Publikationer från Röda Korsets Högskola
Not a member yet
1218 research outputs found
Sort by
Family involvement in the care of a person with problematic substance use : A literature study from a patient and family perspective
No full textBakgrund: Problematiskt substansbruk påverkar individen, närstående och samhället. Närstående kan uppleva emotionell och social belastning samt stigma kopplat till sin relation till den drabbade. Sjuksköterskan har en central roll i att skapa en inkluderande och stödjande vårdmiljö. De bärande begreppen miljö och värdighet belyser hur omgivande faktorer och bemötande påverkar vårdrelationen och delaktigheten. Syfte: Att undersöka närståendes delaktighet i vården av en person med problematiskt substansbruk ur ett patient- och närståendeperspektiv. Metod: En kvalitativ litteraturstudie genomfördes enligt Polit och Becks (2021) niostegsmodell. Artiklar publicerade 2010–2025 hämtades från CINAHL och Google Scholar och nio originalartiklar analyserades med Braun och Clarkes (2006) tematiska analys. Resultat: Tre huvudteman identifierades: Relationens påverkan på motivation och stöd – närståendes delaktighet kan stärka eller försvaga återhämtningen; Utmaningar i delaktighet – individuella och strukturella hinder, förändrade familjedynamiker och barriärer till behandling; Kunskap och förståelse – betydelsen av utbildning och stöd för en mer effektiv delaktighet samt konsekvenserna av närståendes kunskapsnivå. Slutsats: Närståendes engagemang i vården vid problematiskt substansbruk kan både stärka och försvåra patientens återhämtning. Stigma, okunskap och familjedynamik påverkar deras delaktighet. För att möjliggöra bättre stöd behövs en inkluderande vårdmiljö och riktade insatser. Framtida forskning bör utforska hur närstående bäst kan integreras i vården.Background: Problematic substance use impacts individuals, families, and society. Family members often face emotional strain, social stigma, and challenges in their relationship with the affected person. Nurses play a key role in fostering an inclusive care environment. The concepts of environment and dignity highlight how treatment and surroundings influence care relationships and participation. Aim: This study examines family participation in the care of an individual with problematic substance use from both patient and family perspectives. Method: A qualitative literature study was conducted using Polit and Beck's (2021) nine-step model. Articles from 2010–2025 were retrieved from CINAHL and Google Scholar and nine original research articles were analyzed using Braun and Clarke's (2006) thematic analysis. Results: Three main themes emerged: Impact of relationships on motivation and support – family involvement can aid or hinder recovery; Challenges to involvement – barriers include stigma, changing family dynamics, and systemic obstacles; Knowledge and understanding – education and support improve involvement and care outcomes. Conclusion: Family involvement can support or hinder recovery. Stigma, lack of knowledge, and family dynamics influence participation. Inclusive care environments and targeted interventions are crucial. Future research should explore effective integration of family members in care
The person behind the addiction disorder : A litterature study on people with substance use disorder- and their experiences of encounters with healthcare professionals within healthcar
No full textBackground: People with substance use disorder often face stigma and discrimination within thehealthcare system, which can create barriers to seeking care and thereby lead to poorer healthoutcomes. Previous research indicate that healthcare professionals often lack sufficient knowledgeabout substance use, which negatively affects the care encounter. To improve these interactions, adeeper understanding is required of how individuals with substance use disorder experience encounterswith healthcare professionals. Aim: The aim was to describe experiences of encounters with healthcareprofessionals among people with substance use disorder. Method: A general literature review wasconducted, including eleven original articles. The articles were analyzed using qualitative contentanalysis with an inductive approach. Results: The analysis resulted in three main categories: OffensiveEncounters, Lack of Knowledge About Substance Use, and The Importance of the Care Encounter, alongwith six related subcategories. The findings show that individuals with substance use disorder oftenexperience distrust, lack of understanding and demeaning interactions in healthcare settings. However,compassionate and affirming encounters can promote health. Conclusion: Healthcare professionalsneed education on substance use disorder in order to meet the care needs of people with substance usedisorder. The results indicate that further research is needed to gain a deeper understanding of howhealthcare can implement health-promoting factors and prevent the barriers that lead to avoidance ofcare and neglect of health needs among people with substance use disorder
Erfarenheter av egenvård vid kronisk hjärtsvikt : En litteraturstudie ur patienternas perspektiv
No full textBakgrund: Kronisk hjärtsvikt är ett globalt växande hälsoproblem som påverkar patienters vardag, livskvalitet och upplevelse av hälsa. Egenvård utgör en central del i hanteringen av sjukdomen men är ofta komplex och utmanande. Vid sjukdomar som hjärtsvikt spelar sjuksköterskan en viktig roll i att stödja patienterna i deras egenvård. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa erfarenheter av egenvård hos patienter med kronisk hjärtsvikt. Metod: Studien genomfördes som en allmän litteraturöversikt med kvalitativ ansats. Tio vetenskapliga artiklar analyserades med tematisk analys enligt Braun och Clarke (2006), och resultatet strukturerades i teman. Resultat: Patienternas erfarenheter visade att egenvård påverkas av emotionella, fysiska, kulturella, sociala och informativa faktorer. Ett tema identifierades “hinder och drivkrafter till följsamhet”, under detta tema tillkom fem subteman, “känslomässiga svårigheter”, “fysiska begränsningar och symtomrelaterade svårigheter”, “vikten av stöd”, “hinder formade av sociala och kulturella förväntningar och vanor” samt “egna vägar till kontroll och förståelse”. Slutsats: För att egenvård ska vara möjlig krävs en förståelse för individens livssituation. Personcentrerad information och kontinuerligt stöd från vårdpersonal är avgörande för att främja hälsa och minska lidande hos personer med kronisk hjärtsvikt.Background: Chronic heart failure is a global health problem that affects patients’ daily living, quality of life and perception of health. Self-care is an important part in managing heart failure, but is often perceived as a complex and challenging task. The nurse plays an important role in supporting patients’ with heart failure in their self-care. Aim: The purpose of this study was to describe heart failure patients’ experiences of self-care Method: This study was conducted as a literature review with a qualitative approach. Ten scientific original articles were analyzed using Braun and Clarke's (2006) thematic analysis. Results: The results showed that self-care is influenced by psychological, physical, cultural, social and informational factors. One main theme emerged from the analysis, “barriers and facilitators to adherence”. Under this main theme five sub-themes emerged, “emotional difficulties”, “physical limitations and symptom-related difficulties”, “the importance of support”, “barriers shaped by social and cultural norms and habits” and “own ways to manage and understand”. Conclusion: For self-care to be possible, an understanding of the individuals’ life situation is required. Person-centered care and information and continuous support from health care professionals are crucial in promoting health and reducing suffering in people with chronic heart failure.
My child has type 1 diabetes : A literature review on parents’ experiences
No full textBakgrund Typ 1 diabetes är en kronisk, livshotande och obotlig sjukdom som främst drabbar barn och kräver insulinbehandling. Barnet kan drabbas av hypoglykemi som kan leda till medvetslöshet och död på kort sikt men också hyperglykemi som leder till permanenta skador på lång sikt. Transitionsteorin kan appliceras på den förändring föräldrar till barn som diagnostiserats i typ 1 diabetes står inför och kan vägleda sjuksköterskan i omvårdnadsplaneringen. Syfte Syftet med studien är att belysa föräldrars erfarenheter och upplevelser av att deras barn diagnostiserats med typ 1 diabetes. Metod En allmän litteraturstudie med kvalitativ ansats genomfördes. Artiklarna söktes i CINAHL och Pubmed. Nio vetenskapliga artiklar inkluderas och analyserades med en tematisk analysmetod. Resultat Tre teman framkom i studien: Nya utmaningar i vardagen, Vikten av stöd och hjälpmedel, En känslomässig resa genom barnets sjukdom. Slutsats När ett barn diagnostiserats i typ 1 diabetes kommer familjen att genomgå en transition. Genom att vara medveten om att det finns faktorer som påverkar en transition ger sjuksköterskor en möjlighet att underlätta transitionen för dessa familjer. Det vore värdefullt med ytterligare forskning gällande att identifiera vilka stödinsatser föräldrarna är i behov av för att underlätta transitionen.Background Type 1 diabetes is a chronic, life-threatening and incurable disease that primarily affects children and requires insulin treatment. The child may experience hypoglycemia, which can lead to unconsciousness and death in the short term, as well as hyperglycemia, which can cause permanent damage in the long term. The transition theory can be applied to the changes faced by parents of children diagnosed with type 1 diabetes and can guide the nurse in planning care. Aim The aim of the study is to highlight parents' experiences of their child being diagnosed with type 1 diabetes. Method A general literature review with a qualitative approach was conducted. The articles were searched in CINAHL and PubMed. Nine scientific articles were included and analyzed using a thematic analysis method. Results Three themes emerged in the study: New challenges in everyday life, The importance of support and aids, An emotional journey through the child's illness. Conclusion When a child is diagnosed with type 1 diabetes, the family undergoes a transition. By being aware that there are factors influencing this transition, nurses are given the opportunity to support and facilitate the process for these families. Further research would be valuable in identifying what kind of support interventions parents need in order to ease the transition
Kvinnors erfarenheter av att leva med postpartumdepression : En allmän litteraturstudie
No full textBakgrund: Postpartumdepression är ett vanligt tillstånd som kan påverka kvinnans välmående, relationen till barnet och upplevelsen av vården. Tidigare upptäckter med screeningverktyg som EPDS är viktiga för att ge rätt stöd och behandling, som kan inkludera samtalsterapi eller läkemedel. Sjuksköterskan har en roll i att stödja kvinnors psykiska hälsa. Syfte: Syftet var att beskriva kvinnors erfarenheter av att lida av postpartumdepression. Metod: Studien genomfördes som en allmän litteraturstudie där vetenskapliga artiklar med kvalitativ metod samlades in från databaserna CINAHL och PubMed.Resultat: Analysen resulterade i tre huvudteman: ́Känslomässiga utmaningar ́, ́Moderskapets ideal till följd av sociala förväntningar ́ och ́Brist på stöd ́. Slutsats: Kvinnors erfarenheter av att leva med postpartumdepression präglas av känslor av skuld, skam, otillräcklighet och ensamhet. Dessa känslor förvärras ofta av bristande stöd och högt ställda förväntningar på moderskapet. Upplevelsen av att inte bli förstådd eller bemött med lyhördhet inom vården kan förstärka lidandet. En personcentrerad omvårdnad där kvinnans upplevelser tas på allvar är avgörande för att främja psykisk hälsa och skapa en meningsfull vårdrelation. Background: Postpartum depression is a common condition that can affect a woman's well-being, relationship with her baby and experiences of healthcare. Early detection with screening tools such as the EPDS is important to provide the right support and treatment, which may include counseling or medication. Nurses have a role in supporting a woman's mental health. Aim: The aim was to describe women's experiences of suffering from postpartum depression. Method: The study was conducted as a general literature study where scientific articles using a qualitative method were collected from the CINAHL and Pubmed databases. Results: The analysis resulted in three main themes: 'Emotional challenges', 'The Ideals of motherhood as a result of social expectations' and 'Lack of support'. Conclusion: Women's experiences of living with postpartum depression are characterized by feelings of guilt, shame, inadequacy and loneliness. These feelings are often exacerbated by a lack of support and high expectations of motherhood. The experience of not being understood or treated with sensitivity in healthcare can intensify suffering. Personcentered care where the woman's experiences are taken seriously is crucial to promoting mental health and creating a meaningful healthcare relationship.
Sjuksköterskors erfarenheter av att vårda flyktningar : En litteraturöversikt
No full textBackground: Global conflicts have led to record numbers of refugees. Refugees are at increased risk of complex health conditions but often face barriers to accessing healthcare in their new host country, such as language barriers, lack of knowledge of the healthcare system and cultural differences. This contributes to their lower rates of seeking care, despite their greater need. Nurses have an ethical responsibility to provide person-centered and culturally competent care, and through increased knowledge of migration and its impact on health, as well as social determinants, care can become more equal and inclusive. Aim: To describe nurses’ experiences of providing care to refugees within the healthcare system. Method: A systematic literature review was conducted according to Polit and Beck's nine-step model. Qualitative interview studies were searched in the databases CINAHL and PubMed based on established inclusion criteria. Nine articles were analyzed with thematic analysis according to Braun and Clarke. All included studies had undergone ethical review and followed the principles of the Helsinki Declaration. Results: The thematic analysis of nine qualitative studies from five countries, Turkey, Australia, Sweden, Finland and the UK, resulted in three main themes and nine sub-themes. Conclusion: Nurses face great challenges in caring for refugees, but at the same time have a strong ethical drive to provide good care. The results emphasize the need for tailored interventions, improved coordination and further research to strengthen refugees' access to equitable care
The Complexity of the Ethical Compass : Nurses’ Experiences of Performing Coercive Measures
No full textBakgrund: när patienter är med om tvångsåtgärder inom psykiatrisk tvångsvård är det komplext och innebär många gånger ett stort lidande. Tvångsåtgärder används inom alla psykiatriska heldygnsvårdavdelningar och har utöver lidande för patienten visat sig påverka den vårdpersonal som utför åtgärderna. Några huvudområden för specialistsjuksköterskan inom psykiatrisk vård är att värna om patientens autonomi, integritet och att inte skada vilket står i direkt konflikt med de kränkningar av mänskliga rättigheter som det många gånger innebär att utföra tvångsåtgärder. Syfte: att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att utföra tvångsåtgärder inom psykiatrisk heldygnsvård. Metod: semistrukturerad intervjustudie med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: resultatet av studien visar att sjuksköterskor upplever blandade känslor i samband med utförandet av tvångsåtgärder. Tre huvudkategorier identifierades: ’mellan professionell yrkesroll och känslomässigt motstånd’, ’att kommunicera i komplexa situationer’ samt ’etiska överväganden inför, under och efter tvångsåtgärder’. Sjuksköterskorna upplevde att utförandet av tvångsåtgärder var en naturlig del av den psykiatriska tvångsvården men att det för dem endast var ett godtagbart alternativ när man provat allt annat. Slutsats: sjuksköterskorna har ett pragmatiskt förhållningssätt till att utföra tvångsåtgärder. De strävar efter att få vara delaktiga i beslutsprocessen gällande tvångsåtgärder och har inga direkta problem att utföra dem när de själva bedömer det nödvändigt. Det är av yttersta vikt för sjuksköterskorna att samtliga omvårdnadsalternativ bedömts otillräckliga innan det blir aktuellt med tvångsåtgärder. Background: when patients are subjected to coercive measures during psychiatric compulsory care, it’s highly complex and often entails significant suffering. Coercive measures are used in all psychiatric inpatient wards and have, besides suffering for the patient, been shown to effect healthcare professionals. As a Nurse Specialist in Mental Health Care, some of the primary responsibilities include to safeguard the patient’s autonomy and integrity, and to commit to do no harm, which stands in direct conflict with the violation of human rights that coercive measures often entail. Aim: to describe nurses’ experiences of performing coercive measures in psychiatric inpatient care. Method: semi-structured interviews with qualitative content analysis. Results: the results of the study show that nurses experience mixed feelings within the execution of coercive measures. Three main categories were identified: 'between professional role and emotional resistance', 'communicating in complex situations' and 'ethical considerations before, during and after coercive measures'. Nurses felt that the execution of coercive measures was a natural part of compulsory psychiatric care, but that for them, it was only perceived as an acceptable alternative when everything else had been tried. Conclusion: nurses have a pragmatic approach to performing coercive measures. They strive to be involved in the decision-making process regarding coercive measures and have no direct problems carrying them out when they themselves deem it necessary. It is of the utmost importance for nurses that all nursing alternatives are assessed as insufficient before coercive measures become relevant.
Nurses´ experiences of assessing pain in sedated and intubated patients : A literature review
No full textBakgrund: Patienter som vårdas inom intensivvård är svårt kritiskt sjuka och lider av livshotande tillstånd. Inom intensivvården förekommer även behandlingar och omvårdnadsåtgärder som kan resultera i obehag och smärtor för patienten. Smärtbedömning har därför en stor betydelse inom intensivvården. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att bedöma smärta hos sederade och intuberade patienter. Metod: Designen var en strukturerad litteraturöversikt av kvalitativa artiklar. Sökningar av relevanta artiklar genomfördes i databaserna CINHAL och PubMed, kedjesökning har även tillkommit. Inkluderade artiklar kvalitetsgranskandes enligt Caldwells granskningsmall och analyserades genom en tematisk analys utifrån Braun och Clark. Resultat: Inkluderade artiklar var genomförda i åtta länder och hade medel eller hög metodologisk kvalitet. Fyra huvudteman identifierades genom den tematiska analysen: Komplexitet i bedömning, Brist på kunskap och bedömningsinstrument, Kroppsliga indikationer och Användning av bedömningsinstrument. Slutsats: Det framkom i denna litteraturstudie att intensivvårdssjuksköterskors erfarenheter av att bedöma smärta hos sederade och intuberade patienter var utmanande. Intensivvårdssjuksköterskan har en avgörande roll i att lindra lindandet hos patienten och ge en individanpassad vård i den högteknologiska och komplexa miljön. Ytterligare utbildning inom smärtbedömning behövs för att öka kompetensen i det breda omvårdnadsansvar som intensivvårdssjuksköterskan har
Nurses’ patient experience of caring formigrants : A general literature review describing migrants in Europe
No full textBackground: Refugee flows followed by global crisis situations have causedincreased migration. Care needs have since increased greatly in Europe, which hascaused great strain in care. People with a migrant background include theundocumented, asylum seekers, refugees and irregular migrants. Patients with amigrant background are a group of patients who encounter complex obstacles whenmeeting with healthcare professionals. Aim: The aim was to describe nurses experiences of caring for migrants. Method: Qualitative literature study based on analysis of previous research. Theresults have been interpreted based on thematic analysis. Results: Nurses experience several challenges in the care encounter with patientswith a migrant background. Three main themes emerged: Communication barrierswhich include barriers in understanding and limited access to information. Ethicaldilemmas involving moral and legal challenges, as well as cultural differences.Systematic obstacles such as lack of resources and lack of competence. Conclusion: The study shows that deficiencies in communication and understandingaffect patients health and experience negatively, as well as affect patient safety.These challenges also make patient participation difficult. To promote equal care,clearer guidelines, increased cultural competence and better access to interpretingservices are required
Närståendes upplevelser av att vara nära en patient som vårdats inom intensivvården : En sekundäranalys
No full textBakgrund: Närstående till en patient som vårdas på en intensivvårdsavdelning har en central och viktig funktion för såväl patienten som för vårdpersonalen. Inom familjecentrerad omvårdnad, som är en del av specialistsjuksköterskans arbetsområde, ingår närstående i familj som ett system. Balansen att involvera närstående och ge en kvalificerad vård, samt att informera närstående om patientens rätt till integritet, är en utmaning i arbetet för intensivvårdssjuksköterskan. Samtidigt kan en ökad förståelse av närståendes upplevelser, främja en familjecentrerad omvårdnad. Syfte: Syftet var att beskriva upplevelser av att vara närstående till en patient som vårdats inom intensivvården. Metod: En sekundäranalys genomfördes och baserades på sju intervjuer, vilka analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys med en induktiv ansats. Resultat: I resultatet framkom tre kategorier; ”att vara i vårdens händer, att vara en medspelare och att vara nära – platsens betydelse” samt fem subkategorier, vilka beskrev upplevelser hos närstående till en patient som vårdats på en intensivvårdsavdelning. Slutsats: En vistelse på intensivvårdsavdelning upplevs som påfrestande för närstående. Att involvera dem i vården är fördelaktigt både för patientens återhämtning och för vårdpersonalens arbete. Fortsatt forskning behövs för att i högre grad implementera familjecentrerad omvårdnad inom intensivvården. Nyckelord: Närstående, upplevelser, intensivvård, familjecentrerad omvårdnad, sekundäranalys