anställningen. Det krävs att arbetstagarens verksamhet har vissa likheter med arbetsgivarens för att anses konkurrerande. För illojalitet krävs som huvudregel även att agerandet som minst inneburit risk för skada för arbetsgivaren. Andra faktorer som exempelvis arbetstagarens höga befattning hos arbetsgivaren i kombination med tillgång till känslig information i tjänsten kan bidra till att agerandet bedöms som illojalt i så hög grad att avsked eller uppsägning kan aktualiseras. Även skadestånd kan bli aktuellt. Illojala åtgärder är bland annat tagande av uppdrag i konkurrens med arbetsgivaren genom eget bolag, aktieförvärv, förvärv av arbetsgivarens kunder och anställda och anbudstävlan med arbetsgivaren. Den främsta fördelen med dagens reglering av lojalitetskravet genom praxis, enskilda avtal och kollektivavtal är flexibilitet i rättstillämpningen genom att hänsyn lättare kan tas till arbetslivets utveckling och den individualiserade bedömningen som krävs. En nackdel är dock att förhållningsreglerna blir relativt vaga för båda parter med följden att det blir svårt att förutse vad som gäller. Därtill kommer att arbetsgivaren inte måste informera om att förbudet gäller och det saknas även lagstadgad skyldighet för arbetstagaren att informera om sina planer på konkurrens
Att stärka samverkan mellan skola och vårdnadshavare : Slutrapport från ett ULF-projekt
No full textRapporten undersöker hur skolors samarbete med vårdnadshavare kan utvecklas för att skapa bättre förutsättningar för elevers trygghet, lärande och måluppfyllelse. Utgångspunkten är skolans uppdrag enligt Lgr22, där skola och hem delar ett gemensamt ansvar för barnens utbildning, samt forskning som visar att vårdnadshavares engagemang har stor betydelse för elevers skolframgång. Samtidigt pekar tidigare studier på att relationen mellan skola och hem ofta präglas av misstro, bristperspektiv och ojämlika maktförhållanden. Studien bygger på ett praktiknära forskningsprojekt (ULF) vid två skolor i socioekonomiskt utsatta områden och fokuserar på två samverkansmodeller: "Familjestödjare" och "NÄT – nätverk för vårdnadshavare, skola och myndigheter". Syftet är att analysera hur dessa modeller används, vilka effekter de har och hur de kan vidareutvecklas. Datamaterialet består av enkäter, intervjuer, gruppsamtal och reflektionsprotokoll från lärare, skolledare och vårdnadshavare. Resultaten visar att modellerna bidrar till att bygga tillitsfulla relationer mellan skola och vårdnadshavare genom dialog, icke-dömande bemötande och ett tydligt föräldra-perspektiv. Rapporten gör en analytisk distinktion mellan "evidensbaserad tillit", som grundas i föräldrars prestationer och uppfyllda förväntningar, och "existentiell tillit", som utgår från en grundläggande tilltro till föräldrar som kompetenta, engagerade individer. Det är framför allt den senare som visat sig främja samverkan, föräldraengagemang och elevers närvaro och välbefinnande. Modellerna möjliggör även kompletterande stödinsatser – pedagogiska, föräldraskaps-relaterade och personliga – som lärare ofta saknar tid eller mandat att genomföra. Samtidigt identifieras spänningar kopplade till roller, ansvar och professionella gränser. Rapporten avslutas med förslag på vidareutveckling, bland annat behovet av gemensamma skolnormer, ett gemensamt språk för samverkan samt stärkt handledning och samspel mellan lärare, familjestödjare och vårdnadshavare
The different roles of algorithms in research on governmental decision-making for citizen services
No full textPurpose: The aim of this paper is to explore the role of algorithms in research focusing on automated decision-making of citizen services. Design/methodology/approach: A scoping review of literature published between 2016 and 2025 was conducted. Studies were analyzed to identify how automated decision-making is conceptualized, the terminology used, the roles algorithms are assigned and the contexts in which they operate. Findings: The review reveals significant conceptual ambiguity in research on automated decision-making. Furthermore, automated decision-making systems are shown to operate within broader socio-technical networks encompassing people, organizational structures, technologies and formal rules. Current research offers fragmented understandings of automated decision-making, focusing largely on administrative efficiency rather than citizen experiences. Practical implications: The findings point to an urgent need for policy frameworks, standardized guidelines and training that embed public values such as fairness, transparency and accountability. Policies should promote digital literacy and citizen empowerment to ensure engagement with automated decision-making and algorithmic systems in citizen services and public sector governance. Originality/value: This study contributes to a nuanced understanding of the complexity of automated decision-making, highlighting the context and institutional logic. Algorithms were found to play seven different roles supporting humans in automated decision-making processes. This, together with different degrees of automation in the decision-making process, challenges a more dualistic view of automated decision-making.
Didaktiska perspektiv på undervisning för elever med intellektuell funktionsnedsättning - Undervisningens innehåll och motiv
No full textThe purpose of this dissertation is to contribute to knowledge about teachers’ didactic choices when teaching content to students with intellectual disabilities. To achieve this, the study examines how teachers choose and justify teaching content. The focus is on content that highlights the educational goals of democracy and sustainable development. The results from the sub-studies are developed into didactic principles that explain how teachers can make content decisions to prepare students with intellectual disabilities for adulthood in society and the world. Didactic theory helps explain teachers’ content choices by emphasizing the connections among teachers, students, and content, as well as the democratic purpose of education and the broader contexts of schooling, society, and global sustainability. Three studies were conducted: a scoping review (Study I) and two interview and observation studies (Studies II and III). Study I shows that teachers’ didactic choices are rarely explicitly discussed in prior research and that academic content often overlaps with life functional content. Study II identifies participation, independence, and communication as key reasons for selecting content for students with intellectual disabilities; these reasons are evident across school, societal, and global contexts. Study III shows that teachers incorporate the Sustainable Development Goals and sustainability concepts into their teaching. These choices help students develop skills that support a sustainable society and world – such as self-determination, codetermination, and solidarity. In the final chapter, the findings are synthesized into three didactic principles based on teachers’ choices: 1. Teaching should give students with intellectual disabilities the chance to become active agents in a democratic society. 2. Teaching should provide students with intellectual disabilities opportunities for communication, independence, and participation. 3. Teaching should enable students with intellectual disabilities to contribute to sustainable development
Mobilitet bortom staden : Utmaningar och möjligheter för landsbygdens kollektivtrafik
No full textI det här kapitlet diskuteras hur kollektivtrafiken på landsbygden i Sverige står inför en komplex utmaning: att kombinera transporteffektivitet och marknadsorienterade perspektiv med frågor kopplade till transporträttvisa, geografisk tillgänglighet och lokal utveckling. Som påtalats i tidigare kapitel var en av målsättningarna med den nya kollektivtrafiklagen att skapa en tydligare struktur för kollektivtrafikens planering och ansvar (se kapitel 2), men samtidigt har omskalningen av kollektivtrafikplaneringen skapat sprickor i planeringssystemet mellan kollektivtrafik och mobilitetsplanering i vidare bemärkelse. Dessa sprickor blir som mest påtagliga i landsbygdskommuner, där kommunala ansvar kopplade till lokal utveckling och välfärd stundtals hamnar i direkt kollisionskurs med RKM:s strävan efter transporteffektivitet och styrning mot starka stråk. Men i kapitlet visar vi även hur dessa utmaningar också skapar möjligheter att pröva nya innovativa lösningar för stärkt mobiliteten i glesa områden samt hur bil och kollektivtrafik integreras för att hitta nya lösningar för landsbygden. En övergripande slutsats är att framtidens landsbygdstrafik behöver ses som en del av välfärden snarare än enbart en transporttjänst, och att långsiktig samverkan mellan kommuner, regioner och stat är avgörande för att hela landet ska kunna leva.Omskalningens effekter för hållbar omställning. 10 år med regionala kollektivtrafikmyndigheter som samhällsbyggare
Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av förebyggande av trycksår hos inneliggande patienter
No full textBakgrund: Trycksår är en vanligt förekommande vårdskada inom slutenvården som orsakar lidande för patienter. De flesta trycksår kan förebyggas genom evidensbaserade omvårdnadsåtgärder, där sjuksköterskan har en central roll i det förebyggande arbetet. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att förebygga trycksår hos inneliggande patienter. Metod: En deskriptiv litteraturöversikt genomfördes med systematiska sökningar i databaserna Cinahl, Medline och PubMed. Elva vetenskapligt granskade artiklar inkluderades och analyserades med integrerad metod. Resultat: Resultatet visade att trycksårprevention påverkades av tidsbrist, hög arbetsbelastning, personalbrist och organisatoriska hinder. Samtidigt identifierades utbildning, tekniska hjälpmedel och patientdelaktighet som faktorer som underlättade det förebyggande arbetet. Arbetet var även förknippat med känslor av ansvar och moralisk stress. Slutsatser: Ett effektivt förebyggande arbete mot trycksår förutsätter organisatoriskt stöd, tydliga rutiner och kontinuerlig kompetensutveckling för sjuksköterskor.
Heterologous Production of Cyprosin B in Nicotiana benthamiana : Unveiling the Role of the Plant-Specific Insert Domain in Protein Function and Subcellular Localization
No full textPlant systems have gained increased attention as an alternative platform for producing heterologous proteins, particularly for industrially relevant proteins. The Cynara cardunculus L. flower extract is traditionally used in cheese production across Mediterranean countries due to its milk-clotting properties. To address the growing demand for plant-based milk-clotting enzymes, we investigated the heterologous production of cyprosin B (CYPB), a key milk-clotting enzyme, in Nicotiana benthamiana. We also examined the role of its plant-specific insert (PSI) domain in enzymatic activity, protein yield, and subcellular localization. Full-length CYPB and a PSI domain-deleted variant (CYPBΔPSI) were transiently expressed in N. benthamiana leaves using agroinfiltration. Proteins were purified nine days post-infiltration, yielding ~81 mg/kg (CYPB) and ~60 mg/kg (CYPBΔPSI) fresh weight. CYPBΔPSI showed higher proteolytic activity (~168 IU/mg) than CYPB (~57 IU/mg) and exhibited faster milk clotting times, suggesting that PSI removal may contribute to enhanced enzymatic efficiency. However, additional factors such as altered glycosylation or localization may also play a role. Subcellular localization indicated that CYPB and its PSI domain targeted the vacuole and endocytic vesicles, while CYPBΔPSI predominantly localized to the endoplasmic reticulum and tonoplast. This suggests that the PSI domain’s vital role in vacuolar targeting and membrane permeabilization ultimately influences protein yield. Our study shows N. benthamiana as a scalable platform for producing recombinant CYPB variants with improved enzymatic activity. It highlights the PSI domain's role in vacuolar sorting without impairing 21 function. These findings contribute to the development of plant-based systems for milk-clotting 22 enzymes for cheese-making.This work was supported by grants from the Faculty of Health and Life Sciences, Linnaeus University, awarded to P.E.B., S.Ka., S.M. and R.R.V. are supported by the Swedish Research Council for Environment, Agricultural Sciences and Spatial Planning (FORMAS). S.M. acknowledges support from the Martha and Dagny Larsson Foundation, and R.R.V. acknowledges support from the SLU Centre for Biological Control. Å.S. was supported by the Knowledge Foundation (KKS) grants.</p
”Sötnos, du är min” : En kvalitativ textanalys av Sommaren jag blev vacker och Twisted Love
No full textUppsatsen analyserar de populära skönlitterära BookTok-böckerna Sommaren jag blev vacker (2021) och Twisted Love (2023). Trots dess popularitet har böckerna kritiserats för att vara konservativa och framställa manliga och kvinnliga könsroller. Syftet med uppsatsen är att undersöka och jämföra böckerna utifrån ett genusperspektiv och diskutera böckernas relevans i litteraturundervisningen i svenskämnet i gymnasieskolan. Uppsatsen utgår från genusteorin, Yvonne Hirdmans begrepp genussystem och genuskontrakt samt andra relevanta begrepp för undersökningen. Undersökningen utgår ifrån en kvalitativ textanalys. Analysen visar att de manliga och kvinnliga karaktärerna gestaltas utifrån rådande könsroller i form av manligt och kvinnligt i både Sommaren jag blev vacker och Twisted Love. Karaktärerna gestaltas ofta i motsats till varandra, där de kvinnliga karaktärerna underordnas de manliga. Analysen påvisar även att det finns försök till att agera normbrytande i böckerna. Diskussionen fastställer att böckerna kan användas i undervisningen, dels för att främja läsning hos ungdomar, dels synliggöra och kritisera föreställningar om manligt och kvinnligt
Den sagolika Mumindalen : En litterär analys över förhållningssättet till sagogenren i Trollkarlens hatt
No full textUppsatsen analyserar Tove Janssons bok Trollkarlens hatt (utgivningsår 1948), den tredje romanen om Mumintrollen, utifrån sagogenrens konventioner. Syftet med analysen är att visa hur boken ansluter till och avviker från sagogenren, samt hur effekten av Tove Janssons personliga bruk av sagan kan beskrivas. Uppsatsen har en genreteoretisk utgångspunkt och en hermeneutisk metod tillämpas för att besvara frågeställningarna. Analysen lyfter fram tre sätt på hur Trollkarlens hatt ansluter till sagogenren. Dessa gäller antropomorfism, magi och det lyckliga slutet. Även tre avvikelser analyseras. Dessa gäller berättarens roll, antagonisterna samt bokens användning av flera olika genrer. Analysen visar att Janssons personliga bruk av sagan som genre kan beskrivas vara lekfull. Uppsatsen avslutas med en didaktisk reflektion kring hur lärare i gymnasieskolan kan arbeta med sagor, med utgångspunkt i Trollkarlens hatt