Publikationer från Södertörns Högskola
Not a member yet
15029 research outputs found
Sort by
Inclusive Didaktic Dimensions : A Phenomenological Study of Teachers' Teaching from the Perspective of Upper Secondary School Students
No full textStudiens syfte är att ur gymnasieelevers perspektiv och på fenomenologisk grund beskriva, analysera och bidra med förståelse för inkluderande undervisning och hur den didaktiskt kan förstås och möjliggöras. Studien har vägletts av tre frågor: (1) Hur konstitueras inkluderande undervisning utifrån elevers perspektiv? (2) Hur visar sig inkluderande undervisning i lärares arbete, enligt elever? (3) Vad bidrar inkluderande undervisning till, ur elevernas synvinkel? Elevernas perspektiv betraktas både som en del av studiens inkluderande strävan och som kritiska röster med potential att utmana etablerade förståelser och praktiker. Studien utgår från en bred förståelse av inkludering, oberoende av exkluderingsorsak, och vilar på en fenomenologisk grundsyn där världen är levd och tar form i och genom människans upplevelser och handlingar. Detta innebär epistemologiskt att kunskap om världen endast kan nås genom den mänskliga erfarenheten. I linje med en kontinental bildningstradition uppfattas inkludering i studien som en i grunden didaktisk strävan, som förverkligas i vad som här benämns som bred undervisning. Det empiriska materialet har producerats i sex svenska gymnasieskolor och utgörs av elevernas reflektioner kring aktuella och tidigare skolerfarenheter. Materialet består av digitala fritextenkäter (cirka 600 elever), intervjuer (individuella och i grupp, 21 elever) samt kreativa workshops (t.ex. tecknande, collage, rollspel) i två klasser. Analysen har genomförts genom sju fenomenologiska steg i syfte att upprätthålla en öppen, fenomenologisk attityd. Resultaten visar att elevernas erfarenheter av inkluderande undervisning utgör en process sammanvävd av tre aspekter: en subjektiv upplevelse av trygghet och bekvämlighet, en intersubjektiv gemenskap präglad av rättvisa och tillåtande atmosfär, samt en lärandeprocess som väcker motivation, nyfikenhet och vilja till utveckling. Dessa erfarenheter möjliggörs genom tre didaktiska dimensioner: didaktisk persona (lärarens autenticitet och förhållningssätt), didaktisk allians (undervisningsrelationen mellan lärare och elever) samt didaktisk aktion (konkreta undervisningshandlingar). Tillsammans bildar dessa vad som benämns Sammanvävd inkluderande undervisning (SIU). Studiens resultat visar att inkluderande undervisning kan förstås som en riktad men öppen bildningsprocess. Denna möjliggör ett kontinuerligt didaktiskt rummande, kännetecknat av en återhållsam undervisning som ger alla eleverna möjlighet att lära och utvecklas. Resultaten bidrar med teoretiska begrepp och praktiska modeller som kan bidra till en förståelse för och en utveckling av inkluderande undervisning i forskning, lärarutbildning och undervisningspraktik.This thesis explores how inclusive education is experienced, understood, and made possible through teaching, from the perspective of upper secondary school students. The study is grounded in phenomenology and aims to contribute to an understanding of how inclusive education through Didaktik can be understood and enacted. The research is guided by three questions: (1) How is inclusive education constituted from the students’ perspective? (2) How does inclusive education manifest in teachers’ work, according to students? (3) What does inclusive education contribute to, from the students’ point of view? Students’ perspectives are seen both as a striving for inclusion within the study itself and as critical voices capable of challenging established understandings and practices. The study is based on a broad understanding of inclusion, regardless of the reason for exclusion, and rests on a phenomenological view of the world as lived and made meaningful through human experience, life, and action. Epistemologically, this implies that knowledge of the world can only be accessed through human experience. In line with a continental tradition of Bildung, inclusion is understood as a fundamentally didaktic endeavor, realized through what is referred to as broad teaching. The empirical material was produced in six Swedish upper secondary schools and consists of students’ reflections on both current and previous school experiences. The material includes digital open-ended surveys (approx. 600 students), interviews (individual and group, 21 students), and creative workshops (e.g., drawing, roleplaying) with two classes. The analysis followed seven phenomenological steps, aiming to maintain an open, phenomenological attitude. The findings show that students’ experiences of inclusive teaching comprise three interwoven aspects: a subjective sense of safety and comfort; an intersubjective community characterized by equity and openness; and a learning process that stimulates motivation and the desire to develop. Inclusive teaching is made possible through three didaktic dimensions: didaktic persona (the teacher’s authenticity and stance), didaktic alliance (the teacher–student relationship), and didaktic action (concrete pedagogical practices). They together form what is termed Interwoven Inclusive Teaching (IIT). The thesis concludes that inclusive education emerges when teachers didaktically create a spatiality that enable students to learn and grow beyond societal limitations. The results offer both theoretical concepts and practical tools for understanding and developing inclusive teaching in research and in teaching practice
Barn och unga i riskzonen för gängkriminalitet : En kvalitativ studie om risk- och skyddsfaktorer och förebyggande insatser
No full textThis study investigates the risk and protective factors influencing the involvement of children and young people in gang-related criminality in disadvantaged areas. It also explores the challenges faced by professionals within social services and the police in preventive work. Interviews with two police officers and two social workers indicate that school failure is often a key risk factor. Using ecological systems theory and labeling theory, the study analyzes how social environments and societal responses shape youth development. These theoretical frameworks highlight the interplay between individuals, families, schools, and broader society, as well as how negative labeling can reinforce marginalization and criminal identity. Findings show that the need for belonging and recognition, combined with the influence of social media, often contributes to the recruitment of youth into criminal networks. Protective factors such as stable adult relationships, academic success, and meaningful leisure activities are essential in prevention. Effective collaboration between social services, the police, schools, and families is crucial, though hindered by limited resources and unclear responsibilities
"Hur ska jag orka till 65?" : Förskollärares upplevelser och hantering av etisk stress: En kvalitativ studie om etisk stress hos förskollärare
No full textDenna studie undersöker etisk stress bland förskollärare, med fokus på de inre konflikter som uppstår när deras professionella ansvar kolliderar med personliga etiska övertygelser. Etisk stress uppstår när yttre faktorer såsom tidsbrist, resursbrist eller organisatoriska krav hindrar förskollärare från att agera i enlighet med sina moraliska värderingar. Genom en kvalitativ forskningsansats med semistrukturerade intervjuer med sex förskollärare, analyseras orsakerna till etisk stress, de strategier som används för att hantera den, samt de konsekvenser etisk stress har på yrkesrollen och välbefinnandet. Resultaten visar att etisk stress uppstår i spänningsfältet mellan höga krav och begränsade resurser, vilket leder till känslor av otillräcklighet och uppgivenhet. Förskollärarna använder både problemfokuserade och emotionsfokuserade copingstrategier för att hantera och minska stressen, men dessa strategier är ofta otillräckliga för att hantera de underliggande strukturella problemen. Studien bygger på Vygotskys sociokulturella teori, Karaseks krav-kontroll-stödmodell, Lazarus och Folkmans copingteori samt Zygmunt Baumans perspektiv flytande modernitet och ”den andre”. Resultaten lyfter fram vikten av kollegialt stöd, reflektion och organisatoriska förändringar för att minska etisk stress. Studien bidrar till en fördjupad förståelse av hur organisatoriska, sociala och individuella faktorer samverkar och understryker behovet av förbättrade arbetsvillkor och riktade stödsystem för att säkerställa ett hållbart yrkesliv för förskollärare.This study explores ethical stress among preschool teachers, focusing on the internal conflicts they experience when their professional responsibilities clash with personal ethical convictions. Ethical stress arises when external factors such as time constraints, lack of resources, or organizational demands prevent teachers from acting in accordance with their moral beliefs. Utilizing a qualitative research approach, including semi-structured interviews with six preschool teachers, this study investigates the causes, coping strategies, and consequences of ethical stress in the preschool context. The findings reveal that ethical stress stems from a tension between high professional demands and limited resources, leading to feelings of inadequacy and moral alienation. Preschool teachers employ both problem-focused and emotion-focused coping strategies to mitigate the impact of ethical stress, though these strategies are often insufficient in addressing the underlying structural issues. Drawing on Vygotsky’s sociocultural theory, Karasek’s demand-control-support model, Lazarus and Folkman’s coping theory, and Zygmunt Bauman’s concept of moral responsibility in a fluid modernity and the relationship to ‘the Other’, the study provides a multidimensional analysis of ethical stress. Vygotsky’s theory emphasizes the role of sociocultural interactions and mediated learning in shaping teachers’ ethical decisions, while Karasek’s model highlights the interplay between job demands, autonomy, and social support in influencing stress levels. Lazarus and Folkman’s coping theory underscores the dynamic process of managing stress through appraisal and coping mechanisms, and Zygmunt Bauman’s concept of moral responsibility in a fluid modernity and the relationship to ‘the Other’ sheds light on the relational aspect of ethical responsibility in a fluid modern context. The results highlight the critical role of collegial support, reflective dialogue, and organizational changes in reducing ethical stress. This study contributes to the understanding of how organizational, social, and individual factors interact to shape preschool teachers' experiences of ethical stress and underscores the need for improved working conditions and targeted support systems to ensure sustainable professional practice
Digital work and the development of the digital workplace : Professionals’ experiences of identity and roleperception in an IT-reliant system.
No full textDigitala verktyg spelar en allt större roll i individers yrkesliv. Denna studie undersöker hur digitaliseringen av arbetsplatser och arbetsprocesser påverkar yrkesaktiva, deras IT-identitet och rolluppfattning inom ett IT-beroende arbetssystem. Genom ett sociotekniskt perspektiv samt teorier om IT-identitet, tredje ordningens effekter och sociala aktörer analyseras hur digitalt arbete och den digitala arbetsplatsen formar upplevelsen av arbete och professionell identitet. Studien bidrar med ett medarbetarperspektiv och undersöker hur digitalisering påverkar yrkesroller och identitetsskapande. Syftet är att förstå hur digitaliseringen av arbetsplatser påverkar individens yrkesroll och identitet samt vilka faktorer som driver dessa förändringar. Studien bygger på en kvalitativ metod där sex djupintervjuer genomfördes med yrkesverksamma från två branscher, valda genom gatekeeper-metoden. Respondenterna har minst tio års yrkeserfarenhet och varierande inställningar till digitalisering. Analysen visar att digitaliseringen kan stärka yrkesidentiteten hos individer med en stark IT-identitet, medan de med en svagare IT-identitet kan uppleva osäkerhet och marginalisering vid snabb digital utveckling. Införandet av nya digitala verktyg påverkar autonomi och kompetensutveckling, där både möjligheter och utmaningar uppstår. Sammanfattningsvis visar studien att den digitala arbetsplatsen och digitalt arbete kan stärka professionell identitet och främja yrkesmässig utveckling, men även skapa osäkerhet och förändrade arbetsuppgifter som upplevs som begränsande eller mindre meningsfulla. Dessa insikter fördjupar förståelsen av hur digitala verktyg omformar arbetslivet och medarbetares upplevelser i den digitala arbetsplatsen. Digital tools are playing an increasingly significant role in individuals' professional lives. This study examines how the digitalization of workplaces and work processes affects professionals, their ITidentity, and role perception within an IT-dependent work system. Through a sociotechnical perspective and theories on IT-identity, third-order effects, and social actors, the study analyzes how digital work and the digital workplace shape the experience of work and professional identity. The study contributes with an employee perspective and examines how digitalization influences professional roles and identity. The purpose is to understand how the digitalization of workplaces affects individuals' professional roles and identities, as well as the factors driving these changes. The study is based on a qualitative method in which six in-depth interviews were conducted with professionals from two industries, selected through the gatekeeper method. The respondents have at least ten years of professional experience and varying attitudes towards digitalization. The analysis shows that digitalization can strengthen professional identity among individuals with a strong IT-identity, while those with a weaker IT-identity may experience uncertainty and marginalization in the face of rapid digital development. The introduction of new digital tools affects autonomy and skills development, presenting both opportunities and challenges. In conclusion, the study shows that the digital workplace and digital work can strengthen professional identity and contribute to career development but may also lead to uncertainty and changes in job tasks that are perceived as limiting or less meaningful. These insights deepen the understanding of how digital tools reshape working life and employees' experiences in the digital workplace.
Jämförbarhet i hållbarhetsrapporter inom mode- och textilbranschen : En kvantitativ studie med fokus på miljöaspekter enligt Global Reporting Initiative (GRI)
No full textSustainability issues have become an increasingly prominent role in the global economy. Companies are expected not only to operate responsibly but also to communicate their efforts to promote sustainable development. Stakeholder theory, which emphasizes the importance of companies considering and engaging their stakeholders, is central in this context. Sustainability reports serve as a potentially important channel to provide such information, offering insights into companies environmental work to stakeholders such as investors, customers, and society. However, for the reports to be useful and enable well-informed decisions, comparability is required. There are numerous frameworks and guidelines designed to facilitate corporate sustainability reporting. One framework is the Global Reporting Initiative (GRI). The purpose of this study is to examine the extent to which sustainability reports from the fashion and textile industry, following the Global Reporting Initiative (GRI), are comparable over time and between companies. By analyzing companies that report according to GRI, the study aims to shed light on whether the use of a common framework can facilitate comparisons and promote transparency. Using an analytical model, four factors have been identified as influencing the comparability of sustainability reports: applied guidelines, reported indicators, measurement units, and absolute and relative reference points. The study has been conducted through a comparative content analysis and a strategic selection process, where six companies were chosen based on relevant criteria for the study’s purpose. Stakeholder theory has been used to analyze how corporate reporting is influenced by and adapted to stakeholder needs and expectations. The findings reveal that sustainability reports are, to some extent, comparable. One conclusion is that comparability cannot be found at the framework level. Comparability is a complex concept, and existing frameworks remain too general and overarching. To achieve comparability, it is necessary to focus on specific factors. This allows for comparability of certain factors within the same company over time, as well as between companies. However, it is difficult to draw any conclusions about overall comparability, as there are many factors at play. At the same time, the reporting is influenced by the companies' stakeholders, as companies tend to present data in a way that is demanded by their stakeholders.Hållbarhetsfrågor har fått en alltmer framträdande roll i den globala ekonomin, företag förväntas inte enbart bedriva sin verksamhet på ett ansvarsfullt sätt, utan även kommunicera sina insatser för att främja en hållbar utveckling. Intressentteorin, som betonar vikten av att företag beaktar och engagerar sina intressenter, är central i denna kontext. Hållbarhetsrapporter utgör en potentiellt viktig kanal för att tillhandahålla sådan information, som ger insikt i företagens arbete för miljön, till intressenter såsom investerare, kunder och samhälle. För att rapporterna ska vara användbara och möjliggöra välgrundade beslut krävs dock jämförbarhet. Det finns en mängd olika ramverk och riktlinjer som syftar till att underlätta för företagen i deras hållbarhetsrapportering. Ett av ramverken är Global Reporting Initiative (GRI). Syftet med den här studien är att undersöka i vilken utsträckning hållbarhetsrapporter från mode- och textilbranschen, som följer Global Reporting Initiative (GRI), är jämförbara över tid och mellan företag. Genom att undersöka företag som rapporterar enligt GRI avser studien att belysa om användningen av ett gemensamt ramverk kan underlätta jämförelser och främja transparens. Med hjälp av en analytisk modell har fyra faktorer identifierats som påverkar jämförbarheten i hållbarhetsrapporter: använda riktlinjer, rapporterade indikatorer, måttenheter samt absoluta och relativa referenspunkter. Studien har genomförts med en komparativ innehållsanalys och ett strategiskt urval, där sex företag valts ut baserat på relevanta kriterier för studiens syfte. Intressentteorin har använts för att analysera hur företagens rapportering påverkas och anpassas efter intressenternas behov och förväntningar. Studiens resultat visar att hållbarhetsrapporter till viss del är jämförbara. En av slutsatserna är att det inte går att finna jämförbarhet på ramverksnivå. Jämförbarhet är ett svårbegripligt begrepp och ramverken som finns idag är fortfarande för generella och övergripande. För att finna jämförbarhet krävs att man fokuserar på specifika faktorer. På så sätt går det att finna jämförbarhet för vissa faktorer inom ett och samma företag över tid men även mellan företag. Det är svårt att dra några slutsatser om jämförbarheten i det stora hela, då det är en mängd faktorer som spelar in. Samtidigt påverkas rapporteringen av företagens intressenter, då företagen tenderar att presentera data på ett sätt som efterfrågas av sina intressenter.
Att navigera i digitaliseringens våg : En fenomenografisk studie om hur e-handel påverkar marknadsstrategier och kundrelationer inom apoteksbranschen - ur ett företagsperspektiv
No full textBackground: The digital era has changed the game of market strategies and a change of consumer behavior in the pharmacies. This study investigates how Swedish pharmacies tailor their market strategies to survive in changing tides in the e-commerce dynamic environment of doing business. Purpose: This essay aims to investigate how digitization and e-commerce affect marketing and customer relations within the pharmacy industry from a business perspective. By analyzing the experiences of managers in pharmacies, the study highlights how these factors reshape customer interactions and thus in turn also influence purchase decisions. Method: This study used a method that’s known as qualitative data with a phenomographic approach. The qualitative data of the study was obtained using semi-structured interviews with key people responsible for the marketing strategy. Result: This showed that there was clear proof that pharmacy stores are registering much higher sales online, showing the paradigm shift in e-commerce. Key strategies identified were relation marketing strategies which include omnichannel marketing. Understanding how consumer journeys have become more digital is vital for everybody associated with pharmacies both consumers and businesses. Conclusion: Adaption to the digital era is a key factor for success in the pharmacy sector, in combination with innovative market strategies that will include the use of various relation market strategies. Pharmacies that can integrate those, whether online or in physical places, are likely to retain competitiveness as the market evolves. That in order to survive in the market.
En analys om Black Widow (2021) utmanar eller förstärker den manliga blicken : Black Widows handlingskraft och objektifiering: En kvalitativ text- och innehållsanalys om den manliga blicken i solo filmen Black Widow (2021)
No full textDenna uppsats undersöker hur Black Widow (2021) hanterar representation av den kvinnliga karaktären Natasha Romanoff alias Black Widow, med fokus på hur hennes relationer med manliga karaktärer påverkar hennes handlingskraft samt om och hur hon objektifieras visuellt. Syftet är att analysera hur filmen utmanar eller upprätthåller patriarkala strukturer, med hjälp av Laura Mulveys teori om den manliga blicken och Tzvetan Todorovs narrativ teori. En kvalitativ text- och innehållsanalys av utvalda scener visar att Natasha framställs som en stark och självständig karaktär som tar kontroll över narrativet, särskilt i konfrontationer med manliga karaktärer. Samtidigt framhålls det att vissa visuella mönster fortfarande förstärker den manliga blicken genom att reducera henne till ett objekt för visuell njutning. Resultatet belyser en dubbelhet där filmen å ena sidan erbjuder en mer nyanserad och handlingskraftig representation av en kvinnlig karaktär, men å andra sidan fortfarande påverkas av patriarkal visuella mönster. Slutsatsen är att Black Widow (2021) markerar framsteg i kvinnlig representation inom superhjälte genren, samtidigt som det finns utrymme för ytterligare utveckling,
Referenshantering i gymnasieskolan – undervisning för skrivutveckling och diskursiv flexibilitet
No full textI artikeln beskrivs hur undervisning kan möjliggöra att gymnasielever lär sig att använda källor för att föra välgrundade och transparenta resonemang i utredande texter. Syftet med artikeln var att identifiera kritiska aspekter för sådant lärande samt hur undervisning kan designas för att synliggöra dessa. Två lärare och en forskare planerade, genomförde och analyserade undervis-ning i referenshantering tillsammans i tre olika klasser inom ramen för en learning study. Utifrån analyser av elevers referenshantering före och efter forskningslektionerna, tillsammans med en variationsteoretisk analys av under-visningen identifierades sex aspekter som kritiska för att eleverna skulle kunna använda källor på det mest utvecklade sättet. De behövde exempelvis urskilja att referenshantering följer kontextuella normer vad gäller hur referenserna utformas och hur transparens mellan röster skapas. Utifrån detta diskuteras bland annat vikten av att synliggöra skrivnormer i det egna ämnet hur lärare kan undervisa i diskursiv flexibilitet för att hjälpa elever navigera mellan skriv-normer i olika ämnen.The article describes how teaching can enable upper-secondary school stu-dents to learn referencing skills to make informed and transparent reasoning in investigative texts. The aim of the article was to identify critical aspects for such learning and how teaching can be designed to make these visible. Two teachers and a researcher planned, implemented and analysed writing instruc-tion together in three different classes within the framework of a learning study. Based on analyses of students' referencing before and after the research lessons, together with a variation theory analysis of the teaching, six aspects were identified as critical for students to be able to use sources in the most de-veloped way. For example, they needed to recognise that referencing follows contextual norms. The results are discussed, among other things, in terms of the importance of teaching discursive flexibility to help students navigate between writing norms in different subjects
