Publikationer från Röda Korsets Högskola
Not a member yet
1218 research outputs found
Sort by
Nurses’ experiences on caring for patients whosuffered a physical trauma : A literature review
No full textBakgrund: Trauma är en av de främsta dödsorsakerna världen över. Sjuksköterskor har ett ansvar att utföra personcentrerad omvårdnad oberoende av verksamhetsområdet de arbetar inom. Trots detta vittnar patienter om bristande omvårdnad i samband med att de drabbats av ett fysiskt trauma. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter som drabbats av ett fysiskt trauma. Metod: En litteraturstudie av deskriptiv design. Studiens resultat har utgjorts av systematiska sökningargjorda i enlighet med Polit och Becks niostegsmodell. De vetenskapliga artiklarna har analyserats i enlighet med Braun och Clarkes tematiska analys. Resultat: Totalt identifierades två teman där varje tema mynnande ut i två underteman. De olika teman som framkom var arbetsbelastning och kompetens. Ur temat arbetsbelastning mynnades två underteman ut, tidsbegränsning och emotionell påfrestning och ur kompetens mynnades två underteman ut, behov av utbildning/fortbildning och yrkesvana. Slutsats: Att vårda traumapatienter är utmanande även för att den mest erfarna sjuksköterskan. Dock har förbättringsområden identifierats och med mera forskning inom ämnet så kan sjuksköterskors utmaningar med att vårda traumapatienter minska. Detta kommer resultera i ett sundare förhållningsättför sjuksköterskor i vårdandet av traumapatienter som i sin tur kommer att bidra till en bättre och mer hållbar vård för såväl utövare som mottagare.Background: Today trauma is one of the leading causes of death across the globe. Nurses have an obligation and a responsibility to perform individual based and a patient near care. However, patients do witness that there is a lack of nursing in the trauma care. Aim: To describe nurses´ experiences of caring for patients who suffered a physical trauma.Method: A literature review with a descriptive design. The results of the study were formed due tosystematic searches in accordance with Polit and Beck´s nine-step model. The scientific articles were analyzed in accordance with Braun and Clarke’s thematic analysis. Results: Nurses´ experiences several challenges with caring for patients who suffered a physicaltrauma. Two themes were identified, where each theme resulted in two subthemes. The different themes that were identified were workload and competence. The theme of workload resulted in the subthemes lack of time and emotional stress, and from the theme competence the subthemes need for education and professional years as a nurse Conclusion: To care for patients who suffered a physical trauma is challenging even for the most experienced nurse. However, areas of improvement have been identified and with more research within the subject nurse’s challenges with caring for physical trauma patients can reduce. This will result in a healthier approach for nurses in the caring for physical trauma patients which will result in a better and more sustainable care for care practitioners as well as for care receivers
Kvinnors upplevelser av livet efter mastektomi till följd av bröstcancer : En allmän litteraturstudie
No full textBackground: Breast cancer is the most common form of cancer worldwide and in Sweden. Each year,approximately 7,900 women are diagnosed in Sweden, and around 1,400 die from the disease. Mastectomy is a frequent treatment. There are several different coping strategies for dealing with life-altering events. The nurse has a central role in providing support and postoperative care and can helpstrengthen the woman's ability to recover. Aim: The aim of this study was to describe women´s experiences of life after mastectomy due to breastcancer, both in a postoperative ward and at home. Method: The study was conducted as a general literature review with a qualitative approach usingPolit & Becks´s nine-step-model and analyzed with Graneheim & Lundman´s content analysis.Results: The results highlight two categories: Bodily and existential changes after mastectomy, and Socialand psychological consequences of mastectomy, with a total of five sub-categories Conclusion: Mastectomy affects women's identity, relationship and well-being. The nurse's role isessential in supporting adaptation and recovery. Further research should explore how nursinginterventions can be developed to meet women´s individual needs after mastectomy.Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancerformen bland kvinnor globalt och i Sverige. Årligen insjuknar cirka 7900 kvinnor i Sverige och omkring 1400 avlider. Mastektomi är en vanlig behandlingvid bröstcancer. Det finns flera olika copingstrategier för att hantera livsomvälvande händelser. Sjuksköterskan har en central roll i att ge stöd och omvårdnad postoperativt och kan bidra till attstärka kvinnans förmåga till återhämtning. Syftet: Att beskriva kvinnors erfarenheter av livet efter en mastektomi till följd av bröstcancer, påpostoperativ avdelning och i hemmet. Metod: Studien genomfördes som en allmän litteraturstudie med induktiv kvalitativ ansats enligt Polit &Becks niostegsmodell och analyserades med Graneheim & Lundmans innehållsanalys. Resultatet belyser två kategorier: Kroppslig och existentiell förändring efter mastektomi och Sociala ochpsykologiska konsekvenser av mastektomi med totalt fem subkategorier. Slutsats: Mastektomi påverkar kvinnors identitet, relationer och välbefinnande. Sjuksköterskans roll ärcentral för att stödja anpassning och återhämtning. Fortsatt forskning bör undersöka huromvårdnadsinsatser kan utvecklas för att möta kvinnors individuella behov efter mastektom
Sjukskörerskans upplevelser av att vårda barn i ett palliativt skede : En allmän litteraturstudie
No full textBakgrund: Pediatrisk palliativ vård kräver att man arbetar utifrån ett familjecentrerat förhållningssättoch samtidigt kan erbjuda anpassad vård, utifrån barnets utveckling. Bristande erfarenhet och kunskapfrån sjuksköterskan, familjens närvaro och barnets individuella behov är faktorer som kan påverkavårdsituationen. Syfte: Att belysa sjuksköterskors upplevelser av att vårda barn i palliativ vård.Metod: Denna studie genomfördes som en kvalitativ litteraturöversikt med elva originalartiklaranalyserade med tematiska analysmetod. Databaserna som inkluderades i studien var Cinahl, PubMedoch Psycinfo. Resultat: Första temat som identifierades var ”att vara känslomässig engagerad” som beskriver denpersonliga utmaningen som sjuksköterskorna upplevde och hur stöd från omkretsen gynnadesjuksköterskorna. ”Att inte räcka till” var andra temat, där beskrevs vikten av kommunikationen ochosäkerheten i att bemöta barnet och familjen. Totalt utmynnades resultatet till fyra subteman, att uppleva inre emotionell konflikt, stöd från omgivningen, utmaningar i kommunikationen och otillräckligtförberedande kunskap. Slutsats: Studien visar behov av förbättrade förutsättningarna för sjuksköterskor i pediatrisk palliativvård. En utveckling av stödstrukturer, riktlinjer och kontinuerlig kompetensutveckling. Förbättradestrukturer för emotionellt stöd och kommunikation kan möjliggöra en mer hållbar och kvalitativomvårdnad. För en fördjupad förståelse av sjuksköterskans behov och evidensbaserade strategier somstödjer vårdpersonaler inom palliativ vård krävs vidare forskning
Nurses’ experiences of ethical dilemmas inemergency departments : An interview study
No full textIntroduktion: Etiska dilemman på akutmottagningar utgör en återkommande utmaning för sjuksköterskor, där komplexa och snabba beslut oftast måste fattas under påfrestande omständigheter. Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av etiska dilemman på akutmottagningar. Metoden: Studien genomfördes med en kvalitativ ansats och semistrukturerade intervjuer. Totalt intervjuades fyra sjuksköterskor, och det insamlade materialet analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Studiens resultat visar att sjuksköterskor ofta stöter på etiska dilemman vid vård av äldre och barn, beslut om livsuppehållande åtgärder samt hantering av närståendes önskemål om vård och behandling. Dessutom präglas vårdmiljön av utmanande faktorer som tids- och resursbrist samt hög arbetsbelastning. Viktiga strategier som framkom var kollegialt stöd och reflektion för att hantera etiska dilemman. Dock kan organisatoriska begränsningar göra det svårt att skapa forum för etiska diskussioner. Slutsats: Slutsatsen är att sjuksköterskor behöver mer organisatoriskt stöd för att hantera etiska dilemman. Förbättringsområden inkluderar ökad tillgång till forum för etiska diskussioner samt etisk handledning. Framtida forskning bör fokusera på att undersöka riktlinjer kring etiskt svåra beslut som hjärt- och lungräddning och dess tillämpbarhet i praktiken. Introduction: Ethical dilemmas in emergency departments are a recurring issue for nurses, as fast and complex decisions must be made under challenging circumstances. The aim of this study was to describe nurses’ experiences of ethical dilemmas in emergency departments. Methods: The study was conducted using a qualitative approach and semi-structured interviews. A total of four nurses where interviewed, and the collected data was analyzed using qualitative content analysis. Results: The study’s results show that nurses often encounter ethical dilemmas in the care of the elderly and children, decisions regarding life support procedures, and managing the wishes of relatives concerning care and treatment. Additionally, the care environment is characterized by challenging factors such as time and resource constraints as well as high workloads. Key strategies identified included coworker support and reflection to manage ethical dilemmas. However, organizational constraints may make it difficult to establish forums for ethical discussions. Conclusions: The conclusion is that nurses require more and better organizational support to handle ethical dilemmas. Areas of improvement include access to forums for ethical discussions as well as ethical guidance. Future research should focus on examining guidelines for ethically challenging decisions, such as cardiopulmonary resuscitation, and their applicability in practice. Key words: Emergency department, ethical dilemmas, experiences, nurses, nursing ethics, patient relations
Nurses' experiences of caring for patients with chronic wounds : A literature review
No full textBackground: Chronic wounds, defined as wounds that do not heal within six weeks, pose a significant burden on patients and healthcare systems, particularly among the elderly. Common types include venous leg ulcers, diabetic foot ulcers, and pressure sores, often caused by underlying conditions such as venous insufficiency and diabetes. Wound care requires careful assessment and treatment to avoid complications and improve healing. Self-care is essential for promoting patient involvement and responsibility, but many patients face physical and mental challenges that impact their quality of life. Nurses play a central role in wound care by identifying causes, planning, and implementing treatments, which are crucial for optimizing the healing process and enhancing patients' quality of life. Aim: The purpose of this study is to describe nurses' experiences in caring for patients with chronic wounds. Method: A general literature review where qualitative research articles were systematically collected from the databases PubMed and CINAHL. The articles were carefully selected based on clear inclusion and exclusion criteria and analyzed using thematic analysis as described by Braun and Clarke. Results: The study resulted in two themes and eight subthemes: Challenges in care, including Time constraints and workload, Resource and competence shortages, Lack of patient insight, and Emotional burden. Factors that facilitate wound care include the Importance of knowledge and education, Collaboration and support, Patient involvement and continuous follow-ups, as well as the Importance of using digital tools. Conclusion: The care of individuals with chronic wounds is perceived as both challenging and complex, placing high demands on nurses' knowledge and availability. Time constraints, insufficient knowledge, and low patient insight present direct barriers to nurses' ability to provide person-centered and optimal care to patients.Keywords: Chronic wounds, Experience, Nurses, Car
Nurses’ experiences of meeting women exposed to violence in close relationships : A general literature review
No full textBackground: Intimate partner violence is currently a serious global social issue, primarily affecting women. Nurses play a central role in supporting and identifying women exposed to violence, but these encounters often involve emotional and ethical challenges. Aim: To describe nurses’ experiences from encounters within healthcare settings with women who have been exposed to intimate partner violence. Method: A general literature review with a qualitative approach. Ten scientific articles published between 2015 and 2025 were thematically analyzed using Braun and Clarke’s method to identify patterns in nurses’ experiences. Results: Three main themes were identified: emotional impact and ethical dilemmas, professional insecurity and lack of knowledge, and the influence of cultural and societal norms. Nurses experienced guilt, emotional burden, inadequate training, and uncertainty in how to care for women exposed to violence, particularly in culturally sensitive contexts. A lack of organizational support and clear guidelines further complicated nursing care. Conclusion: Nurses experience a lack of support and uncertainty when encountering women exposed to intimate partner violence. Clear guidelines, improved education and a person-centred care environment are essential to ensure adequate and safe care. Keywords: Experiences, Intimate partner violence, Nurses, Women exposed to violence
Nurses´experiences of encounters with woman exposed to intimate partner violence in emergency hospital services : A litterature review
No full textBakgrund: Våld i nära relationer är ett globalt hälsoproblem som drabbar kvinnor och påverkar deras välmående negativt. Akutmottagningar är ofta kvinnors första kontakt med vården, där sjuksköterskor har en central roll i att uppmärksamma, förstå och stötta dem. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att möta kvinnor på akutmottagningar som lever med våld i nära relationer. Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt med kvalitativ ansats. Den metodologiska processen följde nio stegs-modellen av Polit och Beck (2021). Tio vetenskapliga artiklar valdes från databaserna PubMed och CINAHL. Analysen genomfördes med reflexiva tematiska analys enligt Braun och Clarke (2021). Resultat: Två teman identifierades: Systemet som tystar omtanken och Att bära andras smärta i tystnad. Det första temat handlar om otillräcklig tid, när våldet inte ryms i schemat och när vårdens kompass saknar norr. Det andra temat fokuserar på när empati blir en belastning, att tveka när behovet är som störst och när hon vågar finnas och vi vågar stå kvar. Slutsats: Sjuksköterskor möter hinder i arbetet med våldsutsatta kvinnor, främst på grund av bristande utbildning, otydliga riktlinjer och en stressig arbetsmiljö. Ökat stöd och strukturerade rutiner kan stärka sjuksköterskors möjligheter att erbjuda stöd. Background: Intimate partner violence is a global health problem affecting women and impacting their well-being. Emergency hospital services are often women’s first contact with healthcare, where nurses play a central role in recognizing, understanding, and supporting them. Aim: To describe nurses´ experiences of encounters with women in emergency hospital services exposed to IPV. Methods: A general literature review with a qualitative approach was conducted. The process followed Polit and Becks (2021) nine-step model. Ten articles were selected from PubMed and CINAHL. Analysis used reflexive thematic analysis according to Braun and Clarke (2021). Results: Two themes were identified: The system that silences caregiving and Bearing the pain of others in silence. The first concerns insufficient time, when violence does not fit schedule and the compass of care lacks direction. The second theme focuses on when empathy becomes a burden, hesitating at greatest need, and when she dares to be present, and we dare to stand firm. Conclusions: Nurses face barriers in working with women exposed to IPV, mainly due to limited education, unclear guidelines, and a stressful work environment. Increased support and structured routines can strengthen nurses ‘ability to provide support.
HIV-related stigma in healthcare
No full textHuman immunodeficiency virus (HIV) is a retrovirus that attacks the body's immune system. If left untreated, HIV leads to acquired immunodeficiency syndrome (AIDS). Today, there are effective antiretroviral drugs available for the treatment of HIV. However, HIV continues to be a major global public health issue, having claimed 40.1 million lives to date. At the end of 2021, an estimated 38.4 million people were living with HIV. HIV is classified as a public health disease and is subject to the Infection Control Act. Aim: The aim of the study was to describe HIV-positive patients’ experiences of stigmatization. Method: Literature review using a systematic approach. Results: The study shows that patients living with HIV experience stigma within healthcare settings. The main causes are ignorance about the disease and fear of transmission. To achieve high-quality care, preventive measures such as increased knowledge and education are considered essential. Conclusion: HIV-related stigma remains a significant challenge for both public health and individuals. It can lead to social isolation and avoidance of seeking social interaction or healthcare. Therefore, combating HIV stigma should be a key mission for all healthcare organizations and society at large, in order to promote health equity and improve quality of life
When pain speaks but no one listens : A literature review about patients’ experiences of pain during intensive care
No full textBakgrund: Patienter på intensivvårdsavdelning har som regel en komplex sjukdomsbild med organsvikt i ett eller flera organsystem. I stor utsträckning är patienterna intuberade och sederade varpå symtom som törst, smärta, ångest, trötthet och andnödhet upplevs. För att bedöma smärta finns olika protokoll att tillgå, men inom intensivvården blir det en utmaning när patienter av olika anledningar sällan kan föra sin egen talan. Kommunikationen mellan sjuksköterska och patient blir en utmaning, vilket återspeglas i hur patienten i ett senare skede upplevt vården, och de symptom som förekommit under tiden på intensivvårdsavdelning. Syfte: Syftet var att sammanställa och beskriva patienters minnen samt upplevelser av smärta efter att ha vårdats på intensivvårdsavdelning. Metod: Kvalitativ litteraturöversikt med induktiv ansats. Strukturerade litteratursökningar i Cinahl och Pubmed utfördes för att identifiera vuxna patienters erfarenheter av smärta på intensivvårdsavdelning. Tio studier inkluderades efter sökningarna. Därefter gjordes en kedjesökning i de tio valda studierna och ytterligare fyra studier inkluderades. Studiernas resultat analyserades utefter Braun och Clarks (2021) tematiska innehållsanalys. Resultat: Resultatet synliggjorde en komplex och mångfacetterad upplevelse av smärta. Upplevelsen av smärta kunde delas in i tre teman: Stark, fysisk smärta över hela kroppen som upplevdes som outhärdlig, emotionell smärta präglad av känsla av isolering och att vara utlämnad till sin smärta och existentiell smärta med ovisshet om den egna existensen och en stark rädsla för att dö. Slutsats/fortsatt forskning. För att minska risken för negativa minnen och smärtupplevelser hos patienter inom intensivvården bör en dualistisk syn på omvårdnad beaktas där både fysiska, emotionella och psykologiska behov beaktas och integreras. Vårdmiljön, stöd för dygnsrytm samt metoder för kommunikation behöver vidareutvecklas. Det föreligger ett behov av fortsatt forskning kring patientens smärtupplevelse ur emotionellt och existentiellt perspektiv, liksom forskning om icke-verbal kommunikation, i syfte att förebygga onödigt lidande inom intensivvården.Background: Patients in intensive care units usually have a complex medical condition with organ failure in one or more organ systems. To a large extent, patients are intubated and sedated, after which symptoms such as thirst, pain, anxiety, fatigue and shortness of breath are experienced. Various protocols are available to assess pain, but in intensive care it becomes a challenge when patients, for various reasons, are rarely able to speak for themselves. Communication between nurse and patient becomes a challenge, which is reflected in how the patient experiences the care at a later stage, and the symptoms that have occurred during the time in the intensive care unit. Aim: The aim was to compile and describe patients' memories and experiences of pain after being treated in an intensive care unit. Method: A qualitative literature review with an inductive approach was conducted. Structured literature searches in Cinahl and PubMed were performed to identify adult patients' experiences of pain in the intensive care unit. Ten studies were included after the initial searches. A chain search was then conducted based on the ten selected studies, resulting in the inclusion of four additional studies. The results of the studies were analyzed using Braun and Clarke’s (2021) thematic analysis. Results: The findings revealed a complex and multifaceted experience of pain. The experience of pain could be divided into three themes: intense, physical pain throughout the body perceived as unbearable, emotional pain characterized by feelings of isolation and being left alone with one's pain and existential pain involving uncertainty about one’s own existence and a profound fear of death. Conclusion/Future Research: To reduce the risk of negative memories and pain experiences in patients in intensive care, a more dualistic view of care should be considered, where both physical, emotional and psychological needs are considered and integrated. The care environment, circadian rhythm support and methods of communication need to be further developed. There is a need for continued research into the patient's pain experience from an emotional and existential perspective, as well as research into non-verbal communication, with the aim of preventing unnecessary suffering in intensive care
Nurses´experiences of caring for suicidal patients : A structured literature study
No full textBakgrund: Suicid är ett globalt folkhälsoproblem. Suicid föregås ofta av ett outhärdligt psykiskt lidande. Sjuksköterskor möter suicidnära patienter inom psykiatrisk vård men denna patientgrupp återfinns inom flera områden inom hälso-och sjukvården. Omvårdnad är sjuksköterskors expertområde där personcentrerad vård, lindra lidande och främja hälsa är centralt. En förtroendefull vårdande relation är viktigt och har visats haft positiv betydelse för suicidnära patienters återhämtning. Men hur beskrivs vården av patienter som inte längre vill leva ur ett sjuksköterskeperspektiv. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda suicidnära patienter. Metod: Strukturerad litteraturstudie med kvalitativ ansats. Resultat: Tre teman framkom: Möten som väcker utmanande känslor, Möjligheter och hinder för god omvårdnad, samt Stöd och utbildning för ökad trygghet. Slutsatser: Denna litteraturstudie kan bidra till en fördjupad förståelse för sjuksköterskors erfarenheter av att vårda suicidnära patienter, med fokus på upplevelser av faktorer som främjar psykisk omvårdnad samt vilka utmaningar som kan uppstå. Resultatet kan utgöra ett värdefullt underlag för vidare utveckling av suicidpreventivt omvårdnadsarbete.Background: Suicide is a global public health problem. Suicide is often preceded by unbearable psychological suffering. Nurses meet suicidal patients in psychiatric care, but this patient group is found in several areas of health care. Nursing is nurses´ area of expertise where person-centered care, alleviating suffering and promoting health are central. A trustful caring relationship is important and has been shown to have a positive impact on suicidal patients´ recovery. But how is the care of patients who no longer wants to live from a nursing perspective described. Aim: To describe nurses´ experiences of caring for suicidal patients. Method: Structured literature study with a qualitative approach. Results: Three themes emerged: Encounters that evokes challenging emotions, Facilitators and barriers to good nursing care and Support and training to promote greater confidence and safety. Conclusions: The literature study can contribute to a deeper understanding of nurse’s experiences of caring for suicidal patients, regarding factors that promote psychiatric nursing and the challenges that may arise. The findings may support the development of suicide prevention practices within nursing care