Publikationer från Södertörns Högskola
Not a member yet
15029 research outputs found
Sort by
Lokala nyheter på en global plattform: Vad publicerar lokaltidningarna på Tiktok? : En kvantitativ och kvalitativ innehållsanalys om lokaltidningar på Tiktok
No full textDenna studie söker svar på vad fyra lokaltidningar publicerar på Tiktok och vilka nyheter som får flest visningar, utifrån de teoretiska ansatserna om nyhetsurval, medielogik och sociala medier-logik. Studien bygger på en kvantitativ innehållsanalys och en kvalitativ multimodal analys. Den kvantitativa studien är gjord med nyhetsurval som ansats för att få en överblick av innehållet och har även kunnat identifiera fyra virala nyheter som den kvalitativa multimodala analysen bygger på. Forskningen är relevant då det saknas innehållsanalyser av vad lokaltidningar publicerar på Tiktok. Plattformen Tiktok bygger i regel på snabbt, underhållande innehåll och användarna är främst yngre. Hur formar detta nyheterna? Det vi kom fram till var att nyheterna på Tiktok bibehöll en stark lokal anknytning och oftast var aktuella trots att Tiktoks algoritm varken är kronologisk eller platsbunden. Inga nyheter handlade om politik och en stor del av innehållet byggde på oväntade nyheter. Den mest förekommande kategorin av nyheter var brott och rättsfall. Studien visar att innehållet på flera sätt bygger på ett personligt tilltal. Utifrån begreppet ”brand building news” fann vi flera spår, exempelvis hänvisningar till att ”läsa mer på tidningens websida” och ofta att samma reporter återkom – ett sätt att bygga en relation till publiken. Studien kunde inte urskilja att en viss typ av nyhetsurval skulle göra så att nyheterna fick fler visningar
Nostalgi och social acceleration- en socialsemiotisk studie av #Nostalgia på TikTok
No full textDenna uppsats undersöker hur nostalgi uttrycks på TikTok, med fokus på videor publicerade under hashtagen #nostalgia. Genom en socialsemiotisk analys av tre utvalda videor studeras hur ljud, bild, text och rytm samverkar för att skapa känslor av igenkänning, tillhörighet och saknad. Syftet är att förstå hur nostalgi fungerar som känslomässig diskurs i en digital samtid präglad av social acceleration. De två frågeställningarna lyder: (1) Hur gestaltas nostalgi som känslomässig diskurs på TikTok i en tid präglad av social acceleration? (2) Vilka element i materialet kan betraktas som reflective kontra restorative nostalgia? Uppsatsen utgår från Hartmut Rosas teori om acceleration, Karin Johannissons begrepp om känslodiskurser och Svetlana Boyms distinktion mellan reflective och restorative nostalgia. Metodologiskt används Theo van Leeuwens socialsemiotik med fokus på rytm, komposition, informationslänkar och dialog. Analysen identifierar tre huvudsakliga nostalgiska uttryck: den nischade, den drömlika och den klara nostalgin. Slutsatsen är att TikTok utgör ett kulturellt rum där nostalgi fungerar både som motstånd och orientering i en snabbt föränderlig samtid
BNPL, FOMO och Influencer Marketing:En problematisk triangulär dynamik : En kvalitativ studie om konsumtionsbeteenden bland unga vuxna
No full textStudien tittar på den triangulära dynamiken kring hur influencer marketing, FOMO och BNPL samverkar för att påverka konsumtionsbeteenden bland unga vuxna mellan åldern 18-30. Social jämförelse, konsument begär, parasociala relationer och threshold modellen fungerar som teoretiska verktyg för att analysera dynamiken. Undersökningen genomförde individuella intervjuer och fokusgrupper för att få en fördjupad förståelse för problematiken som kan uppstå. Resultatet visade på hur influencers i flera fall skapar förstärkta känslor av FOMO och ökad konsumtionsvilja, särskilt med tidsbegränsade erbjudanden. När BNPL-tjänster erbjuds sänks de unga vuxnas tröskelvärde, där de överskrider deras gräns och ett impulsivt konsumtionsbeteende inträffar. Deltagarna visar på beaktande av influencers yrkesroll som marknadsförare, men lyckas påverkas både subtilt och mer direkt. De unga vuxna upplever i de flesta fall att det kan vara fördelaktigt och värdeskapande för dem. Samtidigt lyfts en skepticism kring hur innehållet av influencers kan framstå i vissa fall för kommersiellt. The study aims to look at how the triangular dynamics of influencer marketing, FOMO and BNPL interact to influence consumption behaviour among young adults between the ages of 18-30. Social comparison, consumer desire, parasocial relationships and the threshold model serve as theoretical tools for analysing the dynamics. The study conducted individual interviews and focus groups to gain a deeper understanding of the issues that may arise. The results showed how influencers in several cases create enhanced feelings of FOMO and increased willingness to consume, especially with time limited offers. When BNPL services are offered, the young adults threshold value is lowered, where they exceed their limit and impulsive consumption behaviour occurs. The participants show consideration of the influencers professional role as marketers, but manage to be influenced both subtly and more directly. In most cases, the young adults experience that it can be beneficial and create value for them. At the same time, skepticism is raised about how the content of influencers can in some cases appear too commercial.
Action flows in change and its influence on organizational culture : A qualitative study about employees experience of socio-technical change
No full textA socio-technical transformation entails a change of different factors in an organization, two of these being flows of activity and organizational culture in an IT-reliant worksystem. Through a qualitative research approach this thesis aims to explore the impact of sociotechnical change on activity flows and how employees in these flows experience its influence on organizational culture. Meaning how a sociotechnical change can transform workflows and in turn influence the organization's shared values, norm and behaviours within the operations of an organization. The study is anchored in a theoretical multiperspective composed by three synthesized theories in Baygi's flow oriented perspective where the theoretical framework of correspondence is central and Jackson’s three modalities of organizational culture closely followed by Lamb and Kling’s social actor theory to understand the behaviour of individual actors in an organization.. Findings reveal how socio-technical changes reshape flows of activity through correspondence, meaning activities emerging through contingent confluence of heterogeneous flows of action and how the change reshapes interdependencies resulting in both opportunities and challenges for employees. Changes also lead to shifts in cultural aspects such as enhanced integration, emerging subcultures or ambiguous dynamics depending on how the actors adapt to the changed workflows and new technologies. This research further strengthens the importance of aligning social-organizational factors with technological aspects in order to achieve sustainability in an organization's cultural and operational integration. The results offer a deeper insight of how socio-technical changes create a dynamic interaction between technology and social actors. Practical implications such as how changes are dependent on unpredictable activities contribute to the understanding of management and adaptation to socio-technical changes while ensuring the organization's effectiveness and cultural cohesion. En socioteknisk transformation innebär en förändring av olika faktorer i en verksamhet, två av dessa faktorer är handlingsflöden och organisationskultur i ett IT-beroende arbetssystem. Genom en kvalitativ forskningsansats så syftar denna uppsats till att utforska effekten av socioteknisk förändring på handlingsflöden och hur anställda i dessa flöden upplever dess inflytande på organisationskulturen. Detta innebär hur socioteknisk förändring kan förändra arbetsflöden och i sin tur påverka verksamhetens gemensamma normer, värderingar och beteenden inom verksamheten. Studien är förankrad i ett teoretiskt multiperspektiv av tre syntetiserade teorier: flödesorienterat perspektiv av Baygi, Introna & Hultin (2021) där sammanvävningen av handlingar är det centrala i ramverket och Jacksons (2011) tre modaliteter av organisationskultur följd av Lamb & Klings (2003) social aktörsteori för att förstå beteendet hos enskilda aktörer i en verksamhet. Resultaten visar hur förändringar omformar handlingsflöden genom sammanvävning, vilket innebär att handlingar som uppstår genom betingade sammanflöden av heterogena handlingsflöden och hur förändringen omformar ömsesidigt beroende vilket skapar både möjligheter och utmaningar för verksamheten och anställda. Förändringar leder också till omväxlingar i kulturella aspekter som ökad integration, framväxande subkulturer eller tvetydig dynamik beroende på hur aktörerna anpassar sig till de förändrade handlingsflöden och ny teknik. Denna studie stärker ytterligare vikten av att anpassa sociala och organisatoriska faktorer med tekniska aspekter för att uppnå hållbarhet i en verksamhets kulturella och operativa integration. Resultaten ger en djupare insikt av hur socioteknisk förändring skapar en dynamisk interaktion mellan teknik och sociala aktörer. Praktiska implikationer såsom hur förändringar är beroende av oförutsägbara handlingar som bidrar till att hantera och anpassa sig till sociotekniska förändringar samtidigt som att verksamheten effektiviseras och att kulturella sammanhållningar i verksamheten förstärks
Hur den verkställande direktören påverkar kvalitén på finansiella rapporter : En kvantitativ studie som undersöker verkställande direktörers egenskaper och hur de påverkar godtyckliga periodiseringar i Sverige
No full textThe purpose of this study is to research which CEO characteristics affect the quality of financial reports. Over the years, interest in the quality of financial reports has increased among investors, stakeholders and standard setters as a result of accounting scandals such as Lehman Brothers and Enron. Furthermore, the CEO has a major role in influencing their firm's financial reporting quality as demonstrated by the Upper Echelons Theory, CEO duties and past scandals. The Agency Theory explains that there are incentives for CEO´s to manipulate results and by that reducing the quality of financial reports. The analysis of the impact of CEO characteristics on the quality of financial reports is based on a quantitative method where data is collected from annual reports as the primary source. The survey consists of companies listed on the OMX30 Stockholm during the second half 2024. The study analyzed those companies during the years 2019-2023 which resulted in a total of 101 data units. The methodology is divided into two parts, where in the first part the authors calculate the quality of financial reports for all 101 data units by analyzing the number of discretionary accruals in the companies’ financial reports. In the second part of the study, a regression analysis was conducted on the value of the quality of financial reports and the characteristics of the CEO, to analyze how they relate to each other. The characteristics were age, gender, nationality, education, tenure, duality and variable compensation. The results of this study show that the CEO characteristics that were analyzed are not significantly related to financial reporting quality in Sweden. With comparison to other similar studies, this study contributes to deeper knowledge of how CEO characteristics affect the quality of financial reports in Sweden but suggests that further research is needed to confirm the results.Syftet med denna studie är att undersöka vilka egenskaper hos den verkställande direktören som påverkar kvalitén på finansiella rapporter. Under åren har intresset för kvalitén på finansiella rapporter ökat bland investerare, normgivare och andra intressenter till följd av redovisningsskandaler såsom Lehman Brothers och Enron. Vidare har den verkställande direktören en stor påverkan på de finansiella rapporternas kvalité vilket påvisas genom Upper Echelons Theory, en verkställande direktörs arbetsuppgifter och tidigare skandaler. Agentteorin förklarar att det förekommer incitament för de verkställande direktörerna att manipulera resultaten och genom det minskar kvalitén på finansiella rapporter. Analysen av vilka egenskaper hos verkställande direktörer som påverkar kvalitén på finansiella rapporter grundar sig i en kvantitativ metod där data samlas in från årsredovisningar som primärkälla. Undersökningen utgörs av företag listade på OMX30 Stockholm under andra halvåret av 2024. Undersökningen analyserade de företagen under åren 2019–2023 med totalt 101 dataenheter. Metoden är tvådelad, där skribenterna i första delen beräknade kvalitén på finansiella rapporter för alla 101 dataenheter genom att analysera mängden godtyckliga periodiseringar i företagen. I andra delen av undersökningen genomfördes en regressionsanalys för värdet på kvalitén i de finansiella rapporterna och egenskaper hos verkställande direktörer, i syfte att undersöka samband. Dessa egenskaper var ålder, kön, nationalitet, utbildning, tid på posten, dubbla roller och rörlig ersättning. Resultatet av denna studie visade att ingen av de ovan nämnda egenskaper har ett signifikant samband med kvalitén på finansiella rapporter i Sverige. Studien kan inte påvisa att egenskaper hos verkställande direktörer påverkar kvalitén på finansiella rapporter. Med jämförelse av tidigare studier inom området, bidrar denna studie med fördjupad kunskap om hur egenskaper hos verkställande direktörer påverkar kvalitén på finansiella rapporter i Sverige men visar även på att vidare forskning krävs för att säkerställa resultaten
The after-school Educare as counterbalance to a future "knowledge school" : A qualitative study on the future changing conditions of the after-school Educare
No full textDenna kvalitativa studie undersöker hur fritidspersonal uppfattar och hanterar sitt pedagogiska uppdrag i ett skolklimat med ökat fokus på disciplin, ordning och resultat, inspirerat av den skolpolitiska debatten med inslag av "No-Excuses"-pedagogik. Studien har genomförts via semistrukturerade intervjuer med åtta fritidspersonal vid fem kommunala skolor. Resultaten visar ett behov av skärpt fokus på sociala färdigheter och självreglering. Personalen arbetar aktivt med att hantera friktionen i övergången från den styrda skoldagen. Studiens centrala slutsats är att fritidshemmets viktigaste värde ligger i att vara en plats för social träning, emotionell bekräftelse och att ge eleverna möjlighet att utveckla självreglering och autonomi – en roll som blir alltmer vital som motvikt i en akademiserad framtid. This qualitative study examines how after-school care staff perceive and manage their pedagogical mission in a school climate with an increased focus on discipline, order, and academic results, inspired by the school policy debate featuring elements of "No-Excuses" pedagogy. The study was conducted through semi-structured interviews with eight after-school care staff at five municipal schools. The results show a need for an increased focus on social skills and self-regulation. Staff actively work to manage the friction in the transition from the highly structured school day. The study's central conclusion is that the most important value of the after-school center is to be a place for social training, emotional affirmation, and to give students the opportunity to develop self-regulation and autonomy – a role that becomes increasingly vital as a counterweight in an academicized future.
What an early portrait of Queen Christina might tell us about the Renaissance in the Nordic countries
No full textThe aim of this paper is to discuss if, and how, a Nordic Renaissance was preconditioned by the invention of the printing press. The main example will be a stylistic comparison between Flemish prints and a portrait of the Swedish Queen Christina, (probably) painted by the Stockholm painter Jacob Heinrich Elbfas in 1637, when Christina was 11 years old. Of the several surviving versions of this portrait, the one with Stockholm seen through a window in the background in the Nationalmuseum’s Swedish Portrait Collection is the best known today. The linear character of these portraits, as well as their similarity to other portraits of this period in terms of settings and poses, indicate a dependence on prints as models. This demonstrates how imported prints were used as models by painters in the Nordic countries to repeat and imitate Renaissance iconography and aesthetics. The topic of this paper is approached theoretically through Christopher S. Wood’s conceptual rethinking of the Renaissance north of the Alps, as developed in his Forgery, Replica, Fiction: Temporalities of German Renaissance Art (2008). According to Wood, the Gutenberg revolution should be seen as a more important catalyst for artistic and cultural change in Northern Europe than the need to reconnect with antiquity that motivated the Italian Renaissance. Whereas the Italians of the fifteenth century saw their own age as a “new beginning” and a rebirth of classical antiquity after its interruption by the Middle Ages, the Germans saw themselves as the last in a long, unbroken lineage that connected them to their ancient past. According to the same logic, the Renaissance ruler Erik XIV of Sweden considered himself as the last in a long lineage of Swedish kings named Erik, going back to Goths and Wends. Since the Nordic countries were closely connected to German culture and politics, I will discuss how Wood’s theory and the paradigm of print culture can help us to better understand the Renaissance in the Nordic countries
The didactic potential of fictional violence : teaching literature and basic values
No full textThe purpose of this essay is to explore how the fictional violence in Jan Guillous Evil (1981, Ondskan, Swedish title) can function to awake a didactic potential to discuss the schools basic values. This study explore how the schools basic values can permate the general teaching in the subject Swedish in the swedish gymnasium (age 16-19). The study has two problem formulations. How is the fictional violence depicted in Ondskan (1981)? What function can it have to awaken a didactic potential? To examine said problem the essay uses text analysis of the novel Ondskan, based on Malin Alkestrands defintion on the concept of didaktisk potential (didactic potential). Theory used in this essay is partly about the functions of fictional violence, how it can be looked at by readers and how it can be used by authors. The study also uses theroy connected to the ability of litterature to cause defamiliarization (Viktor Sklovskij). To show something familiar in a new light. Also the study uses theory in regard to the etichal and moral aspect of litterature for example the implied author (Wayne C. Booth). Who represents the values of the text. The study also uses Malin Alkestrands theorizing around the term didactic potential. The didactic potential is partly awaken by bringing basic values to the fore, partly by showing contradictory messages regarding the basic values. The analysis shows that the fictional violence can bring basic values to the fore. Partly by its function to cause defamiliarization and partly through a more artistic view of the fictional violence. To make contradictions visible the the fictional violences function to create a discussion about morality can be used
Living Matter : Nature Philological Perspectives on Hylozoic and Pantheistic Aesthetics
No full textI den klassiska västerländska estetiska traditionen, från Aristoteles och framåt, begreppsliggörs ”natur” och ”konst” i relation till varandra, men uppfattas ytterst sett som separata. Medan naturen skapar immanent, inifrån sig själv, karakteriseras konsten av att människan bearbetar en visavi henne själv extern materia. De ”hylozoiska” (från grekiskans hyle, ”materia”, och zoe, ”liv”) och ”panteistiska” författarskap som står i fokus för denna avhandling har en annan ingång till denna fråga. Avhandlingen undersöker mer precist möjligheten och konsekvenserna av en estetik i vilken natur och konst förstås som en och samma storhet. Detta sker med utgångspunkt i den italienske renässansfilosofen Giordano Brunos metafysik som teoretisk matris, då det i hans tänkande inte föreligger någon väsentlig skillnad mellan det som frambringas av naturen och av människan. Metodologiskt gör undersökningen bruk av ”naturfilologi”, en inom tidigare litteratur endast vid ett fåtal tillfällen förekommande term som i avhandlingen betecknar både en metod och ett perspektiv och som tjänar som ett begreppsligt korrelat till det metafysiska naturbegrepp som finns hos Bruno. Exempel på naturfilologiska förfaranden är ”analogi” och ”morfologi”, vilka gör det möjligt att studera den hylozoiska och panteistiska estetiken utifrån dess egna premisser. Avhandlingen består av två separata men tematiskt förbundna undersökningar: dels av Brunos hylozoiska estetik, det vill säga en estetik som utgår från idén om all materia såsom levande, dels av den hylozoiska estetikens efterliv, främst från och med den tyska idealismen och framåt, med fokus på Friedrich Wilhelm Joseph Schelling, Gustav Theodor Fechner, Jakob Johann von Uexküll och Adolf Portmann. Därpå följer ett kapitel som relaterar resultaten till de för avhandlingen mest relevanta samtida teoribildningarna med naturen i fokus, med särskilt fokus på antropologi, naturfilosofisk morfologi och evolutionär estetik. Med avstamp i dessa undersökningar argumenterar avhandlingen för att den hylozoiska estetiken har potential att erbjuda en uppluckring av de traditionella gränserna mellan natur och konst. In the classical Western aesthetic tradition, from Aristotle onwards, ’nature’ and ’art’ are conceptualised in relation to each other, but are ultimately perceived as separate. While nature creates immanently, from within itself, art is characterised by man forming matter external to himself. The ’hylozoic’ (from the Greek hyle, ’matter’, and zoe, ’life’) and ’pantheistic’ texts studied in this thesis have a different approach to this binary opposition. More precisely, the thesis examines the possibility and consequences of an aesthetics in which nature and art are conceived of as one and the same. It makes use of the metaphysics of Italian Renaissance philosopher Giordano Bruno as a theoretical matrix, given that there is no essential difference between what is produced by nature and by man in his thinking. In order to find a methodological correlate to Bruno’s metaphysical concept of nature, the thesis brings forth and elaborates on the notion of “philology of nature”, a concept that has only a few occurrences in previous literature. In the thesis, philology of nature designates both a method and a perspective, and examples of nature philological procedures are ’analogy’ and ’morphology’. These procedures make it possible to study the hylozoic and pantheistic aesthetics on its own premises. The thesis consists of two separate but thematically connected investigations. First, of Bruno’s hylozoic aesthetics, that is, an aesthetics that is based on the idea of all matter as living, and second, of the afterlife of hylozoic aesthetics, primarily from German idealism onwards, with a focus on Friedrich Wilhelm Joseph Schelling, Gustav Theodor Fechner, Jakob Johann von Uexküll and Adolf Portmann. This is followed by a chapter that relates the results of these investigations to the most relevant contemporary theories focusing on nature: anthropology, morphological philosophies of nature and evolutionary aesthetics. Finally, the thesis argues that the excavation of a hylozoic aesthetic vein operative within the Western aesthetic tradition, has the potential to challenge and undo the traditional boundaries between nature and art
Sparks and cracks in existential dialogues : Philosophizing as a way to reach insights
No full textHär får du möta en samtalsledare som håller i existentiella samtal och deltagare som ägnar sig åt att filosofera. Du välkomnas in till en existentiell salong i en aula i Stockholm. Essän beskriver hur samtalen går till, men framför allt är den ett försök att förstå vad som händer med både den som leder och de som deltar i filosoferandet. Vad är det för processer som dras i gång när deltagarna utforskar teman som kärlek,hopp, val och döden? Vad händer mellan dem och i dem? Vad är det att på det här sättet filosofera?Under berättelsens gång blir det tydligt att det inom deltagarna pågår en kreativ process i åtta steg somsträcker sig från längtan till efterdyningar, och som skribenten kallar för livs-kreativitet. Utforskandet uppenbarar för samtalsledaren vad som är nödvändigt i hennes sätt att instruera och leda gruppen, ochvad hon bör avstå ifrån för att underlätta filosoferandet. Deltagarnas vittnesmål omges av funderingarfrån flera filosofer, men framför allt från de existentiella filosoferna Gabriel Marcel och Karl Jaspers ochderas syn på vad det är att filosofera.In this essay you will meet a dialogue leader who facilitates existential dialogues and participants whoare engaged in philosophizing. You are welcomed into an existential salon in an auditorium inStockholm. There is a description of the process, but above all it is an attempt to understand whathappens with both the leader and the participants in the group. What sort of process occurs when the participants explore themes such as love, hope, choice and death? What goes on in them and between them? What is this sort of philosophizing?During the course of the story, it will become evident that the participants undergoa creative process while philosophizing from longing to aftermaths, that the author calls life-creativity. The investigation shows the dialogue leader what is crucial in her way of leading the group process, and what she should refrain from doing to facilitate this philosophizing process. The testimonies from the participants aresurrounded by material from philosophers, especially the existential philosophers Gabriel Marcel and Karl Jaspers and their view about philosophizing and reflecting with others