Publikationer från Röda Korsets Högskola
Not a member yet
1218 research outputs found
Sort by
The intensive care nurse’s experience of bedside handover : A literature review
No full textBakgrund: Intensivvårdsjuksköterskans erfarenhet av överrapportering är ett viktigt ämne inom hälso- och sjukvården särskild på intensivvårdsavdelningar, där kritisk sjuka patienter vårdas och där patienters tillstånd snabbt kan förändras. Trots att överrapportering är en rutinmässig del av arbetet, kan den innebära utmaningar som påverkar arbetsflödet och patientsäkerheten. Överrapportering är en central process för att säkerställa högkvalitativ och säker vård. Bedside rapportering är en viktig metod inom sjukvården som syftar till att förbättra kommunikationen mellan alla berörda. Syfte: Att beskriva intensivvårdssjuksköterskors erfarenheter av bedside rapportering på Intensivvårdsavdelning Metod: En litteraturöversikt där artiklar inhämtats från databaserna PubMed och CiNAHL. Metoden framarbetades enligt 9 stegs modellen enligt Bettany-Saltikov & McSherry. Resultat: Resultatet presenters i fem kategorier: Oklarheter rätas ut, en stressig arbetsmiljö, vård utan risker, brist på kunskap och den dynamiska miljön Slutsats: Fortsatt forskning om bedside-rapportering inom intensivvården kan förbättra vårdkvalitet, arbetsmiljö och patientupplevelse. Metoden främjar patientsäkerhet och delaktighet. Ytterligare studier kan ge ökad förståelse för dess praktiska tillämpning och anpassning efter vårdpersonalens och patienternas behov. Därför är vidare forskning viktig för att optimera vård och arbetsförhållanden.Background: The intensive care nurse's experience of handover is an important topic within healthcare, especially in intensive care units, where critically ill patients are cared for and where patients' conditions can change rapidly. Although handover is a routine part of daily work, it can present challenges that affect workflow and patient safety. Handover is a key process for ensuring high-quality and safe care. Bedside reporting is an important method in healthcare that aims to improve communication between all parties involved. Aim: To describe intensive care nurses' experiences of bedside reporting in the ICU. Method: A literature review where articles were obtained from the databases PubMed and CINAHL, developed according to the 9-step model by Bettany-Saltikov & McSherry. Result: The results are presented in five categories: Clarifying ambiguities, a stressful work environment, risk-free care, lack of knowledge, and the dynamic environment. Conclusion: Continued research on bedside reporting in intensive care can improve care quality, work environment, and patient experience. The method promotes patient safety and involvement, and further studies can enhance understanding of its practical application and adaptation to the needs of healthcare staff and patients. Therefore, ongoing research is essential to optimize care and working conditions
Trycksår - ett onödigt lidande för traumapatienter : Vilka omvårdnadsåtgärder kan specialistsjuksköterskan utföra?
No full textBakgrund: Trycksår kostar det svenska samhället cirka 450 miljoner kronor per år och orsakar stort samt onödigt patientlidande. Trycksår är även ett globalt hälsoproblem. Traumapatienter löper stor risk att utveckla trycksår på grund av skadornas omfattning, olika vårdinterventioner och långvarig immobilisering. Trots att både tid och stora resurser läggs ner på trycksårspreventiva åtgärder i vården, fortsätter trycksår att dominera topplistan på vårdrelaterade skador. Trycksårspreventiva åtgärder hos traumapatienter är således viktigt att kartlägga då de flesta trycksår är undvikbara. Syfte: Att sammanställa kunskap av preventiva omvårdnadsåtgärder för att minimera risken för trycksår hos patienter med pågående traumavård Metod: Litteraturstudie med kvantitativ ansats. Urvalet baserades på inklusionskriterierna trycksår, vuxna traumapatienter med intensivvårds behov, traumapatienter med/utan kirurgiska åtgärder, traumapatienter på akutmottagningar samt andra vårdinterventioner. Data från tidigare forskning sammanställdes av författarna varpå resultatet analyserades och redovisas i text samt statistik. Resultat: Resultatet sammanställdes utifrån tre kategorier där trycksårspreventiva åtgärder under pågående traumavård anges; preventionsåtgärder på akutmottagningar/traumaenheter, på operation/anestesi samt inom intensivvården. Sammanfattningsvis i samtliga kategorier framkom att standardiserade samt skräddarsydda preventionsåtgärder behövs för att förebygga trycksår hos patienter med pågående traumavård. Efterföljsamhet av åtgärderna är av yttersta vikt så att onödigt patientlidande kan förebyggas. Slutsats: Efterföljsamhet i trycksårsprevention är bristande. Ytterligare åtgärder förutom standardprevention behövs där andra evidensbaserade åtgärder behöver tas hänsyn till. Vidare forskning behövs för patienter med pågående traumavård vilket på sikt gynnar samhället, hälso-och sjukvården samt patienterna
Nurses experience caring for the critical ill patient during transportation. : A literature review
No full textBakgrund: Intensivvården ställer höga krav på sjuksköterskor som utför transporter av patienter. Intra- och interhospitala transporter är förknippade med en förhöjd risk och hotad patientsäkerhet, vilket kan leda till incidenter med negativ inverkan för patienten. Patientsäkerheten kan inte alltid säkerställas under transport. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av transporter med intensivvårdskrävande patienter. Metod: En strukturerad litteraturöversikt med induktiv ansats utifrån kvalitativa artiklar. Artikelsökningen utfördes i PubMed och CINAHL vilket genererade 12 artiklar som kvalitetsgranskades utifrån Caldwells granskningsmall. De inkluderade artiklarna var av medel till hög kvalité. Artiklarna analyserades utifrån Graneheim och Lundmans innehållsanalys. Resultat: De fyra huvudteman som identifierades var: Utbildningsbrister och kommunikationsutmaningar vid transport, transport utanför den trygga miljön, strategier för en trygg och säker transport, den riskfyllda och utmanande transportmiljön. Slutsats: Sjuksköterskor beskrev transporten av intensivvårdskrävande patienter som riskfylld och ett hot för patientsäkerheten. Incidenter riskerade att uppstå och ansågs minimeras genom noggrann förberedelse, optimering och planering. Ett effektivt teamarbete med god kommunikation, tillit och samarbete var avgörande för att minska säkerhetsrisker. Transportmiljön var utmanande med begränsade resurser vilket skapade en känsla av utsatthet och stress hos sjuksköterskorna
Pre-migration trauma and post-migration health burdens among sexuality and gender minority forced migrants : an exploratory qualitative study
No full textWorldwide, too many sexuality and gender minority individuals face significant danger due to their identity(ies), compelling them to seek refuge in another country. This qualitative study explored the pre-migration trauma and post-migration health burdens of sexuality and gender minority forced migrants in Sweden. Between April and June 2023, 34 participants were recruited using convenience, purposive, and snowball sampling and interviewed individually using semi-structured interviews. Inductive qualitative content analysis was conducted collaboratively by two researchers and two sexuality and gender minority forced migrants. The findings reveal the deep impact of societal oppression and violence in participants' home countries, where they endured physical violence, torture, conversion attempts, and death threats, often from both community members and family. Escaping these dangers was filled with further risks. During resettlement, participants continued to face significant challenges, experiencing both mental and physical health issues, as well as profound loneliness
Can nurses manage forensic patients? : Nurses’ experience in meeting forensic patients
No full textForensisk omvårdnad är en framväxande specialitet inom sjukvården globalt. Forensisk omvårdnad innebär att vårda patienter som har drabbats av olika forensiska fall, vilket kan vara bland annat olika våldstyper, antingen som offer eller förövare. Sjuksköterskor måste kunna hantera dessa fall genom att till exempel bevara bevismaterial eller genom att vittna i domstol och behöver vara en länk mellan rättssystemet och sjukvården för att kunna ge holistisk omvårdnad. Studiens syfte var att beskriva och kartlägga sjuksköterskor erfarenheter och kunskaper om forensisk omvårdnad. En litteraturöversikt genomfördes med hjälp av Polit och Becks niostegsmodell. 17 vetenskapligt granskade artiklar valdes från databaserna CINAHL och MEDLINE. Tematisk innehållsanalys av Braun och Clarke användes för att analysera det kvalitativa datamaterialet. De kvantitativa artiklarna analyserades med stöd av Popenoe et al. (2021). Studien visade att sjuksköterskor saknade utbildning, kunskap och erfarenhet inom forensisk omvårdnad vilket föranledde i många fall till osäkerhet. Det visade sig även att många sjuksköterskor reagerade emotionellt vid vissa forensiska fall och att det kunde hindra deras omvårdnad av patienter. Ytterligare forskning behövs för att bättre förstå kunskapsbehoven. Forensic nursing is a developing specialty in healthcare globally. Forensic nursing involves caring for patients who have been exposed to various forensic cases, for example different types of violence against perpetrators or victims. Nurses must be able to handle these cases by, for example, preserving evidence or by testifying in court and need to be a link between the legal system and healthcare to provide holistic care. The purpose of the study was to describe and map nurses' experiences and knowledge of forensic nursing. A literature review was conducted using Polit and Beck's nine-step model. 17 peer-reviewed articles were selected from the CINAHL and MEDLINE databases. Thematic content analysis by Braun and Clarke was used to analyze the qualitative data. The quantitative articles were analyzed with the support of Popenoe et al. (2021). The study highlighted that nurses lacked education, knowledge and experience in forensic nursing, which in many cases led to uncertainty. It also showed that many nurses reacted emotionally to some forensic cases, which could hinder their care for patients. Further research is needed to better understand the knowledge needs in forensic nursing.
Nurses’ experiences of work-related stress : A general literature study
No full textBakgrund: Stress är ett mångdimensionellt fenomen som uppstår i mötet mellan individens resurser och omgivningens krav. Arbetsrelaterad stress kan uppstå när denna balans rubbas vid exempelvis hög arbetsbelastning, otillräckligt med stöd eller vid bristande kontroll över sin arbetssituation. Arbetsrelaterade stressen kan bidra till både fysisk och psykisk ohälsa vilket kan påverka omvårdnadens kvalitet och patientsäkerheten. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskans upplevelser av arbetsrelaterad stress i omvårdnadsarbetet. Metod: En allmän litteraturöversikt genomfördes baserad på kvalitativa, vetenskapligt granskade artiklar. Studien utgick från en induktiv ansats och analysen genomfördes utifrån Braun och Clarkes (2008) tematiska analys för att identifiera teman och mönster. Resultat: I resultatet framkom det att sjuksköterskor upplever arbetsrelaterad stress främst på grund av brist på resurser, hög arbetsbelastning och bristande kommunikation. Det identifierades tre teman: Stress på schemat - att vårda med ’’tomma’' händer, Att vara budbärare mellan patienter, anhöriga och vårdteamet samt Strategier för att hantera arbetsbelastning och stress. Slutsats: Arbetsrelaterad stress påverkar sjuksköterskans välmående och deras förmåga till att kunna ge en säker och effektiv vård. Resultatet påvisar att största orsaken till arbetsrelaterad stress är bristande tillgång till resurser, hög arbetsbelastning och organisatoriska faktorer. Det framkom att stressen bidrog till kommunikationsbrister och försämrad vårdkvalitet. Background: Stress is a multidimensional phenomenon that arises in the interaction between an individual’s resources and the demands of their environment. Work related stress can occur when this balance is disrupted, for example through high workload, insufficient support, or lack of control over one's work situation. Work related stress can contribute both to physical and psychological which can affect the quality of the given care and the patient safety. Aim: The aim of this study was to describe nurses experiences of work-related stress in nursing care. Method: This study is a general literature review based on qualitative, peer-reviewed scientific articles. An inductive approach was applied and the analysis was conducted using Braun and Clarke’s (2008) thematic analysis to identify recurring themes and patterns. Results: The results show that nurses experience of work-related stress primarily due to a lack of resources, high workload and poor communications. Three main themes were identified: Stress on the schedule - providing care with ‘’empty hands’’, Being a messenger between patients, relatives and the care team, and Strategies for managing workload. Conclusions: Work-related stress affects nurses’ well-being and their ability to provide safe and effective care. The results indicate that the main causes of work-related stress are insufficient access to resources, high workload, and organisational factors. It was also found that stress contributed to lack of communication and a decline in the quality of care
The Effect of Torture on Executive Functions : Consequences of PTSD and traumatic brain injury on the asylum process, treatment, and integration of torture survivors
No full textA high percentage of persons seeking asylum have been exposed to torture. Extensive ill-treatment (mental and physical), which torture often consists of, can result in changes in the brain's structure and function. Torture often leads to mental illness such as post-traumatic stress disorder (PTSD). As a result of various types of violence, the risk of brain damage also increases. This literature review focuses on the neurobiological changes to brain structures that can occur as a result of torture, especially traumatic brain injury (TBI). Both PTSD and TBI can affect the so-called executive functions, resulting in difficulties remembering, planning, executing plans, regulating emotions, and solving problems. This can have significant negative consequences in everyday life, work performance, and social interactions. The evidence reviewed in this report highlights the issues that arise during the asylum process when torture survivors are expected to remember and recount details of traumatizing events. Knowledge of the effect of torture on executive functions can result in a more qualitative asylum process and more efficient integration policies.Also in Swedish: Díaz, M., & Wallin Lundell, I. (2023). Tortyrens påverkan på exekutiva funktioner : Konsekvenser av PTSD och traumatisk hjärnskada hos tortyröverlevare vid traumabehandling, asylprocess och integration. Huddinge: Röda Korsets Högskola; Svenska Röda Korset.</p
" Bakom låsta dörrar" Sjuksköterskors erfarenheter av omvårdnadsbehov i rättsykiatrisk vård : En intervju studie
No full textBakgrund: Rättspsykiatrisk vård ges till personer som begått brott under påverkan av en allvarlig psykisk störning. Patienterna befinner sig ofta i en miljö präglad av tvång, begränsad frihet och känslor av maktlöshet. Tidigare forskning visar att dessa förhållanden kan påverka upplevelsen av värdighet, delaktighet och återhämtning. Syfte: att belysa sjuksköterskors erfarenheter av omvårdnadsbehov inom sluten rättspsykiatrisk vård. Metod: Kvalitativ design användes med semistrukturerade intervjuer och tematisk analys (Braun & Clarke, 2006). Resultat: Tre huvudteman identifierades: Utmaningar i det rättspsykiatriska omvårdnadsarbetet, Strategier för att möta omvårdnadsbehoven och Etiska dimensioner i omvårdnadsarbetet. Sjuksköterskor navigerar ständigt mellan vård och kontroll, där läkemedelsbiverkningar, begränsade möjligheter att tillgodose somatiska behov och strikta säkerhetskrav utgjorde återkommande utmaningar. Samtidigt framhölls förebyggande arbete, teamarbete och relationella strategier som centrala att bevara värdighet, lindra lidande och främja delaktighet i en reglerad vårdmiljö. Slutsats: Studien belyser komplexiteten i rättspsykiatrisk omvårdnad och de etiska spänningarna mellan vårdande och kontrollerande utmaningar. Resultatet understryker behovet av att synliggöra omvårdnadens roll, stärka integreringen av somatisk och psykiatrisk vård samt utveckla vårdformer som minskar tvång och stärker patientens delaktighet. Sådana insatser är avgörande för att säkerställa en vård som är värdig, etiskt hållbar och återhämtningsinriktad. Nyckelord: Erfarenheter, kvalitativ studie, omvårdnad, rättspsykiatrisk vård, sjuksköterska, tvång, värdighetBackground: Forensic psychiatric care is provided to individuals who have committed crimes under the influence of a severe mental disorder. Patients are often in an environment characterized by coercion, limited freedom, and feelings of helplessness. Previous research shows that these conditions can affect the experience of dignity, participation, and recovery. Aim: To explore nurses' experiences of care needs within closed forensic psychiatric care. Method: A qualitative design was used with semi-structured interviews and thematic analysis (Braun & Clarke, 2006). Results: Three main themes were identified: Challenges in forensic psychiatric nursing, Strategies to meet care needs, and Ethical dimensions of nursing work. Nurses constantly navigate between care and control, with challenges including medication side effects, limited opportunities to address somatic needs, and strict security requirements. Preventive work, teamwork, and relational strategies were highlighted as central to maintaining dignity, alleviating suffering, and promoting participation in a regulated care environment. Conclusion: The study highlights the complexity of forensic psychiatric nursing and the ethical tensions between caregiving and control challenges. The results emphasize the need to highlight the role of nursing, strengthen the integration of somatic and psychiatric care, and develop care models that reduce coercion and enhance patient participation. Such efforts are crucial to ensure care that is dignified, ethically sustainable, and recovery-oriented. Keywords: Coercion, Dignity, Experiences, Forensic psychiatric care, Nurse, Nursing, Qualitative stud
Nurses' experiences of caring for patients inpalliative care : A general Literature Review
No full textBakgrund: Vård av patienter i livets slutskede är en central del av sjuksköterskans roll och medför både professionella och emotionella utmaningar. För att ge god vård krävs inte bara medicinskkompetens utan även förmåga att hantera känslomässiga och etiska aspekter i mötet med patienter. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter i palliativ vård.Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie med kvalitativ ansats och analyserades medkvalitativ innehållsanalys. Resultat: Två huvudkategorier identifierades: Att uppleva starka personliga känslor och Utmaningar ipalliativ vård. Resultatet visade att sjuksköterskor upplevde starka emotionella reaktioner i arbetetsåsom sorg, frustration och känslor av otillräcklighet men också mening och yrkesstolthet. Samarbete,handledning och tillgång till stöd framkom som avgörande för att hantera den emotionella belastningenoch för att kunna ge trygg och värdig vård. Slutsatser: Sjuksköterskans roll i palliativ vård präglas av en balans mellan professionellt ansvar ochmänsklig närvaro. Strukturer som möjliggör reflektion, stöd och kontinuerlig kompetensutveckling behövsför att främja vårdkvalitet och välbefinnande
When a child is at the end of life : Nurses’ experiences of meeting the whole family
No full textBakgrund: Pediatrisk vård i livets slutskede syftar till minskat lidande för både barnet och familjen. Familjen är väsentlig för barnet varav sjuksköterskor har en central roll i att tillämpa familjecentrerad vård för att möta deras behov. Tillgången till pediatrisk vård i livets slutskede är dock begränsad och uppskattningsvis är 21 miljoner barn världen över i behov av det. Syfte: Att belysa sjuksköterskors erfarenheter av att vårda barn i livets slutskede i samspel med barnets familj. Metod: En allmän litteraturstudie med kvalitativ ansats där Polit och Becks niostegsmodell använts som studiedesign. Elva originalartiklar har inkluderats och analyserats utifrån Braun och Clarkes tematiska analys. Resultat: Två teman och fem subteman framkom; Erfarenhetens betydelse inom professionen med subtema att känna osäkerhet inom kompetensområdet, att känna medlidande samt att behöva organisatoriskt stöd. Det andra temat utvecklades till Familjecentrerad omvårdnad i en pressad vårdmiljö med subtema att främja vårdrelationen och att vårda med bristande resurser. Slutsatser: Pediatrisk vård i livets slutskede innebär stora utmaningar för sjuksköterskor. För att ge sjuksköterskor bättre förutsättningar krävs utbildning, kompetensutveckling och emotionellt stöd. Ytterligare forskning behövs för ökad kunskap om och tillgång till adekvat pediatrisk vård i livets slutskede.Background: Pediatric end-of-life care aims to reduce suffering for both children and families. The family is essential to the child and nurses have a central role in implementing family-centered care to meet their needs. However, access to pediatric end-of-life care is limited, with an estimated 21 million children worldwide in need. Aim: To illuminate nurses’ experiences of giving end-of-life care to children in interaction with the child’s family. Method: A literature study with a qualitative approach using Polit and Beck’s nine-step model as a design. Eleven original articles were included and analyzed with Braun and Clarke’s thematic analysis. Results: Two themes and five subthemes emerged; The importance of experience in the profession with the subthemes of uncertainty within the area of competence, experiencing compassion and a need for organizational support. The other theme was Family-centered nursing in a pressured healthcare environment with the subthemes of promoting the care relationship and caring with insufficient resources. Conclusion: Pediatric end-of-life care presents major challenges for nurses and to provide them with better opportunities these factors are required: education, professional development and emotional support. Therefore, further research is needed to increase knowledge and access to adequate pediatric end-of-life care