Publikationer från Röda Korsets Högskola
Not a member yet
1218 research outputs found
Sort by
The nurse´s experiences and identified need : In the care encounters with LGBTQ-people
No full textBackground: LGBTQ people have a higher risk for poor health than heterosexuals and LGBTQ people face stigma and discrimination in their daily lives but also in their care contacts. Nurses can make a big difference for these patients by treating them in a person-centered way. Aim: The aim of the study was to describe nurses’ experiences and identify their needs in health care encounters with LGBTQ-people. Method: The study is a narrative literature review and includes seven qualitative and four quantitative original articles. The articles were searched in the databases CINAHL and MEDLINE. The articles were analyzed based on thematic content analysis. Results: In the result four different themes are presented: Varying degree of experiences and different attitudes, Perceived obstacles and strategies for good communication, Need to treat everyone equally and Need for education. Conclusions: The nurses needed more training and had relatively low knowledge of the specific health needs of LGBTQ people. The fear of saying or acting in a stereotypical or discriminatory way prevented the nurses from creating a good relationship with their patients. More research is needed to examine nurses' experiences of caring for LGBTQ people.Bakgrund: HBTQ-personer har en högre risk för ohälsa än heterosexuella och HBTQ-personer möter stigmatisering och diskriminering i sitt dagliga liv men även i sina vårdkontakter. Sjuksköterskor kan göra stor skillnad för dessa patienter genom att bemöta de på ett personcentrerat sätt. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter samt identifiera deras behov i vårdmötet med HBTQ-personer. Metod: Studien är en litteraturstudie och inkluderar sju kvalitativa och fyra kvantitativa originalartiklar. Artiklarna söktes i databaserna CINAHL och MEDLINE. Artiklarna analyserades utifrån tematisk innehållsanalys. Resultat: I resultatet presenteras fyra olika teman: Varierande grad av erfarenheter och olika attityder, Upplevda hinder och strategier för en god kommunikation, Behov av att behandla alla lika samt Behov av utbildning. Slutsatser: Sjuksköterskorna behövde mer utbildning och hade relativt låg kunskap om de specifika hälsobehov som HBTQ-personer har. Rädslan för att säga eller agera på ett stereotypt eller diskriminerande sätt hindrade sjuksköterskorna från att skapa en bra relation med sina patienter. Det behövs mer forskning för att undersöka sjuksköterskors erfarenheter och behov i vårdmötet med HBTQ-personer
Exposure to Violence Among Syrian Refugee Women Preflight and During Flight : A Population-Based Cross-Sectional Study in Sweden
No full textViolence against women (VAW) is a hidden aspect of humanitarian emergencies, especially during conflicts, and prevalence estimates remain scarce. An adequate response to VAW in humanitarian contexts requires information regarding the extent of the problem and associated factors, including the role of past violence. This study is a questionnaire survey of a random sample of 452 Syrian refugee women resettled in Sweden. Findings show that the prevalence of any violence preflight and during flight was 25.1% and 7.8%, respectively. Older women and women exposed to violence preflight were more likely to experience violence during flight. Findings suggest the need for more trauma-informed systems of handling asylum seekers and refugees, as a humanitarian principle. Other implications for research and practice are discussed
Iranian and Iraqi torture survivors in Finland and Sweden : findings from two population-based studies
No full textBACKGROUND: Most refugees and other forced migrants have experienced potentially traumatic events (PTEs). Torture and other traumatic experiences, as well as various daily stressors, impact the mental health and psychosocial well-being of war-affected populations. METHODS: The study includes two population-based samples of Iranian and Iraqi men living in Finland and Sweden. The Finnish Migrant Health and Well-being Study (Maamu) was conducted in 2010-2012. The Linköping study was conducted in Sweden in 2005. In both samples, health and well-being measures, social and economic outcomes as well as health service utilization were reported. RESULTS: The final sample for analysis consisted of two groups of males of Iranian or Iraqi origin: 278 residents in Finland and 267 residents in Sweden. Both groups were subdivided according to the reported PTEs: Torture survivors; Other PTEs; No PTEs. Migrants that reported PTEs, torture survivors in particular, had significantly poorer social and health outcomes. Torture survivors also reported lower trust and confidence in authorities and public service providers, as well as more loneliness, social isolation and experiences of discrimination. CONCLUSIONS: Torture and other PTEs prevalent in refugee and migrant populations create a wide-ranging and long-term impact in terms of increased risk of various types of adverse social and health conditions. Early identification through systematic and effective screening should be the first step in guiding migrants and refugees suffering from experiences of torture and other PTEs to flexible, multidisciplinary services
Sjuksköterskans upplevelse av omvårdnad för patienter med existentiell smärta vid vård i livets slutskede : En litteraturöversikt
No full textBackground: Palliative care aims to alleviate the suffering and bring quality of life to patients who have an incurable disease diagnosis. Patients who are in need of palliative care can usually experience different dimensions of pain. Suffering in the form of existential pain can lead to strong emotions such as death anxiety and hopelessness. Several studies have shown that existential pain is not as noticed as other dimensions of pain and thus increased knowledge is needed about this form of pain. Aim: The aim of the study was to describe the nurse's experience of nursing for patients with existential pain in end-of-life care. Method: A literature review conducted with a qualitative approach. Ten articles were identified and analyzed using a thematic analysis. Result: Two themes and four subthemes were identified. Existential care with subthemes communication between nurse and patient and person-centered care. The second theme was emotional challenge with subthemes conveying hope and approach towards patients. Conclusion: The delivering of existential care in the case of existential pain can be considered challenging for the nurse where many aspects and dimensions must be taken into consideration, such as the nurses’ feelings of exhaustion and powerlessness.Bakgrund: Palliativ vård har i syfte att lindra lidandet och förbättra livskvalitén hos patienter som har en obotlig sjukdomsdiagnos. Patienter som är i behov av palliativ vård kan oftast uppleva olika dimensioner av smärta. Lidande i form av existentiell smärta kan leda till starka känslor som dödsångest och hopplöshet. Flera studier har påvisat att den existentiella smärtan inte är lika uppmärksammad som övriga dimensioner av smärta och därmed behövs utökad kunskap kring denna form av smärta. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskans upplevelse av omvårdnad för patienter med existentiell smärta vid vård i livets slutskede. Metod: En litteraturöversikt genomförd med kvalitativ ansats. Tio artiklar identifierades och analyserades med en tematisk analys. Resultat: Två teman och fyra subteman identifierades. Existentiell omvårdnad med subteman kommunikation mellan sjuksköterska och patient samt personcentrerad vård. Det andra temat var emotionell utmaning med subteman förmedla hopp och bemötande gentemot patienter. Slutsats: Förmedling av existentiell omvårdnad vid existentiell smärta kan anses vara utmanande för sjuksköterskan där fler aspekter och dimensioner bör beaktas, som exempelvis känslor av utmattning och maktlöshet hos sjuksköterskan.
Syrian Refugee Youth Resettled in Norway : Mechanisms of Resilience Influencing Health-Related Quality of Life and Mental Distress
No full textBackground: The importance of resilience factors in the positive adaptation of refugee youth is widely recognised. However, their actual mechanism of impact remains under-researched. The aim of this study was therefore to explore protective and promotive resilience mechanisms to inform future interventions and policy. Promotive resilience is seen as a direct main effect and protective resilience as a moderating effect. Methods: This was a cross-sectional study of Syrian youth recently resettled in Norway, aged 13-24 years. Regression and moderation analyses were used to explore different interactions, including moderated mediation using the PROCESS macro for SPSS. Result: A direct main effect of promotive resilience was found for health-related quality of life (HRQoL) and general mental distress, but not for post-traumatic stress disorder (PTSD). No moderating effects of protective resilience were found. Post-migration stressors mediated the effects of potentially traumatic events (PTE) from war and flight, and this indirect effect was present at all levels of resilience. Conclusion: Despite high risk exposure and mental distress, resilience was also high. Broad resilience interventions targeting multiple factors would likely benefit the group, but these should include both individual assets and building supportive environments. Additionally, reducing current stress and providing treatment for those in need could enable recovery and increase the efficacy of resilience factors already present
Domestic violence : A literature review on nurses' experiences of meeting women exposed to violence
No full textBakgrund: Våldsutsatta kvinnor söker sig oftast först till akutmottagningen där sjuksköterskor har ett ansvar att fånga upp och ge dem vård. Våldsutsatta kvinnor har behov av stöttning och önskar bli bemötta med förståelse och empati från sjukvården. Studier visar att sjuksköterskor känner oro och osäkerhet inför uppgiften att möta dessa kvinnor. Syfte: Syftet med studien är att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att möta kvinnor utsatta för våld i nära relationer som söker sig till akutmottagningen. Metod: Litteraturstudien har en allmän design där arbetsprocessen utgår från niostegsmodellen. Resultatet består av nio kvalitativa originalartiklar. Databaserna CINAHL och PubMed användes för att hitta artiklarna och dessa analyserades sedan med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Två kategorier identifierades; 1) en utmanande arbetssituation med underkategorierna tidsbrist upplevs hindra god kommunikation och kunskapens betydelse i mötet samt 2) ett mångfacetterat möte med underkategorierna emotionell påverkan och osäkerhet i yrkesrollen. Slutsats: Utbildning och organisatoriska förändringar krävs för att sjuksköterskor ska få adekvat kompetens och resurser för att möta våldsutsatta kvinnor och ge dem god omvårdnad.Background: Women who are victims of violence usually first go to the emergency department, where nurses have a responsibility to intercept and provide them care. Moreover, women exposed to violence need support and wish to be met with understanding and empathy from healthcare. Studies show that nurses are concerned and uncertain about meeting these women. Aim: This study aims to describe nurses' experiences of meeting women exposed to intimate partner violence who come to the emergency department. Method: The literature study has a general design where the work process is based on a nine-step model. The resultconsists of nine original qualitative articles found in databases CINAHL and PubMed. These articles were then analyzed using qualitative content analysis. Result: Two categories were identified; 1) A challenging work situation with the subcategories time constraints is perceived to hinder good communication and the importance of knowledge in the meeting, and 2) a multifaceted meeting with subcategories emotional impact and uncertainty in the professional role. Conclusion: Education and organizational changes are vital to providing nurses with adequate skills and resources to meet women exposed to violence and ensure them good care
Newly graduated nurse’s experiences of stress
No full textBakgrund: Sjuksköterskeprofessionen innebär ett omvårdnadsansvar för alla personer oavsett miljö, detta medför självständigt arbete och samarbete för att uppnå god omvårdnad. Stress uppfattas och definieras olika beroende på individ, perspektiv och sammanhang. När en persons krav på arbetsplatsen överstiger den egna hanteringsförmågan uppstår stress, denna stress omnämns som arbetsrelaterad stress. En transition från en roll till en annan kan medföra blandande känslor som stress. Syfte: Syftet var att beskriva nyutexaminerade sjuksköterskors erfarenheter av stress i omvårdnadsarbetet. Metod: Studiens design är en litteraturöversikt med kvalitativa artiklar samt artiklar med mixad metod. En tematisk analysmetod utfördes där meningsenheter kodades vilka ledde till studiens subteman och teman. Resultat: Nyutexaminerade sjuksköterskors erfarenheter av stress i omvårdnadsarbetet presenterades med två teman vilka är arbetsmiljön för nyutexaminerade sjuksköterskor och stress under transition. Subteman beskriver erfarenheterna hos nyutexaminerade sjuksköterskor som var känsla av att inte räcka till, samhörighet, överväldigande ansvar, känsla av osäkerhet och sårbarhet. Slutsats: Relevanta åtgärder bör införas för säkerställande av en hållbar och succesiv ingång i omvårdnadsyrket för nyutexaminerade sjuksköterskor. Fortsatt forskning bör fördjupa sig i nyutexaminerade sjuksköterskors transition och arbetsmiljöns betydelse för det psykiska och fysiska välmående samt dess påverkan på omvårdnadsarbetet. Ett övergångsprogram kan införas under transitionen för att stärka nyutexaminerade sjuksköterskors kompetensutveckling.Background: The nursing profession entails a nursing responsibility for all people regardless of environment, this entails independent work and cooperation to achieve good nursing. Stress is perceived and defined differently depending on the individual, perspective and context. When a person ́s expectation in the workplace exceeds their own coping ability, stress arises and increase, this stress we define as work-related stress. A transition from a roll to another can imply mixed emotions such as stress. Aim: The aim of the study was to describe newly graduated nurses' experiences of stress in nursing work. Method: The design of this study is a literature review with qualitative articles and articles with a mixed method. A thematic analysis method was performed where meaning units were coded which led to the study's subthemes and themes. Result: Newly graduated nurses' experiences of stress in nursing were presented with two themes, work environment for newly graduated nurses and stress during transition. Subthemes describes the experiences of newly graduated nurses which were feeling of inadequacy, belonging, overwhelming responsibility, feeling of insecurity and vulnerability. Conclusion: Relevant measures need to be introduced to ensure sustainable and gradual entry to the nursing profession for newly graduated nurses. Further research should delve into the transition of newly graduated nurses and the importance of the work environment for psychological and physical well-being as well as its impact on nursing work. A transition program can be introduced during the transition to strengthen the competence development of newly graduated nurses
Kvinnors upplevelse av att leva med polycystiskt ovariesyndrom : En kvalitativ litteraturstudie
No full textBakgrund: Polycystiskt ovariesyndrom (PCOS) är en endokrin sjukdom som drabbar kvinnor i fertil ålder. PCOS har en mängd symtom som påverkar patientens mående genom förändrat utseende och infertilitet. Trots detta framgår det att förhållningssättet gentemot patientgruppen är komplex. Syfte: Syftet med studien var att beskriva kvinnors upplevelse av att leva med polycystiskt ovariesyndrom. Metod: En kvalitativ litteraturstudie som inkluderar nio originalartiklar. Data analyserades med kvalitativ innehållsanalys med stöd från Graneheim och Lundman. Resultat: Tre kategorier med åtta subkategorier presenteras. De tre kategorierna är kvinnans kontakt med sjukvården, kvinnans upplevda självbild samt sjukdomens roll i samlivet. Resultatet indikerar att gemensamt för kvinnorna är en känsla av frustration och sorg kring symtomen övervikt, ansiktsbehåring och infertilitet. Slutsats: Det är av vikt med fortsatt forskning för att kunna implementera tydligare riktlinjer kring handhavandet av patientgruppen och tillika mer djupgående omvårdnadsåtgärder redan innan diagnostisering, för minskat lidande.Background: Polycystic ovary syndrome (PCOS) is an endocrine disease that affects fertile women. PCOS has a variety of symptoms that affects the patient's mood through altered appearance and infertility. Despite this, it appears that the approach to the patientgroup is complex. Aim: The aim of this study was to describe women’s experience of living with polycystic ovary syndrome. Method: A qualitative literature review that includes nine original articles. Data were analyzed by a qualitative content analysis with support in Graneheim and Lundman. Results: Three categories with eight subcategories are presented. The three categories are the woman’s contact with healthcare, the woman’s perceived self-image and the role of the disease in cohabitation. The results indicate that common to the women is a feeling of frustration and sadness around the symptoms of obesity, facial hair and infertility. Conclusions: Continued research is important to be able to implement clearer guidelines for the management of the patient group and more in-depth nursing measures already within diagnosis, for reduced suffering
Experiences of family-centered care within pediatrics : A literature study
No full textBackground: Relatives have a central role in health care. This is highlighted by family-centered care where the collaboration between patient, relatives and healthcare professionals is fundamental. The approach from healthcare professionals is highlighted as a basic tool where concepts such as communication, cooperation and participation are important aspects. However, research shows a lack of participation in pediatrics and family-centered care needs to be given more space in healthcare. Relatives' experiences within pediatrics can clarify the importance of family-centered care and the role healthcare professionals have in its implementation. Aim: The aim of this study was to explore relatives’ experiences within pediatric care. Method: This qualitative literature study includes 14 articles that focus on experiences from relatives regarding healthcare professionals approach within pediatric care. The compilation was performed with qualitative content analysis. Results: The analysis of the articles resulted in three categories with underlying subcategories which consisted of ´A personal approach´: Personal characteristics, Emotional and practical support; ´To participate in the care of the child´: Being involved, Sharing knowledge, Building a relationship; ´Adapted information and communication´: Approaching anxious relatives, The need for information. Conclusion: The results show that healthcare professionals can reduce relatives' worries and anxieties and increase their sense of satisfaction and trust in care. By approaching relatives on a personal level to create a partnership, where everyone's knowledge and needs are taken into account and where information and communication are adapted to the situation and the individual, relatives experience a sense of increased participation. These components increase the well-being of both relatives and the child.Bakgrund: Närstående har en central roll i vården. Detta lyfts fram inom familjecentrerad vård där samarbetet mellan patient, närstående och sjukvårdspersonal är grundläggande. Den familjecentrerade vården är central inom den pediatriska vården. Bemötandet lyfts fram som ett grundläggande verktyg där begrepp som kommunikation, samarbete och delaktighet är viktiga aspekter. Forskning visar dock på att bemötandet av närstående brister och att familjecentrerad vård behöver få ett större utrymme inom pediatriken. Närståendes upplevelser av bemötande kan tydliggöra vikten av familjecentrerad vård och vårdpersonalens roll i implementeringen av denna. Syfte: Syftet med studien var att undersöka närståendes upplevelser av bemötande inom den pediatriska vården. Metod: Denna kvalitativa litteraturstudie omfattar 14 artiklar som behandlar upplevelser från närstående kring bemötande inom pediatrisk vård. Sammanställningen genomfördes med kvalitativ innehållsanalys, inspirerat av Graneheim och Lundman (2004). Resultat: Analysen av artiklarna resulterade i tre kategorier med underliggande subkategorier vilka bestod av ´Det personliga bemötandet´: Personliga egenskaper, Emotionellt och praktiskt stöd; ´Att delta i vårdandet av barnet´: Vara delaktig, Dela kunskap, Bygga en relation; ´Anpassad information och kommunikation´: Bemöta oroliga närstående, Behovet av information. Slutsats: Resultatet visar att vårdpersonal kan minska närståendes oro och ångest samt öka deras känsla av tillfredställelse och tillit till vården. Genom att bemöta närstående på ett personligt plan för att skapa ett partnerskap, där allas kunskap och behov tas i beaktning och där information och kommunikation anpassas till situationen och individen, känner närstående ökad delaktighet. Dessa komponenter ökar välbefinnandet för både närstående och barnet
Adolescents' experiences of self-care in type 1 diabetes : A literature review
No full textBackground: Type 1 diabetes mellitus is a chronic condition that affects many adolescents around the world. Living with type 1 diabetes places expectations and demands, especially onadolescents who are in a phase of development and changes, which can affect their ability to perform proper self-care. The nurse plays an important role in the health-promoting work with a person-centered approach based on autonomy. Aim: The aim of this literature review was to investigate experiences of self-care in diabetes type 1 from the perspective of the adolescent. Method: A literature review with a qualitative approach, based on 11 original scientificarticles. Results: The results are presented as four themes: ”challenges with self-care”, ”the importance of support”, ”barriers to knowledge” and ”increased independence”. Conclusion: Self-care is part of the treatment for type 1 diabetes and expectations of the adolescents and the environment becomes crucial factors in compliance. By bringing knowledge, support andguidance based on a person-centered approach, nurses can contribute to promoting adolescents’ health, equal care and increased quality of life. Further research is required toensure that good nursing can be applied by the nurse, to understand adolescents' experiences of self-care in connection with the development phases, conditions and lifestyles.Bakgrund: Diabetes mellitus typ 1 är ett kroniskt sjukdomstillstånd som drabbar många ungdomar i världen. Att leva med diabetes typ 1 medför utmaningar och krav, speciellt hos ungdomar som befinner sig i en fas av utveckling och förändringar, som kan påverka dennes förmåga att utföra korrekt egenvård. Sjuksköterskan spelar en viktig roll vid dethälsofrämjande arbetet med ett personcentrerat förhållningssätt med självbestämmande som grund. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att undersöka erfarenheter av egenvård vid diabetes typ 1 ur ungdomarnas perspektiv. Metod: En litteraturöversikt med kvalitativ ansats, som baserats på 11 vetenskapliga originalartiklar. Dataanalysen utfördes med tematisk analys av Braun och Clarke. Resultat: Resultatet presenteras som fyra teman: ”utmaningar med egenvård”, ”stödets betydelse”, ”kunskapsbarriärer” och ”ökad självständighet”. Slutsats: Egenvård utgör en del av behandlingen för diabetes typ 1 och förväntningar på ungdomarna och omgivningen blir avgörande faktorer vid följsamheten. Genom att medföra kunskap, stöd och vägledning utifrån ett personcentrerat förhållningssätt kan sjuksköterskor bidra med att främja ungdomars hälsa, jämlik vård och ökad livskvalitet. Fortsatt forskning krävs för att säkerställa att en god omvårdnad kan tillämpas avsjuksköterskan, för att förstå ungdomars erfarenheter av egenvården i samband medutvecklingsfaserna, förutsättningar och levnadssätt