Publikationer från Röda Korsets Högskola
Not a member yet
1218 research outputs found
Sort by
HIV-diagnosed patients’ experiences of meeting with healthcare professionals : A literature study
No full textHumant immunbristvirus (HIV) är en global hälsoutmaning. I slutet av år 2023 levde uppskattningsvis 39,9 miljoner människor med HIV världen över. Tillgång till tidig behandling och vård är livsavgörande för HIV diagnostiserade personer. Det förekommer skillnader bland sjukvårdspersonal och deras upplevelser av att vårda HIV diagnostiserade patienter. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva HIV diagnostiserade patienters upplevelser av mötet med sjukvårdspersonal. Teman respektive sub-teman framkom i resultatet. Under temat "bekräftande vårdmöten" belyste patienterna vikten av att bli bemötta med respekt, en önskan om att vårdpersonalen skulle se människan bakom sjukdomen och vikten av kontinuitet i vården. Under temat "kränkande vårdmöten" framkom det att det var vanligt förekommande att patienterna blev bemötta med rädsla, okunskap, bristande respekt och oförståelse. Det är över fyrtio år sedan HIV epidemins början och goda behandlingsmöjligheter har funnits sedan 1990-talet. Trots detta upplever personer diagnostiserade med HIV fortfarande diskriminering och stigmatisering. De uppfattningar och attityder sjukvårdspersonal har och hur de uttrycker dessa kan bidra till olika konsekvenser. Patienter som känner sig illa bemötta kan påverkas genom ett försämrat mentalt välbefinnande vilket kan påverka utsikterna för vårdrelationen samt behandlingsmöjligheterna och därmed även patienten.
Nurses' experiences of mechanical restraints on patients in psychiatric care
No full textBakgrund: Fastspänning är en fysisk tvångsåtgärd som används i psykiatrisk slutenvård för att hantera akuta situationer där det finns risk för skada. Åtgärden är ingripande och regleras av lagen om psykiatrisk tvångsvård (LPT) som betonar att den endast får användas som en sista utväg när andra åtgärder inte är tillräckliga. Trots tydliga lagar och riktlinjer kvarstår organisatoriska utmaningar såsom bemanning och vårdmiljö, samtidigt som etiska frågor om patientens autonomi, rättssäkerhet och värdighet också är centrala. Ur patientens perspektiv innebär fastspänning en total inskränkning av frihet och integritet. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser i samband med fastspänning av patienter inom den psykiatriska slutenvården. Metod: Studien har genomförts som en litteraturstudie med systematiska sökningar i vetenskapliga databaser. Endast kvalitativa studier inkluderades med fokus på sjuksköterskors upplevelser av att genomföra fastspänningar inom den psykiatriska slutenvården. Analysen genomfördes med hjälp av en tematisk analys för att identifiera återkommande teman i det empiriska materialet. Resultat: Resultatet visade tre centrala teman: Inverkan på den vårdande relationen, Etisk stress i den professionella rollen samt Säkerhet och riskhantering vid fastspänningar. Slutsats: Fastspänning är en komplex vårdsituation som väcker etiska överväganden och ställer höga krav på vårdpersonal. Resultatet understryker behovet av reflektion, stöd och utbildning för att situationen ska kunna hanteras på ett sätt som värnar både patientens rättigheter och sjuksköterskans hälsa.Background: Mechanical restraint is a coercive intervention used in psychiatric inpatient care to manage acute situations where there is a risk of harm. The measure is highly intrusive and regulated by the Swedish Compulsory Psychiatric Care Act (LPT), which emphasizes that it may only be applied as a last resort when other interventions are insufficient. Despite clear legislation and guidelines, organizational challenges such as staffing and ward environment remain, while ethical concerns regarding patients’ autonomy, legal rights, and dignity are also central. From the patient’s perspective, mechanical restraint represents a complete restriction of freedom and integrity. Aim: The aim of the study was to describe nurses’ experiences of mechanical restraint in psychiatric inpatient care. Method: The study was conducted as a literature review with systematic searches in scientific databases. Only qualitative studies were included, focusing on nurses’ experiences of carrying out mechanical restraint in psychiatric inpatient care. The material was analyzed using thematic analysis to identify recurring themes in the empirical data. Results: The results revealed three central themes: Impact on the therapeutic relationship, Ethical stress in the professional role, and Safety and risk management in mechanical restraint. Conclusion: Mechanical restraint is a complex care situation that raises ethical considerations and places high demands on healthcare professionals. The results highlight the need for reflection, support, and education in order to manage such situations in a way that safeguards both patients’ rights and nurses’ health
Living with heart failure : Patients’ experience of self-care in convergence with outpatient care
No full textBakgrund: Hjärtsvikt är en växande folkhälsoutmaning som innebär stor påverkan för personers vardag och livskvalitet. Särskilt hjärtsviktens egenvård är en komplex aspekt som kan innebära ett ökat lidande. Många personer befinner sig inom en öppenvårdskontext, där sjuksköterskan är en viktig komponent för att möjliggöra en förbättrad samt personcentrerad omvårdnad som stödjer egenvården. Syfte: Syftet med studien var att beskriva patienters erfarenheter vid hjärtsvikt av att hantera egenvården och erhålla stöd från öppenvården. Metod: En allmän litteraturstudie baserad på tio kvalitativa vetenskapliga artiklar. Artiklarna insamlades genom CINAHL och PubMed, analyserade med innehållsanalys. Resultat: Två huvudkategorier identifierades: Anpassningen till en förändrad livssituation och Användningen av resurser för att bibehålla hälsa. Dessa med fem tillhörande subkategorier: Att behöva lära sig nya dagliga rutiner, Att finna motivation för upprätthållandet av egenvård, Att behöva stöd med uppmuntran, Att inhämta information i upprätthållande syfte och Att använda verktyg som underlättar vardagen. Slutsats: Erfarenheterna hos personer som lider av hjärtsvikt inom deras egenvård är många, faktorerna som inverkar är komplexa och ett stort lidande förefinns. Stödjande resurser såsom närstående och digitala verktyg har en betydande roll inom hanteringen av egenvården, där en varierande grad av hälsolitteracitet även inverkar. Dessa erfarenheter tyder på att mer forskning krävs för att kunna förstå och understödja patienternas egenvård inom öppenvården. Background: Heart failure is a growing public health challenge, with a significant impact on people and their quality of life. The self-care is a complex task, which can lead to increased suffering. Many require outpatient care and nurses are important to deliver person-centered care which supports self-care. Aim: The aim of this study was to describe patients' experiences with heart failure in managing self-care and receiving support from outpatient care. Method: A general literature study based on ten qualitative articles. The articles were collected through CINAHL and PubMed, analyzed using content analysis. Results: Two categories were found: The adaptation to a changed life situation and The usage of resources to maintain health. Five subcategories were identified: Having to learn new daily routines, Finding motivation for withholding self-care, Needing support with encouragement, Finding information with a withholding purpose and Usage of tools that support everyday life. Conclusion: Experiences surrounding self-care in heart failure are many, the factors that influence are complex, and a large amount of suffering is seen. Supportive assets such as relatives and digital tools have a significant role in the management om self-care alongside the patients’ degree of health literacy. These experiences indicate the presence of a need for more research to understand and assist patients in their self-care whilst in outpatient care
Challenges to adequate nutritional intake among pregnant women in Subsahara in antenatal care : a literature study
No full textBakgrund: God näringstillförsel under graviditeten är avgörande för både moderns och barnets hälsa. Otillräckligt intag kan leda till allvarliga komplikationer, såsom anemi, preeklampsi och neuralrörsdefekter. I Afrika söder om Sahara är dessa hälsoproblem vanliga på grund av bristfällig kost och begränsad tillgång till näringsämnen. För att motverka undernäring har organisationer som Världshälsoorganisationen (WHO) tagit fram evidensbaserade riktlinjer för att stödja antenatalvården i att utveckla standardiserade protokoll för maternell nutrition. Syfte: Att beskriva utmaningar hos gravida kvinnor i Subsahara angående näringsintag inom antenatalvården. Metod: En kvalitativ litteraturstudie genomfördes enligt Polit och Becks niostegsmodell. Data analyserades med Braun och Clarkes tematiska analys. Resultat: Tio studier med kvalitativ metod eller mixed methods inkluderades. Fyra teman identifierades: Kvinnans yttre sfär, Föreställningar om graviditeten, Bristande vårdkontakt och Upplevelser av behandling. Även elva subteman framkom. Slutsats: Sjuksköterskan har en central roll i att stärka förtroendet och förbättra vårdupplevelsen genom kulturell kompetens, kommunikation och individanpassad undervisning. Ökad kunskap om hälsolitteracitet och interprofessionella samarbeten med traditionella vårdgivare kan främja en mer inkluderande antenatalvård. Vidare forskning bör undersöka både utmaningar och drivkrafter i syfte att förbättra omvårdnaden inom antenatalvården.Background: Proper nutrition during pregnancy is vital for mother and baby. Inadequate intake can lead to complications like anaemia, preeclampsia, and neural tube defects. In Subsahara, these issues persist due to poor diet and limited nutrient access. Organizations like the WHO have developed guidelines to support antenatal clinics in improving care standards. Objective: To describe challenges among pregnant women in Subsahara attending antenatal care regarding nutritional intake Method: A qualitative literature study was conducted according to Polit and Beck’s nine-step model. Data were analyzed by following Braun and Clarke’s thematic analysis. Result: Ten original academic journal articles with a qualitative or mixed methods approach made up the results. Four themes were identified: The woman's external influences, Perceptions of pregnancy, Lack of healthcare contact and Experiences of treatment. Additionally, eleven subthemes emerged. Conclusion: Nurses are pivotal to building trust and improving care through cultural competence, communication, and individualized education. Enhancing health literacy and collaborating with traditional caregivers can promote inclusive maternal healthcare. Further research should explore barriers and facilitators to improving antenatal care
To ask or not to ask? : Women’s experience of intimate partner violence screening and disclosure within healthcare
No full textBakgrund: Våld i nära relation är en global hälsoutmaning som drabbar en tredjedel av världens kvinnor. Internationella riktlinjer förespråkar hälso- och sjukvårdens ansvar att identifiera våldsutsatta kvinnor och erbjuda individanpassad vård. Trots det upplever sjuksköterskor avsaknad av resurser och strategier för att lyfta frågor om VINR och tillgodose våldsutsatta kvinnor behovsanpassad vård. Syfte: Syftet med studien är att belysa kvinnors upplevelse av att tillfrågas och berätta om våld i nära relation inom hälso- och sjukvården. Metod: Allmän litteraturöversikt av kvalitativa studier. Data analyserades utifrån Braun och Clarkes tematiska analysmetod. Resultat: Tre teman framträdde; ‘Vårdrelaterade hinder’, ‘Hinder hos kvinnor’, ‘Underlättande av avslöjandet och positiva upplevelser av att tillfrågas’ med åtta tillhörande subteman. Slutsats: Kvinnors upplevelse av att tillfrågas och berätta om våld i nära relation skiljer sig globalt. Det finns aspekter som hindrar och underlättar för kvinnor att berätta vid tillfrågan som grundar sig i sjuksköterskans följsamhet till ICN:s etiska kod och WHO:s internationella riktlinjer. Vidare forskning behövs som undersöker kvalitén av utbildningsinsatser som enskilda länder erbjuder sjuksköterskor, samt hur erbjuden vård upplevs av både kvinnor och sjuksköterskor utifrån eventuella skillnader i vårdgivarens kompetens och följsamhet till WHO:s riktlinjer.Background: Intimate partner violence is a recognized global health challenge which affect a third of the female population globally. International guidelines advocate for the healthcare’s responsibility to identify victims of violence and offer individualized care. Despite this, nurses acknowledge a lack of necessary resources and strategies to screen for IPV and provide victims of violence with personalized care. Aim: This study aims to illustrate women’s experiences of being asked about and disclose intimate partner violence within health care. Method: Literature review of qualitative research. Data was analysed using Braun and Clarke’s method for thematic analysis. Results: Three main themes emerged; ‘Healthcare barriers’, ‘Women’s barriers’ and ‘Facilitators for disclosure and positive experiences from screening’, with eight correlating subthemes. Conclusion: Women’s experience of being asked about and disclosing IPV differs globally. Aspects can hinder and facilitate women's experience, based on nurses’ adhering to the ICN code of ethics and WHO international guidelines. Further research is needed to explore the quality of education that individual countries offer nurses, as well as how offered care is experienced by both women and nurses based on differences in the care provider's competence and adherence to WHO guidelines
Infertility treatment patients' experiences of the significance of support in healthcare encounters : A general literature study
No full textBakgrund: Infertilitet är ett globalt hälsoproblem som påverkar individer fysiskt, emotionellt och socialt. Behandlingen kräver frekventa möten där sjuksköterskors bemötande påverkar patienters vårdupplevelse. Tidsbrist begränsar ofta möjligheten att ge den omvårdnad som patienter behöver. Att undersöka patienters erfarenheter av stöd i vårdmötet kan identifiera förbättringsområden och bidra till en mer behovsanpassad vård. Syfte: Att beskriva patienters erfarenheter av stödets betydelse i vårdmötet med sjuksköterskor vid infertilitetsbehandling. Metod: En allmän litteraturstudie genomfördes baserat på Polit och Beck (2021) niostegsmodell med sökningar från databaserna PubMed och CINAHL följt av en tematisk analys med stöd av Braun och Clarkes (2006) metod. Resultat: Två teman identifierades: Diskrepans mellan förväntningar och stödet, med underteman Att uppleva känslomässigt stöd från vårdpersonal och Att känna förtroende och närvaro samt Holistiskt perspektiv i vårdmötet, med underteman Att bli sedd som en hel människa samt Att få känna trygghet i kommunikation. Slutsats: Patienternas behov av emotionellt stöd, förtroende och ett holistiskt omhändertagande påverkar vårdupplevelsen. Förbättrad kommunikation och ett personcentrerat förhållningssätt kan möta dessa behov och skapa en mer positiv vård. Studien ger insikter för att utveckla vårdmodeller som främjar en rättvis och hållbar fertilitetsvård. Nyckelord: Patient, erfarenhet, sjuksköterskor och infertilitet/infertilitetsbehandling. Background: Infertility is a global health issue affecting individuals physically, emotionally and socially. Treatment often requires frequent interactions with healthcare professionals, where nurses' approaches significantly influence patients' experiences of care. Limited time can restrict the ability to provide adequate nursing care. Examining infertility treatment patients' experiences of the significance of support in healthcare encounters can identify areas for improvement and enhance patient-centered care. Aim: To describe infertility treatment patients' experiences of the significance of support in healthcare encounters. Method: A general literature review was conducted based on Polit and Beck's (2021) nine-step model. Database searches were performed in PubMed and CINAHL, followed by thematic analysis using Braun and Clarke's (2006) method. Results: Two themes were identified: Discrepancy between expectations and support, with subthemes Experiencing emotional support and Feeling trust and presence and A holistic perspective in healthcare encounters, with subthemes Being seen as a whole person and Feeling safe in communication. Conclusion: Patients’ needs for emotional support, trust and holistic care significantly influence their healthcare experiences. Improved communication and a person-centered approach can address these needs, creating more positive care experiences. The study provides insights for developing equitable and sustainable fertility care. Keywords: Patient, experience, nurses, infertility, infertility treatment
People with voice hallucinations and their experiences of participating in voice hearing groups : A structured literature review
No full textBakgrund: Att höra röster kan innebära ett stort lidande. Eftersom farmakologisk behandling ofta är otillräcklig finns ett behov av alternativa metoder för att hantera auditiva verbala hallucinationer. Syfte: Syftet med uppsatsen var att beskriva hur personer med rösthallucinationer upplever medverkan i rösthörargrupper. Metod: Uppsatsen är en strukturerad litteraturöversikt med en tematisk analys av kvalitativa vetenskapliga artiklar. Resultat: Fjorton utvalda artiklarna analyserades i enlighet med Bettany-Saltikovs och McSherrys (2024) modell för dataanalys. Dataanalysen genererade fyra olika teman: Upplevelser av att hantera röster, Samhörighet och delade erfarenheter, Gruppen som en trygg plats samt En uttalat icke-dömande och accepterande miljö. Resultatet visade att de deltagande personerna beskrev rösthörargrupperna som en plats där de kunde tala öppet och dela erfarenheter. Slutsats: Personer som medverkade i rösthörargrupper upplevde att grupperna var till stöd och hjälp. Deltagarna beskrev bland annat upplevelser av gemenskap, öppenhet och trygghet. Eftersom det tycks saknas studier om rösthörargrupper i Sverige, är detta ett förslag till fortsatt forskning i ämnet.Background: Hearing voices can be a source of great suffering. Since pharmacological treatment is often inadequate, there is a need for alternative methods to manage auditory verbal hallucinations. Aim: The aim of this paper was to describe how people with auditory verbal hallucinations experience participation in Hearing voices groups. Method: The paper is a structured literature review with a thematic analysis of qualitative scientific articles. Results: The fourteen selected articles were analysed according to Bettany-Saltikov and McSherry's (2024) model for data analysis. The data analysis generated four different themes: Experiences of dealing with voices, Belonging and shared experiences, The group as a safe place and A pronounced non-judgmental and accepting environment. The results showed that the participants described Hearing voices groups as a place where they could speak openly and share experiences. Conclusion: People who participated in Hearing voices groups experienced that the groups were supportive and helpful. The participants described experiences of community, openness and security, among other things. Since there seems to be a lack of studies on voice-hearing groups in Sweden, this is a suggestion for continued research on the subject
The nurse's experience of compulsory care in psychiatric care : A literature review
No full textBakgrund: Psykiatrisk tvångsvård ges vid allvarlig psykisk ohälsa när patienten utgör fara för sig själv eller andra samt motsätter sig vård. Tvångsåtgärder som fasthållning, isolering och tvångsmedicinering väcker etiska frågor kring autonomi, integritet och rättvisa. Sjuksköterskan har ansvar att vårda med respekt, även under tvång. Patienter upplever ofta maktlöshet men ett empatiskt bemötande kan minska lidandet. Historiskt har synen på psykisk ohälsa utvecklats från att patienten skulle hållas isolerad till ökad respekt för patientens rättigheter. Idag betonas att tvång bör användas med försiktighet och att etiska överväganden, resurser och kunskapsbrist fortsatt påverkar vårdens kvalitet. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskors upplevelse av att vårda patienter inom psykiatrisk tvångsvård. Metod: En allmän litteraturstudie med kvalitativ ansats genomfördes där elva vetenskapliga artiklar med kvalitativ design noggrant inkluderades från databaserna CINAHL och PubMed. De inkluderade artiklarna kvalitetsgranskades och analyserades med hjälp av Braun och Clarkes tematiska analysmetod, utifrån en induktiv ansats. Detta möjliggjorde en temabaserad sammanställning av studiens resultat. Resultat: Studien identifierade två huvudteman med tillhörande fem subteman. Det första temat, hinder i vårdmiljön, omfattade subteman kring brist på organisatoriskt stöd och resurser samt bristande samverkan i vårdteamet. Det andra temat, etiska dilemman, inkluderade subteman om konflikt mellan tvång och empati, moralisk stress i yrkesansvaret samt erfarenhetens betydelse för etiska beslut och tilltro till egen förmåga. Slutsats: Att vårda patienter inom psykiatrisk tvångsvård innebär svåra etiska utmaningar där sjuksköterskans ansvar för skydd och respekt för patientens autonomi måste balanseras. För att möta detta krävs bättre organisatoriskt stöd och en vårdmiljö som främjar samarbete. Empati, tydlig information och patientdelaktighet förbättrar patienternas upplevelse av tvångsåtgärder. Genom att prioritera både vårdpersonalens arbetsvillkor och patientens värdighet kan tvångsvården bli mer etiskt hållbar. Background: Compulsory psychiatric care is provided in cases of serious mental illness when the patient poses a danger to themselves or others and resists treatment. Coercive measures such as restraint, isolation and forced medication raise ethical questions about autonomy, integrity and justice. The nurse has a responsibility to provide care with respect, even under coercion. Patients often experience powerlessness, but an empathetic approach can reduce suffering. Historically, the view of mental illness has developed from keeping the patient isolated to increased respect for the patient's rights. Today, it is emphasized that coercion should be used with caution, and that ethical considerations, resources and lack of knowledge continue to affect the quality of care. The Aim: The purpose of this study was to describe nurses' experiences of caring for patients in psychiatric inpatient care. Method: A general literature study with a qualitative approach was conducted, where scientific articles with a qualitative design were carefully included from the databases CINAHL and PubMed. The included articles were quality checked and analyzed using Braun and Clarke's thematic analysis method, based on an inductive approach. This allowed for a thematic-based compilation of the study results. Results: The study identified two main themes with five associated subthemes. The first theme, barriers in the care environment, included subthemes around lack of organizational support and resources, and lack of collaboration within the care team. The second theme, ethical dilemmas, included subthemes around conflict between coercion and empathy, moral stress in professional responsibility, and the importance of experience for ethical decisions and confidence in one's own abilities. Conclusion: Caring for patients in psychiatric involuntary care poses difficult ethical challenges where the nurse's responsibility for protection and respect for patient autonomy must be balanced. To meet this, better organizational support and a care environment that promotes collaboration are required. Empathy, clear information and patient participation improve patients' experience of involuntary care. By prioritizing both the working conditions of the health care staff and the dignity of the patient, involuntary care can become more ethically sustainable.
Nurse's experience of caring for individuals with substance use disorder.
No full textBakgrund: Substansbrukssyndrom är ett problem världen över och har en hög mortalitet. Individerna med sjukdomen har ett stort vårdbehov där sjuksköterskor möter individerna i såväl somatisk- och psykiatrisk vård. Individerna rapporterar upplevelser av stigmatisering inom hälso- och sjukvården. Det är specialistsjuksköterskans uppdrag att tillgodose att varje patient erhåller en god omvårdnad och får sin autonomi respekterad. Syfte: Att belysa sjuksköterskans upplevelse av att vårda individer med substansbrukssyndrom inom somatisk- och psykiatrisk vård. Metod: Strukturerad litteraturstudie med kvalitativ ansats och dataanalys enligt Braun & Clarke (2022) tematiska analys. Resultat: Baseras på en sammanställning av 11 kvalitativa vetenskapliga artiklar. Resultatet består av följande teman: Att vårda med tvekan- när kunskap saknas och stigma tar plats, Att balansera vågskålarna och skapa en vårdande relation, Vård under påverkan av den egna ryggsäcken, När vårdkedjan brister- ett återkommande kretslopp. Slutsats: Ökad kunskap bidrar till minskad stigmatisering av individer med substansbrukssyndrom. Specialistsjuksköterskans kompetens kan bidra till ett personcentrerat och etiskt vårdmöte. Det finns ett behov av att förbättra arbetsmiljön för sjuksköterskor samt att fortsatt bedriva forskning inom ämnet.Background: Substance use disorder is a global problem with a high mortality rate. Individuals with the condition have extensive care needs and are encountered by nurses in both somatic and psychiatric healthcare settings. Individuals report experiences of being treated with stigmatizing in healthcare. It is the specialist nurse's mission to ensure that each patient receives good care and has their autonomy respected. Aim: To highlight nurse's experience of caring for individuals with substance use disorder within somatic and psychiatric healthcare. Method: Structured literature review with a qualitative approach and data analysis according to Braun & Clarke (2022) thematic analysis. Results: Based on a compilation of 11 qualitative scientific articles. The results consist of the following themes: Caring with uncertainty- when knowledge is lacking and stigma takes place, Balancing the scales and building a caring relationship, Care influenced by one's own baggage, When the care chain fails- a recurring cycle. Conclusions: Increased knowledge contributes to reduced stigmatization of individuals with substance use disorders. The specialist nurse´s competence can support a person-centered and ethical care encounter. There is a need to improve the working environment for nurses, as well as to continue conducting research in this field
Adult patients' experiences of recovery in mental illness : A literature review based on the Tidal model
No full textBakgrund: Psykisk ohälsa är ett omfattande folkhälsoproblem globalt som påverkar människor i alla åldersgrupper. Sjuksköterskan inom psykiatrisk vård ansvarar för den psykiatriska omvårdnadsprocessen och för att tillämpa ett personcentrerat förhållningssätt. Forskning visar att återhämtning är ett grundläggande behov för patienter med psykisk ohälsa som kan främjas på olika sätt. Därför syftar denna studie till att beskriva vuxna patienters upplevelser av återhämtning vid psykisk ohälsa. Syfte: Att beskriva vuxna patienters upplevelser av återhämtning vid psykisk ohälsa. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ deduktiv ansats analyserades utifrån Phil Barkers Tidvatten-modell, som omfattar tre domäner: Självet, Världen och Andra. Data hämtades från databaserna CINAHL och PubMed. Resultat: Resultaten strukturerades enligt Tidvatten-modellens tre domäner och inkluderade sex teman: Självreflektionens betydelse för att forma identitet, självmedvetenhetens roll i att uppleva kontroll, stigma och samhällsnormers påverkan på personligt handlingsutrymme, ekonomiska och strukturella hinders påverkan på livsvillkor, socialt stöds betydelse för återhämtning samt utmaningar i kommunikation och interaktion som påverkar återhämtning. Slutsats: Återhämtning är individuell och påverkas av självreflektion, delaktighet och socialt stöd. Stigma och strukturella hinder kan försvåra återhämtningen. Personcentrerad vård bör stärka autonomi, minska stigma och säkerställa kontinuitet. Samhällsnivåinsatser behövs för att bryta stigma och skapa tillgänglig vård