Publikationer från Röda Korsets Högskola
Not a member yet
1218 research outputs found
Sort by
Nurses’ experience of pain management for patients suffering from chronic pain : A literature review
No full textBakgrund: Smärta är ett globalt hälsoproblem som drabbar cirka en tredjedel av befolkningen i världen. Långvarig smärta är ett komplext problem som påverkar individens hela livssituation. Sjuksköterskor har ett ansvar att vårda dessa patienter, sjuksköterskors erfarenheter och kunskaper är en viktig del i smärtbehandlingen. Genom att undersöka hur sjuksköterskor vårdar patientgruppen kan förståelsen öka och förbättringsområden identifieras. Syfte: Syftet var att undersöka sjuksköterskors självupplevda kunskaper och erfarenheter av smärtlindring när de vårdar patienter med långvarig smärta. Metod: En litteraturstudie utifrån nio-stegsmodellen definierad av Polit och Beck (2021, s 85), sökningar i PubMed och Cinahl och en innehållsanalys enligt Elo och Kyngäs (2008). Resultat: Tre kategorier och nio subkategorier identifierades: Vikten av ett holistiskt arbetssätt, Variation i kompetens och Förutsättningar och hinder för en kvalitativ vård. Slutsats: För att på ett adekvat sätt utvärdera och behandla långvarig smärta behöver sjuksköterskan inte bara god kunskap och erfarenhet, utan behöver också ta ansvar för problematiken och verka för ett effektivt interprofessionellt samarbete. Sjuksköterskan behöver vara en förebild och motverka fördomar och okunskap.Background: Pain is a global health problem that affects about a third of the population in the world. Chronic pain is a complex problem affecting the individual's entire life situation. Nurses have a responsibility to care for these patients, nurses experience and knowledge is an important part of pain management. By examining how nurses care for this patient group, understanding can be increased and areas for improvement can be identified. Purpose: The aim was to investigate nurses' self-perceived knowledge and experiences of pain relief when caring for patients with chronic pain. Method: A literature study based on the nine-step model defined by Polit and Beck (2021, p. 85), searches in PubMed and Cinahl and a content analysis according to Elo and Kyngäs (2008). Results: Three categories and nine subcategories were identified: The importance of a holistic approach, Mixed competence and Prerequisites and barriers for quality care. Conclusions: To adequately evaluate and treat chronic pain, the nurse not only needs good knowledge and experience, but also needs to take responsibility for the problem and work for effective interprofessional collaboration. The nurse needs to be a role model and counteract prejudice and ignorance
Women’s experiences of the complex reality of abortion : A literature study
No full textBakgrund: Abort innebär avbrytande av en graviditet. Abort och tillgången till den varierar globalt och har i alla tider fört med sig utmaningar. Det finns olika orsaker till att kvinnan väljer att genomföra en abort och beslutet kan föra med sig varierande känslor. Sjuksköterskan besitter en viktig roll i omvårdnaden vid abort. Syfte: Beskriva kvinnors emotionella upplevelser av abort samt erfarenheter av stöd och bemötande i samband med den. Metod: Allmän kvaliativ litteraturstudie med kvalitativ ansats baserad på nio vetenskapliga artiklar som anträffades via CINAHL, PudMed och snöbollsökning. Alla granskas av författarna genom tematisk analys. Resultat: Två teman framställdes. Första teman var “Från förväntad trygghet till verklig osäkerhet” med två subteman “När informationen brister och kontrollen går förlorad” och “Så nära men ändå så avlägset”. Det andra teman var “Det emotionella landskapet kring abort” med två subteman “Att möta abortens inre konflikter och ambivalens” och “Vårdrelationens dubbla ansikten”. Slutsats: Det fanns ett behov av ökat stöd och information hos kvinnorna i avseende till aborten. Bemötandet av vårdpersonal ansågs ha brister och inre konflikter som skam och skuld fanns presenterade. Nyckelord: Abort, sjuksköterskor, upplevelse, kvinnor. Background: Abortion means the termination of a pregnancy. Abortion and access to it varies globally and has always brought challenges. There are various reasons why a woman chooses to have an abortion, and the decision can bring with it varying emotions. The nurse has an important role in the care of abortion. Aim: Describe women´s emotional experiences of abortion as well as experience of support and treatment in connection with it. Method: General literature study with a qualitative approach based on nine scientific studies found through CINAHL, PubMed and snowballing. All are reviewed by the authors through thematic analysis. Results: Two themes generated. The first themes were "From expected safety to real uncertainty” with two subthemes "When information is lacking, and control is lost" and "So close but yet so distant". The second theme was "The emotional landscape around abortion" with two sub-themes "Facing abortion's inner conflicts and ambivalence" and "The dual faces of the care relationship". Conclusion: There was a need for increased support and information for the women regarding the abortion. The treatment of nursing staff was considered to have shortcomings and internal conflicts such as shame and guilt were presented. Keywords: Abortion, experience, nurses, women.
Healthcare workers’ experiences in migrant-care in Europe : A literature review
No full textBakgrund: Den ökade migrationen i världen sätter ett ökat tryck på vården i de länder som tar emot migranter. Syfte: Studiens syfte var att beskriva vårdpersonalens erfarenheter och uppfattningar av att möta vårdsökande migranter i Europa. Metod: Studien genomfördes i form av en litteraturstudie med kvalitativ ansats. Studien följde Polit och Becks niostegsmodell för litteraturstudier. Tio artiklar valdes ut och analyserades med tematisk analys. Resultat: Resultatet redovisar tre huvudteman och sex underteman: 1) Betydelsen av en ömsesidig förståelse i vårdmötet med underteman att möta språket som ett hinder i vårdmötet och olika kulturers påverkan på vårdmötet. 2) Migranters utsatthet utmanar vårdens organisation med underteman Att inte kunna ge vård på grund avsaknad av rutiner och Att sätta fokus på socioekonomisk och social utsatthet i mötet med vårdsökande migranter. 3) Lagstiftning styr vårdens tillgänglighet och hälsofrämjande med underteman Att möta etiska dilemman vid omvårdnaden av papperslösa och utmaningar i det hälsofrämjande arbetet. Slutsats: Bristande ömsesidig förståelse, socioekonomiska faktorer och avsaknad av strukturerade rutiner utgör hinder i vårdmötet med migranter. För att förbättra vårdtillgängligheten krävs ökad kunskap hos både vårdpersonal och migranter samt tydligare system och riktlinjer.Background: Increased migration globally places greater pressure on healthcare systems in receiving countries. Healthcare professionals are experiencing several challenges in connection to this, several aspects affect the encounters with migrant patients. Aim: To describe healthcare professionals’ experiences in meeting migrant patients in Europe. Method: Qualitative literature study following Polit and Beck’s nine-step model. Ten articles were analysed using thematic analysis. Results: Three themes and six sub-themes were generated: 1) The importance of mutual understanding in care encounters with sub-themes encountering language barriers in care encounters and encountering lack of cultural understanding in care encounters. 2) Migrants' vulnerability challenges for healthcare organisation with sub-themes Not being able to provide care due to lack of routines and focusing on socio-economic and social vulnerability in the encounter with migrants seeking care. 3) Legislation dictates access to health and health promotion with sub-themes Facing ethical dilemmas in the care of undocumented migrants and challenges in health promotion. Conclusion: Lack of mutual understanding, socioeconomic and organisational factors are all barriers to quality care for care-seeking migrants according to healthcare professionals. Improving accessibility requires enhanced knowledge among both patients and staff, along with clearer policy and guidelines
Sjuksköterskors Erfarenheter av Omvårdnad i Katastrofdrabbade Områden i Sri Lanka : En kvalitativ intervjustudie
No full textBackground: Sri Lanka has a history of almost 30 years of civil war and previous economic collapse. Its exposed geographical location makes the country vulnerable to natural disasters such as floods and cyclones, which were not least evident during the tsunami of 2004. This has contributed to several disaster situations with many casualties and increased strain on the healthcare system. The nursing role is put to test in these situations, and the possibility of nursing is affected. Aim: Explore Nurses' experience of caring for people in disaster-stricken areas in Sri Lanka. Method: A qualitative interview study with inductive approach was conducted. Three nurses were interviewed with semi-structured interview method. The interviews were analysed with reflexive thematic analysis from Braun & Clark. Result: Four themes got developed with help from sub-themes. The themes were: “Hands-on Disaster Response”, “Challenges in Disaster Management”, “Emotional Resilience and Professional Dedication” and “Psychological and Emotional Struggle”. Conclusion: Positive and negative experiences emerged from the study results. Previous experiences have led to the development of working methods and necessary preparations. Nurses' work was dedicated despite emotional impact, shortage of materials and personnel along with unsafe environments. Key Words: Complex Humanitarian Emergency, Disasters, Disaster Nursing, Nurse, Sri LankaBakgrund: Sri Lanka har en historik av ett nästan 30-årigt inbördeskrig och tidigare ekonomisk kollaps. Dess utsatta geografiska läge gör landet sårbart för naturkatastrofer såsom översvämningar och cykloner, vilket inte minst visade sig under tsunamin 2004. Detta har resulterat i åtskilliga katastrofsituationer med många skadade och ökad belastning för sjukvården. Sjuksköterollen ställs under dessa situationer på sin spets, och möjligheten till omvårdnad blir påverkad. Syfte: Syftet var att undersöka sjuksköterskors erfarenheter av att vårda människor i ett katastrofdrabbat område i Sri Lanka. Metod: En kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats genomfördes. Tre sjuksköterskor intervjuades med semi-strukturerad intervjumetod. Intervjuerna analyserades med reflexiv tematisk analys beskriven av Braun och Clark. Resultat: Fyra teman utvecklades med hjälp av underliggande sub-teman. De teman som togs fram var “Hands-on Disaster Response”, “Challenges in Disaster Management”, “Emotional Resilience and Professional Dedication” och “Psychological and Emotional Struggle”. Slutsats: Positiva och negativa upplevelser inom praktiska, teoretiska och emotionella delar av omvårdnadsarbete i katastrofer framkom av studiens resultat. Tidigare upplevelser har lett till utvecklingen av arbetsmetoder och nödvändiga förberedelser specifika för katastrofsituationer. Sjuksköterskornas omvårdnadsarbete var dedikerat trots emotionell påverkan, brist på material och personal samt osäkra miljöer. Nyckelord: Katastrofer, Katastrof Omvårdnad, Komplex Humanitär Nödsituation, Sjuksköterska, Sri Lanka.Minor Field Studies (MFS
Nurses´experiences of patient direct care with aerosol transition disease : An interview study
No full textBakgrund: Aerosoler finns i luften som partiklar, fint fördelat i gasform. De kan finnas i luften under en längre tid i kärnor och kan spridas från luftvägar, såromläggningar, via vatten eller omvårdnadsmoment som är aerosolbildande. Sjuksköterskan har ett smittförebyggande arbete samt ett arbetsledande ansvar för omvårdnaden inom slutenvården. Den patientnära omvårdnaden är central i sjuksköterskans arbete. Arbetsmiljön för sjuksköterskan påverkas av ledarskap, bemanning och resurser. Omvårdnadsprocessen och interaktionen mellan sjuksköterska och patient påverkar den patientnära omvårdnaden. Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur sjuksköterskor inom slutenvården på infektionsavdelningar upplever patientnära omvårdnad med patienter som har aerosolsmitta. Metod: Kvalitativ intervjustudie med en kvalitativ innehållsanalys. Sex sjuksköterskor intervjuades. Resultat: Det framkom en professionell trygghet samtidigt som deltagarna kände rädsla och utsatthet. En osäkerhet gällande exponering, samt angående tillräcklig skyddsutrustning, det fanns också en känsla av stress. Riskhanteringen påverkade den patientnära och psykosociala omvårdnaden. Fyra huvudkategorier identifierades: fysiska och psykiska reaktioner, utsatthet och osäkerhet vid smittsam vård, professionell trygghet och riskhantering och etiska och psykosociala påfrestningar. Slutsats: Professionell trygghet hindrade inte deltagarnas känslor av rädsla, stress och utsatthet i det patientnära omvårdnadsarbetet. Studien belyser vikten av låg arbetsbelastning och utbildning kring aerosolsmitta för sjuksköterskor.Background: Aerosols are present in the air as particles finely dispersed in gaseous form. These particles can remain airborne for an extended period as nuclei. They can be transmitted from the respiratory tract, wound dressings, via water, or during aerosol-generating caregiving activities. Nurses play a crucial role in preventing infections and hold managerial responsibilities in inpatient care. Delivering patient-centered care is central to a nurse's duties. The work environment for nurses is influenced by leadership, staffing levels and resources. The nursing process and the interaction between nurses and patients play a vital role in patient-centered care. Aim: The aim of the study was to describe how nurses in inpatient care on infectious disease wards experience close-to-patient care with patients who have aerosol infection. Method: Qualitative interviews with a qualitative content analysis. Six nurses were interviewed. Results: A sense of professional security emerged while participants felt fear and vulnerability. An uncertainty regarding exposure and protection at the same time a sense of stress. Risk management affected direct patient and psychosocial care. Four main categories were identified: physical and psychological reactions, vulnerability and uncertainty in infectious care, professional security and risk management, and ethical and psychosocial pressures. Conclusion: Professional security did not prevent participants' feelings of fear, stress, and vulnerability in the patient's direct care. The study highlights the importance of low workload and education about aerosol transmission for nurses
Survivors of Torture : A Qualitative Literature Review About Migrant Torture Survivors’ Experiences Within the Health Care System
No full textBakgrund: Tortyr kan orsaka komplexa och långvariga hälsokonsekvenser och enligt internationella konventioner är varje stat skyldig att erbjuda rehabilitering till tortyröverlevare. För sjuksköterskan innebär detta ett ansvar att tillhandahålla evidensbaserad och personcentrerad vård. Trots framtagna riktlinjer visar forskning brister i identifiering och anpassning av vårdinsatser för denna patientgrupp. Detta understryker behovet av ökad kunskap och kompetens bland hälso- och sjukvårdspersonal samt behovet att synliggöra tortyröverlevare inom vården. Syfte: Syftet med studien är att belysa migrerade tortyröverlevares upplevelse inom hälso- och sjukvården. Metod: En allmän litteraturöversikt med en kvalitativ ansats, bestående av sex orginalartiklar analyserades genom tematisk analys. Resultat: Tre huvudteman och åtta subteman identifierades: Vårdupplevelsen som en spegling av tidigare tortyr med två subteman, Sårbarhet i vårdmötet med två subteman, Förutsättningar för trygg och individanpassad vård med fyra subteman. Slutsats: Tortyröverlevare upplever att de förbises av sjukvårdvårdpersonal, vårdpersonalens brist på erkännande och förståelse för deras tortyrupplevelser leder till ytterligare traumatisering och försvårar återhämtningsprocessen för denna patientgrupp. Ett traumamedvetet förhållningssätt samt kunskap om tortyr och dess konsekvenser är avgörande. Framtida forskning bör fokusera på sjuksköterskans roll i identifiering av tortyröverlevare samt vilka hinder och stödbehov som finns i detta arbete. För att få en bättre förståelse för tortyröverlevare vårdbehov behövs även fler studier som utforskar tortyröverlevares erfarenhet inom hälso- och sjukvården.Background: Torture can cause long-term and complex health consequences. According to international conventions, each state is responsible for providing resources for rehabilitation for torture survivors, for nurses this means ensuring evidence-based and person-centered care. Despite established guidelines, studies show shortcomings in identifying survivors and adapting care interventions. This highlights the need for increased knowledge and competence among healthcare professionals, as well as the importance of recognizing and addressing the needs of torture survivors. Aim: To describe migrant torture survivors' experience within the healthcare system. Method: A litterateur study based on six qualitative articles were analyzed using thematic analysis. Results: Three themes and 8 sub-themes emerged: The care experience as a reflection of previous torture including two sub-themes, Vulnerability in the care encounter including two sub-themes, Prerequisites for safe and individualized care including four sub-themes. Conclusion: Torture survivors reported feeling neglected by healthcare personnel. A lack of acknowledgment and understanding of their torture experiences could lead to further trauma and hinder the recovery for this patient group. A trauma-informed approach, along with knowledge about torture and its effects is essential. Future research should explore the nurse’s role in identifying survivors, the barriers they face and the support they need. To improve care for torture survivors, more research is required that highlights their experience within the health care context
Nurses’ experiences of caring for elderly persons at the end-of-life : A literature review
No full textBakgrund: En åldrande befolkning är en framtida hälsoutmaning. Patient-och närståendeupplevelser visar att sjuksköterskor står inför etiska utmaningar vilket riskerar att medföra otillräcklig palliativ vård. I livets slutskede är personcentrerad vård en förutsättning för god omvårdnad. Syfte: Studiens syfte var att beskriva sjuksköterskans erfarenheter av att vårda äldre personer i livets slutskede. Metod: En allmän litteraturöversikt med kvalitativ ansats, omfattade åtta artiklar baserade på Polit och Becks niostegsmodell. Den erhållna datan analyserades genom en tematisk analys i enlighet med Braun och Clarke. Resultat: Tre teman framträder ur resultatet: Att bära livet mot döden, Omvårdnad i motvind och Att upprätthålla kvalitet under press och förändring. Det första temat är indelat i två underteman: Att låta livet styra döden och Samtalet som bär vården. Det andra temat som genereras: När systemet sliter och När rätt känns fel. Det tredje temat tillämpas: Att bära sig själv för att bära andra och Verktyg som formar vårdens kvalitet. Slutsats: Sjuksköterskor uppnår personcentrerad vård när patientberättelsen beaktas. Brister i arbetsmiljön präglar sjuksköterskors omvårdnadsarbete. Ytterligare forskning behövs för att uppnå god omvårdnad i livets slutskede för äldre personer. Background: An aging population is a future health challenge. Patient-and family experiences show that nurses face ethical challenges in end-of-life care, risking inadequate palliative care. In end-of-life, person-centered care is key to quality care. Purpose: The purpose of the study is to describe nurses' experiences of caring for older people in end-of-life. Method: A general literature review with a qualitative approach, comprising eight articles based on the Polit and Beck nine-step model. The data obtained was analyzed through a thematic analysis in accordance with Braun & Clarke. Results: Three themes emerge from the results: Carrying life to guide death, Nursing in headwinds and Maintaining quality under pressure and change. The first theme is divided into two subthemes: Letting life guide death and Conversation that carries the care. The second theme generated: When the system is struggling and When right feels wrong. The third theme is applied: Carrying oneself to guide others and Tools that shape the quality of care. Conclusion: Nurses achieve person-centered care when the patient's story is considered. Deficiencies in the work environment characterize nurses' nursing work. Further research is needed to achieve standardized nursing care in end-of-life for the elderly.
Self-care in Type 2 Diabetes : Patients’ Experiences of Barriers
No full textBackground: Type 2 diabetes is a chronic disease with high global prevalence. Treatment often begins with lifestyle changes, such as diet and physical activity, and is supplemented with medication if necessary. Patients must actively participate in their own care, but many find it difficult to maintain this in the long term. Nurses are responsible for supporting and promoting patients‘self-care through individualised support that takes into account patients’ needs, resources and experiences. Aim: The aim is to describe the challenges that patients with type 2 diabetes experience in their self-care. Method: The method is based on a general literature review of ten qualitative articles published between 2020 and 2025. The process is based on the nine-step model described by Polit and Beck. Braun and Clarke's six-step model for thematic analysis was applied for data analysis. Results: The analysis identifies three themes: Living in uncertainty – when knowledge does not become understanding, between desire and reality – self-care in the shadow of financial constraints and the absence of support – when loneliness becomes a barrier to disease management. Conclusion: Self-care in type 2 diabetes is influenced by several intertwined factors such as knowledge, support and social conditions. The study shows the importance of nurses ‘individualized and empathetic support in strengthening patients’ opportunities for independence and quality of life. Keywords: Self-care, patients' experiences, type 2 diabetes, challenges
Success factors for safe care linked to intrahospital transport of critical care patients. : A structured literature review
No full textBakgrund: Inom intensivvården vårdas patienter med intensivvårdsbehov och det är ofta nödvändigtmed intrahospitala transporter för att diagnostisera tillstånd och utvärdera behandling. Dock ärintrahospitala transporter ett risktagande som inverkar på patientsäkerheten och kan ge upphov tillvårdrelaterade skador. Syfte: Att belysa framgångsfaktorer i samband med intrahospitala transporter av patienter medintensivvårdsbehov för att skapa en säker vård. Metod: Studien är en strukturerad litteraturstudie med konvergent integrativ metod. I sin helhetinkluderades 12 artiklar som analyserades med tematisk syntes.Resultat: Det framställdes sju analytiska teman. De identifierade teman är baserade påframgångsfaktorer kopplade till en minskning av patient, system och personalrelaterade avvikelser. Slutsats: Intensivvårdspatienter är en skör patientgrupp i behov av säker vård. Att belysaframgångsfaktorer för färre avvikelser vid intrahospitala transporter kan generera en medvetenhetoch kunskap hos intensivvårdssjuksköterskan, och därmed möjlighet att främja patientsäkerheten
Hur patienter med smittsamma sjukdomar erfar isoleringsvård på sjukhus : En litteraturstudie
No full textBakgrund: Smittsamma sjukdomar är en vanlig orsak till att vårdas i isolering på sjukhus. Tidigare forskning visar att isoleringsvård kan leda till negativa konsekvenser för patienten. Upplevelsen av hälsa har dessutom visat sig sammanlänkad med vår miljö. Syfte: Att sammanställa och granska kvalitativ forskning om patienters erfarenheter av att vårdas i isolering på sjukhus på grund av smittsam sjukdom. Metod: En kvalitativ litteraturstudie med induktiv ansats där 16 studier inkluderades. En tematisk analys enligt Braun och Clarke (2006) genomfördes. Resultat: Två huvudteman och åtta subteman identifierades. Första huvudtemat definierades som negativa erfarenheter av att vara isolerad och genererade fyra subteman: att känna sig inlåst, att känna sig utpekad, att vara begränsad av den fysiska miljön och att uppleva ensamhet. Andra huvudtemat definierades som vårdmiljöns positiva aspekter och genererade fyra subteman: att värdesätta den personliga sfären, att uppskatta omvårdnaden i isolering, att skapa en meningsfull tillvaro och att uppleva stöttning genom sociala kontakter. Slutsatser: Patienterna hade både negativa och positiva erfarenheter. De negativa erfarenheterna dominerades av känslor av ensamhet och utsatthet, och isoleringsvården påverkade många patienters hälsa negativt och resulterade i ett lidande. Patienter som vårdas i isolering har ofta ett extra stort behov av psykosocialt stöd och dess vårdmiljöer bör utformas så de är hälsofrämjande.Background: Communicable diseases are a common reason for being in hospital isolation. Previous research shows that isolation care can lead to negative consequences for the patient. Furthermore, the health experience has been shown to be linked to our environment. Aim: To compile and review qualitative research on patients' experiences of being cared for in isolation in hospital due to communicable disease. Method: A qualitative literature review with an inductive approach, where 16 studies were included. A thematic analysis according to Braun and Clarke (2006) was conducted. Results: Two main themes and eight subthemes were identified. The first main theme was defined as negative experiences of being isolated and generated four subthemes: feeling locked in, feeling singled out, being limited by the physical environment and experiencing loneliness. The second main theme was defined as positive aspects of the care environment and generated four subthemes: valuing the personal sphere, appreciating care in isolation, creating a meaningful existence and experiencing support through social contacts. Conclusions: The patients had both negative and positive experiences. The negative experiences were dominated by feelings of loneliness and vulnerability, and isolation care negatively affected the health of many patients and resulted in suffering. Patients cared for in isolation often have extra need for psychosocial support and their care environments should be designed to be health-promoting.