Publikationer från Södertörns Högskola
Not a member yet
15029 research outputs found
Sort by
How do Boys Show Care in the School-age educare? : A qualitative study on gender norms and children's opportunities to express care in the school-age educare
No full textGender is a persistent structure within the school-age educare, where children constantly position themselves in relation to masculinity and femininity through their actions and interactions. When these norms limit children’s ability to express their identities, issues can arise. Deviating from expectations may result in reprimands, ridicule, or other negative reactions. Boys are often expected to adopt an emotionally restrained and “tough” role, which may overshadow traits like empathy and care, typically seen as feminine. This qualitative study investigates how boys express care in the school-age educare and how staff interpret care in practice. Empirical data was collected through observations and interviews with staff members. They show that boys mainly express care through physical closeness, while maintaining masculine positioning. Staff view care as social and emotional engagement, offering various examples from daily interactions. This study seeks to highlight how pupils relate to gender norms and to support the development of inclusive environments where all children can express empathy and build relationships, regardless of gender.Genus är en genomgående struktur i fritidshemmets verksamhet, där barn ständigt förhåller sig till föreställningar om maskulinitet och femininitet i sitt agerande och samspel. Problemet uppstår när normerna begränsar barns möjligheter att uttrycka sina identiteter fritt och nyanserat. Att avvika från dessa normer kan leda till tillsägelser, förlöjligande, ifrågasättanden eller andra negativa reaktioner. Pojkar förväntas ofta inta en “tuff” och känslomässigt återhållen roll, vilket riskerar att dölja egenskaper som empati och omsorg. Denna kvalitativa studie har undersökt hur pojkar uttrycker omsorg i fritidshemmet samt hur fritidshemspersonalen tolkar omsorg i sin praktik. Resultatet visar att pojkar uttrycker omsorg främst via närhet, ofta parallellt med ett behov av att samtidigt upprätthålla en maskulin positionering. Fritidspersonalen tolkar omsorg som det sociala och emotionella samt ger beskrivningar av hur barnen visar omsorg. Studien syftar till att synliggöra genusnormer och stödja utvecklingen av inkluderande miljöer där alla barn tillåts uttrycka omsorg, oavsett kön
Can reading habits affect metaphor evaluation? Exploring key relations
No full textThis study investigates the relationship between literature and poetry reading frequency and participants’ ratings of metaphors on key features: quality, aptness, familiarity, and comprehensibility. Using a set of Serbian poetic metaphors, we explored two main questions: how reading habits correlate with metaphor feature ratings, and whether the type of reading material (i.e., literature vs poetry) influences sensitivity to these features. The sample consisted of 140 native Serbian-speaking students from varied academic disciplines. Participants rated metaphors based on reading frequency (literature and poetry) using a 7-point Likert scale. Analysis showed that frequent readers generally gave higher overall metaphor ratings than infrequent readers, with significant differences noted particularly in familiarity and comprehensibility. Specifically, familiarity ratings yielded the most substantial differences between infrequent and frequent readers, which can indicate the influence of reading experience on the perceived recognition and understanding of metaphors. Aptness and quality ratings showed no significant differences, which suggests that familiarity and comprehensibility are more sensitive to variations in reading habits.This research was funded by the Science Fund of the Republic of Serbia, StructuringConcept Generation with the Help of Metaphor, Analogy and Schematicity – SCHEMAS (Grant No. 7715934) andsupported by the Ministry of Science, Technological Development and Innovations of the Republic of Serbia(Contract No. 451-03-137/2025-03/200165).</p
Play in Change : School-Age Educare Theachers Experiences of Children´s Play Over Time
No full textDenna studie syftar till att undersöka hur fritidshemslärare uppfattar och beskriver förändringar i barns lek under det senaste decenniet, samt vilka faktorer de anser har påverkat denna utveckling. Syftet är att förstå hur leken har förändrats i relation till digitalisering, förändrade elevbehov och läroplanens utveckling. Tidigare forskning visar att barns lek i allt högre grad påverkas av digitala plattformar, och att fritidslärare ofta balanserar mellan att främja fri lek och att uppfylla skolans mål. Studien utgår från John Deweys teori om erfarenhetsbaserat lärande, där lärande ses som en aktiv process i meningsfulla situationer. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med erfarna fritidshemslärare. Deras berättelser ger inblick i hur leken förändrats i praktiken och hur lärarrollen anpassats till nya krav och förväntningar. Resultaten visar att digitala medier utgör en stark inspirationskälla för barns lek, men att många barn samtidigt behöver mer stöd för att komma igång och hålla igång leken. Fritidslärare upplever även ökade krav på planering, dokumentation och koppling till läroplanens mål. I diskussionen problematiseras hur lärare försöker skapa en balans mellan fri och styrd lek. Deweys perspektiv synliggör vikten av att värna leken som en kreativ och social arena för lärande, trots de förändrade organisatoriska och pedagogiska villkoren. This study analyzes how teachers in Swedish school-age educate centers describe changes in children's play over the past decade, and what they believe has caused these changes. The purpose is to understand how play has evolved in relation to digitalization, changing student needs, and curriculum development. Previous research highlights how children’s play is increasingly influenced by digital platforms and how teachers are caught between fostering free play and meeting educational demands. The study builds on John Dewey’s theory of experiential learning, where learning occurs through active participation and meaningful situations. Methodologically, the study is based on qualitative interviews with experienced school-age educated teachers. Their reflections provide insight into how play is practiced and understood within changing educational frameworks. The results show that digital tools have become a major influence on children’s play, and many children now need adult support to initiate and maintain play. Teachers also describe increased demands for planning, documentation, and connecting play to curricular goals. In the discussion, the study problematizes how teachers must balance free and structured play under new conditions. Dewey’s ideas help highlight the importance of preserving play as a space for creativity, social interaction, and learning, despite organizational constraints.
Representation av kvinnliga fotbollsspelare i svenska kvällstidningar : En kvantitativ innehållsanalys av hur Aftonbladet och Expressen har representerat kvinnliga fotbollsspelare åren 2019 och 2024
No full textUppsatsen undersöker hur kvinnliga fotbollsspelare representeras i svensk kvällspress genom en kvantitativ innehållsanalys av artiklar från Aftonbladet och Expressen, publicerade åren 2019 och 2024. Syftet är att identifiera mönster och förändringar i kvällspressens innehåll över en relativt kort tidsperiod, för att belysa problem eller framsteg i hur kvinnliga fotbollsspelare gestaltas – med fokus på tematik, spelarnas egna röster och synlighet. Undersökningen utgår från genus- och representationsteori för att kunna förstå könsordningens påverkan på medielogiken och dess konstruktion av nyheter, det vill säga hur olika kulturella och sociala faktorer samspelar inom sportjournalistiken. Resultatet visar att antalet publicerade artiklar om damallsvenskan har ökat markant under den valda tidsperioden för både Aftonbladet och Expressen, men att ökad bevakning inte nödvändigtvis innebär förbättrad representation. Resultatet indikerar överlag en utveckling mot en mer jämställd rapportering i de utvalda kvällstidningarna, där fokuset på spelarnas prestationer har ökat medan omnämnanden av spelarnas privatliv eller känslor har minskat.
"Det är typ bara en som är i skogen" : En studie om elevers syn på skolgården och fritidshemslärarens roll
No full textSkolgården är en magisk plats för barnens frihet och fantasi. Här får de springa tills benen inte längre orkar, skrika av glädje utan att någon hyschar, sjunga sina favoritsånger högt och leka med en energi som bara barn kan. Det är en plats där de inte bara möter sina klasskamrater, utan också knyter nya vänskapsband, utforskar nya lekar och bygger små världar av skratt och rörelse. Skolgården är mycket mer än en paus från lektionerna – det är ett universum i miniatyr, där varje hörn bjuder in till äventyr. Denna studie har utforskat vad elever på fritidshem anser gör en skolgård till en bra plats, vilken roll de tycker att vuxna ska ha där och hur barn visar sitt engagemang genom att använda skolgården på sitt unika sätt. Genom intervjuer och samtal med barn i två olika skolor har vi fått kliva in i deras värld. Där berättar de om hur de älskar klätterställningar, skogar och öppna ytor där fantasin får flöda. Samtidigt är deras önskan tydlig – skolgården behöver fler resurser och små förbättringar, som längre linbanor och fler bollar, för att bli ännu bättre. I vår studie har vi sett att barnen ser skolgården som en plats för social interaktion med andra barn. De lär varandra nya lekar, löser konflikter och bygger kojor. Barnen berättar också om vuxnas roll. De vill att vuxna ska finnas nära till hands för att skapa trygghet och hjälpa till om något går snett. Men vuxna behövs inte bara som övervakare – barnen uppskattar också när vuxna kliver in i leken, dansar och spelar boll med dem. Samtidigt uttrycker de att vuxnas deltagande måste kännas genuint; annars riskerar det att bryta magin i barnens egna lekar.The schoolyard is a magical place for children's freedom and imagination. Here they get to run until their legs cannot take it anymore, scream with joy without anyone stopping them, sing their favorite songs out loud and play with an energy that only children can. It is a place where they not only meet their classmates, but also make new friendships, explore new games and build little worlds of laughter and movement. The school yard is much more than a break from lessons – it is a universe in miniature, where every corner invites adventure. This study has explored what students at after-school centers think makes a schoolyard a good place, what role they think adults should have there and how children show their commitment by using the schoolyard in their own unique way. Through interviews and conversations with children in two different schools, we have been able to step into their world. There they talk about how they love climbing frames, forests and open spaces where the imagination can flow. At the same time, their desire is clear – the school yard needs more resources and small improvements, such as longer rope courses and more balls, to be even better. In this study we have seen how children view the schoolyard as a place for social interaction with other children. They learn new games from each other, resolve conflicts and build huts. The children also talk about the role of adults. They want adults to be close at hand to create security and help if something goes wrong. But adults are not only needed as supervisors – the children also appreciate it when adults step into the game, dance and play ball with them. At the same time, they express that adults' participation must feel genuine; otherwise it risks breaking the magic in the children's own games.
Urban Green Space and Stress Relief : An Exploratory Study of the Migrant Community Resident in Farsta District, Sweden
No full textThis study explored the perceptions of a working-age group that identifies as migrants regarding urban green spaces impact on their mental health and stress levels. A qualitative approach was used, and semi-structured interviews were conducted with 12 participants residing in Farsta, a district in the southern part of Stockholm (Sweden). The thematic analysis revealed the emergence of four key themes relating to green space: emotional and psychological benefits, escaping urban overload, connection to nature and personal roots, and social and recreational activities. Participants described green space as vital for alleviating stress, fostering emotional balance, and evoking memories of home. Unlike prior research emphasizing social interactions as primary for stress management, participants in this study predominantly favored solitary and introspective activities, such as walking and meditation, highlighting the role of green spaces as individualized therapeutic settings. Proximity and accessibility were identified as critical enablers of regular use, while sensory experiences, such as observing greenery or hearing natural sounds, contributed to stress reduction. Additionally, seasonal adaptation and indoor connection to nature highlighted coping strategies during winter, including creating indoor green corners and watching nature-related media. These insights demonstrate the continued importance of maintaining a connection to nature even when outdoor access is limited by seasonal changes. Future research should explore the role of seasonal changes and long-term impacts of green spaces on stress relief.
Börsintroduktioner under pandemin: Pris och prestation : En kvantitativ studie av svenska teknikbolags börsintroduktioner under Covid-19
No full textHur har prissättningen vid börsintroduktion påverkat aktieutvecklingen för teknikbolag noterade på Nasdaq First North Growth Market, under Covid-19, och ett år efter? Denna studie undersöker prissättning och långsiktig aktieutveckling för teknikbolag vid börsintroduktionen på Nasdaq First North Growth Market under Covid-19 pandemin. Den analyserar hur under- och överprissättning påverkar aktiekurser i en kontext präglad av marknadsosäkerhet och informationsasymmetri. Syftet med denna studie är att undersöka hur aktiepriset vid en börsintroduktion (IPO) påverkar aktieutvecklingen för teknikbolag. Studien fokuserar på teknikbolag som är noterade på Nasdaq First North Growth Market. Tidsperioden som studeras är Covid-19-pandemin år 2020-2021. Studien analyserar 30 teknikbolags kursutveckling i samband med en kvantitativ metod. Kursutvecklingen studeras ett år efter börsnotering i relation till under- och överprissättning, bolagsstorlek (marknadsvärde) samt verksamhetstid innan notering. Denna studie baseras på teorierna Effektiva marknadshypotesen (EMH), Winner’s Curse och asymmetrisk information samt underprissättning & signalering vid börsintroduktioner. Resultaten visar att över hälften av bolagen upplevde betydande kursfall ett år efter sin börsintroduktion. Vidare påvisas inget statistiskt signifikant samband mellan graden av prissättning för börsintroduktioner och den långsiktiga aktieavkastningen. Regressionens justerade förklaringsgrad är låg, vilket indikerar att andra externa faktorer såsom marknadspsykologi, branschspecifika förhållanden och investerar sentiment kan ha större påverkan. Studien visar också att teorier som Efficient Market Hypothesis och Winners' Curse inte fullt ut kan förklara avvikelsen under denna exceptionella period. Sammantaget bidrar studien till förståelsen av hur krissituationer kan försvaga den förklaringskraft som prissättningen för börsintroduktioner normalt har. How has the pricing at the time of IPO affected the stock performance for technology companies listed on Nasdaq First North Growth Market during Covid-19, and one year thereafter? This study investigates the pricing and long-term performance of initial public offerings (IPO) of technology firms listed on Nasdaq First North Growth Market during the Covid-19 pandemic. It examines the effects of underpricing and overpricing in a context marked by market uncertainty and information asymmetry. The research aims to contribute to understanding how IPO pricing strategies influence stock performance in volatile and exceptional market conditions. This study investigates how IPO pricing affects the post-listing stock performance of technology companies listed on the Nasdaq First North Growth Market during the Covid-19 pandemic (2020-2021). Employing quantitative methods and regression analysis, this study investigates the correlation between IPO under- and overpricing, firm age, market capitalization, and one-year stock returns. This study is based on the theories of the Efficient market Hypothesis (EMH), Winner’s Curse and asymmetric information, as well as underpricing and signaling in initial public offerings. The results reveal that both underpricing and overpricing occurred frequently, yet neither was a reliable predictor of future performance. Most firms experienced negative returns one year after their IPOs, and the regression model showed very low explanatory effects. These findings suggest that other factors-such as market conditions, investor sentiment, or company-specific attributes - may have had a stronger influence during a period marked by exceptional uncertainty. The study contributes to IPO literature by providing context-specific insight into how crisis-driven market conditions disrupt the signaling IPO pricing.
Representations of Colonialism in Swedish History Textbooks : Comparative Study from the 20th Century to the 2000s
No full textThis thesis examines how colonialism has been represented in Swedish history textbooks across three distinct time periods: the early 20th century, the mid-20th century, and the 2000s. The aim is to analyze how content, perspectives, and language use have evolved over time and to highlight how textbooks reflect and reproduce societal norms and power relations. The study employs a combination of quantitative and qualitative methods. Quantitatively, it measures the space devoted to colonialism and the geographical focus; qualitatively, it analyzes key terms, images, and tone in the texts. The findings show that early textbooks (1901, 1922) present colonialism from a strongly Eurocentric perspective, portraying colonial conquests as civilizing missions while depicting colonized peoples as passive objects. The language is often value laden and de humanizing. Textbooks from the 1960s retain this focus but begin to introduce a more nuanced view. Contemporary textbooks (2012, 2018) incorporate elements of source criticism and critical concepts such as imperialism, racism, and social darwinism. However, Eurocentrism persists in the selection of historical actors and narrative structure-colonized peoples are rarely portrayed as historical subjects with agency. The analysis concludes that while the language and pedagogical design have developed, history textbooks still largely center the European narrative. Drawing on postcolonial theory and the concept of historical culture, the thesis argues that a more inclusive and critical history education requires textbooks in which colonized perspectives are integrated into the historical narrative—not merely as supplementary elements, but as essential parts of the stor