Publikationer från Röda Korsets Högskola
Not a member yet
1218 research outputs found
Sort by
When a child is ill with cancer and receives palliative care : A general literature study based on parent's experiences
No full textBakgrund: Barn med obotlig cancer mottar oftast palliativ vård. Pediatrisk palliativ vård syftar till att förbättra livskvaliteten hos barnet och föräldrarna. Föräldrarna har en skyldighet att vara delaktiga i barnets vård samt att vara barnets företrädare inom vården. Sjuksköterskan har en central roll i den pediatriska palliativa vården då hon arbetar nära familjen. Syfte: Att beskriva föräldrars erfarenheter av att ha ett barn som vårdas palliativt till följd av cancer. Metod: En kvalitativ litteraturstudie med induktiv ansats. Författarna har använt sig av Polit och Becks niostegsmodell för utformningen av studiedesignen. Resultat: Analysen resulterade i tre teman och fyra subteman. Föräldrarnas känslomässiga utmaningar med subteman, inre konflikter och känsla av maktlöshet. Betydelsen av en trygg vårdmiljö, med subteman, föräldrarnas behov av delaktighet och stöd i barnets vård och den fysiska miljöns påverkan. Det tredje temat var tilltron till en högre makt. Slutsatser: Föräldrarnas delaktighet är av stor vikt och det finns ett flertal hinder för implementering av familjecentrerad vård. Ytterligare forskning inom området bör innefatta en undersökning av vårdpersonalens attityder och kunskap kring familjecentrerad vård samt den ojämlika tillgången till såväl pediatrisk palliativ vård som familjecentrerad vård.Background: Children with incurable cancer typically receive palliative care, aiming to improve the quality of life for both the child and the parents. Parents are responsible for being actively involved in the child's care and acting as the child's representatives in healthcare settings. Nurses play a central role in the pediatric palliative care as she works closely with the family. Aim: To describe parents experiences of having a child receiving palliative care due to cancer. Method: A qualitative literature study with an inductive approach, using Polit and Beck's nine-step model for study design. Results: Three themes emerged from the analysis. The emotional challenges of parents with the subthemes, inner conflicts and feelings of powerlessness. The importance of a safe care environment, with the subthemes, parents' need for involvement and support in the child's care and the impact of the physical environment. The third theme was faith in a higher power. Conclusions: Parental involvement is crucial, but there are several barriers to implementing family-centered care. Further research should focus on healthcare professionals' attitudes and knowledge regarding family-centered care, as well as addressing the unequal access to both pediatric palliative care and family-centered care
Caring under fire : The civil and military nurses’ experiences of working during armed conflict
No full textBakgrund: I en värld som ständigt präglas av väpnade konflikter kommer sjuksköterskans närvaro alltid att behövas. Sjuksköterskans främsta uppgift är att rädda liv och lindra lidande, en uppgift som innebär extra utmaningar när humanitära rätten inte upprätthålls. Omvårdnad är en central del i sjuksköterskans arbete och i krigets kontext måste man vara beredd på allt. Syfte: Syftet med denna studie är att belysa civila och militära sjuksköterskors upplevelse av att arbeta under väpnad konflikt. Metod: En allmän litteraturstudie med kvalitativ ansats. 9 artiklar analyserades i en tematisk analys. Resultat: Tre teman identifierades; Förberedelse, utmaningar och personlig utveckling. Sjuksköterskor ställs inför utmaningar och bevittnar scener som inte går att föreställa sig om de aldrig arbetat under en väpnad konflikt. Förberedelse, kliniska kompetenser samt förmågan att anpassa sig anses vara några av de viktigaste förutsättningarna för en fungerande vård. Slutsats: Med adekvat utbildning, relevanta erfarenheter och att ta del av andras berättelser från liknande situationer ges möjligheten att på bästa sätt förbereda sig. Mycket flexibilitet och ett gott samarbete ger också bästa förutsättningarna för att hantera uppgiften. Uppgiften anses utmanande och krävande men genererar också personlig utveckling.Background: In a world constantly affected by armed conflicts, the presence of nurses will always be essential. The primary duty of the nurse is to save lives and alleviate suffering, a task that becomes particularly challenging when humanitarian law is not upheld. Nursing care is a central aspect of the nurse´s work, and within the context of war, one must be prepared to face any situation and act under extreme conditions. Aim: The aim of this study is to highlight the experiences of civilian and military nurses working in armed conflict settings. Method: An integrative literature review with a qualitative approach was conducted. Nine scientific articles were analyzed using thematic analysis. Results: Three main themes were identified: preparation, challenges, and personal development. Nurses working in armed conflicts face extreme situations and witness events that are difficult to imagine for those who have never worked in such environments. Preparation, clinical competence, and the ability to adapt quickly were found to be crucial prerequisites for providing effective and safe care. Conclusion: With adequate education, relevant experience, and the opportunity to learn from others´ stories from similar situations, nurses can prepare themselves in the best possible way for work in conflict zones. Flexibility, teamwork, and strong professional commitment are key factors in managing the challenges that arise. Although the work is described as demanding and emotionally taxing, it also contributes to significant personal and professional growth
Nurses’ experiences of meeting women exposed to violence : A general literature review
No full textBakgrund: Våld i nära relation som drabbar kvinnor är ett stort samhällsproblem världen över. Våldet förekom i olika former, både fysiska, psykiska, sexuella, sociala och ekonomiska. Bristande kunskap och riktlinjer hos sjuksköterskor var en del av problemet. Kunskap om sjuksköterskors erfarenheter möjliggjorde förbättrad omvårdnad för dessa kvinnor. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att möta våldsutsatta kvinnor. Metod: Studien genomfördes som en allmän litteraturöversikt med kvalitativ design som omfattade 10 vetenskapliga artiklar från databaserna PubMed och CINAHL. Dataanalysen grundar sig på Braun och Clarkes metod från 2006 med tillägg från 2019 och 2021 för reflexiva tematiska analyser. Resultat: Analysen har genererats fram tre huvudteman. Mellan ambition och begränsning, Att göra våldet synligt i ett tyst rum samt Att bära mötets känslor. Utifrån dessa identifierades åtta subteman. Slutsats: Sjuksköterskor upplever svårigheter med att identifiera våld i nära relation, speciellt när tydliga tecken på våldsutsatthet saknas. På grund av avsaknaden av utbildning för att professionellt kunna ställa frågor kring ämnet är det svårare att vårda de våldsutsatta kvinnorna. Det gör att känslor av maktlöshet och tvivel på egna professionella förmågor uppstår.Background: Intimate partner violence affecting women is a major social problem worldwide. Different forms of violence exist but physical violence is mostly recognized. Lack of knowledge and guidelines among nurses was a part of the problem. Knowledge about nurses' experiences enabled better nursing care for these women. Purpose: The purpose of this study was to describe nurses'experience meeting women exposed to intimate partner violence. Method: The study was conducted as a general literature review with a qualitative design that included 10 scientific articles from the PubMed and CINAHL databases. The data analysis is based on Braun and Clarke's method from 2006 with additions from 2019 and 2021 for reflexive thematic analyses. Results: The analysis generated three main themes. Between ambition and limitation, Making violence visible in a quiet room, Carrying the emotions of the meeting. These themes generated eight subthemes. Conclusion: The nurses experience difficulties in identifying domestic violence, especially in absence of clear signs. Due to the lack of training to professionally address the topic, it is more difficult to care for abused women. This led to feelings of powerlessness and doubts about their own professional abilities
Parents’ experiences of care for children with newly diagnosed type 1 diabetes : A literature review
No full textBakgrund: När ett barn insjuknar i nydebuterad typ 1-diabetes mellitus (T1DM) påverkas hela familjens vardag. Föräldrar ställs inför ett omfattande ansvar för barnets dagliga omvårdnad och behöver på kort tid tillägna sig kunskap om behandling och egenvård. Syfte: Syftet med studien var att beskriva föräldrars erfarenheter av omvårdnaden vid barns nydebuterade T1DM. Metod: Studien genomfördes som en kvalitativ litteraturöversikt. Systematiska databassökningar utfördes i Pub Med och CINAHL. Tio kvalitativa originalstudier inkluderades och analyserades med kvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman. Resultat: Analysen resulterade i två kategorier: Trygghet och stöd i vården samt Att hantera den nya livssituationen. Föräldrar beskrev den initiala fasen efter diagnos som psykiskt påfrestande, med ett stort behov av information och emotionellt stöd. Sjuksköterskans bemötande, tillgänglighet och pedagogiska insatser hade stor betydelse för föräldrars upplevelse av trygghet och delaktighet. Vidare framkom att föräldrar successivt utvecklade strategier, rutiner och ökad egenvårdskompetens för att hantera barnets behandling i hemmiljö. Slutsats: Resultatet visar att familjecentrerad omvårdnad och en tillitsfull vårdrelation är centrala för att stödja föräldrar vid barns nydebuterade T1DM. Det finns behov av fortsatt forskning om hur långsiktigt stöd till föräldrar kan organiseras över tid.
Patient experience of pain after total knee arthroplasty : A general literature study
No full textBakgrund: Total knäartroplastik är en vanlig behandling vid artros för att lindra smärta och återställa funktion. Den postoperativa perioden är av stor betydelse för patientens återhämtning och välbefinnande. Sjuksköterskan har en central roll i att stödja patienten i denna process, vilket kräver förståelse för patientens subjektiva upplevelse. Syfte: Syftet var att beskriva patienters upplevelser av smärta efter total knäartroplastik. Metod: En allmän litteraturstudie med kvalitativ ansats genomfördes. Tio vetenskapliga artiklar inkluderades och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Två kategorier och fyra subkategorier identifierades: Den första kategorin, Återhämtningens balansgång omfattade subkategorierna, Hinder i återhämtningen och Framgång i återhämtningen. Den andra kategorin, En tillvaro på smärtans villkor, inkluderade subkategorierna, Begränsningar i vardagen samt Känslomässiga påfrestningar. Slutsats: Smärtan efter knäplastik är en komplex upplevelse som omfattar mer än fysisk sensation. Gapet mellan förväntan och verklighet skapar ett lidande som kräver personcentrerad omvårdnad. Sjuksköterskan har en central roll i att validera patientens upplevelse och ge stöd för att hanter
Nurses’ experiences of caring for stroke patients during the rehabilitation phase : A literature review
No full textBakgrund: Stroke är en ledande orsak till död och funktionshinder. Beroende på lokalisationen och omfattningen av skadan kan personen förvänta nedsatthet i motoriska, sensoriska och kognitiva funktioner. Vid insjuknande av stroke påbörjas rehabilitering tidigt och ska ske så fort det upplevs behov hos patienten. Sjuksköterskors engagemang kan bidra till att främja den fysiska men också den psykiska hälsan hos patienter. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att utforska sjuksköterskors upplevelser av att stödja strokepatienter under rehabiliteringsfasen. Metod: En allmän litteraturstudie genomfördes i enlighet med Polit & Becks niostegsmodell. Med stöd av Graneheim & Lundman genomfördes innehållsanalysen. Sju originalartiklar ingick i resultatet som söktes fram i databaserna Cumulative Index of Nursing and Allied Health [CINAHL] och Public Medline [PubMed]. Resultat: Två huvudkategorier identifierades: främja livskvalitén och meningsfullhet och hinder. Slutsats: Sjuksköterskor främjar livskvalitet vid omvårdnaden av stroke drabbade patienter genom personcentread vård, samarbete och stöd till självständighet. Trots utmaningar och hinder är deras helhetssyn och individanpassning avgörande för en framgångsrik rehabilitering. Vidare forskning behövs kring bättre arbetsvillkor för sjuksköterskor i syfte att underlätta deras omvårdnadsarbete samt utveckla vårdkvalitén för dessa patienter. Nyckelord: Rehabilitering, sjuksköterskor, stroke, upplevelserBackground: Stroke is a leading cause of death and disability. Depending on the location and extent of the damage, the person can expect impairment in motor, sensory and cognitive functions. In the event of a stroke, rehabilitation begins early and must take place as soon as the patient feels the need. Nurse’s commitment can contribute of promoting the physical but also the mental health of patients. Aim: The purpose of this literature study was to explore nurses’ experiences of supporting stroke patients during the rehabilitation phase. Method: A general literature study was carried out in analogy with Polit & Beck’s nine-step model. With the support of Graneheim & Lundman the content analysis was carried out. Seven original articles were included in the results that were searched in the databases Cumulative Index of Nursing and Allied Health [CINAHL] och Public Medline [PubMed]. Results: categories were identified: promote the quality of life and meaningfulness and obstacle. Conclusions: Nurses promote quality of life in the care of strokepatients through person-centered care, collaboration, and support for independence. Despite challenges and obstacles, their overall view and individual adaptation are crucial for a successful rehabilitation. Keyword: Experiences, nurses, rehabilitation, strok
Nurses’ Experiences of Play in the Nursing Care of Children : A Literature Review
No full textBakgrund: Gemensamt för barn som vårdas på sjukhus är den ovisshet och främmande sjukhusmiljö som ofta upplevs skrämmande. Inom barnsjukvården har lek implementerats i omvårdnaden och visat effektiva fördelar för att minska stress och öka tryggheten hos barnen i sjukhusmiljön. Sjuksköterskor har ett centralt ansvar i omvårdnaden av barn och kan använda lek som ett verktyg för att främja helhetssyn och förståelse för barnets behov.Syfte: Beskriva sjuksköterskors erfarenheter av lek som ett komplement i omvårdnaden av barn. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats, där analysen genomförts med hjälp av innehållsanalys.Resultat: Fyra subkategorier identifierades: Att skapa en vårdrelation genom lek, att hantera organisatoriska faktorer vid implementering av lek, att genom lek ge barnet möjlighet att ”vara barn”, att involvera barnet i vårdsituationen genom lek. Ur subkategorierna framkom två kategorier: Lek som komplement i vårdrelationen, en känsla av att skapa delaktighet genom lek.Slutsats: Leken har en stor betydelse i sjuksköterskors arbete som ett värdefullt verktyg. Däremot visar brist på resurser en begränsad användning av leken. Studien understryker behovet av vidare forskning för att utöka kunskapen inom lek och utveckla omvårdnaden för barn vilket i sin tur kan förbättra vårdmiljön.Background: Common to children cared for in hospitals is the uncertainty and unfamiliarity of the hospital environment, which is often perceived as frightening. In paediatric healthcare, play has been implemented in nursing care and shown to be effective in reducing stress and increasing the safety of children in hospital environment. Nurses have a central responsibility in the care of children and can use play as a tool to promote a holistic view and understanding of the child´s needs.Aim: To describe nurses’ experiences of play as a complement to the care of children.Method: A literature study with a qualitative approach, where the analysis was carried out using content analysis.Results: Four subcategories were identified: Creating a care relationship through play, managing organizational factors when implementing play, giving the child opportunity to “be a child” through play, involving the child in the care situation through play. From the subcategories, two categories emerged: Play as a complement to the care relationship, a sense of creating participation though play.Conclusion: Play is of great importance in the work of nurses as a valuable tool. However, lack of resources shows a limited use of play. The study emphasizes the need for further research to expand knowledge in play and develop nursing for children, which in turn can improve the care environment.
Nurses' experiences of providing care and meeting patients at the end of life : A general literature review
No full textBakgrund: Vård i livets slutskede innebär att fokus flyttas från botande behandling till lindring av lidande och bevarande av värdighet. De flesta patienter vårdas på sjukhus där palliativ kompetens ofta är begränsad vilket ställer höga krav på sjuksköterskans kompetens i att lindra symtom, kommunicera med patienter och närstående samt att hantera etiska och emotionella utmaningar. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda och möta patienter i livets slutskede. Metod: Allmän litteraturstudie med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Två kategorier och fyra subkategorier identifierades. Kategorier: Hinder och maktlöshet i palliativt omvårdnadsarbete och helhet och relation som grund för värdig palliativ vård. Subkategorier: att arbeta mot organisatoriska hinder, att känna maktlöshet inom professionen, att lindra lidande ur ett helhetsperspektiv samt kommunikation och delaktighet som grund för värdighet och trygghet. Slutsats: Brist på personal och resurser försvårar personcentrerad vård och kan leda till känslomässig påverkan. Samtidigt visar resultatet att sjuksköterskans arbete med symtomlindring, god kommunikation och trygghetsskapande är av stor betydelse för patient och närstående. För att förbättra vårdens standard behövs det bättre bemanning, tydliga riktlinjer och stöd genom reflektion och handledning. Sjuksköterskeutbildningen bör också innehålla mer förberedelser inför de utmaningar som kan uppstå vid vård i livets slutskede. Nyckelord: Sjuksköterskor, erfarenheter, livets slutskede, kommunikation, omvårdnad. Background: End-of-life care involves shifting the focus from curative treatment to alleviating suffering and preserving dignity. Most patients are cared for in hospitals where palliative care expertise is often limited, placing high demands on the nurse's skills in alleviating symptoms, communicating with patients and their families, and managing ethical and emotional challenges. Aim: To describe nurses' experiences of caring for and meeting patients in the end-of-life. Method: General literature review with qualitative analysis. Results: Two categories and four subcategories were identified. Categories: Obstacles and powerlessness in palliative care work and wholeness and relationship as a basis for dignified palliative care. Subcategories: to work against organizational obstacles, to feel powerless within the profession, to alleviate suffering from a holistic perspective, and communication and participation as a basis for dignity and security. Conclusion: Lack of staff and resources makes person-centred care more difficult and can lead to emotional distress. At the same time, the results show that the nurse's work with symptom relief, good communication and creating security is of great importance for patients and their loved ones. To improve the standard of care, better staffing, clear guidelines and support through reflection and supervision are needed. Nursing education should also include more preparation for the challenges that may arise in end-of-life care. Keywords: Nurses, experiences, end of life, communication, care
The experience of nurses’ support and communication amongwomen with breast cancer : A general literatur review
No full textBakgrund: Tidigare forskning visar att bröstcancer är den vanligaste cancersjukdomen bland kvinnor och globalt den mest diagnostiserade cancerformen. Sjukdomen medför fysiska och psykiska påfrestningar såsom oro, rädsla och ensamhet. Sjuksköterskor har därmed en central roll i att genomstöd och god kommunikation främja trygghet i vårdmötet. Syftet med studien var att beskriva upplevelsen av sjuksköterskans stöd och kommunikation blandkvinnor med bröstcancer. Metod: En allmän litteraturstudie genomfördes enligt Polit och Becks nio-stegsmodell. Tio kvantitativa originalartiklarna inkluderades och analyserades med kvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim & Lundman. Resultat: Tre kategorier identifierades med tillhörande subkategorier, Relationell stabilitet, som beskrev upplevelsen av trygghet genom uppföljning och medvetenhet av kvinnornas behov, Empati, som innefattade att bli sedd och uppleva närvaro samt främja hopp och framtidstro; och förberedelse och vägledning, som omfattade behovet av förberedelse och personcentrerad information. Slutsats: En meningsfull vårdupplevelse för personer med bröstcancer förutsätter att sjuksköterskor förenar kontinuitet, empati och individualiserad information. Genom tydlig vägledning och närvarandevid praktiska och emotionella behov kan sjuksköterskan minska oro och osäkerhet, samtidigt som hopp, delaktighet och välbefinnande främjas. Vidare forskning inom detta ämne är behövligt för utvecklingen av en personcentrerad vård men även för sjuksköterskans kommunikativa kompetenser
Nurses' experiences of meeting women exposed toviolence in primary and emergency care : A general literature review
No full textBakgrund: Våld i nära relationer är ett stort globalt folkhälsoproblem och en kränkning av mänskliga rättigheter som drabbar kvinnor i alla åldrar och bakgrunder. Våldet kan vara fysiskt, psykiskt, sexuellt eller ekonomiskt och grundas ofta i makt, normer, kontroll och beroende inom relationen. Syftet: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att möta våldsutsatta kvinnor inom primär- och akutsjukvård. Metod: Studien är en allmän litteraturstudie baserad på systematiska sökningar i databaserna CINAHL och PubMed, det insamlade materialet analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Två kategorier och fyra subkategorier identifierades. Kategorier: tillit som grund för ett tryggt vårdande möte och Helhetssyn som förhållningsätt och professionellt perspektiv. Subkategorier: Att skapa en trygg vårdrelation, att skapa ett gott möte, att utveckla kompetens och att hantera utmaningar. En trygg och empatisk vårdrelation främjar kvinnors öppenhet, medan tidsbrist, bristande utbildning och organisatoriskt stöd försvårar sjuksköterskans arbete med att möta och stödja våldsutsatta kvinnor. Slutsats: För att stärka sjuksköterskans förutsättningar krävs kontinuerlig kompetensutveckling, tydliga riktlinjer och organisatoriskt stöd som främjar trygghet, reflektion och samverkan i mötet med våldsutsatta kvinnor. Nyckelord: Akutsjukvård, erfarenhet, kvinna, primär vård, sjuksköterskor, sjukvård, våld i nära relation. Background: Intimate partner violence is a major global public health problem and a violation of human rights that affects women of all ages and backgrounds. The violence can be physical, psychological, sexual, or economic and is often rooted in power, social norms, control, and dependency within the relationship. Purpose: To describe nurses’ experiences of meeting women exposed to violence in primary andemergency care. Method: The study is a general literature review based on systematic searches in the databases CINAHL and PubMed. The collected material was analyzed using qualitative content analysis. Results: Two categories and four subcategories were identified. Categories: trust as a basis for a safe caring encounter and Holistic approach as an approach and professional perspective. Subcategories: Creating a safe caring relationship, creating a good encounter, developing competence and managing challenges. A safe and empathetic caring relationship promotes women's openness, while lack of time, lack of training and organizational support make it difficult for nurses to meet and support women who are victims of violence. Conclusion: In order to strengthen nurses' capabilities, continuous professional development, clearguidelines, and organizational support are required to promote safety, reflection, and collaborationwhen encountering women who have been subjected to violence