Publikationer från Röda Korsets Högskola
Not a member yet
1218 research outputs found
Sort by
Sjuksköterskans erfarenheter av att vårda våldsutsatta barn
No full textBakgrund: Våld mot barn i nära relationer är ett allvarligt globalt folkhälsoproblem med långsiktiga konsekvenser för barnets fysiska och psykiska hälsa. Sjuksköterskan har en viktig roll i att identifiera och agera vid misstanke om barnmisshandel. Syfte: Syftet var att syntetisera och sammanfatta kvalitativa studier som utforskat sjuksköterskors erfarenheter av att vårda barn utsatta för våld i nära relatiner. Metod: Studien genomfördes som en allmän litteraturöversikt med kvalitativ ansats, där 13 vetenskapliga artiklar valdes ut och analyserades genom en tematisk analys enligt Braun och Clarke (2006). Resultat: Sjuksköterskorna beskrev en stark emotionell påverkan, osäkerhet i beslutsfattande och rädsla i mötet med föräldrar. Bristande stöd från organisationer och andra professioner förstärkte upplevelsen av ensamhet och osäkerhet. Slutsats: Tydliga riktlinjer, utbildning och psykosocialt stöd behövs för att sjuksköterskorna ska kunna hantera dessa komplexa situationer. Framtida forskning bör undersöka vilket organisatoriskt stöd som är mest effektivt i dessa vårdmöten. Nyckelord: emotionell belastning, erfarenhet, omvårdnad, sjuksköterskan, våld i nära relation, våld mot barn.Background: Violence against children in close relationships is a serious global public health issue with long-term consequences for the child’s physical and mental health. Nurses play an important role in identifying and acting upon suspected child abuse. Aim: The aim was to synthesize and summarize qualitative studies that explored nurses' experiences of caring for children exposed to domestic violence. Method: The study was conducted as a general literature review with a qualitative approach. Thirteen scientific articles were selected and analyzed using thematic analysis according to Braun and Clarke (2006). Results: The nurses described a strong emotional impact, uncertainty in decision-making, and fear when interacting with parents. A lack of support from organizations and other professionals reinforced the experience of loneliness and insecurity. Conclusion: Clear guidelines, education, and psychosocial support are needed to enable nurses to manage these complex situations. Future research should explore which forms of organizational support are most effective in these care encounters. Keywords: emotional strain, experience, nursing, nurse, domestic violence, violence against children
Nurse´s experiences of participating in decision making for ending life sustaining treatment : A litterature review
No full textBakgrund: En livsuppehållande behandling är en behandling som upprätthåller liv i en situation som annars är livshotande. Sjuksköterskan ställs dagligen inför etiska beslut och överväganden. Att avsluta en livsuppehållande behandling kräver noggranna överväganden. Sjuksköterskan har en central position genom sin nära kontakt med patienten samt sina kunskaper om patientens tillstånd och behov, trots att läkaren bär det yttersta ansvaret för beslutet. Syfte: Att belysa sjuksköterskans erfarenheter av att samverka i beslut som handlar om att avsluta livsuppehållande behandling. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats, som utgår från tio orginalartiklar. Data analyserades med hjälp av Braun och Clarkes tematiska analys för att identifiera teman. Resultat: De teman som identifierades var: Begränsad delaktighet vid beslutsprocessen med sin sina underteman att åsikter inte tas på allvar och att försöka påverka läkarens beslut, samt som förespråkare med underteman att ha ett förespråkande uppdrag och att aktivt inkludera närstående i beslutsprocessen. Slutsats: Sjuksköterskans roll i beslutsprocessen vid att avsluta livsuppehållande behandling är begränsad, trots sjuksköterskans centrala omvårdnadsansvar och unika kunskaper om patientens önskemål samt tillstånd. Sjuksköterskan upplever att deras åsikter inte beaktas, vilket leder till frustration och moralisk stress. Särskilt när besluten inte är efter patientens bästa eller önskemål. Background: A life-sustaining treatment is a treatment tha maintains life in a situation that is otherwise life-thereatening. Nurses are daily facing ethical decisions and considerations. Ending life-sustaining treatment requires careful consideration. Nurses have a central position through her close contact with the patient and her knowledge of the patients condition and needs, although the doctor bears the ultimate responsibility for the decision. Aim: Illustrate nurses experiences of collaborating in decision regarding the termination of life-sustaining treatment. Method: A qualitative literature study, based on ten original articles. Data analyzed using Braun and Clarkes thematic analyses to identify themes. Results: The themes identified were: Limited participation in the decision-making process with its subthemes of opinions not being taken seriously and influencing the doctors decision, as well as an advocate with the subthemes of having an advocacy mission and actively including relatives in the decision-making process. Conclusion: Nurses role in the decision process for terminating life-sustaining treatment is limited, despite the nurses central nursing responsibility and unique knowledge of the patients wishes and condition. Nurses feel that their opinions aren´t taken seriously, which leads to frustration and moral stress. Especially when the decisions aren´t in the patient´s best interest or wishes.
Nurses experience of bedside reporting at Intensive Care Units : A qualitative literature review
No full textBakgrund: Överrapportering mellan sjuksköterskor utgör en avgörande del i vårdprocessen där storamängder information skall delas. Brister i överrapportering kan riskera patientsäkerheten. Syfte: Syftet med detta arbete är att beskriva kvalitativ forskning som utforskatintensivvårdssjuksköterskors erfarenheter av patientnära överrapportering. Metod: En litteraturöversikt där tio artiklar som beskriver sjuksköterskans erfarenhet av patientnäraöverrapportering inkluderades. Data analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: De inkluderade artiklarna hade kvalitativ metod och kvalitetsgranskningen visade sex artiklarmed hög kvalitet och fyra artiklar med medelhög kvalitet. Tre teman framkom i resultaten Patientnäraöverrapportering, en nyckel till förbättrad vårdkvalitet, kommunikation och delaktighet som grund förmeningsfull överrapportering och strukturella hinder och etiska övervägande i en komplex vårdmiljö samtsju kategorier till dessa. Slutsats: Sammantaget visar denna litteraturöversikt att patientnära överrapportering, trots vissahinder, är en potentiellt värdefull metod för att främja säker, effektiv och personcentrerad vård iintensivvårdskontexten
To be cared for behind closed doors : Patients' experience of isolation care - a literature review
No full textBakgrund: Infektionssjukdomar finns över hela världen och vissa är mer smittsamma än andra. Ett sätt att förhindra att smittan sprider sig är att isolera den smittade. Det innebär att de vårdas i ett enkelrum, oftast med ett undertryckssystem för att förhindra att infektionen sprider sig på sjukhuset. Det har ur sjuksköterskeperspektiv setts påverka relationen till patienten negativt då personalen inte upplever att de har samma kontakt med patienten som de skulle ha utan skyddsutrustningen då den döljer ansiktsuttryck och identitet. Syfte: Att undersöka upplevelsen av isoleringsvård hos patienter med smittsam sjukdom. Metod: Strukturerad litteraturstudie med integrativ ansats. Resultat: I resultatet ingår 13 artiklar. Det som framkommer är att det är många faktorer som kan påverkar hur en patient upplever isoleringsvård. Såsom rummets utformning och storlek, hur personalen tog sig tid för patienten samt skyddsutrustningen som användes. Även religion och tro var något som hade inverkan på upplevelse. Känslor såsom att vara fängslad, stigmatiserad och ensam var något som var genomgående i studien. Slutsats: Det finns en del aspekter som vårdpersonal kan ha i beaktning när de vårdar denna patientgrupp. Att inte visa rädsla för sjukdomen och att se patienten bakom sjukdomen istället för själva smittan kan bidra till en bättre vårdupplevelse för patienten. Desto mer kunskap det finns om sjukdomen desto tryggare blir det att vårda dessa patienter.Background: Infectious diseases are found all over the world and some are more contagious than others. One way to prevent the infection from spreading is to put the infected person in isolation. This means that they are cared for in a single room. This has been seen, from a nurse perspective, to negatively affect the work environment of healthcare personnel as it is both hot and clumsy to work in. It has been seen to negatively affect the relationship with the patient as the staff do not expect to have the same contact with the patient as it hides facial expressions. Aim: To investigate the experience of isolation care in patients with infectious disease Method: Structured literature study with an integrative approach Main Results: This study Includes 13 articles. Factors influence how a patient experiences isolation care. The size of the room is important, as are the supplies available. The fact that staff took time for the patient had a positive impact, but the protective equipment used to protect staff negatively affected the patient's experience. Patients experienced many emotions during the isolation period. Being imprisoned, stigmatized, and alone are some of the feelings experienced. Conclusion: Not showing fear of the disease and seeing the patient behind the disease instead of the infection itself can contribute to a better care experience for the patient. The more knowledge there is about the disease, the safer it will be to care for these patients
Nurses' experiences of caring for patients suffering from cancer at the end of life : A general literature study
No full textBakgrund: Vårdbehovet för patienter med cancer vid livets slutskede är komplext, särskilt med en åldrande befolkning och fler kroniska sjukdomar. Vårdformen innefattar komplexa symtomlindring och helhetssyn på patientens fysiska, psykiska och emotionella välmående. Sjuksköterskans huvudsakliga arbetsområden består av omvårdnad där kompetens, samarbete, kommunikation och stöd är avgörande för att patienten och deras närstående ska få en värdig vård inom livets slut. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda vuxna patienter som lider av cancer vid livets slutskede inom hälso-och sjukvården. Metod: En allmän litteraturstudie med kvalitativ ansats av vetenskapliga artiklar valdes. Artiklarna som inkluderades i studie var från CINAHL och PubMed. En tematisk innehållsanalys användes för att analysera data. Resultat: Två teman identifierades: “Människan i centrum” och “En högre dimension inom professionen”. Fyra underteman identifierades: “Att kunna främja patientsäker vård”, “Att möta patientens behov”, “Att vara professionell vid arbete nära döden” och “Att skapa trygghet i kommunikationen”. Slutsats: Denna litteraturstudie utforskar sjuksköterskornas erfarenheter av att vårda patienter med cancer vid livets slutskede. Sjuksköterskorna upplevde otrygghet, osäkerhet och maktlöshet, samt bristande kommunikation mellan patient, sjuksköterska och kollegor ledde till förlorat förtroende och sämre patientsäkerhet. Genom att erbjuda utbildning och öka stärka kollegialt stöd upplevde sjuksköterskorna ett förbättrat självförtroende och trygghet i sitt yrke.Background: The care needs of patients with cancer at the end of life are complex, especially with an aging population and multiple chronic diseases. The form of care includes complex symptom relief and a holistic view of the patient's physical, mental and emotional well-being. The nurse's main areas of work consist of nursing where competence, collaboration, communication and support are crucial for the patient and their loved ones to receive dignified care at the end of life. Aim: To describe nurses' experiences of caring for adult patients suffering from cancer at the end-of-life care in a hospital setting. Method: A general literature review with a qualitative approach of ten scientific articles was chosen. The articles included in the study were from CINAHL and PubMed. A thematic content analysis was used to analyze the data. Results: Two themes were identified: “People at the center” and “A higher dimension within the profession”. Four sub-themes were identified: “To be able to promote patient-safe care”, “To meet the patient's needs”, “To be professional in working near death” and “To create safety in communication”. Conclusion: This literature study explores nurses' experiences of caring for patients with cancer at the end of life. The nurses experienced insecurity, uncertainty and powerlessness, as well as lack of communication between patient, nurse and colleagues, leading to lost trust and poorer patient safety. By offering training and increasing peer support, the nurses experienced improved self-confidence and security in their profession
Parents' experiences when their child is cared for in the neonatal unit : A literature review
No full textBakgrund: Det finns stora skillnader i hur neonatalvården ser ut i världen, men den svenska metoden har resulterat i den högsta överlevnaden bland extremprematurer. Föräldrarna är mycket delaktiga i vården av sitt spädbarn på neonatalvårdsavdelningar i Sverige. När ett barn läggs in på neonatalen vänds hela föräldrarnas värld upp och ner. De blir djupt påverkade av situationen och löper stor risk för ångest och depression. Syfte: Syftet är att syntetisera och sammanfatta kvalitativ forskning om föräldrars erfarenheter när deras barn vårdas på en neonatalvårdsavdelning i Sverige. Metod: En kvalitativ literaturöversikt enligt Polit och Becks (2021) niostegsmodell var den valda designen som användes i denna studie. Datan analyserades genom tematisk analys av Braun och Clarke (2006). Resultat: Tio kvalitativa studier inkluderades i resultatet. Två huvudteman identifierades: Föräldrars skilda erfarenheter och Att känna sig som en förälder. Fyra subteman identifierades även. Slutsatser: Studien gav fördjupad förståelse för föräldrars erfarenheter, detta kan vara ett stöd för sjuksköterskor som arbetar med föräldrar. Samt kan den svenska metoden vara en inspiration för resten av världen för att utveckla neonatalvården. Nyckelord: nyfödda, föräldrar, erfarenheter, Neonatal Intensivvårdsavdelning, kommunikation, omvårdnad, Sverige.Background: There are big differences in how neonatal care looks around the world, but the Swedish methods have resulted in the highest survival of extremely preterm babies. The parents are heavily involved in the care of their infant child in NICU’s in Sweden. When a child is admitted to the NICU, the parents' whole world is turned upside down. They are deeply affected by the situation and have a high risk of anxiety and depression. Aim: The aim of this study was to synthesize and summarize qualitative research on parents' experiences when their child is cared for in a neonatal care unit in Sweden. Methods: A qualitative literature review according to Polit and Becks (2020) nine-step model was the chosen design used in this project. The data was analyzed using a thematic analysis method described by Braun and Clarke (2006). Results: Ten qualitative studies were included in the results. Two main themes were identified: Parents divided experiences and To feel like a parent. Four subthemes were also identified. Conclusions: The study provided a deeper understanding of parent's experiences, which can act as a support for nurses working with parents. And the Swedish neonatal methods can be an inspiration for the rest of the world to develop the neonatal care. Keyword: infants, parents, experiences, NICU, communication, nursing care, Sweden
Self-care in Type 2 diabetes : A literature study on Patients' Experiences
No full textBackground: Type 2 diabetes is a global health problem causing severe complications and reduced quality of life. Managing the disease requires self-care, which depends on knowledge and support from healthcare professionals and family. Nurses’ profession is essential in strengthening the person’s ability to manage self-care and promoting autonomy through person-centered care. Aim: To summarize and synthesize qualitative research on patients’ experiences of self-care in type 2 diabetes. Method: A qualitative literature study was conducted using Polit and Beck's model for literature reviews. Ten peer-reviewed articles were selected from PubMed and CINAHL databases. Articles were analysed using Braun and Clarke's thematic analysis method to identify patterns in data. Results: Two themes were identified: lifestyle changes to promote health and support that enhances self-care. Lifestyle changes included adapting diet, blood glucose monitoring, and technological tools. Physical activities, social and cultural norms emerged as important subthemes. Support included family engagement, guidance from healthcare professionals, and education that strengthens adherence. Conclusion: Patient with Type 2 diabetes face barriers in self-care related to lifestyle changes. Personalized education, technological tools, and culturally adapted strategies are essential for strengthening autonomy and participation.Bakgrund: Diabetes typ 2 är ett globalt hälsoproblem som orsakar allvarliga komplikationer och försämrad livskvalitet. För att hantera sjukdomen är egenvård avgörande och kräver kunskap samt stöd från vårdpersonal och familj. Sjuksköterskans profession är viktig för att stärka personens förmåga att hantera egenvård och främja självständighet genom personcentrerad vård. Syfte: Att sammanfatta och syntetisera kvalitativ forskning om patienters erfarenheter av egenvården vid diabetes typ 2. Metod: En kvalitativ litteraturstudie genomfördes med hjälp av Polit och Becks modell för litteraturstudier. Tio vetenskapligt granskade artiklar valdes från databaserna PubMed och CINAHL. Artiklarna analyserades med Braun och Clarkes tematiska analysmetod för att identifiera mönster i data. Resultat: Två teman identifierades: livsstilsförändringar för att främja hälsa och stöd som stärker egenvården. Livsstilsförändringar inkluderade anpassning av kost, blodsockerkontroll och tekniska hjälpmedel. Fysiska aktiviteter, sociala och kulturella normer framkom som viktiga underteman. Stöd inkluderade familjens engagemang, vägledning från vårdpersonal och utbildning som stärker följsamheten. Slutsats: Patienter med diabetes typ 2 möter hinder i egenvården relaterade till livsstilsförändringar. Individanpassad utbildning, tekniska hjälpmedel och kulturellt anpassade strategier är viktiga för att stärka autonomi och delaktighet
Nurses' experiences of identifying children exposed to violence : A general literature review
No full textBakgrund: Våldsutsatta barn är ett globalt hälsoproblem som innebär långsiktiga konsekvenser och lidande. Konsekvenserna medför kostnader inom hälso- och sjukvårdssektorn, kommunala verksamheter exempelvis skolor, socialtjänst samt rättsväsendet. Sjuksköterskor möter barn i sin profession och ansvarar för att representera barnet inom hälso- och sjukvårdssektorn. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att identifiera våldsutsatta barn. Metod: Studien genomfördes som allmän litteraturstudie med en kvalitativ metod. Tio vetenskapliga originalartiklar valdes ut och analyserades genom innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman (2004). Resultat: Två kategorier och sex subkategorier identifierades. Kategori: ett ensamt ansvar och samverkan i barnens nätverk. Subkategori: Att uppleva motstridiga känslor, att identifiera utan att agera, att tolka barnets signaler, att hantera föräldrareaktioner, att samarbeta kring barnet, att behöva stöd vid våldsidentifiering. Slutsats: Sjuksköterskors erfarenheter av otillräcklig kunskap, rädsla och oro över för att skada en familjekonstellation samt bristande tilltro till det sociala systemets förmåga att ge dessa barn adekvat hjälp. Sjuksköterskor upplever en utmaning i att balansera en stödjande relation till familjen och samtidigt uppfylla det etiska, juridiska och professionella krav som ingår i att identifiera våldsutsatthet hos barn. Trots att sjuksköterskor anser sig medvetna om deras ansvar uppstår osäkerhet och tveksamhet i beslutet om misstankarna ska anmälas till sociala myndigheter. Background: Child abuse is a global health problem that has long-term consequences and suffering. The consequences entail costs in the health and medical sector, municipal services such as schools, social services and the legal system. Nurses meet children in their profession and are responsible for representing the child in the health and medical sector. Aim: The aim was to describe nurses' experiences of identifying children exposed to violence. Method: The study was conducted as a general literature study using a qualitative method. Ten original scientific articles were selected and analysed using content analysis according to Graneheim and Lundman (2004). Results: Two categories and six subcategories were identified. Category: sole responsibility and collaboration in the children's network. Subcategory: Experiencing conflicting emotions, identifying without acting, interpreting the child's signals, dealing with parental reactions, collaborating around the child, needing support in identifying violence. Conclusion: Nurses' experiences of insufficient knowledge, fear and uncertainty about damaging a family constellation, and lack of trust in the social system's ability to provide these children with adequate help. Nurses experience a challenge in balancing a supportive relationship with the family while fulfilling the ethical, legal and professional requirements involved in identifying child abuse. Although nurses consider themselves aware of their responsibility, uncertainty and hesitation arise in the decision whether to report the suspicions to social authorities
Caring with distance: meeting ageing people that receive palliative care in ruralareas : Nurses’ experiences in a literature review
No full textBakgrund: Äldre personer är en växande grupp med varierande hälsa och behov av vård. Palliativ vård syftar till att lindra lidande och främja livskvalitet, där både miljö och sociala faktorer påverkar hälsa och vårdtillgång, särskilt i glesbygden. Sjuksköterskans professionella ansvar innefattar att tillhandahålla personcentrerad vård och etablera vårdande relationer som stödjer patientens välbefinnande. Syfte: Beskriva sjuksköterskans erfarenheter av att möta äldre inom palliativ vård i glesbygd. Metod: En allmän litteraturstudie med kvalitativ ansats genomfördes med hjälp av tematisk analys enligt den metod som beskrivs av Braun och Clarke (2006), baserad på elva vetenskapliga studier som anträffades i CINAHL, PubMed och genom snöbollssökning. Resultat: Två teman och sex subteman framkom. Det första temat var “Samverkan för en fungerande vård” och det andra temat var “Hinder och brister i vården”. Slutsats: Sjuksköterskorna betonar kommunikation och samarbete för god palliativ vård. Bristande arbetsmiljö, resurser, personal och specialistkunskap hotar vårdkvalitet och säkerhet. Erfarenhet, kunskap och relationella färdigheter är avgörande i resursbegränsade miljöer. Resultaten belyser behovet av riktade insatser för att stärka palliativ vård i glesbygd, vilket har betydelse för framtida vårdutveckling och utbildning. Background: Elderly constitute a growing population with varying health and needs for care. Palliative care aims to alleviate suffering and enhance quality of life. With both environmental and social factors influencing health and access to care, particularly in ruralareas. The professional responsibility of nurses includes providing person-centered care and establishing caring relationships that support the well-being of patients Aim: Describe nurses’ experience of meeting elders that recive palliative care in rural areas. Method: A general literature study with a qualitative approach was conducted using a thematic analysis following Braun and Clarke (2006) based on eleven scientific studies identified through CHINAL, PubMed and Snowballing. Results: Two themes and six subthemes emerged. The first theme was “Collaboration for effective care” and the Second theme was “Obstacles and gaps in care”. Conclusion: Nurses emphasize communication and collaboration for quality palliative care. Poor work environments, limited resources, staffing and specialist knowledge threaten care quality and patient safety. Experience, knowledge, and relational skills are crucial in resource-limited settings. The results highlight the need for targeted efforts to strengthen palliative care in rural areas, which is of importance for future healthcare development and education.
Migrant’s experiences of accessing and receiving care in primary health care : A literature review
No full textBakgrund: Migranter möter en rad olika utmaningar i mottagarlandet. Hälsolitteracitet har rapporterats som lägre bland migranter; även vårdprofessioners kommunikationssvårigheter, bristande kulturell kompetens och organisatoriska hinder riskerar att migranters hälsa och vårdbehov inte bli tillgodosedda. Syfte: Att beskriva migranters erfarenhet av att söka och erhålla vård inom primärvården. Metod: En allmän litteraturstudie med kvalitativ forskningsansats implementerades. Tio vetenskapliga artiklar från databaserna CINAHL & PubMed har analyserats med stöd av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Två kategorier framkom: Strukturella hinder och Komplexa vårdbemöten; med sex underkategorier: Att ha svårt att få kontakt, Att inte få tillgång till tolk, Att uppleva ekonomiska svårigheter, Att bli bekräftad genom kommunikation, Att uppleva bristande engagemang och Att känna sig särbehandlad. Slutsats: Migranter möter återkommande hinder i primärvården relaterade till språk, kultur, bristande språkstöd och bemötande, samtidigt som stödjande vårdmöten och tydlig information underlättar tillgång till vård. Resultatet understryker behovet av interventioner och kvalitetsförbättringsarbete som aktivt involverar migranter i hälsokommunikation och syftar till att bygga kulturella broar inom primärvården. Background: Migrants’ encounter great challenges in the host country. Health literacy has been reported lower among migrants; also healthcare professional`s communication difficulties and lack of cultural competence; and organizational barriers, combined with the vulnearbilities of migrants’ health, puts them at risk for their health needs not beeing met. Aim: To describe migrants’ experience of accessing and receiving primary healthcare. Method: This study was designed and conducted in adherence with qualitative approach. Ten scientific studies were identified from CINAHL and PubMed, and analyzed using qualitative content analysis method. Result: Two categories emerged; Structural barriers and Complex healthcare encounters. Thereto six subcategories; Difficulty accessing care, Lack of access to interpreters services, Experience financial difficulties, Feeling acknowledged through communication, Experience lack of engagement and Feeling discriminated. Conclusion: The findings demonstrates that migrants’ encounter persistent barriers in primary care related to language, cultural differences, inadequate language support, and aspects of healthcare professionals’ conduct, while supportive interactions and clear communication facilitate accesss to care. Further, the findings underscore the need for targeted interventions and quality improvement initiatives that actively engage migrants in health communication and foster cultural bridging within primary care settings.