Publikationer från Stockholms universitet
Not a member yet
31237 research outputs found
Sort by
Accommodating beginner language learners in level-based language introduction
No full textThe paper builds on ethnographic fieldwork in a Language Introduction program for recently arrived students in an upper secondary school in Sweden. In a short period of time, this program prepares students for using Swedish as an academic language, in order to enter a national program. One response to this challenge is that schools allocate the recently arrived students to level-based groups. We contribute new knowledge about this practice by focusing on the nature of teacher support in one beginner group and one more advanced group, based on ethnographic data from classroom observations and interviews. Drawing from language scaffolding theory, we show how the teachers in both groups initiated collaborative dialogue. This dialogue was most prominent in peer work in the advanced group, affording space for flexible language use and affective-relational dimensions. The peer work seemingly compensated for less teacher bridging to students’ previous language resources, less explicit feedback, and less use of multimodality. The findings contribute new knowledge about how teachers accommodate beginner learners in their everyday teaching, although accommodating all students was not feasible. Other possible ways of grouping and supporting learners while closely attending to learner development could be explored further.Artikeln bygger på etnografiskt fältarbete i ett språkintroduktionsprogram för nyanlända elever i en gymnasieskola i Sverige. Detta program förbereder eleverna på att använda akademisk svenska för att på kort tid kunna komma in på ett nationellt gymnasieprogram. En respons på denna utmaning är att skolorna delar in de nyanlända eleverna i nivåbaserade grupper. Vi bidrar med ny kunskap om denna praktik genom att fokusera på hur lärarstödet ser ut i en nybörjargrupp och en mer avancerad grupp, baserat på etnografiska data från klassrumsobservationer och intervjuer. Med utgångspunkt i teori om språklig stöttning visar vi att lärarna i båda grupperna initierade kollaborativ dialog. Denna samarbetsdialog var mer framträdande i elevdialog i smågrupper i den avancerade gruppen, vilket gav utrymme för flexibel språkanvändning och affektiva-relationella dimensioner. Det arbetet kompenserade till synes för en minskning av lärarens överbryggning till elevernas tidigare språkliga resurser samt minskade användning av explicit återkoppling och multimodalitet. Resultaten bidrar med ny kunskap om lärares sätt att tillmötesgå nybörjarelever i deras dagliga undervisning, fastän det inte var möjligt att tillmötesgå alla elevers behov. Andra möjliga sätt att gruppera och stödja eleverna och deras utveckling skulle kunna undersökas ytterligare
The preschool studio : Preschool teachers description of the studio space and it´s possibilities to support children´s aesthetic learning processes
No full textSyftet med denna studie är att bidra med kunskap om det fysiska ateljérummet, samt ge en inblick i hur förskollärare beskriver vilka möjligheter och förutsättningar till att stötta barns utveckling och lärande de har eller behöver i ateljén. Studiens empiri samlades in genom observationer i förskolors ateljéer och kvalitativa intervjuer med förskollärare. Genom begrepp ur ramfaktorteorin gjordes en tematisk analys. Studien visar att ateljén och estetiska lärprocesser, genom förskollärares förhållningssätt, har stor potential att stötta barns utveckling och lärande på många olika sätt, men förutsättningarna dämpas av ramfaktorer som tid att utrusta ateljén, bemanna miljön med pedagoger och att veta vilken kunskap som bör konstrueras där. Enligt Lundgren kan ramarna både ge och inte ge möjligheter till undervisningsprocesser, men att ramar bör anpassas om det finns ett tydligt mål i processen (Lundgren 1999, s.36). Kanhända försöker förskollärare redan ge sig själva förutsättningar genom att arbeta med de inre ramarna, så som att dela upp barngruppen och lära kollegialt av varandra. Men för att än mer möjliggöra förskollärares förutsättningar till stöttning av barns utveckling, så att barnen kan få en estetisk utbildning utefter vad som Häikiö beskriver som en rättighet till att hitta sin egen röst (Häikiö 2007, s.14), behöver eventuellt även yttre ramar anpassas till förskolans verklighet
“I sense that nothing beautiful will happen in my life” : A qualitative study on young-arabic speaking refugees’ conceptualisation of psychological distress after displacement
No full textAntalet människor på flykt i världen fortsätter att öka i snabb takt. Inte minst har krissituationer som inneburit krig och väpnade konflikter i Mellanöstern drabbat många arabisktalande människor som tvingats lämna sina hem och samhällen i hopp om ett bättre liv. Flyktingskap kan vara förenat med stora psykosociala svårigheter som kan försvåra individens anpassning till ett nytt land och levnadssätt, och av människor på flykt beräknas en stor andel vara unga vuxna. Denna studie undersöker hur arabisktalande människor i åldrarna 25-29 år (n = 135) beskriver sin psykiska ohälsa, och hur deras beskrivningar kan speglas av deras erfarenheter av arabisk kultur och flyktingskap. Genom en kvalitativ induktiv innehållsanalys av svar från självskattningsinstrumentet Psychlops analyserades mönster och teman i deltagarnas beskrivningar av psykisk ohälsa. Resultaten visade att deltagarna var mer benägna att använda sig av psykologiska förklaringar och terminologi med inspiration från västerländsk psykiatrikultur än vad tidigare forskning beskrivit, samtidigt som förklaringarna kunde härledas starkt till deltagarnas erfarenheter av migration och flyktingskap, och både tidigare och nyare sociala och kulturella föreställningar. Genom resultaten identifierades tre huvudkategorier som deltagarnas beskrivningar kunde härledas till: 1. Psykologiska perspektiv på psykisk ohälsa, 2. Somatisering av psykisk ohälsa: fysiska uttryck och förklaringar, och 3. Sociala och kulturella ramar för psykisk ohälsa. Studien kastar ljus på vikten av kulturellt kompetent psykologisk vård i mötet med klienter från andra kulturer och demonstrerar varför kulturell kompetens är nödvändigt inom vården för att motarbeta att klienter av annan kultur än den av majoritetsbefolkningen faller mellan stolarna i vårdkedjan.The number of people fleeing their homes globally continues to rise at a rapid pace. Not least, crisis situations in the Middle East, involving war and armed conflicts, have affected many Arabic-speaking individuals who have been forced to leave their homes and ways of living in search of safety and well-being elsewhere. Displacement and Refugee status tend to come with significant psychosocial difficulties and severe challenges that can impact one's adaptation to and suitability for a new country and ways of living, and a majority of people in displacement are estimated to be young adults. The present study examines how Arabic-speaking young adults between the ages of 25 and 29 years (n = 135) conceptualise their psychological distress, and in what way their conceptualisations are shaped by experiences of displacement and Arabic culture. Through a qualitative inductive content analysis of responses to the self-assessment tool Psychlops, themes and patterns in the participants' answers regarding their psychological distress were analysed. Results indicated that the participants' were more inclined to use psychological explanations and terminology inspired by Western psychiatric culture than previous research has indicated, while the responses from the participants' were also related to their experiences of migration and displacement, and through their experiences of earlier (Middle-Eastern) and newer (Western) social and cultural norms. Based on the results of the analysis, three main categories were identified in which the participant's conceptualisation of their own psychological distress could be linked: 1. Psychological perspectives on distress, 2. Somatisation of psychological distress: physical expressions and explanations, and 3. Social and cultural clues for psychological distress. The study sheds light on the importance of culturally competent psychological care while working with clients from other cultures and highlights why cultural competence is essential in health care settings to prevent clients of cultures other than that of the majority population to fall through the gaps in the healthcare system.Behandlingsstudien RAHA (https://clinicaltrials.gov/study/NCT06102096?intr=cultural%20adaptation&rank=9
Disclosure of inside information in protracted processes : An analysis of the Listing Act's amendments of Article 17 MAR
No full textMotherhood and Welfare State in Brazil : A Discourse Analysis of Maternal Experiences Across Different Socioeconomic Contexts
No full textThis thesis investigates how Brazil’s welfare regime discursively shapes maternal subjectivities across different socioeconomic and racial contexts. Drawing on an interdisciplinary framework that integrates welfare regime theory, intersectionality, decolonial thought, and Foucauldian discourse analysis, the study interrogates the ways in which public policies and normative ideals of motherhood co-produce gendered, racialized, and class-based hierarchies. Through in-depth analysis of nine qualitative interviews with Brazilian mothers from diverse backgrounds, the research reveals that welfare institutions in Brazil operate not only as mechanisms of redistribution, but also as instruments of moral governance and symbolic regulation. Mothers emerge as both targets and agents of policy discourses—navigating a complex terrain of conditional support, normative surveillance, and emotional labor. The findings demonstrate that care is not a private or apolitical task, but a site of political struggle where autonomy, recognition, and citizenship are unevenly distributed. The thesis further challenges the applicability of classic welfare typologies to the Global South, proposing that Brazil’s hybrid, segmented, and racialized welfare configuration demands a decolonial reconceptualization of welfare theory. Ultimately, this work calls for a reimagining of social protection that centers maternal voices and embraces care as a universal, dignified, and structurally supported right
Inkomstens påverkan på psykisk ohälsa : En kvantitativ uppsats om inkomst och psykisk ohälsa med fokus på skillnader mellan stad och landsbygd
No full textPsykisk ohälsa utgör en växande samhällsutmaning samtidigt som primärvården präglas av resursbrist och en växande oro för att vårdbehovet inte kommer att kunna tillgodoses. Syftet med denna studie är därmed att undersöka följande frågeställning: Hur påverkar inkomst risken för psykisk ohälsa, och hur skiljer sig detta samband mellan stad och landsbygd? I takt med att allt större del av befolkningen bosätter sig i städer blir det viktigt att undersöka hur sambandet mellan inkomst och psykisk ohälsa påverkas av individens boendemiljö. Datan hämtades från International Social Survey Program, studien har en tvärsnittsdesign och genomfördes 2011 med syfte att undersöka ”Åsikter om hälsa”. För att förstå sambanden används tre teoretiska utgångspunkter: Pierre Bourdieus kapitalteori, som belyser betydelsen av ekonomiskt, kulturellt och socialt kapital, Georg Simmels teori om storstäderna och det andliga livet och Andersens klassiska modell för användning av hälso- och sjukvård. Studiens resultat presenteras med hjälp av en bivariat analys, multipel regressionsanalys och interaktionseffekter, vilket presenteras som marginaleffekter. Den bivariata analysen visar ett negativt samband mellan inkomst och psykisk ohälsa. En ökning av respondenternas faktiska inkomst med 100 procent förväntas leda till en genomsnittlig minskning av indexvärdet för psykisk ohälsa med -0,223 enheter. Vidare genomförs en multipel regressionsanalys, där sambandet mellan inkomst och psykisk ohälsa kontrolleras med variablerna stad och landsbygd, kön, ålder, civilstånd och arbetsmarknadsgrupp. Resultatet visar att sambandet mellan inkomst och psykisk ohälsa är statistiskt signifikant, med undantag för när arbetsmarknadsgrupp tas in i modellen, och försvagas i takt med att fler variabler inkluderas i modellen. Slutsatsen är således att det finns ett samband mellan inkomst och psykisk ohälsa, men att sambandet till viss del förklaras av individens position på arbetsmarknaden. Det går dock inte med säkerhet att fastställa att sambandet är kausalt. Interaktionseffekterna uppvisar inga statistiskt signifikanta resultat. Däremot visar resultaten tendenser på att det finns skillnader på storstäder och landsbygd, samt att Stockholm kan ha en särskild påverkan på resultatet
Att sätta färg på graffitin : En kritisk diskursanalys om graffiti och nolltolerans i Stockholms stad mellan 2014 och 2018.
No full textGenom en kritisk diskursanalys (CDA) undersöker denna studie förekommande diskurser kring graffiti i Stockholms stad i fyra svenska dagstidningar (Aftonbladet, Expressen, Svenska Dagbladet och Dagens Nyheter) mellan 2014–2018, hur dessa diskurser konstrueras samt hur synen på graffiti har förändrats inom angivet tidsspann. Samtligt tidningsmaterial har kodats tematiskt, analysen använder vidare både Stanley Cohens moralpanik och ett diskursteoretiskt perspektiv för att tolka och förstå de teman och diskursiva mönster som identifierats. Analysen har identifierat fem diskurser genom inom vilka graffiti i Stockholms stad konstrueras på olika sätt – graffiti som samhällshot (D1), graffiti som demokratisk rättighet (D2), nolltoleransen som samhällshot (D3), graffiti som kreativt uttryck (D4) och graffiti som autonomt uttryck (D5). De tre först nämnda diskurserna relaterar graffitin till politik och de två sistnämnda framhäver graffitin som subkultur. Analysen har också påvisat en diskursiv förskjutning i samband med det maktskifte som ägt rum i Stockholms kommunfullmäktige 2014 där det tidigare alliansstyret ersattes av ett rödgrönt styre
Securitising 'the Other' : The securitisation of people seeking protection in German parliamentary debates.
No full textThis thesis studies the securitisation of people seeking protection, i.e., refugees, asylum seekers and people entitled to asylum. It does so by studying debates in the German parliament, the Bundestag, with a poststructuralist discourse analysis. In the debates, people seeking protection are constructed as threats to the (nation) state, the public, the culture, and to the economy. However, simultaneously, there are always de-securitising discourses at stake. These discourses portray protection seekers in humanitarian ways, as threatened in the home country, on the flight and in the host country. The framing as a potential economic opportunity is another important de-securitising discourse. These de-securitising discourses feed into a binary construction of eligible and non-eligible protection seekers, thereby stabilising the construction as threatening of some. Although not linearly, over time, people seeking protection are increasingly homogenised as a threat. The discourse is deeply embedded in and reproduces colonial and gendered narratives, masculinising the threat and feminising the vulnerable
Snacka med AI: En AI-driven applikation för att träna på användningen av samtalskort
No full textDenna studie sker inom Interaktionsdesign, en del av människa-datorinteraktion, och fokuserar på hur man kan designa och prototypa för AI med hänsyn till både tekniska begränsningar och användarbehov. Bristande förståelse för detta är ett återkommande problem som bidragit till många misslyckade AI-projekt. För att utforska detta inom en rimlig tidsram designades och prototypades en AI-driven chattapplikation som stödjer användning av, tidigare utvecklade, samtalskort som ämnar att främja ungdomars delaktighet och beslutsfattande inom socialtjänsten. Genom detta avser studien att utforska hur AI kan prototypas med hänsyn till båda dessa faktorer genom att besvara följande frågeställning: ''Hur kan en AI-driven applikation baserad på en specialanpassad chatt-bot prototypas för att stödja användningen av samtalskort med ungdomar inom socialtjänsten?''. Studien tillämpar forskningsstrategin Mixed methods genom metodiken Research through design för att utveckla en artefakt och utforska prototypande för AI. Prototypen utvärderas genom Co-Discovery Exploration-baserade användningstester och en CASUX-baserad enkät. Insikter analyseras genom affinitetsdiagram och deskriptiv statistik. Användningstesterna genomfördes i par med studenter, forskare och lärare inom sociologi. Deltagarna diskuterade och rollspelade medan de interagerade med prototypen. Testerna spelades in, transkriberades och analyserades genom affinitetsdiagram, medan enkätsvaren visualiserades i diagram för att tydliggöra trender och mönster. Designarbetet grundar sig i metoden AI-design toolkit för att generera genomförbara och relevanta lösningar och går sedan vidare till prototyping som grundar sig i The Five Dimensions of Fidelity. Prototypingsprocessen sker via tre olika faser: wireframing, prompt engineering och en fullständig funktionell prototyp. Den slutgiltiga prototypen är en AI-driven applikation baserad på en AI-modell från Mistral, där användare övar på samtalskort genom simulerade samtal med en AI-agent som rollspelar en ungdom. Analysen resulterade i ett affinitetsdiagram som visar tre huvudteman i samtalen med AI-agenten Filip: empatiskt bemötande, skapande av ett fungerande samtal och försäkran om stöd vid flytt. Enkäten visar en positiv inställning till att prototypen är lätt att använda och kan lära sig samtalskortens användning. CASUX-skalan indikerar en överlag positiv, om än stundtals något onaturlig, interaktion. Slutsatserna visar att ett tydligt identifierat behov kan effektivisera designprocessen och leda till mer relevanta lösningar. AI-agentens beteende kunde prototypas fristående, vilket möjliggör resurseffektiv utveckling. Studien indikerar även att AI-agenten kan bidra till ökad förståelse och motivation kring användningen av samtalskort inom socialtjänsten genom att simulera konkreta och engagerande samtalssituationer. Prototypen visar även på potentiella möjligheter inom utbildning samt mer kommersiella användningsområden.This study is situated within the field of Interaction Design, a subdomain of Human-Computer Interaction, and explores how to design and prototype for AI in a way that considers both technical limitations and user needs. A lack of understanding in balancing these aspects has contributed to the failure of many AI projects. This was explored by designing and prototyping an AI-driven chat application to support the use of, previously developed, conversation cards aimed at promoting youth participation and decision-making in meetings with social services. The study seeks to answer the following research question: "How can an AI-driven application based on a custom chatbot be prototyped to support the use of conversation cards with young people in social services?" The research follows a Mixed Methods strategy, using Research through Design to develop the prototype. Evaluation was conducted through Co-Discovery Exploration-based user tests and a questionnaire based on the CASUX scale, a tool tailored for conversational agents. Data was analyzed through affinity diagramming and descriptive statistics. User tests were conducted in pairs with students, researchers, and educators in sociology who engaged in discussion and role-play while interacting with the prototype. The sessions were recorded, transcribed, and analyzed while questionnaire results were visualized to identify patterns. The design process was guided by the AI Design Toolkit and informed by The Five Dimensions of Fidelity. Prototyping proceeded in three phases: wireframing the interface, prompt engineering for the AI agent and the development of a functional prototype. The final prototype is an AI-driven application based on an AI model from Mistral, where users practice using conversation cards through simulated conversations with an AI agent role-playing a youth. Findings from the affinity diagram revealed three main themes in users’ interactions with the AI agent ''Filip'': empathetic responses, facilitation of meaningful conversation, and reassurance of support during the relocation process. The questionnaire indicated a generally positive user experience with the CASUX scale showing favorable though occasionally unnatural interaction. The results suggest that clearly identified user needs can streamline the design process and yield more relevant outcomes. The AI agent's behavior could be prototyped independently, supporting resource-efficient development. The study also indicates that such an AI agent may enhance understanding and motivation around the use of conversation cards by simulating concrete and engaging conversational scenarios. The prototype also shows potential opportunities in education and more commercial applications
