Publikationer från Röda Korsets Högskola
Not a member yet
1218 research outputs found
Sort by
The impact of robotic animals for persons with dementia : A literature review
No full textBakgrund: Den åldrande befolkningen leder till utmaningar för hälso- och sjukvården. Incidensen av demens ökar med åldern och är en av de vanligaste neurodegenerativa sjukdomarna, det finns inget botemedel. Den medicinska behandlingen som används mot symptom har flertalet biverkningar. Forskning har visat på hälsofördelar för patienter vid kontakt med vårddjur men på grund av allergi- och infektionsrisk har i stället robotdjur börjat användas som ersättning för levande djur. Syfte: Syftet med studien var att beskriva inverkan av djurassisterad terapi i form av robotdjur hos personer med demenssjukdom. Metod: Allmän litteraturstudie, vilken följde Polit och Becks niostegsmodell, baserat på 18 artiklar av kvalitativ, kvantitativ samt mixad metod. Tematisk analys användes som dataanalys. Resultat: Tre huvudteman identifierades, psykisk inverkan, fysisk inverkan och social inverkan. Primära fynd var övervägande positiva effekter gällande sinnesstämning, livskvalitet, agitation och social interaktion. Slutsats: Användning av robotdjur kan vara ett användbart verktyg för sjuksköterskan vid omvårdnad av personer med demenssjukdom då det visat på goda effekter. Mer forskning krävs för att konstatera inverkan, nytta, design och implementering. Background: The aging population in the world is challenging to the society and healthcare. Dementia is one of the most common neurodegenerative diseases and there is no cure. Medical treatment is symptomatic and includes many side effects. Research on care animals has shown health benefits for the patients. However, due to allergies and risk of infection, robotic animals could be an interesting substitute to live animals in the care of elderly. Aim: To describe the impact of animal-assisted therapy, i.e. robotic animals, in people with dementia. Method: A literature study based on 18 original articles with qualitative, quantitative, and mixed methods. Thematic analysis was used as data analysis. Results: Three main themes were identified; psychological impact, physical impact, and social impact. The results showed opportunities for development regarding the design of the robot and predominantly positive effects regarding aspects such as well-being, quality of life, agitation, and social interaction. Conclusion: Robotic animals can be a useful tool for nurses when caring for people with dementia, as it has shown beneficial effects. More research is needed to establish impact, benefits, and implementation.
Living with cancer related pain : A literature study from patient’s perspective
No full textBackground: There is an increase in cancer diseases all over the world, which leads to more patients experiencing cancer-related pain. Cancer related pain is a complex experience that includes physical, emotional and existential components. There are several factors that influence patient’s experiences of cancer pain, such as culture, religion and ethnicity. Managing cancer related pain is a major challenge for both healthcare professionals and patients. Despite established recommendations and guidelines, cancer pain remains an underdiagnosed and undertreated problem due to unavailable opioid drugs, ignorance among healthcare professionals and patient-related barriers. Aim: The aim was to describe patient’s experiences of cancer related pain and cancer pain management. Method: A general literature review based on 12 qualitative scientific articles. Data were analyzed using a qualitative content analysis method. Results: Four themes were identified: The pain experience is complex, The impact of pain on daily life, Varied views on pain, Challenges for good pain management. Conclusions: Worldwide cancer related pain is often untreated or undertreated, which is due to a variety of factors such as low priority given to cancer pain treatment in political systems, care and organizational barriers and patient-related barriers. In order to relieve pain and reduce suffering, it is important that the nurse adapts care and provides support in an individually designed way based on the patient's condition. Good access to opioid medicines worldwide, clear guidelines on how cancer related pain is managed and education on pain management methods for patients and their relatives, are considered key factors in improving care for cancer patients with pain.
Person centered care : From a nurse student perspective
No full textBakgrund: Personcentrerad vård är ett begrepp inom svensk hälso- och sjukvård och är en av sjuksköterskans kärnkompetenser. Den verksamhetsförlagda utbildningen är en viktig del i sjuksköterskeutbildningen där studenten får tillfälle att tillgodogöra sig, praktisera och integrera teoretiska kunskaper och praktiska färdigheter. Sjuksköterskestudenter upplever svårigheter med att genomföra den personcentrerade vården. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskestudenters perspektiv på personcentrerad vård under den verksamhetsförlagda utbildningen. Metod: En allmän litteraturstudie baserad på tio vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Artiklarna analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Studien resulterade i två kategorier 1, Att se hela personen med underkategorierna, det personliga mötet och den vårdande relationen och 2, Vårdmiljön med underkategorierna, betydelsen av tid och den praktiska erfarenhetens betydelse. Slutsats: Sjuksköterskestudenter behöver få tillfälle att lära sig personcentrering i teorin och vägledas i hur det praktiseras i en vårdmiljö. Den verksamhetsförlagda utbildningen bidrar till att utveckla den personcentrerade vården, genom engagerade handledare och en inkluderande miljö. Det personcentrerade förhållningssätt behöver genomsyra hela utbildningen och tydliggöras utifrån olika vårdkontexter. Vidare forskning med fokus på sjuksköterskestudenters läroprocess behövs för att underlätta och möjliggöra den personcentrerade vården.Background: Person-centered care is a concept in Swedish health care and is one of the nurse's core competencies. The clinical clerkship is an important part of the nursing education where students have the opportunity to satisfy themselves, practice and integrate theoretical knowledge and practical skills. Nursing students experience difficulties in implementing the person-centered care. Aim: The aim was to describe nursing student perspective on person-centered care during their clinical clerkship Method: A literature study based on ten qualitative scientific articles. The articles have been analyzed with a qualitative content analysis. Results: The study resulted in two categories 1, Seeing the whole person with the subcategories, the personal meeting and the caring relationship and 2, The care environment with the subcategories, the importance of time and the importance of the practical experience. Conclusion: Nursing students need the opportunity to learn person centering in theory and be guided how it’s practiced in a healthcare environment. The clinical training contributes to the development of person-centered care, through committed supervisors and an inclusive environment. This approach needs to permeate the entire education and be clarified based on different care contexts. Further research with a focus on the learning process of nursing students is needed to facilitate and enable person-centered care
Life after myocardial infarction (MI) : A literature review of the importance of support
No full textBakgrund: Hjärtinfarkt är en av de stora folksjukdomarna både globalt och i Sverige. Orsakerna bakom en hjärtinfarkt är i många fall livsstilsbetingade - ohälsosam kost, fysisk inaktivitet och tobaksbruk är stora riskfaktorer. Hjärtrehabilitering syftar till att hjälpa personer att hitta tillbaka till vardagen som var innan insjuknandet. Syfte: Syftet var att beskriva personers erfarenheter av stödets betydelse i det nya livet efter genomgången hjärtinfarkt. Metod: Metoden som användes var en kvalitativ litteraturöversikt där 9 originalartiklar mellan 2013-2022 valdes ut samt analyserades. Resultat: Tre teman identifierades och presenterades: Livet efter hjärtinfarkt, Informativt stöd och Emotionellt stöd med tillhörande subteman Att anpassa sig efter kroppsliga förändringar och Att genomföra livsstilsförändringar, Att få emotionellt stöd och Avsaknad av emotionellt stöd, samt Att få informativt stöd och Avsaknad av informativt stöd. Slutsats: Att genomgå en hjärtinfarkt innebär både stora kroppsliga förändringar och förändringar i livsstil som kan vara svåra att hantera och acceptera. Stödet från sjukvården och andra personer i samma situation är väsentligt för att kunna förstå den nya vardagen, och stöd från familjen hjälper personer att ta sig an de utmaningar som uppstår. Framtida forskning om personers erfarenheter av livet efter hjärtinfarkt behövs för att sjuksköterskor bättre ska kunna förstå och lindra det lidande som uppstår
Women's experiences of meeting with health-care staff : after being subjected to sexual violence
No full textBakgrund: Att kvinnor utsätts för sexuellt våld är ett globalt problem. Kvinnor uppleva skuld och skam efter att ha utsatts för sexuellt våld vilket kan bidra till att de undviker att söka vård. Vårdpersonalen har en viktig roll i mötet med sexuellt våldsutsatta. Mötet bidrar till kvinnors uppfattning av vården och dess läkningsprocess utformas av mötet. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva sexuellt våldsutsatta kvinnors erfarenheter av mötet med vårdpersonalen inom olika vårdinstanser. Metod: Allmän litteraturöversikt som inkluderar 11 originalartiklar med kvalitativ ansats. Resultat: Redovisas i kategorier: Utmaningar i mötet och Det goda mötet. Utmaningar i mötet beskrivs i underkategorier: Att känna uppgivenhet och misstro samt Att vara till besvär. Det goda mötet beskrivs i underkategorier: Att uppleva stöd samt Att uppleva medkänsla och lyhördhet. Slutsats: Det finns förbättringsmöjligheter i vården gällande vårdpersonals möte med sexuellt våldsutsatta kvinnor. Vissa kvinnor upplever mötet som vårdande men majoriteten upplevde mötet som icke vårdande till följd av att vårdpersonal bland annat visade brist på empati. Genom att utöka kunskap och forskning av mötet med sexuellt våldsutsatta kvinnor möjliggörs förbättring av omvårdnad till denna patientgrupp. Background: Women subjected to sexual violence is a global problem. Women can experience shame and guilt. This contributes to women not seeking healthcare. Healthcare staff has an important role in meeting with women who have suffered sexual violence. The meeting contributes to women's perception of healthcare and the healing process is shaped by the meeting. Aim: The aim of this study was to describe women's experiences of meeting with healthcare staff after being subjected to sexual violence in care agencies. Method: Literature review that included 11 original articles with a qualitative approach. Results: Presented in categories: Challenges in the meeting and The good meeting. Challenges in the meeting are described in subcategories: Feeling abandoned and distrustful and Being an inconvenience. The good meeting is described in subcategories: Feeling support and Feeling compassion and sensitivity in the meeting. Conclusion: There are improvements regarding healthcare staff encounters with women subjected to sexual violence. Some women experience the meeting as caring, the majority experience the meeting as non-caring due to healthcare staff’s lack of empathy etcetera. By expanding knowledge and research of the encounter with women who experienced sexual violence enables improvement of nursing
Support and care after suicide : A qualitative literature study concerning experiences after bereavement
No full textBackground: Suicide has a negative impact on those bereaved by suicide. Early intervention has been shown to be beneficial. However, there is limited knowledge as to what specific kind of intervention should be offered in the immediate aftermath. Aim: To explore the experiences and demands of the suicide bereaved in the immediate aftermath of the loss of a relative due to suicide. Method: Literature study with thematic analysis. Results: In the immediate aftermath of suicide, the bereaved have a need to be acknowledged, to be able tom normalise emotions, get help in mobilizing their informal support networks, and be allowed to express anger. Furthermore, the bereaved need to be regarded and treated as in need of help and to be offered continued help without having to actively ask for and seek out help. Finally, the bereaved need information, both orally and in writing. They need psychoeducation regarding the grief process as well as information about practicalities and how to contact the health system. Conclusions: The suicide bereaved have an extensive and multifaceted need for help, support and information during the immediate aftermath of the loss of a relative due to suicide. Given the results of this study, there is reason to critically examine the current lack of routines for a structured care of the bereaved in emergency and prehospital care.Bakgrund: Efterlevandes hälsa påverkas menligt vid suicid. Tidiga insatser till stöd för de efterlevande kan påverka förloppet, men kunskapsläget är begränsat vad gäller vilka specifika insatser som bör erbjudas i direkt anslutning till suicidiet. Syfte: Att belysa efterlevandes erfarenheter och vilket stöd de efterfrågar i direkt anslutning till förlusten av en anhörig i fullbordat suicid. Metod: Litteraturstudie med tematisk analys. Resultat: Under den första perioden efter en förlust av närstående i fullbordat suicid har efterlevande behov av att bli uppmärksammade, att få hjälp att normalisera känslor, hjälp att mobilisera det egna stödnätverket och att bli lyssnade på och få ge uttryck för sin ilska. Vidare har de efterlevande behov av att bli aktivt uppsökta, att bli betraktade och bemötta som hjälpbehövande och att bli erbjudna fortsatt hjälp utan att själva behöva be om det. Avslutningsvis har de efterlevande behov av information, såväl muntligen som i skrift. De har behov av psykoedukation beträffande sorgeprocessen men även information kring praktikaliteter och kontaktvägar i vården. Slutsatser: Efterlevande har ett stort och mångfacetterat behov av hjälp, stöd och information på flera olika plan under den första tiden efter en förlust av närstående i fullbordat suicid. Givet denna studies resultat finns anledning att kritiskt granska den rådande bristen på rutiner för ett strukturerat omhändertagande av efterlevande i akut- och prehospital vård
The meeting with patients with schizophrenia from the nurse`s perspective : A literature study
No full textBackground: Patients with schizophrenia often lack both self-knowledge and disease insight. They are frequently withdrawn, show less interest in their surroundings and have a slight social disability in handling their everyday life, all of which led to decreased capability of expressing their needs. The focus tends to be on the diagnosis and not the persons themselves. The nursing they get is often incomplete and is hence not patient centered. The imbalance in the relations between the nurse and the patient with schizophrenia increases the nurses’responsibility to achieve a good standard of nursing and a secure care for the patients. Aim:The purpose is to describe nurses’ experiences of meeting patients with schizophrenia admitted to inpatient psychiatric care. Method: General literature studies with a qualitative approach where the data was analyzed by thematic analysis. Results: Three themes wereidentified: the nurses’ personal treatment and approach, the nurses’ co-operation and relationsto the patient and the nurses experience and knowledge. Conclusion: The nurses’ experiences were that personal treatment and approach are essential to achieve a good standard of nursing. Lack of experience and knowledge were identified as barriers to achieve alliances and cooperation. Nurses expressed that lack of knowledge and adequate education negatively affected their views on patients with schizophrenia.
To have been cared for with invasive mechanical ventilation : A literature review of patient experiences
No full textBakgrundVentilatorbehandling är nödvändig för stabilisera patienter som exempelvis har akut hypoxi eller hyperkapni. För att tåla ventilatorbehandling med endotrakealtub behöver patienter ibland vara sederade. På en intensivvårdsavdelning är patienten uppkopplad till en monitor som ständigt visar patientens vitala parametrar. SyfteVar att beskriva patienters upplevelser av invasiv mekanisk ventilatorbehandling. MetodEn litteraturöversikt genomfördes med induktiv ansats, 10 artiklar inkluderades efter kvalitetsgranskning från databaserna CINAHL och PubMed. Artiklarna analyserades utifrån en integrerad analysmetod. ResultatUr analysen skapades fem kategorier till resultatet. Dessa var (1) kommunikation och information, (2) kontroll, (3) delaktighet och förtvivlan, (4) Psykiska och fysiska upplevelser samt (5) minnen och drömmar. SlutsatPatienter upplevde kommunikationssvårigheter, bristande kontroll, fysiska och psykologiska besvär och drömmar samt andra vanföreställningar. Stöd och hjälp från anhöriga var av stor vikt. Det blir därför viktigt för sjukvårdspersonal att involvera familj mer för att kunna hjälpa patienterna att finna begriplighet i sin situation och underlätta vården avseende ömsesidig förståelse, informationsutbyte och kommunikation. Om sjukvårdspersonal försöker arbeta mer personcentrerat kan det bidra till att patienterna känner sig mer delaktiga i sin vård vilket också bidrar till snabbare återhämtning
Young children’s voices in an unlocked Sweden during the COVID-19 pandemic
No full textAims: During the COVID-19 pandemic, Sweden was one of the few countries that rejected lockdowns in favour of recommendations for restrictions, including careful hand hygiene and social distancing. Preschools and primary schools remained open. Several studies have shown negative impacts of the pandemic on children, particularly high levels of anxiety. The study aim was to explore how Swedish school-aged children aged 6–14 years, experienced the COVID-19 pandemic and their perceived anxiety. Methods: In total, 774 children aged 6–14 years and their guardians answered an online questionnaire containing 24 questions, along with two instruments measuring anxiety: the Children’s Anxiety Questionnaire and the Numerical Rating Scale. A convergent parallel mixed-methods design was used for analysing the quantitative and qualitative data. Each data source was first analysed separately, followed by a merged interpretative analysis. Results: The results showed generally low levels of anxiety, with no significant sex differences. Children who refrained from normal social activities or group activities (n=377) had significantly higher levels of anxiety. Most of the children were able to appreciate the bright side of life, despite the social distancing and refraining from activities, which prevented them from meeting and hugging their loved ones. Conclusions: These Swedish children generally experienced low levels of anxiety, except those who refrained from social activities. Life was nonetheless mostly experienced as normal, largely because schools remained open. Keeping life as normal as possible could be one important factor in preventing higher anxiety and depression levels in children during a pandemic
Including a discussion forum in a web-based intervention on fertility and sexuality following cancer - Usage and content
No full textAim: The aim of the study was to investigate how young adult survivors of childhood cancer used an online discussion forum as part of a web-based psycho-educational intervention. Specifically, we aimed to characterize users of the discussion forum, investigate how they used the discussion forum (type of usage) and content of the posted messages. Methods: This study is a part of a randomized controlled trial, Fex-Can Childhood RCT. Participants with self-reported sexual dysfunction or fertility-related distress were drawn from a population-based national cohort. Sociodemographic and clinical characteristics of the intervention group (n = 322) and data on usage of the discussion forum were analysed with descriptive statistics and compared between subgroups. Messages posted in the online discussion forum were analysed with qualitative thematic analysis. Results: Approximately half (48 %) of participants in the intervention group accessed the discussion forum and most of them (76 %) without writing own posts. Users of the discussion forum did not statistically differ in sociodemographic or clinical characteristics from the rest of the intervention group. The 97 written posts, written by 38 individuals, were mainly descriptions of own experiences and thoughts and concerned three themes: A changed body, Concerns around family building and Longing for support. Peer-support and interaction between participants were seen in some forum threads and the 'like'-function was frequently used, demonstrating engagement and activity. Participants expressed that they felt affinity with and appreciated sharing own experiences and to recognize themselves in others' stories. Conclusions: A discussion forum as part of a web-based intervention appears to be a valuable component by giving participants an opportunity to share intimate experiences and concerns related to surviving cancer.Trial registration: ISRCTN Registry, trial number: 33081791 (registered on November 27, 2019).</p