Publikationer från Stockholms universitet
Not a member yet
    31237 research outputs found

    Från förskola till anpassad grundskola : - en kvalitativ studie om skolövergångar för barn med flerspråkig bakgrund

    No full text
    Studien syftar till att undersöka hur övergången från förskola till anpassad grundskola organiseras för barn med intellektuell funktionsnedsättning (IF) och flerspråkig bakgrund, ett område där tidigare forskning är begränsad.  Utgångspunkten är ett sociokulturellt perspektiv kompletterat med Bronfenbrenners bioekologiska modell, intersektionalitet och specialpedagogiska perspektiv för att förstå samspelet mellan strukturer, relationer och villkor. Metoden är kvalitativ med semistrukturerade intervjuer med tio deltagare, specialpedagoger, speciallärare, förskollärare och biträdande rektorer från olika skolor och kommuner.  Resultaten visar att övergångar präglas av stora variationer i rutiner, ansvarsfördelning och samverkan. Faktorer som relateras till en trygg övergång är tidig planering, tydliga strukturer, individanpassad inskolning, fungerande kommunikation och stöd till vårdnadshavare, särskilt vid språkbarriärer. Slutsatsen är att likvärdighet kräver både fasta organisatoriska ramar och relationellt arbete som tar hänsyn till språkliga och kulturella förutsättningar. Brister i struktur och samverkan riskerar att skapa ojämlikhet och osäkerhet i övergången för barn och familjer

    Be restrictive with derogations for uses of PFAS in the new EU-ban

    No full text
    An ambitious EU-ban on PFAS will be an important step toward a cleaner and safer EU, and is likely to have an impact on the use of PFAS worldwide. To be truly effective, it’s important that derogations from the ban are limited in time and scope and provided only to uses where there are no viable alternatives. As PFAS will contaminate the environment for decades, it’s important to provide funding and support for research and development of safer alternatives and technologies to remediate PFAS from contaminated water and soil. POLICY RECOMMENDATIONS • Only allow time-limited derogations for PFAS uses where no viable alternatives exist and only to uses essential to health, safety, or the functioning of society. Derogations should be clearly defined and only allow sufficient time to transition to safer alternatives. • Don’t grant time-unlimited derogations, such as for manufacturing of PFAS, since emission controls can never fully prevent PFAS from entering the environment and posing risks to human health. Also, exported PFAS, being highly persistent and mobile, will return via atmosphere and oceans and in imported products and articles. • Provide continued funding and support for research and development of safer alternatives and technologies to remediate PFAS from contaminated water and soil

    Sveriges koldioxidbudget och 1,5-gradersmålet

    No full text
    Sammanfattning Syftet med denna rapport är att uppskatta Sveriges ansvar för Parisavtalet. Nationell fördelning av den återstående globala koldioxidbudgeten kräver antaganden om rättvisa, till exempel, bör man fördela budgeten lika per person eller bör industriländerna ta ett större ansvar? Bör man beakta historiska utsläpp, i så fall hur långt tillbaka?   Rapportens huvudresultat är att Sveriges ansvar för 1,5-gradersmålet begränsas till att uppnå redan beslutade nationella klimatmål, inklusive etappmål, samt att bidra till finansiering av utsläppsminskningar i utvecklingsländer. Sådant ”klimatbistånd” motiveras av Parisavtalets Artikel 9 och kan ses som att Sverige behöver köpa utsläppsrätter för att kompensera för koldioxidbudgetens övertrassering. Huruvida Sverige utöver detta vill visa klimatledarskap och ta ansvar för den globala övertrasseringen är en politisk fråga.   Tolkningen av begreppet rättvisa är ingen trivial fråga. Parisavtalet anger att varje land ska minska sina framtida utsläpp så mycket som möjligt utifrån sina förutsättningar, själva besluta om klimatmål och kommunicera dessa. I vårt huvudscenario utgår vi från detta, dvs att alla länder har en moralisk skyldighet att uppnå de klimatmål som de själva har beslutat. Parisavtalet betonar att länder har ett gemensamt men differentierat ansvar och kapacitet. Detta betyder att utvecklade länder har ett kollektivt ansvar, både att minska utsläppen snabbare (Artikel 4) samt att finansiera utsläppsminskningar och klimatanpassning i utvecklingsländer (Artikel 9). Vår metod bryter ned detta kollektiva ansvar till ett nationellt ansvar, baserat på beräkningar utifrån en vanlig rättviseprincip – jämlika utsläpp per person över tid. På så vis beräknar vi Sveriges rättvisa fossila koldioxidbudget med hänsyn till koldioxidskulden från 1990. Metodiken beräknar vilka länder som har ett additionellt ansvar, utöver att nå sina egna klimatmål. Syftet är att tydliggöra gällande regelverk, dvs Parisavtalet, med hjälp av beräkningar utifrån rättviseprinciper.   Metodiken för huvudresultaten är hämtad från internationella beräkningar i en artikel som publicerats i Nature Communications (Hahn m. fl. 2024). Vi uppskattar den återstående globala fossila koldioxidbudgeten för 1,5 grader (50% sannolikhet) från 2023 till 225 miljarder ton. Om alla länder följer sina klimatplaner så beräknas framtida utsläpp bli ca 800 miljarder ton vilket innebär 575 miljarder ton övertrassering av den globala budgeten. Jämlikt fördelat över jordens framtida befolkning blir Sveriges koldioxidbudget 280 miljoner ton. Om Sverige klarar sina klimatmål inklusive etappmål kan utsläppen fram till 2045 beräknas till 382 miljoner ton koldioxid, dvs 102 miljoner ton framtida övertrassering av budgeten. Koldioxidskulden 1990-2022 beräknas till 309 miljoner ton, vilket ger en total övertrassering på 411 miljoner ton koldioxid, om budgeten utgår från 1990. Sveriges koldioxidbudget från 1990 tog slut år 2022. Med framtida beräknade utsläpp kommer budgeten övertrasseras med ca 25%.   Beräkningarna av koldioxidskuld, budget och övertrassering baseras på metoden jämlika ackumulerade utsläpp per person. I nästa steg analyserar vi Sveriges ansvar för den globala övertrasseringen och beaktar Parisavtalet. Då blir resultatet att Sverige, utöver att nå sina egna klimatmål, inte har något additionellt ansvar för den globala övertrasseringen men i stället ska finansiera åtgärder i utvecklingsländer. Hur kan det komma sig? Med vår metod kompenseras Sveriges övertrassering av att många utvecklingsländer planerar för mindre utsläpp än vad som medges av en jämlik fördelning av utsläppskvoter. Parisavtalet hanterar denna ojämlikhet bland annat genom att ge utvecklade länder ansvar att finansiera åtgärder i utvecklingsländer (Artikel 9). Man kan kalla detta för klimatbistånd eller se det som att Sverige behöver köpa utsläppsrätter, dvs ersätta de länder som har kompenserat för Sveriges övertrassering. Många utvecklingsländer planerar att, i enlighet med Artikel 9, få klimatbistånd för att nå sina mål. Ett möjligt mål för Sveriges klimatbistånd är att det ska ses som kompensation för att eliminera Sveriges övertrassering (411 miljoner ton). Sådan finansiering bidrar inte nödvändigtvis till additionella globala utsläppsminskningar eftersom de i huvudsak ändå var planerade.   Att begränsa framtida utsläpp till 382 miljoner ton kräver kraftfulla utsläppsminskningar i närtid, vilket är utmanande med tanke på att de fossila koldioxidutsläppen ökade med 4% under 2024 (de totala utsläppen av växthusgaser ökade ännu mer). Ett trendbrott enligt Klimatpolitiska rådet som fastslår att den nuvarande klimatpolitiken inte räcker för att nå varken Sveriges klimatmål eller EU-åtaganden till 2030. Om etappmålen inte nås blir de ackumulerade utsläppen större än 382 miljoner ton, även om nettonoll skulle nås 2045. Varje år som utsläppen inte minskar enligt plan innebär en mindre budget för kommande regeringar.   Parisavtalet betonar även kapacitet vilket ger ett extra ansvar för länder som Sverige och Schweiz, med stor ekonomisk kapacitet men relativt liten övertrassering per person. Som exempel skulle det kosta 17 miljarder kr per år i 50 år för Sverige att genom additionella utsläppsminskningar i Sverige eller utomlands, samt avskiljning och lagring av koldioxid, ta ansvar för en promille (575 Mton) av den globala övertrasseringen. Två promille kostar 34 miljarder. Sveriges befolkning är drygt en promille av världens och vår BNP är en procent av OECD:s. Som jämförelse kan nämnas att Sveriges försvarsbudget har ökat från 92 miljarder 2023 till 148 miljarder 2025 och 175 miljarder 2026. I vilken mån Sverige bör ta klimatledarskap är en politisk fråga. Forskning visar att folklig acceptans för mer stringenta och långsiktiga klimatpolitiska åtgärder redan finns.   Med mer ambitiösa utsläppsminskningar och stora investeringar i avskiljning och lagring av koldioxid kan 1,5-gradersmålet fortfarande nås år 2100, med tillfälligt högre temperaturer under detta sekel och till en lägre kostnad än världens militärutgifter. Varje tiondels grad räknas, därför ska vi inte ge upp även om temperaturen kommer att fortsätta stiga ännu ett tag

    Med berget som orakel : En antropologisk arkeologi med ett ny-animistiskt perspektiv på skundär neolitiskanvändning av hällbilder i nämforsen

    No full text
    The purpose of this study is to examine the secondary use of rock art among Neolithic huntergatherers at the Nämforsen locality in northern Sweden. This will be carried out by using ethnographicanalogies, comparing research on Nämforsen during the Stone Age with ethnographic research on theEvenks, a present Indigenous Siberian community with a continuous tradition of rock art use. The aimis to broaden the prevailing archaeological understanding by adding a new animistic perspective onrock art within the context of Mesolithic and Neolithic northern Scandinavia

    I Vikingafärdernas spår : En analys av moderna färdexperiment med rekonstruerade båtar

    No full text
    The viking ship is one of the more recognisable artefacts from Scandinavia when it comes to history and archeology. Studies about the places they come from and their importance in our thinking about viking age culture have by all means been popularised. With that said, there has been over the last couple of decades a new approach to interpret the maritime landscape of the vikings. Modern reconstructions of viking age ships, which after completion aims to fulfill an expedition in the field of experimental archaeology and draw conclusions to better understand the waterways of the vikings.  

    Performing its function? : A variation theoretical analysis of high school mathematics textbooks

    No full text
    Funktionsbegreppet utgör en viktig del av matematikundervisningen på gymnasiet, men tidigare forskning visar att elever ofta har svårigheter att utveckla en förståelse för begreppet. Syftet med den här studien är att ur ett variationsteoretiskt perspektiv undersöka vilka kritiska aspekter hos funktionsbegreppet som synliggörs i matematikläroböcker för gymnasiet och genom vilka variationsmönster dessa aspekter erbjuds att erfaras. Studien genomfördes som en kvalitativ innehållsanalys av två läroböcker för kursen Matematik nivå 1b i enlighet med Gy25. Analysen baserades på en kodning utvecklad utifrån tidigare forskning om svårigheter kring funktionsbegreppet, och variationsteoretiska begrepp med avseende på kritiska aspekter och variationsmönster. Resultaten visar att läroböckerna i huvudsak förmedlar funktionsbegreppet genom induktiva arbetssätt och med begränsad systematisk variation, särskilt vad gäller definitionsmängd och värdemängd. Kritiska aspekter som representationsformer och funktionsklasser behandlas mer explicit, medan andra aspekter tenderar att inte bli separerade eller endast implicit närvarande, vilket begränsar möjligheterna till urskiljning och därmed lärande. Studien bidrar med kunskap om hur matematikläroböcker kan förstås som bärare av didaktiska traditioner och belyser behovet av en mer medveten användning av systematisk variation i undervisningen.

    Novel Photosensors for Direct Dark Matter Detection

    No full text
    This thesis presents some of the work I have done during the first three years of my Ph.D. studies at Stockholm university and as a member of the XENON collaboration. A full photomultiplier tube (PMT) testing run of 14 PMTs for potential replacement in the XENONnT electrode upgrade is presented. Out of the 14 PMTs one PMT could not be tested properly due to problems with the testing facility. For the other PMTs the gain and dark count measurements were within specifications. One PMT showed medium argon afterpulse, however these were not strong enough to completely disqualify it. In total, all but one PMTs passed the test and the PMT that did not pass was not due to issues with the PMT itself. Furthermore, results of the study of the novel ABALONE photosensor are presented. The gain, dark count, and afterpulse measurements all met expectations. However, serious problems with the stability of the supply voltage make it an unlikely candidate for future dark matter detectors. In the last part my work of monitoring the afterpulse rates in the PMTs in XENONnT is presented. While there were 4 PMTs that showed a significant increase in afterpulse rates, these were still within the safe margin and no PMTs had to be excluded from the analysis due to high rates

    Multimodal Education : Classroom Strategies for Supporting Students with Hearing Loss

    No full text

    Protection, preparation or processing support for medical students’ emotional challenges in work-based learning—a grounded theory

    No full text
    Research shows that students experience emotional challenges during work-based learning that may affect their professional becoming and well-being, but they seldom feel supported by clinical supervisors in coping with or learning from these situations. The aim of this study was to explore clinical supervisors’ role in supporting medical students’ experiences of emotional challenges in work-based learning. We conducted a constructivist grounded theory analysis based on interviews with 20 physicians from different medical specialties, including residents working in Swedish healthcare who had experiences of supervising medical students. The findings illuminate how supervisors use different strategies in regard to students’ experiences of emotional challenges. As constraints in healthcare make it difficult to find room for reflective conversations, support is often provided on an ad hoc basis. Not all supervisors considered themselves to be responsible for providing students with emotional support, believing instead that such activities should be scheduled into the curriculum offered by universities. Our findings suggest that, despite evidence that medical students hide emotional affect, a major part of the responsibility to signal need and be open for emotional support still rests on students. Clinical supervisors can contribute to a permissive climate, allowing for emotional reflections; and supervisor training can foster discussions on the types of situations medical students may experience as emotionally challenging

    Traces of Identity in Swedish Health Data

    No full text
    Prior to the distribution of electronic patient records beyond direct patient care, data that directly contributes to the risk of patient re-identification must be anonymised or pseudonymised. However, even when direct identifiers have been removed, clinical free text may still contain information that can indirectly identify individuals. Such information, commonly referred to as indirect identifiers or quasi-identifiers, does not uniquely identify an individual in isolation but may contribute to re-identification risk when combined with other indirect identifiers. Imperfect de-identification therefore raises concerns regarding patient data privacy. Despite their contribution to re-identification risk, indirect identifiers are often not systematically addressed in the de-identification of patient records. Although removal of indirect identifiers is essential for safeguarding patient integrity in accordance with regulatory compliance, it may degrade the data utility by removing potentially important information required for medical research. The research questions addressed in this study is: Research Question 1: What indirect identifiers are present in Swedish patient record text? Research Question 2: What factors make an indirect identifier pose a risk for re-identification of a person according to Swedish experts within health data? To address this question, Direct Content Analysis was applied to 98 patient records, identifying 20 categories and 23 sub-categories of indirect identifiers. In addition, thematic analysis of semi-structured interviews with seven domain experts was conducted to examine how these identifiers were assessed in reality. The results show that the experts deem re-identification through indirect identifiers as context-dependent and contextual, while risk of re-identification rises when identifiers are distinct or allows for linkage with external datasets. Out of 43 indirect identifiers, place of work, occupation, leisure activities, ethnicity and education were considered to be of highest risk for re-identification of a person in a patient record

    0

    full texts

    31,237

    metadata records
    Updated in last 30 days.
    Publikationer från Stockholms universitet
    Access Repository Dashboard
    Do you manage Open Research Online? Become a CORE Member to access insider analytics, issue reports and manage access to outputs from your repository in the CORE Repository Dashboard! 👇