Publikationer från Röda Korsets Högskola
Not a member yet
1218 research outputs found
Sort by
“To see that there is a point in caring foroneself” : A qualitative interview study on nurses’ experiences ofadherence to treatment of hepatitis C in people who inject drugs
No full textBakgrund: Hepatit C (HCV) är en virussjukdom som smittar via blodet. Personer sominjicerar droger (PSID) riskerar att drabbas av HCV till följd av injektionsrelateraderiskbeteenden. Idag finns det effektiv behandling mot HCV men det kräver viss följsamhet avden som behandlas. Syfte: Syftet var att undersöka sjuksköterskors upplevelser av följsamhet till behandling avhepatit C hos personer som injicerar droger. Metod: En kvalitativ intervjustudie genomfördes. Totalt intervjuades åtta sjuksköterskor frånfyra mottagningar. Datan analyserades sedan enligt Lundberg och Graneheims modell förkvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet sammanfattades under fyra huvudkategorier: Livssituation, Samverkan,Behandlingsrelaterade aspekter och Stigma. Totalt identifierades tretton subkategorier. Slutsats: Sjuksköterskor upplevde stora variationer i följsamhet till behandling hos PSID. Detupplevdes som positivt för följsamheten om PSID fick förutsättningar såsom en stabil tillvarooch regelbunden kontakt med en mottagning. I resultatet framkom att det var viktigt attvården var tillgänglig och att PSID fick ordentlig information om behandlingen. Det upplevdesäven som positivt om det fanns fungerande samverkan med både PSID och mellan deverksamheter som de kom i kontakt med. Stigmatiseringen av HCV och PSID upplevdessom ett centralt hinder för följsamhet.Background: Hepatitis C (HCV) is a viral disease which is transmitted through blood. Peoplewho inject drugs (PWID) are at risk of developing HCV as a result of injection-related riskbehaviors. There is effective treatment for HCV, but it requires some degree of adherence. Aim: The aim was to investigate nurses’ experiences of adherence to treatment for hepatitisC in people who inject drugs. Method: A qualitative interview study was conducted. Eight nurses from four clinics wereinterviewed. The data was analyzed according to Lundberg and Graneheim's model forqualitative content analysis. Results: The results were summarized under four main categories: Life situation,Collaboration, Treatment-related factors and Stigma. Thirteen subcategories were identified. Conclusion: Nurses experienced large variations in adherence to treatment among PWID. Itwas perceived as positive for adherence if PWID had stable living conditions and regularcontact with a clinic. Availability and information about the treatment were important factors.It was also perceived as positive if there was functioning collaboration with PWID andbetween the institutions they came in contact with. The stigmatization of HCV and PWID wasperceived as a key obstacle to adherence
”Being a psychiatric inpatient isn’t supposed to be pleasant” : Former patients' experiences of informal coercion andits impact on the care relationship
No full textBakgrund: Psykiatrisjuksköterskan behöver ta hänsyn till olika aspekter i sitt värv, alltifrån Sveriges lagar till rådande normer på avdelningen. Informellt tvång som enligt tidigare forskning är ett kulturellt fenomen i psykiatri då personal med påtryckningar försöker få patienten att följa vårdarnas upplägg - inte sällan mot sin vilja. Bärande begrepp: Första begreppet är makt, vilket ger vidare förståelse för mekanismerna bakom vårdens etik. Det andra bärande begreppet är vårdrelation. Syfte: Belysa före detta patienters upplevelse av informellt tvång i psykiatrisk heldygnsvård och dess påverkan på vårdrelationen. Metod: Fallstudie med semistrukturerad intervjuguide utfördes med tre informanter. Intervjuerna transkriberades och pseudonymiserades. Narrativ analys utfördes på intervjuerna. Resultat: Informanternas upplevelser sätts i ett narrativ som börjar vid ankomst till vårdavdelningen och intrycket av att hamna i en onaturlig värld. Vidare skildras händelserna kring vårdens innehåll där känsla av vanmakt dominerar. I slutet reflekterar informanterna kring känslan, förväntningar inför framtida vård och vårdrelationen. Slutsats: Genom att analysera informellt tvång ur ett maktperspektiv kan etiken bakom fenomenet synliggöras. Med psykiatrisjuksköterskans interpersonella kompetens kan hen i det kliniska arbetet med den terapeutiska relationen verka för att minska informellt tvång och därmed maktobalansen och således möjliggöra den goda vården.Background: The psychiatric nurse has to consider many different aspects while working, from Swedish laws to existing norms in the ward. Informal coercion is according to research a cultural phenomenon in psychiatric inpatient care where nursing staff use pressure techniques to get the patient to comply, often against the patient’s will. Key concepts: Key concepts are used within this paper. The first key concept is power, where we can gain more understanding of the mechanisms of caring ethics. The caring relationship is the other key concept in this paper. Aim: To enlighten former inpatients’ experience of informal coercion and its impact on the caring relationship. Method: A case study using a semi-structured interview guide was performed with three interviewees. The interviews were transcribed and pseudonymized. Narrative analysis was performed on the interviews. Results: The informants' experiences are put in a narrative and start with arrival at the ward and the feeling of entering an unnatural setting. Later the depictions revolve around the content of the given care which evoked feelings of powerlessness. At the end of the narrative the informants describe feelings, expectations of future care and the caring relationship. Conclusion: By viewing informal coercion as a form of excursion of power one can unravel the ethics behind the phenomena. Using the psychiatric nurse's interpersonal competence, she can in the clinical work with the therapeutic relationship strive to reduce informal coercion and thus the imbalance of power and thereby enable the good care
Nurses’ experiences of stress in the emergencymedical service : A litterature review
No full textBakgrund: Sjuksköterskan har ett omfattande omvårdnadsansvar, speciellt i en kontext som akutsjukvården där ett högt patientflöde, akut sjuka patienter och kritiska situationer är vanligt förekommande. Stress kan påverka en människas psykologiska funktioner, vilket kan leda till svårigheter att fungera adekvat. Sjuksköterskor måste ständigt sträva efter att upprätthålla en god vård, även i stressfyllda situationer. Denna stressfulla arbetssituation kan ställa höga krav på sjuksköterskans förmåga att erbjuda en god och säker vård. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av stress i omvårdnadsarbetet inom akutsjukvården Metod: Denna studie är en allmän litteraturstudie med sökningar i databaserna Cinahl och PubMed. Vald analysmetod är kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Sjuksköterskor som arbetar inom akutsjukvården upplever återkommande stress, vilket upplevs kan försämra vårdkvaliteten, leda till kommunikationsbrist och som en konsekvens, brister i patientsäkerheten. Identifierade stressorer var att känna sig otillräcklig, att upplevas behöva mer stöd och resurser och upplevelser av att inte ha tillräcklig kompetens. Slutsats: Genom utveckling av bättre arbetsförhållanden, adekvat ledningsstöd och vidare utbildning kan sjuksköterskor få bättre resurser och redskap för stresshantering.Background: Nurses have broad and extensive responsibility, especially in emergency medical care where high patient flow, critically ill patients, and challenging situations is a common occurrence. Extensive stress can lead a negative psychological impact, and therefore a difficulty functioning adequately. Nurse must constantly strive to maintain a good care, even in stressful situations. This stressful work situation makes high demands on the nurse’s ability to offer an adequate and safe care. Aim: The aim for this study was to describe nurses’ experiences of stress in the emergency medical service. Method: This study is a general literature review with searches in two scientific databases, CINAHL and PubMed. Chosen analytical method is a qualitative content analysis. Results: Nurses working in the emergency medical services experience recurrent stress, can affect the quality of care given, lack of adequate communication, and as consequence deficiency in patient safety. Consequences of identified stressors where to feel inadequate, to feel the need for more support and resources and feelings of having lack of competence. Conclusion: Through the development of better working conditions, adequate management support and further education, nurses can get better resources and tools to cope with their stress.
Nurses’ experiences of caring for patients at the end of life : A literature study
No full textBakgrung: Omvårdnad i livets slutskede sker genom olika vårdformer såsom sjukhus, vård och omsorgboende, hospice, hemsjukvård och palliativenheter. Patienter och anhöriga upplever att en bra vård i livets slutskede beror på kompetensen som sjuksköterskor besitter. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskans erfarenheter av att vårda patienter i livets slutskede. Metod: En litteraturstudie med Polit och Becks niostegmodell har använts i detta arbete. Artiklarna analyseras med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Två kategorier framkom. Det första är ''Utmaning inom omvårdnadsarbete'' med fyra underkategorier ''Att hantera svåra situationer'', ''Att arbeta under press'', ''Att upplever bristande kompetens'' och ''Att vara förespråkare för patienter''. Det andra kategori är ''Professionen som en resurs'' med fyra underkategorier ''Att skapa sina egna kompetenser'', ''Att utveckla förtroenderelationer'', ''Att hitta egna fungerande strategier'' och ''Betydelsen av att samarbeta med kollegor''. Slutsatser: Sjuksköterskorna upplevde båda utmaning och positiva upplevelser av att vård patienter i livets slutskede. Sjuksköterskor upplevde att bristande professionellt kunskaper och färdigheter gjorde det svårt för de att förstå patientens behov i livets slutskede.Background: End-of-life care takes place in various forms of care units such as hospitals, nursing homes, hospices, home health care and palliative units. Patients and relatives feel that good end-of-life care depends on the skills nurses possess. Purpose: The purpose of the study was to describe the nurse's experiences of caring for patients at the end of life. Method: A literature study with Pilot and Beck's nine-step model has been used in this work. The articles are analysed with a qualitative content analysis. Results: Two categories emerged. The first is ''Challenges in nursing work'' with four subcategories ''Handling difficult situations'', ''Working under pressure'', Experiencing a lack of confidence'' and ''Being an advocate for the patient''. The second is ''Profession as a resource'' with four subcategories ''To create one's own skills'', ''To develope relationships of trust'', To find one's own working strategies'' and ''The importance of collaborating with colleagues''. Conclusions: The nurse had both challenging and empowering experiences of caring for patients at the end of life. Nurses felt that a lack of professional knowledge and skills made it difficult for them to understand the patient's needs at the end of life
Experiences of self-care among patients with diabetes mellitus type 2 : A literature review
No full textBakgrund: Diabetes mellitus typ 2 är en folksjukdom med hög global förekomst. Sjukdomen är associerad till ohälsosamma levnadsvanor och bristfällig utbildning. Vanliga symtom som uppträder är ökad törst och trötthet. En stor del av behandlingen utgörs av egenvård och medicinhantering. Syfte: Syftet var att beskriva patienters upplevelser av egenvård vid diabetes mellitus typ 2. Metod: En allmän litteraturöversikt genomfördes med en kvalitativ innehållsanalys av 12 vetenskapliga resultatartiklar med kvalitativt förhållningssätt utifrån patienters upplevelser av egenvård vid diabetes mellitus typ 2. Resultat: Tre huvudkategorier identifierades. Patienternas upplevelser av en ny livssituation, omgivningens stöd samt patienternas följsamhet till egenvård. Resultatet visade att omgivningens stöd samt patientutbildning var viktigt för att främja god egenvård. Slutsats: Omgivningens stöd hade betydelse och kunde bidra till acceptans, engagemang och motivation till god egenvård. Sjuksköterskans stöd behövde vara personcentrerad och omgivningens kunskap behövde utvecklas. Förslag på vidare forskning: Utbildning av närstående och personcentrerad vård. Klinisk betydelse: Öka medvetenhet hos sjuksköterskor för att kunna främja egenvård utifrån ett personcentrerat förhållningssätt.Background: Diabetes mellitus type 2 is a well spread disease with a high global prevalence. The disease is associated with an unhealthy lifestyle and insufficient education. Common symptoms are increased thirst and fatigue. The main treatment is related to self-care and management of medication. Aim: The aim is to describe how patients experience self-care with diabetes mellitus type 2. Method: A literature review was conducted with an qualitative content analysis of 12 scientific result articles with qualitative approach of patients’ experiences of self-care with diabetes mellitus type 2. Results: Three main categories were identified, patients experience of a new life situation, the support of the environment and patient's adherence to self-care. The result presents that external support from the environment and patient education was important to promote self-care. Conclusion: Environmental support has a great significance and could contribute to acceptance, engagement and motivation towards good self-care. The nurse’s support needed to be patient centered and the relative's knowledge regarding the disease needed development. Suggestions for further research: Education for relatives and person-centered care. Clinical significance: Increase awareness among nurses to be able to promote self-care based on a person-centered approach
Erfarenheter vid tillämpning av m-hälsa och digital hälsoteknik bland personer med diabetes typ 2
No full textBakgrund: Diabetes typ 2 är en kronisk sjukdom samt ett globalt folkhälsoproblem. Hälso-och sjukvården i många länder strävar efter att minska diabetesrelaterade komplikationer. Patientens egenvård och självhantering av diabetes typ 2 har en betydande roll i behandlingsförloppet. Digital hälsoteknik och m-hälsa är en resurs som kan möjliggöra att patienter känner sig delaktiga och självständiga i hantering av diabetes typ 2. Dessa hälsoinsatser har potential att öka patientens välbefinnande och livskvalité. Syfte: Syftet är att beskriva erfarenheter från användning av m-hälsa och digital hälsoteknik bland patienter med diabetes typ 2. Metod: Allmän litteraturöversikt med tematisk analys som baserades på 11 vetenskapliga originalartiklar med kvalitativ ansats. Resultat: Dataanalysen resulterade i fem teman: Förbättrad egenvård och empowerment, Ökad kunskap och patientcoaching, Integritet, säkerhet och trovärdighet, Tillgänglighet till vårdgivare, samt Utmaningar- kostnad och teknisk erfarenhet. Resultatet visade att det finns både möjligheter och utmaningar med användning av m-hälsa och digital hälsoteknik för patienter med diabetes typ 2. Dessa hälsoresurser kunde stärka patienters förmågan till egenvård som bidrog till ökad egenmakt och självständighet hos patienterna. Slutsats: Patienterna hade en positiv upplevelse av tillämpning av digital hälsoteknik och m-hälsa med avseende på egenvårdaktiviteter samt kunskap och kontroll över sjukdomstillståndet. Digitala hälsovårdstjänster på distans möjliggjorde en lätt och bekväm tillgång till sjukvårdspersonal för patienter med diabetes typ 2. Detta ökade deras tillfredsställelse och minskade behovet av fysiska besök av sjukvårdspersonal. Kostnaden för teknikutrustning samt låga nivåer av digital kompetens begränsade patienters upplevelse av de möjligheter som dessa resurser kan bidra med. En god och jämlik hälsa kan uppnås genom att öka medvetenheten kring de möjligheter som erbjuds av m-hälsa och digital hälsoteknik.Background: Type 2 diabetes is a chronic disease and a global public health problem. Healthcare in many countries are working hard to reduce diabetes-related complications. Patient self-care and self-management of type 2 diabetes play a major roll during the treatment. Digital health technology and mHealth are resources that can enable patients to feel involved and independent in the management of type 2 diabetes. These health initiatives have the potential to increase the patient’s well-being and quality of life. Aim: The aim was to describe experiences of the use of mHealth and digital health technologies among patients with type 2 diabetes. Method: General literature review with thematic analysis based on 11 original scientific articles with a qualitative approach. Results: The data analysis resulted in five themes: Improved self-care and empowerment, Increased knowledge and patient coaching, Integrity, safety and credibility, Accessibility to care providers, Challenges- costs and technical experience. The results showed that there are both opportunities and challenges with the use of m-health and digital health technology for patients with type 2 diabetes. These health resources could strengthen patients' ability to self-care which contributed to increased autonomy and independence in patients. Conclusions: The patients had a positive experience of applying digital heath technologies and mHealth regarding to self-care activities as well as knowledge and control over the disease state. Digital health care services in long distance enabled easy and convenient access to healthcare professionals for patient with type 2 diabetes, increased their satisfaction and reduced the need for physical visits by healthcare professionals. The cost of technology equipment and low levels of digital competence limited patients’ experience of the opportunities that might be used of these resources. Good and equal health can be achieved by increasing awareness of the opportunities offered by mHealth and digital health technologies.
Sleep and nursing : A thematic review on promotion of sleep for inpatients
No full textBakgrund: Sömn är ett grundläggande mänskligt behov, avgörande för återhämtning, och är precis som mat och syre något vi inte klarar oss utan. I stunder av sjukdom eller skada är sömn extra viktigt. Patienter inom slutenvården upplever ofta problem med sömnen. Sjuksköterskor upplever utmaningar i den sömnrelaterade omvårdnaden. Syfte: Syftet med studien var att belysa sjuksköterskors och patienters upplevelser av sömnrelaterad omvårdnad inom somatisk slutenvård, för att främja god sömn på sjukhus. Metod: En kvalitativ litteraturöversikt. Artikelsökningar genomfördes i databaserna CINAHL, MEDLINE och PubMED. 15 vetenskapliga artiklar analyserades tematiskt. Resultat: Tre huvudteman identifierades, vilka var inre faktorer, yttre faktorer och omvårdnadsstrategier. Resultatet visade flertalet faktorer som stör patienters sömn och flertalet omvårdnadsstrategier som förbättrade möjligheterna till god sömn för patienter. Sjuksköterskor hade kännedom om sömnens vikt för patienters välmående, men uttryckte bland annat önskningar om djupare kunskap och bättre resurser. Vidare framkom behovet av systematiskt arbete med sömnrelaterad omvårdnad, samt ökat stöd från ledning och organisation. Slutsats: Sömnens roll på sjukhus är i dagsläget ofta nedprioriterad. Det finns ett behov av framför allt tydligare rutiner och ökad kunskap som stärker patienters sömn. Vidare efterfrågas mer effektiva bedömningsinstrument när det gäller den individuella sömnen. Framtida forskning kan med fördel utföras på organisatorisk nivå. Background: Sleep is a basic human need, crucial to recovery and is just like food and oxygen something we cannot do without. In times of illness or injury, sleep is of particular importance. Patients within hospital care often experience sleep problems, while nurses experience challenges in their sleep- related nursing care. Aim: The aim of this review was to highlight nurses’ and patients’ experiences of sleep-related nursing, within somatic hospital care, to promote sleep quality in hospitals. Method: A qualitative literature review. Article searches were conducted in the databases CINAHL, MEDLINE and PubMed. 15 scientific articles were thematically. Results: Three main themes were identified, which were internal factors, external factors and nursing strategies. The results showed several factors that interfere with patients' sleep as well as nursing strategies that improved the opportunities for good sleep for patients. Nurses were aware of the importance of sleep for patients' well-being, but expressed, among other things, wishes for deeper knowledge and better resources. Furthermore, the need arose for systematic work with sleep-related nursing, as well as increased support from management and organization. Conclusion: The role of sleep quality in hospitals is currently de-prioritzed. There is a need for clearer routines and increased knowledge that strengthens patients' sleep. Furthermore, there is a need for more effective assessment instruments with regard to individual sleep. Future research can advantageously be carried out at an organizational level.
The involuntary patient : Nurses experience of patient participation in forensic psychiatriccare
No full textBakgrund: Rättspsykiatrisk vård är en komplex vårdmiljö byggd på ofrivillighet. Författarnas upplevelse är att patienternas delaktighet i vården är starkt begränsad och i hög grad styrd av arbetssätt inom kliniken. Sjuksköterskan måste se till såväl principer som personcentrerad vård samt de lagar rättspsykiatrin lyder under. Syfte: Syftet var att undersöka sjuksköterskornas upplevelse av patientdelaktighet inom den rättspsykiatriska vården. Metod: En kvalitativ intervjustudie med en induktiv ansats där en innehållsanalys genomförts för att analysera det manifesta innehållet i intervjuerna. I denna studie är det sex sjuksköterskor inom rättspsykiatrisk vård på en specifik klinik identifierad som population. Resultat: Fyra kategorier och nio subkategorier identifierades utifrån semistrukturerade intervjuer där sjuksköterskornas upplevelse av patientdelaktighet belystes. Slutsats: Sjuksköterskorna upplevelser visade på en relativt samstämmig syn på begreppet patientdelaktighet men att delaktigheten hos patienterna är avhängig såväl arbetssätt som attityder hos personal. Delaktigheten påverkas dessutom av att det är en ofrivillig icke tidsbestämd vårdform som rättspsykiatrin utgör. Patientdelaktigheten inom rättspsykiatrin är därför ett område som bör beforskas ytterligare
Nurses´ experiences educating patients with diabetes type 2 in their self-care
No full textBakgrund: Diabetes typ 2 är en kronisk sjukdom som orsakas av olika faktorer såsom genetiska, åldrande samt stillasittande livsstil. Flera patienter vårdås med sjukdomen i Sverige och nya utmaningar skapas vid vårdandet av diabetes typ 2 patienter. Ökad kunskap kring sjukskterskor erfarenheter av att vårda patienter med diabetes behövs för att kunna tillfredsställa patienters behov på ett effektivt sätt. Syftet: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erferenheter av att undervisa patienter med diabetes typ 2 i sin egenvård. Metod: var en litteraturstudie där sökningarna skedde i databaserna PubMed och CINAHL. Sökningarna resulterade i 11 vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansat och vald analysmetod var innehållsanalys. Result: Två huvudkategorier identifierades: Kommunikationens betydelse samt faktorer som påverkar sjuksköterskors utbildning av egenvård. Sjuksköterskor upplevde brist på resurser och tid, vilket ledde till hög arbetsbelastning. Det framkom även brister i kommunikationen mellan sjuksköterskor och patienter. Slutsats: av denna litteraturstudie tyder på att sjuksköterskors kompetens för att undervisa patienter om egenvård behöver utvecklas för att tillgodose patientens behov. Kontinuerlig egen utbildning och metoder för gruppreflekterande vuxeninlärning kan hjälpa till att överbrygga kunskaps-, attityd- och praktikklyftorna för hantering av diabetes. Samt att individanpassad vård där patienterna bemöts utifrån det egna behovet och förutsättningar kan bidra till en ökad trygghet och ökad delaktighet i den egna vården.Background: Type 2 diabetes is a chronic disease caused by various factors such as genetics, ageing and an inactive lifestyle. More patients are treated with the diease in Sweden and new challenges are created in the care of type 2 diabetes. Increased knowledge about nurses' experiences of caring for patients with diabetes is needed to meet patients' needs effectively. Aim: The aim was to describe nurses experiences of educating patients with type 2 diabetes in their self-care. Method: was a literature review using the PubMed and CINAHL databases. The searches resulted in 11 scientific articles with a qualitative approach and the chosen method of analysis was content analysis. Results: Two main categories were identified: The importance of communication and factors influencing nurses' self-care education. Nurses experienced a lack of resources and time, which led to high workload. Communication gaps betweeen nurses and patients also emerged. Conclusion: This literature review suggests that nurses' skills in teaching patients about self-care need to be developed to meet patients' needs. Continuous self-education and methods of group reflective adult learning may help to bridge the knowledge, attitude and practice gaps for diabetes management. And that personalized care, where patients are treated according to their own needs and circumstances, can contrubute to increased confidence and participation in their own care
How patients with typ 2-diabetes experience theirself-care : A litteraturestudie
No full textBakgrund: Diabetes mellitus typ 2 är en folksjukdom som ökar globalt. För att förhindra progression av typ 2 diabetes (T2D) behöver personen leva ett sundare liv. En bra balans mellan fysisk aktivitet, kost och medicinering kan vara avgörande i behandlingen av T2D. Egenvård är även en viktig del av behandlingen. Syfte: Syfte med denna litteraturstudie är att beskriva hur personer med diabetes typ 2 upplever sin egenvård. Metod: En allmän litteraturstudie som består av 11 kvalitativa vetenskapliga artiklar. Vid analysering av artiklarna används tematisk innehållsanalys. Resultat: Två huvudteman identifierades, Hantering av egenvård samt subteman: Hinder och motivation till egenvård, Utmaningar med glukoskontroll, Utmaningar med kost, Utmaningar med fysiskaktivitet samt Utmaningar med medicinering. Andra huvudtema var Stöd vid egenvård samt subtema: Stöd från närstående och vänner samt Bristande stöd från hälso- och sjukvården. Resultaten visade att egenvård vid diabetes upplevdes utmanande, på grund av alla krav som sjukdomen ställde i vardagen. Slutsats: Det finns många hinder för att patienter med T2D skall kunna hantera sin egenvård. Det finns även kunskapsbrister både hos personer med T2D och deras närstående, när det kommer till sjukdomen och egenvårdshantering