Publikationer från Röda Korsets Högskola
Not a member yet
1218 research outputs found
Sort by
Nurses’ experiences of practicing motivational interviews : A literature review
No full textBackground: MI has been successful in strengthen patient oriented treatment and helpingpatients in need for lifestyle change. However, the method has not been establishedeverywhere and there is still inexperience and unawareness surrounding it. Aim: The aim was to describe nurses' experience of working with Motivational Interviewing( and target what they think are the advantages and obstacles when working with it. Method: A total of seven articles about nurses’ experience of using MI were included in this literature review with thematic content analysis. The articles were analyzed from a care taking perspective. Results: The analysis identified two themes: Advantages with MI and Obstacles with MIWithin these two themes, a total of six under themes or categories have been found. In the first theme: positive results and patient communications. In the second theme: knowledge limitations, time factors, support and disinterest. Conclusion: MI is a simple method to learn and helps the communication between nurse and patient. The main reasons for nurses not using MI are lack of knowledge in the method, them feeling insecure in using it and believing it will take longer time to practice. There are also problems with nurses being uninterested in using MI and management or colleagues not supporting the method, despite the evidence of its success.Bakgrund: MI har visat sig vara en framgångsrik metod för att stärka den personcentrerade vården och behandla patienter i behov av livsstilsförändringar. Samtidigt har inte metoden etablerat sig överallt och det finns en okunskap om den. Syfte: Syftet med föreliggande studie var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att använda motiverande samtal inom omvårdnad och vad de anser är metodens fördelar och hinder. Metod: Studien är en litteraturstudie med tematisk innehållsanalys. Sammanlagt har sju artiklar analyserats utifrån ett vårdgivarperspektiv. Resultat: Två teman identifierades i analysen fördelar med MI och hinder för att använda MI I dessa teman har totalt sex underteman tagits fram, där positiva resultat och utvecklande patient kommunikation återfinns i det första temat och Brist på kunskap och erfarenhet, tidsfaktorn, uppmuntran och stöttning samt ointresse finns i det andra. Slutsatser: MI är en enkel metod som gynnar vården och patientkommunikationen men som skapar en viss osäkerhet hos utövaren då den skiljer sig mot många sjuksköterskorsutbildning. Huvudanledningarna till att MI inte används genomgående är att sjuksköterskorna inte kan metoden fullt ut, känner sig osäkra på den och tror att den tar längre tid att använda. Det finns också de som väljer bort MI då ledning och kollegor inte uppmuntrar till användning
A Scoping Review to Identify Barriers and Enabling Factors for Nurse-Patient Discussions on Sexuality and Sexual Health
No full textBackground: Sexuality and sexual health (SSH) are essential aspects of care that have evolved since a 1975 World Health Organization (WHO) report on SSH. However, nurses still consider discussing the subject with patients a challenge. This scoping review aimed to map, synthesize, and summarize findings from existing literature regarding barriers and enabling factors for nurse-patient SSH discussions in care contexts. Methods: A scoping review model inspired by Arksey and O'Malley was used to search for and synthesize studies published between 2009 and 2019. The databases searched were the Cumulative Index to Nursing and Allied Health Literature (CINAHL) and Medical Literature Analysis and Retrieval System Online, i.e., MEDLARS Online. A total of nineteen articles were eligible to be included. Results: Two main categories of enabling factors were identified, i.e., a professional approach via using core care values and availability of resources. Three major categories of barriers were identified: beliefs and attitudes related to age, gender, and sexual identity; fear and individual convictions; and work-related factors. Conclusions: Applying professionalism and core care values as well as making resources available are likely to promote SSH discussions between nurses and patients. Moreover, there is a need for a norm-critical approach in education and practice
“Can Someone as Young as You Really Feel That Much Pain?” – A Survey on How People With Fibromyalgia Experience Healthcare in Sweden
No full textBackground: Research show that fibromyalgia has low credibility in healthcare, leading to poor treatment, lack of knowledge and disinterest. Therefore, people with fibromyalgia feel frustration, fear, anxiety and disappointment. Objective: The aim of this study was to explore the experiences of people with fibromyalgia in their encounters with healthcare personnel in Sweden. Method: A cross-sectional design, where 409 people with fibromyalgia answered an anonymous online patient-reported experience measure, developed specific for the study, with six closed questions and one open-ended question. Descriptive statistics were analysed by response frequencies. Correlation analysis were performed between demographic and clinical variables with the answers from the closed questions. Free-text answers were analysed with content analysis. Results: A third experienced the treatment as bad (34%) and that they were not being taken seriously (30.5%). Almost half (47%) always or mostly felt fear of seeking healthcare related to fibromyalgia and that the health care personnel did not understand their diagnosis (46%). The majority (54%) experienced that the health care personnel did not understand how fibromyalgia affected them or how they could help them. The findings were confirmed in the free-text answers that were categorized into: Scepticism and disregard, Ignorance and disinterest and Professionalism and empathy. There were positive significant correlations between age and five of the questions (ρ = .105–.181, p < .05–p < .01), indicating that lower age is correlated with a worse experience. Furthermore, the duration of fibromyalgia showed a significant correlation with feeling afraid of seeking healthcare because of fibromyalgia (ρ = .144, p < .01), the shorter duration, the greater was the fear of seeking healthcare. Conclusion: As a third of patients with fibromyalgia had bad experiences with healthcare, especially younger patients, knowledge about fibromyalgia needs to be increased and the patients should be taken seriously and treated respectfully, as well as given adequate support.Ne
Obstacles that affect the nursing work as well as preventive control for pressure ulcers from the nurse's perspective : A Review
No full textBakgrund: Trycksår är en av de vanligaste vårdskadorna som föreligger i slutenvården trotsden omfattande kunskap kring ämnet. För att kunna uppmärksamma de hinder som finns ärdet till stor vikt att erhålla förståelse i helhet kring det ämnet, för att vidare tillrättalägga vartbarriärerna förekommer. Det existerar hinder för att personal inom hälso- och sjukvård skaförverkliga rutiner och riktlinjer som finns för att förutse adekvat omvårdnad och preventivaåtgärder till patienter vid trycksår. Syfte: Beskriva uppfattningar utifrån sjuksköterskans perspektiv kring de hinder sompåverkar omvårdnadsarbetet och de preventiva åtgärderna vid trycksår.Metod: Studien utformades som en allmän litteraturöversikt med tematisk analys där devetenskapliga artiklarna som tillämpats omfattar såväl kvantitativa, kvalitativa och mixadeansatser. Resultat: Vanliga hinder som rapporterats för att ge adekvata omvårdnadsåtgärder samttrycksårsförebyggande åtgärder är personalbrist, tidsbrist, patientens hälsotillstånd, brist påresurser eller utrustning samt brist på stöd från organisationen. Sammanfattning: Det föreligger hinder såsom otillräcklig kompetens, tidsbrist, resursbrist,Attityder, brist på organisatoriskt stöd samt patientens hälsotillstånd. Hindren påverkar arbetetkring trycksår och bör ses i ett helhetsperspektiv för att bidra till en förbättrad vård ursjuksköterskans perspektiv. Förslag på fortsatt forskning: Belysa vilka åtgärder som kan implementeras för att minskahinder och på så vis förbättra vårdkvaliteten.Nyckelord: Hinder för omvårdnad, Omvårdnad och prevention, Patientsäkerhet, Tryckså
Patients’ experience of care in forensic psychiatry : A general litterature review
No full textBackground: A person with a serious mental disorder who commits a crime can be sentenced to forensic psychiatric care. Forensic psychiatric care is permeated by a high sense of security, while patients are expected to follow a predetermined treatment plan. This restrictive environment, where patients are forcibly cared for during indeterminate time leads to a complex ethical dilemma. Patients are treated for their mental illness whilst the restrictive nature of the care environment deprives them of the opportunity for full autonomy, which can affect their overall experience of the care period. Aim: The aim was to describe patients' experience of their care in forensic psychiatry. Method: A general literature review based on ten scientific articles with a qualitative approach that were analyzed with a content analysis. Results: Three main categories were identified: Being locked up and supervised, The importance of interpersonal encounters and Rehabilitation process in forensic psychiatry. Mentioned main categories were divided into six subcategories. Conclusion: The strict requirements of the forensic psychiatric care form require an adaptation of the admitted patients. Patients' experience the lack of meaningful activities and autonomy. Central are the relationships between care recipients and care providers to evoke a sense of safety and meaningfulness for the patients. A therapeutic approach is important and seeing the human behind the crime. Suggestions for further research: The results show the absence of therapeutic roles in forensic psychiatry. The need for guidelines regarding the therapeutic treatment of forensic psychiatric patients should thus be considered to be developed. This to create a safe and empathetic existence that contributes to a health-promoting environment for forensic psychiatric patients. Bakgrund: Personer med en allvarlig psykisk störning som begår ett brott kan dömas till rättspsykiatrisk vård. Rättspsykiatrisk slutenvård genomsyras av strikta riktlinjer kring säkerhet samtidigt som patienterna förväntas följa en förutbestämd behandlingsplan. Denna restriktiva miljö där patienterna tvångsvårdas under en obestämd tid bidrar till ett komplext etiskt dilemma, då personer behandlas för sin psykiska ohälsa samtidigt som vårdmiljöns restriktiva natur fråntar deras möjlighet till full autonomi, vilket kan påverka deras helhetsupplevelse av vårdtiden. Syfte: Syftet var att beskriva patienters upplevelse av vården inom rättspsykiatrin. Metod: En allmän litteraturöversikt baserat på tio vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats som analyserades med en innehållsanalys. Resultat: Tre huvudkategorier identifierades: Att vara inlåst och övervakad, Betydelsen av mellanmänskliga möten och Rehabiliteringsprocessen inom rättspsykiatrin. Nämnda huvudkategorier delades in i sex underkategorier. Slutsats: Den rättspsykiatriska vårdformens strikta krav kräver en anpassning av de inlagda patienterna. Patienterna upplever avsaknad av meningsfulla aktiviteter och autonomi. Centralt är relationerna mellan vårdtagare och vårdgivare för att framkalla en känsla av trygghet samt meningsfullhet hos patienterna. Terapeutiska förhållningssätt identifieras som viktiga samt att se människan bakom brottet. Förslag på fortsatt forskning: Resultatet visar frånvaron av terapeutiska roller inom rättspsykiatrin. Behovet av riktlinjer kring terapeutiskt bemötandet av rättspsykiatriska patienter anses således behöva utvecklas. Detta för att skapa en trygg och empatisk tillvaro som bidrar till en hälsofrämjande miljö för rättspsykiatriska patienter.
Nurses experience of caring for patients with palliative care
No full textBackground:The goal of palliative care is to improve the quality of life and to alleviate the patient's suffering until death. The nurse is responsible for promoting the patient's quality of life by taking into account the patient's mental, physical, social and existential needs. In palliative care, the nurse develops close relationships with both patients and relatives, which the nurse can experience as responsible and demanding. Aim:The purpose of this literature study is to examine nurses' experiences of caring for patientes with palliative care. Method: The literature study is based on the results of 13 qualitative studies that were performed using thematic analysis. Results: The results report three themes that were: to alleviate the patient's suffering, communication and relationship to the patient and relatives, emotional and practical challanges. Conclusion: The nurses felt that both pharmacological and non-pharmacological treatments are important in palliative care. Good relationships with patients and relatives are fundamental to providing good care. The work in palliative care is perceived as challenging and stressful and many nurses tried not to become too emotionally involved to be able to provide good care.Bakgrund: Målet med den palliativa vården är att förbättra livskvaliteten och att lindra patientens lidande fram till döden. Sjuksköterskan har ansvar att främja patientens livskvalitet genom att ta hänsyn till patientens psykiska, fysiska, sociala och existentiella behov. Inom den palliativa vården utvecklar sjuksköterskan nära relationer till både patienter och anhöriga, vilket sjuksköterskan kan uppleva som ansvarsfullt och krävande. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med palliativ vård. Metod: Litteraturstudien baseras på resultatet från 13 kvalitativa studier som utfördes med hjälp av tematisk analys. Resultat: Resultatet redovisar tre teman som var: lindra patientens lidande, kommunikation och relation till patient och anhöriga, känslomässiga och praktiska utmaningar. Slutsatser: Sjuksköterskorna upplevde att både farmakologiska och icke farmakologiska behandlingar är viktiga inom palliativ vård. Goda relationer med patienter och anhöriga är grundläggande för att ge god omvårdnad. Arbetet inom den palliativa vården upplevs som utmanande och påfrestande och många sjuksköterskor försökte att inte bli för känslomässigt involverade för att kunna ge god omvårdnad
Nurses experiences of inadequate knowledge in nursing care in the emergency department : A literature study
No full textBackground: Many different patient groups arrive to the emergency department often without an investigated diagnose. Deficiencies in nurses' work environment and the shortcomings of nursing education create challenges for nurses to meet the needs of all these patient groups through nursing based on scientific knowledge. Aim: The aim of this study was to describe nurses’ experiences of insufficient knowledge in nursing situations in the emergency department and what the experiences are perceived to depend on. Method: A literature study of eleven qualitative articles was done based on qualitative content analysis. Result: Two themes were identified; inadequate education and experience and attitudes and conceptions. Conclusion: Varying patient presentations in the emergency department can lead to nurses experiencing inadequate knowledge. These experiences are perceived primarily to be due to inadequate experience but perceptions that nurses should not be expected to have knowledge of unusual patient groups also existed.
Nurses' experiences of caring for abused women : A literature review
No full textBakgrund: 15–50% av kvinnorna över hela världen har upplevt någon typ av våld. Våld förekommer i olika former och påverkar kvinnan fysiskt och psykiskt. Sjuksköterskans skyldighet är att identifiera våld samt bidra med stöd men det förekommer fortfarande svagheter när det gäller att identifiera våld. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda våldsutsatta kvinnor. Metod: En allmän litteraturöversikt grundad på 10 vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats utifrån en tematisk analys genomfördes. Resultat: Resultatet presenterar hur sjuksköterskor upplever vårdandet av våldsutsatta kvinnor. Resultatet har sammanställts i tre teman: hög arbetsbelastning, behov av utbildning, negativa och positiva upplevelser av mötet med våldsutsatta kvinnor; och i fyra kategorier. Att vårda våldsutsatta kvinnor väcker olika känslor. Olika faktorer som försvårar identifiering av våld är tidsbrist samt okunskap. Slutsatser: Sjuksköterskor har en viktig roll för att kunna uppmärksamma att kvinnor utsätts för våld och erbjuda stöd. För att sjuksköterskor ska kunna identifiera våld samt bidra till adekvat stöd krävs det att arbetsbelastning avlastas samt att kunskap och emotionellt stöd ökar. Implikationer: Författarna föreslår vidare forskning kring vilken utbildning som är lämplig vid omhändertagande av våldsutsatta kvinnor samt hanteringsstrategier för sjuksköterskans negativa känslor.Background: Around the world, 15–50% of women have experienced some type of violence. Violence occurs in various forms and affects women physically and mentally. The duty of the nurse is to identify violence and offer adequate measures, but there are still weaknesses when it comes to identifying violence. Aim: to describe nurses' experiences of caring for abused women. Method: A literature review based on a thematic analysis of 10 scientific articles with a qualitative approach was conducted. Results: The results present how nurses experience the care of abused women and have been compiled in three themes: high workload, need for education, negative and positive experiences of meeting abused women; and into four categories. Caring for abused women arouses different emotions. Various factors that make it difficult to identify violence are lack of time and knowledge. Conclusions: Nurses have an important role to play in being able to draw attention to the fact that women are exposed to violence and offer support. In order for nurses to be able to identify violence and contribute to adequate support, it is necessary that the workload is relieved and that knowledge and emotional support increase. Implications: The authors further suggest research on what education is appropriate in the care of abused women and management strategies for nurse's negative feelings.
Patienters erfarenhet av interaktion med sjuksköterskan inom psykiatrisk heldygnsvård
No full textBackground: Mental disorders area major public health problem in Sweden and around the world. Despite this mental disordersremains associated with stigma and marginalization. Individuals suffering from mental illness find themselves in a vulnerable situation and in addition to this they are to a larger extent subject to somatic diseases thaninthe rest of the population. More knowledge is needed around the psychiatric patients experiences of care. Aim: The aim was to describe the psychiatric patients experiencesof interaction with the nursein an inpatient setting. Method: The method used was a general literature review consisting of 10 scientific qualitative articleson which a thematic analysis was conducted. Result: Two main themes were identified: See me as a human and communication. Results show that the psychiatric patient in an inpatient setting requests more interaction and communication with the nurse. The patients often experience feelings of exclusion from their own care. The small gestures of kindness and care that are described to a large extent contribute to feelings of wellbeing. Conclusion: The psychiatric patient could be considered the most vulnerable and exposed. In caring for these patients the importance of empathy, warmth, respect and a genuine interest is essential. In the study presented the patients requested interaction with the nurse consisting of every day small talk. However the conversations primarily seemed to be comprised of the filling out of questionnaires and evaluating conversations. Proposals for further research: During the work process the authors learnt that evidence does exist on the subject matter. However questions were raised whether this knowledge is incorporated in clinical practice especially considering the amount of patients in the studies that testified on the same deficiencies within the care provided and despite the research being conducted for a relatively long period of time.Bakgrund: Psykisk ohälsa är ett omfattande folkhälsoproblem både i Sverige och globalt. Trots detta är psykisk sjukdom än idag förknippat med stigmatisering och utanförskap. Individer med psykisk sjukdom befinner sig redan i en sårbar situation och lider dessutom av somatiska sjukdomar i högre utsträckning jämfört med den övriga populationen. Det behövs mer kunskap kring den psykiatriska patientens upplevelse av sin vårdsituation. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att beskriva patienters erfarenhet av interaktion med sjuksköterskan inom den psykiatriska heldygnsvården. Metod: Metoden som använts är en allmän litteraturstudie bestående av 10 kvalitativa artiklar. På dessa artiklars resultatdel utfördes en tematisk analys. Resultat: Två huvudteman identifierades: Se mig som en människa och Kommunikation. Resultatet visar att den psykiatriska patienten inom heldygnsvård efterfrågar mer interaktion och samtal med sjuksköterskan. Patienten känner sig ofta exkluderad från sin egen vård. De små gesterna av vänlighet och omtanke beskrivs bidra starkt till välbefinnandet. Slutsats: Den psykiskt sjuka patienten tillhör den kanske mest sårbara och utsatta. I mötet med denna patientgrupp blir vikten av empati, värme, respekt och ett genuint intresse för vem det är man möter essentiellt. I föreliggande studie framkommer patientens önskan om interaktion med sjuksköterskan i form av vardagliga samtal, medan det som erbjuds dem upplevdes vara ifyllandet av formulär och formella konversationer. Förslag på fortsatt forskning: Under arbetsprocessen erfors att forskning inom området ej saknas. Dock väcktes frågor kring huruvida kunskapen verkligen införlivas i klinisk verksamhet då så många deltagare vittnade om samma brister inom omvårdnaden trots att forskningen bedrivits under en relativt lång tid
Patients’ experiences of living with chronic wounds : A literature review
No full textBackground: Chronic wounds are a long-term condition which means that the wound does not heal within the normal time frame. Good care is a growing need when it comes to chronic wounds. Healthcare needs more knowledge about how they can cater and meet this need. Aim: The purpose of the literature review was to describe patients' experiences of living with chronic wounds. Method: A literature review based on 11 qualitative articles. A thematic analysis was done.The databases used to search for data were CINAHL and Pubmed. Results: The results identified two main themes. Creates limitations in everyday life with subthemes: Reduced social interaction and Pain problems. The main theme Significant forwound healing has the subthemes: Become your own wound expert and Good care relationship. Conclusion: Living with a chronic wound meant decreased spontaneity. The opportunity to influence one's own everyday life is limited because of the wound. The nurse has an important role to play in being able to apply person-centered care. The nurse can facilitate the person's everyday life and contribute to an improved quality of life. Further research should be done to increase the quality of care for wounds that are difficult to heal.Bakgrund: Svårläkta sår är ett långvarigt tillstånd som innebär att såret inte läker inom normal tidsram. God vård och omsorg är ett växande behov vad det gäller svårläkta sår. Hälso- och sjukvården behöver mer kunskap om hur de kan tillgodose och möta detta behov. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att beskriva patienters upplevelser av att leva med svårläkta sår. Metod: En litteraturöversikt baserad på 11 kvalitativa artiklar, vilka analyserades med tematisk analys. Databaserna som användes för att söka fram data var CINAHL och Pubmed. Resultat: I resultatet identifierades två huvudteman: Skapar begränsningar i vardagen med subteman: Minskad social interaktion och Smärtproblematik. Huvudtemat: Betydelsefullt för sårläkningen har subteman: Bli sin egen sårexpert och God vårdrelation. Slutsats: Att leva med ett svårläkt sår innebar en minskad spontanitet. Möjligheten till att påverka sin egen vardag blir begränsad till följt av såret. Sjuksköterskan har en viktig roll för att kunna tillämpa en personcentrerad vård. Sjuksköterskan kan underlätta personens vardag och bidra till en förbättrad livskvalitet. Vidare forskning bör göras för att öka kvaliteten på omvårdnaden vid svårläkta sår