Publikationer från Stockholms universitet
Not a member yet
31237 research outputs found
Sort by
Meningsskapande skrivundervisning under det första skolåret i Nya Zeeland : Lärarens strategier för att följa och stödja elevernas skrivutveckling
No full textThe transition to Year 7 as an organizational challenge : Special educators’ perspective on systematic and preventive school practice
No full textÖvergången till årskurs 7 har visat sig vara mer problematisk än andra skolövergångar, särskilt vad gäller elevers närvaro. Enligt tidigare forskning beror detta på bland annat ett högre studietempo, ökade krav på eget ansvarstagande, nya strukturer samt att elever möter fler och för dem nya vuxna i skolmiljön. För skolan innebär detta ett ökat behov av att tidigt identifiera elevers behov och anpassa undervisning och lärmiljö därefter. Trots omfattande forskning och prioriteringar inom området har arbetet med övergången inte gett tillräcklig effekt. Syftet med studien var att undersöka vilka möjligheter och hinder specialpedagoger och speciallärare uppfattar i skolans arbete med att införa och utveckla ett systematiskt och förebyggande arbete vid mottagandet av elever i årskurs 7, med fokus på hur insatser kan främja elevers kunskapsutveckling och välbefinnande. Studien genomfördes med en kvalitativ ansats och baserades på intervjuer med specialpedagoger och speciallärare med erfarenhet av arbete med övergången till årskurs 7. Det insamlade materialet analyserades med tematisk analys, vars resultat tolkades utifrån Multi-Tiered System of Supports (MTSS) i kombination med implementeringsteori som teoretisk tolkningsram. Resultatet visar tre centrala områden som kan utgöra hinder för gynnsamma övergångar till årskurs 7. Dels visar studien att mentorsuppdraget behöver tydliggöras för att kunna bidra till likvärdighet för eleverna, och dels visar studien ett behov av ökat fokus på elevers kunskapsutveckling i överlämningsarbetet, i relation till det arbete som görs för elevers välbefinnande. Slutligen framkommer att skolors rutiner såsom lektionsstrukturer och kartläggning av elevers kunskaper varierar stort och befinner sig på olika nivåer i implementeringsprocessen av systematiskt och förebyggande arbete. Resultaten belyser således möjliga centrala hinder och möjligheter i skolans arbete med övergången till årskurs 7 och kan bidra till utveckling av etablerade systematiska och förebyggande arbetssätt.The transition to Year 7 has proven to be more problematic than other school transitions, particularly with regard to students’ attendance. According to previous research, this is due to factors such as a faster pace of study, increased demands for personal responsibility, new structures, and the fact that students encounter a larger number of new adults in the school environment. For schools, this entails an increased need to identify students’ needs at an early stage and to adapt teaching and the learning environment accordingly. Despite extensive research and prioritization in this area, efforts related to the transition have not yielded sufficient effects. The aim of the study was to investigate the opportunities and obstacles perceived by special educators and special education teachers in schools’ work to introduce and develop a systematic and preventive approach when receiving students in Year 7, with a focus on how interventions can promote students’ academic development and well-being. The study was conducted using a qualitative approach and was based on interviews with special educators and special education teachers who have experience working with the transition to Year 7. The collected material was analyzed using thematic analysis, and the results were interpreted through a theoretical framework combining the Multi-Tiered System of Supports (MTSS) and implementation theory. The results show three central areas which may constitute obstacles to successful transitions to Year 7. First, the study shows that the mentor role needs to be clarified in order to contribute to greater equity for students. Second, the findings indicate a need for increased focus on students’ academic development in the handover process, in relation to the work carried out to support students’ well-being. Finally, the study reveals that school routines, such as lesson structures and the mapping of students’ knowledge, vary greatly and are at different stages in the implementation process of systematic and preventive practices. The results highlight potential key obstacles and opportunities in schools’ work with the transition to Year 7 and may contribute to the further development of established systematic and preventive approaches
Is It a Relief When Older Children Go Home? : A qualitative Study of School Leaders’ Perspectives on Older Children’sContinued Attendance in After-School Care
No full textStudien undersöker hur skolledare beskriver och uppfattar de faktorer som påverkar äldre eleverskvarvaro på och utskrivning från fritidshemmet. Studien bygger på åtta semi-strukturerade intervjuermed rektorer och biträdande rektorer från tre olika kommuner. Resultaten visar på tre centrala faktorersom påverkar äldre elevers kvarvaro: organisatoriska ramar som tid, ekonomi, gruppstorlek ochbemanning, sociala faktorer, som vårdnadshavarnas uppfattningar, samt elevernas ökadesjälvständighet.Tiden framstår som en tydlig begränsning då äldre elever har längre skoldagar och flerfritidsaktiviteter, vilket drastiskt förkortar deras fritidshemstid. Ekonomiska orsaker påverkar också,framförallt i socioekonomiskt utsatta områden. Flera skolledare beskriver hur anpassade aktiviteter, ökat inflytande och elevledda aktiviteter kan få äldre barn att stanna kvar, förutsatt att det upplevs sommeningsfullt och relevant för deras ålder.Sammanfattningsvis visar studien att äldre elevers kvarvaro formas av ett samspel mellanorganisatoriska och sociala ramfaktorer, deras ökade självständighet samt de strategier somfritidshemmet använder för att göra verksamheten attraktiv och tilltalande även för äldre elever.
How problematisations of school failure condition provision of educational support and make schools default on the Education Act
No full textThis article analyses problematisations of school failure and their implications for the provision of educational support. A study conducted over three semesters in two lower secondary schools in Sweden gathered empirical data including observations and interviews conducted with a total of 104 pupils, parents and school personnel. Four main problematisations of school failure were found: attitude, absence, migration and neurodevelopmental disabilities (NDD). These amount to an overarching problematisation of school failure that relieves schools and their personnel of responsibility, attributing it mainly to pupils and their parents. As a result, micro policy is created contidioning provision of educational support, although the Education Act mandates unconditional and universal provision when a pupil is at risk of school failure. The micro policy evident in the findings imply limiting the provision of educational support to (for example) pupils with NDD-diagnoses, native parents and desired attitudes. While prioritising support might be understandable in contexts characterised by scarcity of time and resources, it is nevertheless defaulting from mandates of the Education Act and ultimately compromising educational equity. For this reason, the widespread acceptance of micro policy on defaulting is harder to understand and should prompt researchers and practitioners to address its risks and find ways to challenge it and to provide educational support when educational needs require it
Enhanced Crack Detection using GOA-UNet Segmentation and Connected Component Analysis based Aspect Ratio Estimation
No full textCrack detection is critical for maintaining the safety and longevity of infra-structure, yet traditional methods often rely on manual inspection or basic image pro-cessing techniques, which are labor-intensive and prone to errors. To overcome these challenges, this paper proposes a novel crack detection approach using a GOA-Unet segmentation model. The Grasshopper Optimization Algorithm (GOA) is employed to optimize the hyperparameters of the U-Net architecture, improving detection accuracy by addressing issues such as small crack detection and false positives. Furthermore, Power Law Transformation is applied to enhance image contrast, ensuring that subtle cracks are more visible. The Generative Adversarial Network (GAN) is used for data augmentation, generating realistic crack patterns to increase the diversity of the training dataset. This augmentation helps the model generalize better across various crack types and imaging conditions. Additionally, Connected Component Analysis (CCA) is utilized for aspect ratio calculation, providing detailed geometric information about the detected cracks, which is critical for assessing their structural significance. The pro-posed GOA-Unet model achieves a crack detection accuracy of 98.5\% across multiple datasets, outperforming conventional models in terms of precision and generalization. These findings demonstrate that the integration of GOA, Power Law Transformation, GAN-based augmentation, and CCA offers a robust solution for accurate and efficient crack detection in real-world application
3D Spare Parts Catalogs in Manufacturing
No full textThis thesis investigates the implementation of 3D visualization technologies for industrial spare parts catalogs, addressing technical challenges of legacy data integration and enterprise system connectivity. The research question asks: How can manufacturing companies implement 3D visualization technologies for industrial spare parts catalogs while addressing the specific technical challenges of legacy data integration and enterprise system connectivity? The investigation follows Design Science Research methodology, developing and evaluating a functional prototype system at Signifikant Svenska AB. The research examines three sub-questions addressing architectural patterns for deploying 3D visualization within existing ERP systems (RQ1), technical challenges in converting legacy CAD data to web-optimized formats (RQ2), and system performance in addressing limitations of traditional 2D documentation (RQ3). The research employed automated conversion pipeline transforming legacy STEP CAD files to web-optimized glTF format, hybrid YOLOv8+EasyOCR system for extracting metadata from legacy 2D technical drawings, browser-based 3D rendering using Three.js and WebGL tested across desktop, tablet, and smartphone devices, and performance evaluation measuring conversion success rates, OCR precision, loading times, and frame rates. Results demonstrate technical implementation feasibility: 100\% conversion success rate, 99.3\% OCR precision, acceptable rendering performance (31-58 FPS) across device categories, and load times under 5 seconds over simulated 3G networks. Three architectural patterns emerged: stateless client design, metadata embedding within geometry files, and event-driven bidirectional synchronization. Critical limitations: evaluation focused on technical implementation feasibility only (not business value), limited samples preventing broad generalization, conversion success rates specific to STEP archives, and claimed operational benefits were not empirically measured. The thesis contributes quantified conversion success boundaries, browser-specific performance characterization, two-stage OCR architecture advantages, and reusable architectural patterns for industrial ERP-3D integration
VaultGemma be like "TOXIC" --- Evaluating VaultGemma’s ability to classify toxic text
No full textIntroduction This thesis evaluates VaultGemma and its ability to detect toxic language, and how its ability differs compared to Gemma 3 and Perspective API, as well as how the performance gets affected by the prompting method. Research Question The two research questions are “How does the classification differ between zero-shot prompting and few- shot prompting?” and “How does VaultGemma’s classification of text compare to Gemma 3 1B and Perspective API?” Method The two verbalizer sets Toxic/Non-toxic and Toxic/Neutral were run on VaultGemma and Gemma 3 1B with both zero-shot and few-shot prompting on the two datasets, SU and HF. The output of the models were normalized and analyzed to gather accuracy, precision, recall and F1 score. Results The results of the study indicate that there are both similarities and differences between the three models and their ability to detect toxic language. Our findings primarily show that VaultGemma’s ability improves with few-shot prompting. Results also show that the datasets and differences in verbalizers have a large effect on the models, making them perform differently compared to each other. Discussion The findings show that few-shot prompting performs better than zero-shot prompting for VaultGemma. The difference between the three models does not prove a result that leads to a strong conclusion. The findings also show the possibilities of using VaultGemma to detect toxic language in texts. Further research is needed to draw stronger conclusions on VaultGemma and the models’ ability on the matter
Om at søge sandheden med det naturlige lys
No full textA Danish-language translation of, and introduction to, René Descartes' seminal text La recherche de la vérité par la lumière naturelle.Published: 2026-02-03</p
Discussion Games as Educational Tools for Socioscientific Issues : Instructional Design, Content and Learning in Argumentation about Environmental Pollutants in Upper Secondary Science
No full textI denna studie designas och prövas en undervisningssekvens i naturkunskap som kombinerar ett spelbaserat diskussionsverktyg med ett skolprogram på ett science center. Syftet är att undersöka hur detta upplägg kan stödja elevers argumentation, meningsskapande och utveckling av faktakunskaper vid arbete med samhällsfrågor med naturvetenskapligt innehåll. Studien tar sin utgångspunkt i naturkunskapens ämnesplan, där det anges att undervisningen ska ge elever möjlighet att diskutera och utforska sådana frågor (Skolverket, 2025).Studien genomfördes i en samhällsvetenskaplig klass i årskurs 1 inom kursen Naturkunskap 1b och omfattade en undervisningssekvens om två lektionstillfällen. Sekvensen inleddes med gruppvisa diskussioner där eleverna, med stöd av ett spelbaserat diskussionsverktyg, rangordnade policyförslag om kemikaliekontroll av miljögifter. Därefter deltog eleverna i ett skolprogram om miljögifter vid ett science center. I designprocessen transformerades och prövades en spelbaserad modell för argumentation. Elevernas diskussioner analyserades med hjälp av SEE–SEP-modellen och praktisk epistemologisk analys, medan utvecklingen av faktakunskaper undersöktes genom för- och eftertester. Resultaten visar att elevernas resonemang främst var värderingsbaserade, där naturvetenskapliga kunskaper användes för att underbygga och legitimera ställningstaganden. Meningsskapandet drevs av återkommande mellanrum som eleverna fyllde genom att relatera till fakta, värderingar och samhällsperspektiv med stöd av spelmaterialet. Analysen visar hur eleverna återkopplade till spelmaterialet och tidigare undervisning för att stärka sina argument och nå konsensus i diskussionerna. För- och eftertesterna visade en signifikant ökning av elevernas faktakunskaper.Sammantaget visar studien hur ett spelifierat, deliberativt arbetssätt kan fungera som en didaktisk bro mellan naturvetenskapligt innehåll och samhällsrelaterade överväganden i undervisning om samhällsfrågor med naturvetenskapligt innehåll. Studien pekar även på behovet av fortsatt forskning om spelifiering som stöd för elevers meningsskapande i arbete med komplexa frågor
Defining the boundary : Principals’ Experiences of Navigating between Additional Adjustments and Special Support for Students with Language, Reading, and Writing Difficulties
No full textSyftet med denna kvalitativa intervjustudie är att fördjupa förståelsen av hur rektorer i grundskolan upplever och hanterar beslutsprocesser kring stödinsatser för elever med språk-, läs- och skrivsvårigheter, med särskilt fokus på övergången från extra anpassningar till särskilt stöd. Studien tar sin utgångspunkt i det aktuella lagförslaget om att avskaffa extra anpassningar (SOU 2025:44) samt i återkommande myndighetsgranskningar som visar brister och variationer i skolors arbete med stödinsatser.Studien undersöker hur rektorer tolkar sitt ansvar och sitt handlingsutrymme samt hur de i praktiken balanserar mellan juridiska krav, organisatoriska förutsättningar och pedagogiska behov i sitt beslutsfattande. Studien har en kvalitativ ansats och bygger på tio semistrukturerade intervjuer med rektorer som är eller har varit verksamma vid grundskolor i Stockholms län. Det empiriska materialet analyserades med hjälp av tematisk analys enligt Braun och Clarke (2023). I tolkningen av resultaten användes Stansberry Beards (2025) ramverk för etiskt beslutsfattande (SEED) samt Göransson och Nilholms (2014) teori om inkludering. Analysen synliggör hur rektorer navigerar mellan juridiska krav, organisatoriska förutsättningar och pedagogiska behov i beslutsprocessen kring stödinsatser samt vilka utmaningar detta innebär för likvärdighet och inkludering i praktiken