Publikationer från Stockholms universitet
Not a member yet
31237 research outputs found
Sort by
Teknikens roll i att förbättra arbetsmiljön: En studie av automatiska journalanteckningar med hjälp av AI
No full textIntroduktion - Denna uppsats undersöker hur AI-drivna journalassistenter, mer specifikt Tandem, påverkar arbetsbelastning och stressnivåer bland vårdpersonal i svensk öppenvård. Att förstå dessa effekter är viktigt för att visa hur AI kan förbättra vården och bidra till bättre arbetsförhållanden genom automatisering. Forskningsfråga - Den primära forskningsfrågan är: Hur upplever vårdpersonal AI-genererade journalanteckningar i sitt dagliga arbete, och på vilket sätt påverkar tekniken deras arbetsbelastning och stressnivå? Metod - Femton medarbetare besvarade två enkäter enkät - en innan och en efter implementering av tandem, fem deltog i intervjuer, och tre lät oss observera dem under tre patientmöten vardera – vilket resulterade i totalt nio observationstillfällen. Resultat - Observationer visar förändrat arbetsflöde och ökad patientnärvaro. Intervjuer lyfter upplevd avlastning, tillit till tekniken och vissa tekniska begränsningar. Enkätresultat redovisar kvantitativa skillnader i arbetsbelastning, stress och tidsåtgång före och efter användning av Tandem. En triangulering visar att resultaten är konsekventa mellan datakällorna. Diskussion - Diskussionen innehåller reflektioner kring studiens originalitet, forskningskvalitet, metodbegränsningar och förslag till framtida forskning. Slutsatsen är att Tandem har potential att minska stress och arbetsbelastning för anställda inom vården.This thesis investigates how AI-assisted clinical documentation, specifically through the transcription tool Tandem, affects workload and stress levels among healthcare professionals in Swedish primary care. Previous research highlights the burden of administrative tasks in healthcare as a key factor behind staff burnout and reduced patient interaction. A case study was conducted at Medfit, a primary care provider, combining surveys, interviews, and observations. Fifteen professionals completed two surveys each, five participated in interviews, and three allowed us to observe them during three sessions each—resulting in a total of nine meetings observed. Results indicate that Tandem significantly reduced administrative workload, improved focus during patient encounters, and alleviated work-related stress. The tool proved especially effective during initial consultations. Despite certain technical limitations, the overall impact was perceived as highly positive. The findings suggest that structured and secure AI tools, such as Tandem, can support clinical workflows and contribute to a healthier work environment in healthcare
Testing the Validity of Music Emotion Maps in Arousal-Valence Space through Music Information Retrieval
No full textMusic has the unique ability to transcend cultural and linguistic boundaries, forging emotional connections across diverse contexts. Through the use of machine learning techniques, Music Information Retrieval (MIR) algorithms enable the extraction of audio features such as tempo, instrumentalness, valence, and arousal. These audio features have diverse applications, including personalized music recommendations on streaming platforms and procedural content generation in video games. However, a significant challenge in Music Information Retrieval (MIR) and Music Emotion Recognition (MER) lies in the systems and research gap in regard to the accuracy of translating subjective emotional qualities, such as valence (positivity) and arousal (energy), from subjective human perceptions to objective computational models based on audio features. This gap is particularly relevant because these systems are widely employed in the music industry, especially in consumer-facing subscription models, where they influence listener habits and artist livelihoods. Given their broad implications, it is critical to assess the accuracy and validity of these models to determine their reliability. This study addresses this gap by examining the translation of subjective emotional attributes between a computational description model (Spotify’s audio analysis API) and a psychological description model (J. Russell’s valencearousal circumplex). By analyzing the relationship between Spotify’s audio features and human emotional responses, the research investigates how effectively computational models can capture and predict subjective emotional experiences. This is realized through the following research question: “Which combination of audio features, according to J. Russell’s valence-arousal model, most accurately determines the arousal and valence dimensions of a song using Spotify’s audio analysis API?” By addressing this question, the study bridges a critical gap in MIR/MER research by offering a systematic approach to better understanding the relationship between computational audio features and human emotional perception, paving the way for more accurate and reliable emotional prediction systems. This study employs a survey as its research strategy, using online questionnaires to collect quantitative data on emotional responses to Spotify tracks to assess the alignment between human emotions and Spotify’s audio features, providing a foundation for regression analysis to evaluate the significance of audio features in predicting emotional dimensions of valence and arousal, entailing in essence positivity and energy respectively. The results reveal that the audio features danceability and loudness are reliable predictors of valence, while acousticness and danceability consistently predict arousal. Loudness (R = .568, β = -.420) and danceability (R = .282, β = .567) showed significant correlations with valence, indicating that more danceable tracks tend to have a more positive emotional tone, while louder tracks are associated with a slightly more negative emotional valence. For arousal, acousticness (R = .618, β = -.508) and danceability (R = .303, β = .559) were the most consistent predictors. Acousticness demonstrated a strong inverse relationship with arousal, suggesting more acoustic tracks correlate with lower arousal levels. The findings suggested that Spotify’s valence and arousal values aligned well with participants’ emotional responses. Valence (R = .566, Coefficient = .512) and Arousal (R = .537, Coefficient = .705) demonstrated strong predictive power within J. Russell’s Valence-Arousal circumplex model. However, the relationship between audio features and emotional responses is not always linear, and some features such as instrumentalness and key yielded insignificant results. Therefore, while the algorithm shows promise in estimating emotional responses, it needs further refinement. Ethical concerns arise around the commercial use of MIR algorithms, particularly their potential to manipulate listener behavior and introduce bias, affecting artist discoverability and listener experience. While the study provides valuable insights into the potential of Music Information Retrieval (MIR) in estimating emotional responses, limitations such as the reliance on proprietary algorithms and a limited datasets highlight the need for future research at a larger scale to refine these findings and further advance the field of MIR. Looking ahead, future studies could explore advanced machine learning techniques including neural networks and natural language processing for lyrical content to provide for a more comprehensive model for estimating emotional response. Additionally, the insights from this research have potential applications in game development, such as adaptive music systems for video games, procedural content generation, and therapeutic virtual reality experiences
AI i den offentliga sektorn: En analys av användning och dess påverkan på samhällsnyttan
No full textDenna studie undersöker hur artificiell intelligens (AI) används inom den svenska offentliga sektorn och vilken påverkan detta har på samhällsnyttan, samt vilka hinder som råder och stöd som krävs för en positiv utveckling framåt. Studien syftar till att besvara två huvudfrågor: (1) Hur påverkas samhällsnytta av nuvarande AI-användning inom den svenska offentliga sektorn? (2) Vilka hinder råder samt stöd krävs för en potentiell förbättring av AI-användningens påverkan på samhällsnytta, inom Sveriges offentliga sektor? Genom en kvalitativ fallstudie baserad på semi-strukturerade intervjuer med åtta anställda från svenska nationella verksamheter inom den offentliga sektorn, genomfördes en tematisk analys med utgångspunkt i AI:s inverkan utifrån fyra dimensioner av samhällsnytta; måluppfyllelse, förtroende och legitimitet, servicekvalitet samt effektivitet. Resultaten visar att AI främst används som arbetsstöd och bidrar till ökad effektivitet och viss förbättring av måluppfyllelse på individnivå, medan påverkan på servicekvalitet är begränsad och transparens gentemot allmänheten ofta bristfällig. Identifierade hinder inkluderar bristande AI-kompetens, otydliga juridiska ramverk och restriktiva interna riktlinjer. För att stärka AI:s positiva påverkan på samhällsnyttan efterfrågas ökad samordning mellan myndigheter, kompetensutveckling, ledningsstöd och investeringar i säkrare interna AI-lösningar. Studien belyser samhällseffekter inom offentlig sektorThis study examines the use of artificial intelligence (AI) in the Swedish public sector, its impact on public value, the current obstacles and what support that is needed for favorable future development. The study aims to answer two main questions: (1) How is public value affected by current AI usage within the Swedish public sector? (2) What obstacles exist, and what support is needed for a potential improvement in the impact of AI usage on public value, within Sweden’s public sector? Through a qualitative case study based on semi-structured interviews with eight employees from Swedish agencies in the public sector, the effect of AI is analyzed across four dimensions of public value: outcome achievement, trust and legitimacy, service quality and efficiency through a thematic analysis. The results show that AI is primarily used as a tool to support work, contributing to increased efficiency and some improvements in individual goal achievement, while the impact on service quality is limited and transparency towards the public often lacking. Identified barriers include insufficient AI competence, unclear legal frameworks and restricted internal guidelines. To enhance AI:s positive impact on public value, the study calls for greater coordination among agencies, competence development, leadership support and investments in secure internal AI solutions. The study highlights the need for unified guidelines and further research on the practical implementation and societal effects of AI in the public secto
How do students in Sweden balance personalisation and privacy in an AI-powered recommendation system?
No full textThe growing reliance on AI-driven recommendation systems has raised important questions about how users balance the benefits of personalisation with the risks associated with data privacy. This study explores the trade-off between personalisation and privacy, with a focus on user perceptions and the role of regulatory awareness in the context of Netflix. The central research question guiding this thesis is: How do university students balance personalisation and privacy in an AI-powered recommendation system? Additionally, a sub-question has been formulated: How does GDPR awareness influence university students' preferences for privacy and personalisation in Netflix’s AI-powered recommendation system? A quantitative research design was chosen, using an online survey to collect data from one hundred students pursuing a degree in Stockholm. The survey measured Netflix usage patterns, attitudes toward personalisation, privacy concerns, platform compliance trust, and GDPR familiarity. Participants were recruited through snowball sampling, leveraging personal networks to reach a diverse student population. The data analysis has been performed in SPSS using descriptive statistics, Spearman’s correlation, independent-samples t-tests, chi-square tests, and ordinal logistic regression. Four hypotheses were tested: (1) that familiarity with GDPR would be associated with greater privacy concern; (2) that frequent Netflix users would exhibit lower privacy concern; (3) that students from technical fields would be more cautious about sharing data; and (4) that GDPR familiarity, trust in Netflix, and privacy concern would predict willingness to share personal data. None of the hypotheses were statistically supported; however, patterns in the data suggested complex relationships between attitudes and behaviours that merit further investigation. Findings indicated that 71% of respondents valued personalisation as moderately to extremely important, while 74% expressed moderate to high concern about Netflix’s data collection practices. Only 5% reported complete trust in Netflix’s GDPR compliance. The results show that students in Sweden generally value personalised recommendations for the convenience and entertainment they offer, even when they express moderate to high levels of concern about data collection. Students appear to balance personalisation and privacy passively—rarely adjusting settings or opting out—suggesting that the perceived benefit of relevant content outweighs abstract privacy risks. Although 74% reported familiarity with GDPR, this awareness had little impact on actual behaviour, indicating that legal knowledge does not necessarily translate into data-protective actions. One of the most surprising findings was that despite high concern about data use, only 22% had ever changed their personalisation settings, and just 28 out of 100 participants had exercised any of their GDPR rights, reflecting a clear gap between concern and action
Movement in Text : What Does a Score Do? A Transmedial Analysis of Mette Ingvartsen’s ”50/50” and Deborah Hay’s ”No Time to Fly”
No full textSyftet med uppsatsen är att undersöka så kallade scores, som inom samtida dans används både för att dokumentera dans – exempelvis genom text eller teckning – och som inspirationskälla till nya rörelser eller verk. Ett score kan därmed ha en dubbel funktion: att dokumentera redan befintliga verk eller inspirera till skapande. Materialet består av två textbaserade scores: ”50/50” (2010) av den danska koreografen Mette Ingvartsen (f. 1980) och ”No Time to Fly” (2010) av den amerikanska koreografen Deborah Hay (f. 1941). Båda scoren är knutna till ett eller flera koreografiska verk och analyseras utifrån ett intermedialt perspektiv baserat på Lars Elleströms forskning. ”50/50” dokumenterar tillsammans med en videoinspelning från 2005 soloföreställningen 50/50 (2004). ”No Time to Fly” har i sin tur använts för att skapa det digitala verket Using the Sky – ett så kallat koreografiskt objekt – skapat i samarbete mellan Hay och Motion Bank–projektet. Målet med uppsatsen är att undersöka hur scoren används på olika sätt – Ingvartsens soloverk dokumenteras, medan Hays score har inspirerat till ett nytt verk. I uppsatsen undersöker jag även hur score och det koreografiska objektet, kan förstås som en del av dansens facklitteratur (trade literature) och den processbaserade vändningen, vilket betonar hur kunskapsproduktion samt processdokumentation bidrar till att skapa ett mervärde för koreografiska verk. Resultatet visar att ”50/50” och Using the Sky har olika öppenhet gentemot sin tilltänkta publik
”Manipulation och hot är en del av vardagen” : En intervjustudie om statliga tjänstemäns upplevelser av otillåten påverkan vid klientnära arbete
No full textUppsatsen utgår från en kvalitativ ansats och ett kriminologiskt perspektiv för att studera ett mindre utforskat fält och fenomenet otillåten påverkan. Fenomenet är ett paraplybegrepp som inrymmer olika medvetna beteenden som används för att förmå tjänstepersoner att fatta ett visst beslut. Det kan vara i form av kriminaliserade handlingar, men även andra olämpliga beteenden i kontexten av fältets yrkesmässiga relationer mellan anställda och klienter. Syftet är att få insikt i statliga tjänstemäns upplevelser och därigenom utöka kunskapen om otillåten påverkan. Frågeställningarna är vilka erfarenheter som förekommer samt tänkbara faktorer som kan påverka upplevelserna. Studien genomförs med hjälp av en tematisk intervjuguide och semistrukturerade intervjuer, vilka transkriberas, kodas och tematiskt analyseras. Analysen relateras till Goffmans begreppsram och tidigare forskning om emotionellt arbete, institutionell kultur och tjänstemäns upplevelser inom säkerhetsyrken. Studiens urval består av fem statliga tjänstemän arbetande inom samma organisation, av låsta institutioner, utspridda över Sverige. Inledningsvis var fältet skeptiskt till medverkan vilket ställde höga krav på ett strikt forskningsetiskt förhållningssätt med ett hemlighetshållande av tjänstemännens identitet, med hänsyn till deras säkerhet och fältet i stort. Utifrån mina förkunskaper och genom studiens utformning fick jag ett förtroende från deltagarna och gavs möjligheten att få insyn i fältets dolda rum. Bidraget till forskningsfältet är en inblick i fältets definition och komplexiteten av otillåten påverkan. Resultaten redogör för manipulation som vanligast förekommande medan kriminaliserade handlingar inledningsvis separerades från definitionen. Fenomenet betraktas vara normaliserat och något som tjänstemännen förväntas hantera i yrkesutövningen. Vidare insikt är hur arbetsplatsernas institutionella kultur och deltagarnas erfarenheter präglar bedömningen och hantering av beteenden, vilket medför skillnader i upplevelser. Ett av de primära fynden är fältets upprätthållande av en fasad som vidare påverkar tjänstemännens yrkesroll och livsstil.
Law and Order at What Cost? : Framing of Crime Policy in Press during the Election Years 1973, 1991 and 2022
No full textRiksdagsvalen 1973, 1991 och 2022 utmärktes alla av ett fokus på lag och ordning. Uppsatsen undersöker hur diskussioner om kriminalpolitiska frågor ramades in i Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet inför valen, för att förstå hur riksdagsvalen blev präglade av lag och ordning. Studiens teoretiska ramverk kombinerar Hall, Critcher, Jefferson, Clarke och Roberts (1978) perspektiv på kriser med Callons (1998) teori om inramningar, översvämningar och hybridiseringar. Sammantaget analyseras 154 artiklar från de tre studerade åren med en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet belyser två centrala delar för att lag och ordning ska aktualiseras i kriminalpolitiken medialt under valrörelserna. Dels behövs en händelse som ges en politisk och medial förståelse av en kris. I konstruktionen av en kris framstår det som fullt giltigt att kriminalpolitiken behöver rustas upp inför eventuella framtida kriser. Politiker, journalister och representanter från rättsväsendet som får höras i medierna förstås handla i linje med denna krislogik, vilket gör att de samproducerar en förståelse av händelserna som kriser där krav på lag och ordning blir givna. Dels behövs en allmänhet som porträtteras medialt som orolig eller desperat för att krav på lag och ordning från politiken, medierna och rättsväsendet ska legitimeras. Porträtteringen av allmänheten som orolig och villig att ha mer lag och ordning i kriminalpolitiken gör att definitioner av kriminalpolitiken som rymmer mer lag och ordning inte möter motstånd, utan giltiggörs genom hänvisningar till allmänheten.
Föreställningar om manlig sexualitet i svenska sexsomnifall : En totalundersökning av hur svenska domstolar resonerar i våldtäktsfall där det åberopats sexsomni
No full textPå senare år har det dykt upp en ny typ av friande våldtäktsdomar i Sverige, män som frias med hänvisning till att de begått våldtäkt i sömnen. Sexuella handlingar som begås i sömnen kallas för sexsomni och är ett sällsynt medicinskt tillstånd. Trots att domstolen i de flesta fall kunnat fastställa att en våldtäkt ägt rum, så frias den åtalade i en tredjedel av fallen. Det finns för närvarande begränsad forskning på ämnet sexsomni, och den kunskap som finns bygger främst på fallstudier, vilket har skapat problem vid den juridiska tillämpningen i domstolarna. Enligt svensk grundlag så skall domstolen behandla alla lika inför lagen samt vara sakliga och opartiska. Många studier visar dock att den rättsliga hanteringen av våldtäktsfall påverkas av samhällets föreställningar om genus och sexualitet. Att våldtäktsbrott färgas av genusnormer påverkar inte bara vad som räknas som våldtäkt rent tekniskt, utan också vad som uppfattas som våldtäkt. Sexuellt våld har visats ge stora konsekvenser och är därmed ett allvarligt samhälleligt problem. Studien har genom en kvalitativ tematisk analys undersökt 83 domskäl i svenska rättsfall där det åberopats sexsomni. Undersökningen har fokuserat på hur domstolar resonerar i sexsomnifall, och vad de resonemangen säger om föreställningar om manlig sexualitet. För att besvara forskningsfrågan har genusteori använts, med vars hjälp relationer mellan ’könen’ gått att belysa och beskriva. Genusperspektivets utgångspunkt är att genus är socialt konstruerat, att det inte finns någonting naturligt manligt respektive kvinnligt. Eftersom forskningen på området är begränsad så bidrar även studien till ny kunskap på ämnet. Resultatet visade att det förekommer stereotypa föreställningar om manlig sexualitet i domstolarnas resonemang kring sexsomni. Både när domstolarna resonerar för sexsomni, men även när de resonerar emot, så framträder stereotypa föreställningar om manlig sexualitet
”Kommunen har blivit en godispåse för oseriösa aktörer” : Om kommuners möjligheter att förhindra oseriösa aktörer vid upphandlingar av HVB-hem
No full textDen här studien undersöker vilka möjligheter kommuner har att upptäcka oseriösa aktörer inom upphandlingar av HVB-hem. Under de senaste åren har den svenska välfärdens sårbarhet för påverkan och infiltration från individer med avsikt att utnyttja systemet blivit alltmer uppenbar. Kommunala upphandlingar pekas ut som extra sårbar för externa aktörer vars syfte är att tillskansa sig skattepengar. Under hösten 2024 kunde Polismyndigheten konstatera att HVB-branschen infiltrerats av kriminella aktörer med kopplingar till den grovt organiserade brottsligheten. Detta har väckt en oro för de barn och unga som är i behov av vård och placerade på HVB-hem. Vilka hinder kommunerna själva upplever i deras motverkande arbete besvaras genom kvalitativa intervjuer med handläggare på kommuner och andra aktörer som arbetar med kommunala upphandlingar och avtalsuppföljning av HVB-hem. Med hjälp av rutinaktivitetsteorin analyseras intervjumaterialet där otillräckliga kontrollåtgärder påverkar kommunernas möjligheter att upptäcka och förhindra oseriösa aktörer utifrån tre huvudsakliga försvårande omständigheter: (1) En icke fungerande samverkan mellan kommunerna och brottsbekämpande- och tillsynsmyndigheter. (2) Lagar som försvårar kommunernas möjligheter att vara handlingskraftiga mot upptäckta oseriösa aktörer. (3) En tystnadskultur som påverkar deras strävan att begränsa oseriösa aktörer. Kommunernas möjligheter att upptäcka, och främst förhindra, oseriösa aktörer bedöms därmed vara små. Trots den tid och resurser de lägger ned, har de inte givits ordentliga verktyg för att komma åt oseriösa aktörer. Uppsatsen problematiserar privatiseringen och avregleringen av välfärden då detta öppnat upp upphandlingar för infiltration. Kommunens möjligheter att upptäcka och förhindra oseriösa aktörer behöver därmed även förstås genom att se till den miljö och situationer som möjliggjort för HVB-branschen att bli en måltavla till att börja med.
Gameplay Infecting Screenplay : Gamic Elements in HBO's The last of Us
No full textThis essay examines how the first season of the HBO series The Last of Us makes use of gamic elements and how it adapts gameplay sequences from the video game it’s based on. Using theories from game studies about environmental storytelling, it investigates how the series construct gamic spaces by for example confining characters in semi-opened environments with a labyrinth-like layout, common in video games. The gamic spaces are often environments with a story to uncover, where you need to interpret narrative fragments to learn about the history of those places. I argue that the series uses similar narrative structures seen in many survival horror games. Additionally, the essay highlights how video game logic is essential in the series during multiple scenes where the characters are required to traverse spaces by adhering to video game rules, while using gamic strategies and tactics to overcome gamic challenges. This is evident in, for example, the museum sequence of episode two where Joel, Ellie and Tess need to face the clickers that pose a similar threat to the characters in the series as they do to the player of the game. In the same sequence there is also an example of a third-person shot that resembles aiming a gun in a video game. I argue that the series uses gamic third-person shots to signify awareness and action but also to encourage viewer identification with the characters. By drawing on gamic camera conventions from third-person shooters, particularly how the camera repositions after a cutscene, third-person shots are also used in the series to signal a shift in character focus. This can be seen in the first episode, where a third-person shot is used to highlight the switch of perspective, from Sarah’s to Joel’s. I conclude by addressing that the use of gamic elements in the series proved to be successful, which is evident due to how well the series was received. Previous research has shown that players expect the same ergodic pleasure watching the adaptation as playing the game. In other words, they want the struggles of the characters in the series to be similar to the challenges the players faced while playing the game. The Last of Us series accomplishes this through its gamic spaces and by making the action scenes resemble video game states