Publikationer från Röda Korsets Högskola
Not a member yet
1218 research outputs found
Sort by
Nurses' experiences of providing care for palliative patients at the end of life
No full textBakgrund: Sjuksköterskor har en central komplex roll inom pallativ vården, där de möter både fysiska och emotionella utmaningar. Deras arbete fokuserar på att förbättra livskvalitet för patienter med livshotande sjukdomar genom säker kommunkation, kunskap och förståelse för både patientens och deras anhörigas behov. Ändemål: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att ge vård till pallativa patienter i livets slutskede. Metod: En generell litteraturstudie baserad på en kvalitativ och sysmatisk metod, där vetenskapliga artiklar valdes ut. Artiklarna söktes i två databaser. CINAHL och PubMed, och analysen genomfördes med hjälp av tematisk innehållsanalys. Resultat: Tre teman presenterades. Det första var " Att sjuksköterskor saknar kunskap och tid". Den andra temat var " Kommunikationens betydelse för patienter och anhöriga". Det tredje temat var "Att sjuksköterskor upplever stolthet och hjälplöshet i patientvården ". Slutsats: Litteraturstudien belyser sjuksköterskors erfarenheter av pallativ vård, där brist på tid och erfarenhet påverkade vårdkvalitet. Sjuksköterskor betonade vikten av en holistisk vård som täcker patientens fysiska, pskologiska , sociala och andliga behov. Utbildning och bättre kommunikation med anhöriga ökade tryggheten och självförtroendent i arbetet. Nyckelord: Erfarenhet, Kvalitativt tillvägagångssätt, Palliativa vård, Sjuksköterskor
“With children I can’t trust my judgement.” : A qualitative interview study regarding the care of children in a general intensive care unit
No full textBakgrund: Sveriges barnsjukvård har genomgått en stor utveckling under det senaste seklet och idag är barnintensivvården en av de specialiteter som vårdar kritiskt sjuka barn. De som inte får plats eller är i behov av den vårdnivån vårdas på de allmänna intensivvårdsavdelningarna. Att vårda kritiskt sjuka barn är krävande samt omfattande för de sjuksköterskor som gör det men det finns mycket lite forskning som berättar vad intensivvårdssjuksköterskor på de allmänna intensivvårdsavdelningarna känner inför det. Syfte: Att beskriva intensivvårdssjuksköterskors upplevelser av att vårda barn på en allmän intensivvårdsavdelning. Metod: En kvalitativ empirisk studie med induktiv ansats genomfördes på ett storsjukhus i Stockholm. Nio öppna ostrukturerade intervjuer gjordes i ämnet som sedan analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Det visade sig att många av deltagarna i studien kände sig osäkra i sitt arbete med att vårda barn och sökte sätt att känna trygghet i svåra situationer. Det kunde vara att få hjälp från kollegor eller att själv förbereda sig på olika sätt. Analysen resulterade i tre kategorier: osäkerhet på grund av brister vid intensivvård av barn, strategier för att skapa trygghet och föräldrarnas dubbla roller. Slutsats: Deltagarna upplevde osäkerhet vid vård av barn på grund av bristande erfarenhet och utbildning. De utvecklade egna strategier för trygghet samt för att öka sin kompetens. Fler studier efterfrågas i ämnet. Background: Swedish pediatric healthcare has undergone significant development over the past century, and today pediatric intensive care is one of the specialties that treats critically ill children. Those who cannot be accommodated or do not require that level of care is treated in general intensive care units. Caring for critically ill children is demanding and extensive for the nurses involved, yet there is very little research that explores how intensive care nurses in general ICUs feel about this responsibility. Aim: To describe how intensive care nurses experience taking care of children in an adult intensive care unit. Method: A qualitative inductive study was done with open interviews at a hospital in Stockholm. Nine interviews were conducted and thereafter the material was analysed through a qualitative content analysis. Results: It became clear that many of the participants in the study felt uncertain in their work caring for children and sought ways to feel secure in difficult situations. This could involve receiving support from colleagues or preparing themselves in various ways. The analysis resulted in three categories: how uncertainty has an impact, striving for a sense of security, and the dual roles of parents. Conclusion: Participants experienced uncertainty when caring for children due to lack of experience and education. They developed their own strategies for security and to increase their competence. More studies are required in the field.
The Complexity of the Ethical Compass : Nurses’ Experiences of Performing Coercive Measures
No full textBakgrund: när patienter är med om tvångsåtgärder inom psykiatrisk tvångsvård är det komplext och innebär många gånger ett stort lidande. Tvångsåtgärder används inom alla psykiatriska heldygnsvårdavdelningar och har utöver lidande för patienten visat sig påverka den vårdpersonal som utför åtgärderna. Några huvudområden för specialistsjuksköterskan inom psykiatrisk vård är att värna om patientens autonomi, integritet och att inte skada vilket står i direkt konflikt med de kränkningar av mänskliga rättigheter som det många gånger innebär att utföra tvångsåtgärder. Syfte: att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att utföra tvångsåtgärder inom psykiatrisk heldygnsvård. Metod: semistrukturerad intervjustudie med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: resultatet av studien visar att sjuksköterskor upplever blandade känslor i samband med utförandet av tvångsåtgärder. Tre huvudkategorier identifierades: ’mellan professionell yrkesroll och känslomässigt motstånd’, ’att kommunicera i komplexa situationer’ samt ’etiska överväganden inför, under och efter tvångsåtgärder’. Sjuksköterskorna upplevde att utförandet av tvångsåtgärder var en naturlig del av den psykiatriska tvångsvården men att det för dem endast var ett godtagbart alternativ när man provat allt annat. Slutsats: sjuksköterskorna har ett pragmatiskt förhållningssätt till att utföra tvångsåtgärder. De strävar efter att få vara delaktiga i beslutsprocessen gällande tvångsåtgärder och har inga direkta problem att utföra dem när de själva bedömer det nödvändigt. Det är av yttersta vikt för sjuksköterskorna att samtliga omvårdnadsalternativ bedömts otillräckliga innan det blir aktuellt med tvångsåtgärder.Background: when patients are subjected to coercive measures during psychiatric compulsory care, it’s highly complex and often entails significant suffering. Coercive measures are used in all psychiatric inpatient wards and have, besides suffering for the patient, been shown to effect healthcare professionals. As a Nurse Specialist in Mental Health Care, some of the primary responsibilities include to safeguard the patient’s autonomy and integrity, and to commit to do no harm, which stands in direct conflict with the violation of human rights that coercive measures often entail. Aim: to describe nurses’ experiences of performing coercive measures in psychiatric inpatient care. Method: semi-structured interviews with qualitative content analysis. Results: the results of the study show that nurses experience mixed feelings within the execution of coercive measures. Three main categories were identified: 'between professional role and emotional resistance', 'communicating in complex situations' and 'ethical considerations before, during and after coercive measures'. Nurses felt that the execution of coercive measures was a natural part of compulsory psychiatric care, but that for them, it was only perceived as an acceptable alternative when everything else had been tried. Conclusion: nurses have a pragmatic approach to performing coercive measures. They strive to be involved in the decision-making process regarding coercive measures and have no direct problems carrying them out when they themselves deem it necessary. It is of the utmost importance for nurses that all nursing alternatives are assessed as insufficient before coercive measures become relevant
Involuntary treatment : Nurses' experiences of involuntary treatment for patients in psychiatric care
No full textInom den psykiatriska tvångsvården ingår komplexa och etiskt utmanande arbetsuppgifter för sjuksköterskan. Att vårda på ofrivillig basis kan även upplevas strida mot ICN:s etiska kod för sjuksköterskor där det bland annat framgår att patientens autonomi ska främjas, samt Röda Korsets grundprinciper och uppförandekod för sjuksköterskor. Syftet med denna studie var att belysa sjuksköterskors upplevelser av att tvångsvårda patienter inom psykiatrisk vård. Föreliggande studie har utformats som en allmän litteraturstudie bestående av tio kvalitativa studier som analyserades med hjälp av en tematisk analys. I resultatet identifierades två huvudteman: Lidande och Utvecklingsbehov. Temana beskrev att sjuksköterskorna upplevde en psykisk och emotionell stress, samt en känsla av etisk konflikt. De framhävde även en negativ påverkan på relationen med patienter samt att vårdmiljön var ogynnsam. Sjuksköterskorna beskrev även ett behov av mer stöd från arbetsplatsen samt att patientdelaktighet upplevdes förbättra förutsättningarna för att vårda under tvång. Studien visade på behov av en förbättrad arbetsmiljö, bredare stöd och utbildning samt att det kan bidra till en bättre psykiatrisk vård under tvång med minskat lidande för samtliga parter. In psychiatric involuntary care, nurses could face complex and ethically difficult tasks. Involuntary care could also be perceived as being in conflict with the ICN Code of Ethics for Nurses. The aim of this study was to highlight nurses´ perceptions regarding involuntary care in the psychiatric field. The study design was a general literature study, consisting of ten qualitative studies which were analyzed thematically. The results identified two main themes: Suffering and Need for development and improvement. The nurses reported how they experience psychological and emotional stress, along with a sense of ethical conflict. They also highlighted how patient relationships could be affected negatively and described the work environment as inadequate and unfavorable. They also emphasized the need for greater workplace support and how patient participation contributed to a more positive experience. The study showed the need for an improved environment in psychiatric units, broader support, and increased education, which could lead to better involuntary psychiatric care with reduced suffering for all parties involved.
Vuxna patienters erfarenheter av egenvård vid diabetes typ 2 : En allmän litteraturstudie
No full textBakgrund: DM2 är ett globalt hälsoproblem. Sjukdomen kräver en effektiv egenvård och behandling för att förebygga komplikationer. Egenvården består av livsstilsförändringar, kontroller samt medicinskbehandling av sjukdomen. Vid diabetesvården krävs det att sjuksköterskan är kompetent och har kunskap för att utföra patientutbildning och ge den stöd och hjälp som behövs och har därmed ett viktigt uppdrag i en effektiv och säker egenvård för denna patientgrupp. Syfte: Beskriva vuxna patienters erfarenheter av egenvård vid DM2. Metod: Allmän litteraturstudie med kvalitativ ansats. Studien har analyserat data med tematisk analys från Braun och Clarke på 9 vetenskapliga artiklar för att identifiera teman. Använda databaser är CINAHL och PubMed. Resultat: Två teman skapades. Första temat var “Hantering av det nya livet” med två subteman “Utmaningar och strategier i egenvården” och “Att uppleva negativa känslor mot sin sjukdom”. Det andra temat var “Behov av stöd och hjälp” med två subteman “Att känna behov av stöd och hjälp” och “Patienters erfarenheter av stöd från vården”. Slutsats: Personer som drabbats av DM2 upplever utmaningar inom egenvården. Det finns ett behov av ökad kunskap och stöd till patienter med DM2. Vården som ges bör vara personcentrerad och tillämpas utifrån patientens egna behov och förutsättningar. Nyckelord: Egenvård, Diabetes typ 2, Patienter, Erfarenheter.
Sexual health in focus – Women's experiences of sexual health after a mastectomy : Literature Review
No full textBackground: breast cancer is the most common cancer among women, and many undergo mastectomy as part of curative treatment. Sexual health is often negatively affected after the procedure, yet it is rarely addressed in healthcare. Women report changes in body image, self-esteem, and intimacy. Nurses play an important role in supporting women throughout this process. Aim: to describe women’s experiences of their sexual health after undergoing a mastectomy. Method: a qualitative literature review was conducted. Ten peer-reviewed original articles were analyzed using thematic analysis according to Braun and Clarke. Results: three main themes were identified: Altered body image, Sexuality has no place in the care encounter, and Lost sexual identity. In addition, one subtheme emerged: Sexuality as a demand rather than a mutual need. Women expressed feelings of shame, reduced self-esteem, and a lack of support regarding sexuality. Sexuality was often seen as a taboo topic in healthcare, which contributed to vulnerability, emotional distance, and isolation. Conclusion: the study highlights that women’s sexual health is affected on multiple levels after mastectomy. It underlines the need for nurses to actively address sexuality as a natural part of care. Further research is needed to develop person-centered nursing interventions that support sexual well-being.
Människan bakom beroendesjukdomen : En litteraturstudie om personer med substansbrukssyndrom- och deras upplevelser av möten med vårdpersonal inom hälso- och sjukvården
No full textBakgrund: Personer med substansbrukssyndrom möter ofta stigmatisering och diskriminering inom hälso- och sjukvården, vilket kan skapa hinder för att söka vård och därmed leda till försämrad hälsa. Tidigare forskning indikerar att vårdpersonal ofta saknar tillräcklig kunskap om substansbruk, vilket påverkar vårdmötet negativt. För att kunna förbättra dessa möten krävs ökad förståelse för hur personer med substansbrukssyndrom upplever möten med vårdpersonal. Syftet: Syftet var att beskriva upplevelser av möten med vårdpersonal bland personer med substansbrukssyndrom. Metod: En allmän litteraturstudie, där elva originalartiklar inkluderades. Artiklarna analyserades med kvalitativ innehållsanalys och induktiv ansats. Resultat: Analysen resulterade i tre huvudkategorier: Förolämpande möten, Kunskapsbrist om substansbruk och Vårdmötets betydelse, samt sex tillhörande subkategorier. Resultatet visar att personer med substansbrukssyndrom ofta upplever misstro, brist på förståelse och nedvärderande vårdmöten, men också att medmänskliga och bekräftande möten kan främja hälsa. Slutsats: Hälso- och sjukvårdspersonal behöver utbildning om substansbrukssyndrom för att kunna tillgodose vårdbehoven hos personer med substansbrukssyndrom. Resultatet föranleder att ytterligare forskning behövs för att få en djupare förståelse för hur hälso- och sjukvården kan implementera hälsofrämjande faktorer och förebygga de barriärer som leder till vårdundvikande och försummelse av vårdbehov bland personer med substansbrukssyndrom.
Patients’ experiences of being intdubated during light or none sedation : A structured literature review
No full textBakgrund: Att vara intuberad och i behov av mekanisk ventilation innebär allvarlig sjukdom eller skada, med krav på anestesi och sedering för att möjliggöra behandling. Sederingsnivån anpassas efter vårdförloppet, där forskning visar både för- och nackdelar med lätt sedering. Sedering och mekanisk ventilation medför att patienten måste vara intuberad med endotrakealtub. Det kan medföra olika utmaningar för patienten. Syfte: Syftet är att beskriva upplevelser hos patienter som varit intuberade under lätt eller ingen sedering under vårdformen intensivvård. Metod: En strukturerad litteraturöversikt med en kvalitativ studiedesign och en induktiv ansats. Datainsamling gjordes genom sökning av vetenskapliga artiklar som inkluderas utifrån utvalda kriterier. En tematisk analys utfördes där en 6-stegs process följdes. Resultat: Fyra teman framkom; Att navigera medvetandets gräns, Att bli vårdad i en värld av maskiner, Mellan kvävning och livräddning och Grundläggande behov som utmanas. Samt åtta subteman som besvarade syftet. Slutsats: Att vara intuberad med lätt eller ingen sedering innebär stort fysiskt och psykiskt lidande. Vårdpersonal har en viktig roll i att lindra detta. Mer forskning behövs då sederingsstrategier förändras och lätt sederade patienter blir vanligare. Nyckelord: Endotrakealtub; Lätt sedering; Mekanisk ventilation; Patienters upplevelser Background: Being intubated and in need of mechanical ventilation indicates severe illness or injury, requiring anesthesia and sedation to enable treatment. The level of sedation is adjusted throughout the course of care, with research showing both benefits and drawbacks of light sedation. Sedation and mechanical ventilation require the patient to be intubated with an endotracheal tube, which can present various challenges for the patient. Aim: The aim is to describe the experiences of patients who have been intubated under light or no sedation during intensive care treatment. Method: A structured literature review with a qualitative study design and an inductive approach. Data collection was conducted through the selection of scientific articles based on specific inclusion criteria. A thematic analysis was carried out following a six-step process. Results: Four themes emerged; Navigating the limits of consciousness, Being cared for in a world of machines, Between suffocation and lifesaving and Basic needs being challenged. Eight subthemes also answered the study aim. Conclusion: Being intubated with light or no sedation entails significant physical and psychological suffering. Healthcare professionals play a key role in alleviating this distress. Further research is needed as sedation strategies evolve and lightly sedated patients become more common. Keywords: Endotracheal tube; Light sedation; Mechanical ventilation; Patient experiences
In the Eye of the Storm : Experiences of caring during the Covid-19 pandemic
No full textBakgrund: Starten för covid-19 pandemin var i slutet av december 2019, efter ett lokalt utbrott av lunginflammation i staden Wuhan i Kina. Intensivvården fick ta emot ett stort inflöde av patienten och nya hygienrutiner så som skyddsutrustning och isoleringsvård förändrade sjuksköterskornas arbetssätt. Sjuksköterskor från andra avdelningar behövdes hyras in och omvårdnad behövdes omprioriteras. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter inom intensivvården under covid-19 pandemin.Metod: En strukturerad litteraturöversikt med kvalitativ metod genomfördes. De vetenskapliga originalartiklarna hämtades i databaserna Cinahl och PubMed. Tio artiklar men kvalitativ design och en artikel med en mixad metod inkluderades i resultatet. Dataanalysen utgick ifrån Elo och Kyngäs (2008) innehållsanalys. Kvalitetsgranskning av artiklarna genomfördes med hjälp av granskningsmall enligt Caldwell et al. (2011), artiklarna var av medel och hög kvalitet. Resultat: Genom en innehållsanalys av elva originalartiklar identifierades två kategorier: “Upplevelser av sjukdomens karaktär” och “Upplevelser av ett förändrat arbetssätt” samt fyra subkategorier: “Oförberedda och rädda”, “Isolering och skyddsutrustning”, “Omprioriteringar och värderingar” och “Förändrade relationer och nya erfarenheter”. Slutsats: Denna studie belyser hur sjuksköterskor i intensivvården under covid-19-pandemin utmanades i sin professionella och personliga roll. Upplevelser av rädsla, etisk stress, fysisk isolering och bristande resurser påverkade förutsättningarna för att ge god omvårdnad och upprätthålla patientcentrering. Trots detta framkommer även att sjuksköterskor fann styrka, mening och utvecklade en fördjupad yrkesidentitet genom sitt arbete i krisen.Background: The COVID-19 pandemic began in late December 2019, following a local outbreak of pneumonia in the city of Wuhan, China. Intensive care units experienced a surge of patients, and new hygiene routines—such as the use of personal protective equipment and isolation care—altered nurses’ working practices. Nurses from other departments had to be redeployed, and nursing care needed to be reprioritized. Aim: The aim was to describe nurses’ experiences of caring for patients in intensive care units during the COVID-19 pandemic. Method: A structured literature review with a qualitative approach was conducted. Scientific original articles were retrieved from the databases CINAHL and PubMed. Ten qualitative studies and one mixed-methods study were included in the results. Data were analyzed using qualitative content analysis as described by Elo and Kyngäs (2008). The quality of the included articles was assessed using a critical appraisal tool by Caldwell et al. (2011), and the articles were of moderate to high quality. Results: Through a content analysis of eleven original articles, two categories were identified: “Experiences of the nature of the disease” and “Experiences of a changed way of working”, along with four subcategories: “Unprepared and afraid”, “Isolation and protective equipment”, “Reprioritizations and values”, and “Changed relationships and new experiences”. Conclusion: This study highlights how intensive care nurses were challenged in both their professional and personal roles during the COVID-19 pandemic. Experiences of fear, ethical stress, physical isolation, and limited resources affected their ability to provide high-quality care and maintain patient-centeredness. Nevertheless, the findings also reveal that nurses found strength, meaning, and developed a deepened professional identity through their work during the crisis
Nurses' experience of caring for suicidal patients with substance use disorders in inpatient addiction care : An interview study
No full textBakgrund: Suicidalitet är ett allvarligt folkhälsoproblem som förvärras vid samtidigt substansberoende. Sjuksköterskan har en betydande roll vid vård av suicidala patienter där relationen mellan sjuksköterska och patient är av stor vikt för en effektiv och trygg vård. Substansberoende är ett sjukdomstillstånd där en kontrollerad användning av beroendeframkallande substanser övergår till ett okontrollerat bruk trots medvetna negativa psykiska och fysiska konsekvenser. Syfte:Syftet var att undersöka sjuksköterskors upplevelse av att vårda suicidala patienter med substansberoende inom beroendeslutenvården. Metod:En kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer har använts. Åtta sjuksköterskor inom beroendeslutenvård i Stockholm intervjuades och data analyserades med induktiv innehållsanalys för att identifiera teman och mönster i deras upplevelser. Resultat: Utifrån resultatet framkom två övergripande teman med två huvudkategorier och tillhörande underkategorier vardera. De övergripande temana var Att möta patienten bortom krisen – relationensbetydelse i vården av suicidala patienter med substansberoende och Vårdsystemets ramar – emotionella och strukturella utmaningar i beroendeslutenvården. Resultatet visar att vårdrelationen är av stor betydelse men som ofta utmanas. Sjuksköterskor upplever emotionell påverkan och behov av stöd och fortbildning i sitt arbete. Slutsats: Studien visar att sjuksköterskors möjligheter att etablera hållbara vårdrelationer med suicidala patienter med substansberoende i beroendeslutenvården påverkas av komplexa vårdbehov, korta vårdtider och bristande resurser. För att stärka vården och främja både patienters återhämtning och sjuksköterskors arbetsmiljö krävs satsningar på utbildning i suicidriskbedömning, samt förbättrad samverkan mellan beroendevård och psykiatri