Publikationer från Röda Korsets Högskola
Not a member yet
1218 research outputs found
Sort by
Patients’ and nurses’ experiences of post-coercion debriefing in psychiatric care : A literature study
No full textBakgrund: Inom psykiatrisk vård kan det förekomma tvångsåtgärder. Efter en tvångsåtgärd ska patienten erbjudas ett uppföljningssamtal som ofta genomförs av sjuksköterskor. Det finns dock en osäkerhet bland sjuksköterskor om genomförandet och innehållet i uppföljningssamtalet. Syfte: Att beskriva patienters och vårdpersonals erfarenheter av uppföljningssamtal efter utförda tvångsåtgärder. Methode: Studien genomfördes som en litteraturstudie. Tio vetenskapliga originalartiklar analyserades med kvalitativ deduktiv innehållsanalys. Den teoretiska modell som användes var personcentrerad vård och dess tre nyckelbegrepp patientberättelse, partnerskap och dokumentation. Ergebnis: Både patienter och vårdpersonal hade till stor del positiva erfarenheter av uppföljningssamtal. Patientberättelsen omfattade vikten av att patienten får berätta om sin upplevelse av tvångsåtgärden, egna förebyggande strategier och om sin upplevelse av uppföljningssamtalet i sig. Partnerskapet omfattade betydelsen av att återuppbygga förtroendet mellan patienten och vårdpersonalen, att ge patienten stöd i sin upplevelse samt att tillsammans identifiera förebyggande åtgärder. Dokumentationen visade på vikten av kontinuerlig journalföring som säkerställer patientberättelsen, stödjer partnerskapet och bidrar till en sammanhållen vård. Slutsats: Uppföljningssamtal kan vara viktigt för att säkerställa att patientens perspektiv lyfts och tillvaratas, att förtroendet återställs mellan patient och vårdpersonal och att förebyggande strategier används. Studiens resultat kan bidra till sjuksköterskans kompetens att genomföra personcentrerade uppföljningssamtal.
”I was taking part in a war and I was fighting” : A literature review of work-related stress among nurses during the covid-19 pandemic
No full textBakgrund: Covid-19 viruset som upptäcktes först i Kina år 2019 orsakade stor smittspridning och många sjukdomsfall i världens befolkning. Inom akutsjukvården skedde en stor ökning i antalet patienter samtidigt som sjukvårdsbemanningen var låg. Arbetsrelaterad stress kan uppstå när personer upplever ökade krav, ovanpå kravet att sjuksköterskor ska besitta aktuell kunskap och främja hälsa. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av arbetsrelaterad stress inom akutsjukvården under covid-19-pandemin. Metod: Allmän litteraturöversikt, baserad på 12 vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats vilka analyserades med en tematisk analys. Resultat: Sjuksköterskors erfarenheter av arbetsrelaterad stress under covid-19-pandemin kan beskrivas utifrån fyra teman: Bristande kunskap om covid-19 och intensivvård, Ökat ansvar, ökade krav och stor arbetsbelastning, Svårigheter att arbeta iklädd skyddsutrustning, och Stöd och strategier för att hantera arbetssituationen. Sjuksköterskor upplevde arbetsrelaterad stress till följd av den ökade vårdtyngden och stressiga arbetsmiljön, vilket resulterade i psykiska påfrestningar. Slutsats: Arbetsrelaterad stress uppstår till följd av hög arbetsbelastning, underbemanning, okunskap kring covid-19 och intensivvård. Detta påverkar sjuksköterskors psykiska mående och hållbarheten i vårdandet. Vidare forskning bör lägga fokus på arbetsrelaterad stress inom hälso- och sjukvården i Sverige samt andra vårdområden utöver akutsjukvården. Background: Covid-19 was detected in China 2019 and spread rapidly with many confirmed cases. In emergency care there was a large increase in the number of patients and staff shortage. Work-related stress occurs when people experience increased demands, on top of pre-existing demands to possess the latest knowledge and promote health as nurses. Aim: The aim was to describe nurses’ experiences of work-related stress in emergency care during the covid-19 pandemic. Method: A literature review based on 12 scientific studies with qualitative methods, analyzed with thematic analysis. Results: Nurses' experiences of work-related stress during the covid-19 pandemic can be described with four themes: Insufficient knowledge of covid-19 and intensive care, Increased responsibility, increased demands and high workload, Difficulties working while wearing personal protective equipment and Support and strategies to cope with the work situation. Nurses experienced work-related stress due to increased workload and stressful work environment, resulting in psychological distress. Conclusions: Work-related stress is caused by high workload, staff shortage, ignorance of covid-19 and intensive care. This affects the well-being of nurses and sustainability in nursing. Further research should focus on work-related stress in Swedish healthcare and other areas than emergency care.
Relatives´ experiences of caring for a female family member with breast cancer
No full textBakgrund: Bröstcancer är idag den vanligaste cancersjukdomen bland kvinnor globalt. När en kvinna drabbas av bröstcancer tar ofta anhöriga ett stort ansvar för kvinnans omsorg i hemmet. Problematiken med anhörigomsorg är att anhörigas förutsättningar för att ge omsorg ser olika ut och att deras egen hälsa riskerar att påverkas. Syfte: Syftet var att belysa anhörigas upplevelser av att ge omsorg till en kvinnlig familjemedlem med bröstcancer. Metod: Metoden var en allmän kvalitativ litteraturöversikt med 11 artiklar som analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Två kategorier identifierades; Omsorgens utmaningar och Stöd i omsorgen. Under Omsorgens utmaningar identifierades två sub-kategorier; Svårigheter att ge omsorg och Känsla av att vardagen prövades. Under Stöd i omsorgen identifierades två sub-kategorier; Känsla av att stärka kvinnan och Behov av att vägledas. Slutsats: Anhöriga upplevde flera svårigheter med att ge omsorg. Den ökade belastningen på dagens hälso- och sjukvård gör att ansvaret för patientens omsorg ökar för anhöriga, vilket var svårt att ta sig an. Anhöriga upplever likväl att deras insatser gör skillnad. Trots att forskning understryker vikten av att se till alla familjemedlemmars behov och öka utrymmet för familjefokuserad omvårdnad, finns ett fortsatt behov av ytterligare forskning kring anhörigas upplevelser av familjefokuserad omvårdnad i dagens vård och omsorg. Background: Breast cancer is the most common type of cancer among women globally. When a woman suffers from breast cancer the main responsibility of care is often taken by her relatives. The problem with relative care is that the relatives' conditions for providing care look different and that their own health risks being affected. Aim: The aim was to highlight relatives' experiences of providing care to a female family member with breast cancer. Method: The method was a general qualitative literature review with 11 articles that were analyzed through a qualitative content analysis. Result: Two categories were identified; The challenges of care and Support in care. Within The challenges of care two sub-categories were identified; The difficulties of providing care and The feeling that everyday life was tested. Within Support in care two sub-categories were identified; The feeling of strengthening the woman and Need to be guided. Conclusion: Relatives experienced several difficulties in providing care. The increased burden on today´s health care means that the responsibility for the patient's care increases for relatives, which was difficult to handle. Relatives still feel that their efforts make a difference. Although research emphasizes the importance of looking after the needs of all family members and increasing the scope for family-focused nursing, there is a continuing need for further research on relatives' experiences of family-focused nursing in today's care and nursing
Presence and challenges : A literature review of nurses´ care relationship to patientswith anorexia nervosa
No full textBakgrund: Anorexia nervosa är en allvarlig ätstörning och den psykiatriska diagnos som har högst dödlighet. Sjukdomen utvecklas ofta i samband med bantning och anses vara ett komplext sjukdomstillstånd. Det är vanligt att personer som lider av anorexia nervosa har en negativ självbild med bristande självförtroende. Sjuksköterskor har en central roll i omvårdnaden av dessa patienter där vårdrelationen utgör en viktig del. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors vårdrelation till patienter med anorexia nervosa. Metod: Allmän litteraturöversikt med kvalitativ ansats. Studien inkluderar tio artiklar som har analyserats genom kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Två kategorier identifierades: En utmanande relation samt en nära relation. Till varje kategori identifierades två subkategorier. Resultatet visar att vårdrelationen var mångfasetterad, med både positiva och negativa aspekter. Den beskrevs som en utmanande relation, präglad av motstånd, bristande förståelse och en inre rollkonflikt hos sjuksköterskorna, samt som ett nära förhållande, där omsorgsfull interaktion och ständig närvaro i vårdmiljön var framträdande aspekter. Slutsats: Sjuksköterskor har en viktig vårdande roll där vårdrelation mellan sjuksköterska och patient är central. Ett personcentrerat förhållningsätt var betydelsefullt för att upprätthålla en god vårdrelation, samt för patienternas trygghet och välbefinnande. Background: Anorexia nervosa is a serious eating disorder and the psychiatric diagnosis with the highest morality. The disease often develops in connection with dieting and is considered a complex disease state. It is common for the person suffering from anorexia nervosa to have a poor self-image with a lack of self-confidence. Nurses have a central role in the care of these patients, where the care relationship is an important part. Aim: To describe nurses´ care relationship to patients with anorexia nervosa. Method: A general literature review with a qualitative approach. The study includes ten articles and qualitative content analysis was used to analyze the articles. Result: Two categories were identified: a challenging relationship and a close relationship. For each category two subcategories were identified. The result showed that the care relationship was multifaceted, with both positive and negative aspects. It was described as a challenging relationship, characterized by resistance, lack of understanding and an internal role conflict within the nurse. It was also described as a close relationship, where careful interaction and constant presence in the care environment were prominent aspects. Conclusion: Nurses have an important caring role, where the care relationship between nurse and patient is central. A person-centered approach was crucial for maintaining a good care relationship and affecting patients' safety and well-being
Nurses' experiences of bedside handover : A litterature review
No full textBackground: Well established communication is the foundation of a safe handover and healthcare at large. Exchange of information in healthcare takes its form in handovers, which usually takes place in the nurses’ station without the patient present. A lacking handover can have a negative impact on the patient's safety. Bedside handover takes place at the patient's bedside and it promotes patient participation. Aim: The aim of the study was to describe nurses’ experiences of bedside handover in inpatient care. Method: A qualitative literature review with thematic analysis. Result: The result is based on ten quality reviewed articles. Four final themes were identified: “flow of communication and interaction”, “transfer of sensitive information”, “time required and efficiency” and “routine and structure”. Summary: The findings from the articles show that nurses’ experience that bedside handover has a positive impact on the patients participation in their care as well as patient safety. Although the nurses do express that there are certain parts of bedside handover that need further adjustments in order to use it in an effective, safe and person centered manner. Bakgrund: En fungerande kommunikation är grunden för en säker överrapportering och vård. Informationsöverföring inom vården sker i form av överrapportering, vilket vanligtvis sker inne på sjuksköterskeexpeditionen utan patienten. Bristande överrapporteringar kan ha negativa konsekvenser för patientsäkerheten. Bedsiderapportering sker vid patientens sängkant och främjar en ökad patientdelaktighet. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskans upplevelser av bedsiderapportering inom slutenvården. Metod: En kvalitativ litteraturöversikt med tematisk analys. Resultat: Resultatet är baserat på tio kvalitetsgranskade artiklar. Fyra slutliga teman identifierades: “kommunikationsflöde och interaktion”, “överföring av känslig information”, “tidsåtgång och effektivitet” samt “rutin och strukturer”. Sammanfattning: Fynden från artiklarna visar att sjuksköterskor upplever att bedsiderapportering har en positiv inverkan på patientens delaktighet i vården och patientsäkerheten. Sjuksköterskor upplever dock att det finns aspekter som måste förändras för att kunna genomföra bedsiderapportering på ett effektivt, säkert och personcentrerat sätt.
Patienters upplevelser av rättspsykiatrisk heldygnsvård : En litteraturstudie
No full textBakgrund: Personer som begått brott i samband med allvarlig psykisk störning kan bli dömda till rättspsykiatrisk vård. Rättspsykiatrisk vård utövas alltid enligt tvångslag vilket innebär att personen till en början frihetsberövas. Tvångsvård innebär att det är möjligt att utföra olika former av tvångsåtgärder inom ramen för vården. Att ge behandling under tvång ställer särskilda krav på patienten som kanske inte frivilligt vill bli vårdad eller ta emot behandling. Syfte: Att belysa patienters upplevelser av rättspsykiatrisk heldygnsvård. Metod: En litteraturöversikt baserad på elva kvalitativa artiklar som analyserats med strukturerad kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Fem kategorier identifierades som belyser patienters upplevelser av rättspsykiatrisk heldygnsvård: Att inte känna sig sedd, Känslan av maktlöshet, Att inte känna sig delaktig, Känslan av ensamhet och Känslan av instabil existens. Slutsats: Patienters upplevelser av rättspsykiatrisk heldygnsvård genomsyras av maktförlust och meningslöshet. Rättspsykiatrisk heldygnsvård är komplex och ställer krav på både personal och patienter. Vårdpersonal kan ha svårigheter att se personen bakom brottet och komma nära patienten vilket automatiskt leder till minskad vårdrelation som därmed leder till sämre patient delaktighet och autonomi
The young woman’s experiences of living with breast cancer : A literature review
No full textBakgrund: Bröstcancer är idag den vanligaste cancerformen som drabbar kvinnor i världen. För unga kvinnor under 45 årsåldern riskerar endast 4-6% att drabbas av bröstcancer vilket utgör diagnosen till en ovanlig sjukdom. På grund av bröstcancerns svåra patologi och dess unika prognostik krävs särskild uppmärksamhet hos unga kvinnor då cancern påverkar flera aspekter på livet som fertilitet, familjeliv och karriär. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att beskriva den unga kvinnans upplevelser av att leva med bröstcancer. Metod: Studien är en kvalitativ litteraturstudie innefattande av tolv artiklar där en kvalitativ innehållsanalys tillämpats vid analysering av data. Resultat: Olika upplevelser som identifierades i de inkluderade artiklarna kunde sammankopplas under följande huvudkategorier: 1) Den unga kvinnans sexuella hälsa, 2) Ångest och livskris, 3) Den sociala aspekten. Slutsatser: Olika upplevelser identifierades hos unga kvinnor under deras bröstcancerdiagnos. För att öka sjuksköterskors förståelse för unga bröstcancerpatienter och möjliggöra implementationen av förbättrad vård bör sjuksköterskestudenter och nuvarande sjuksköterskor utbildas om omvårdnad vid unga bröstcancerpatienter.Background: Breast cancer is today the most common form of cancer that affects women in the world. For young women under the age of 45, only 4-6% are at risk of suffering from breast cancer, which constitutes the diagnosis of an unusual disease. Due to the difficult pathology of breast cancer and its unique prognosis, special attention is required in young women as the cancer affects several aspects of life such as fertility, family life and career. Aim: The purpose of the literature review was to describe the young woman's experiences of living with breast cancer. Method: The study is a qualitative literature study comprising twelve articles where a qualitative content analysis is applied when analyzing the data. Results: Different experiences identified in the included articles could then be linked under the following main categories: 1) The young woman's sexual health, 2) Anxiety and lifecrisis, 3) The social aspect. Conclusion: Different experiences were identified in young women during their breast cancer diagnosis. In order to increase nurses' understanding of young breast cancer patients and enable the implementation of improved care, nursing students and current nurses should be educated about nursing care for young breast cancer patients
Pain management for opioid-dependent patients : Navigating the balance between abuse and relief
No full textBakgrund: Smärta är en individuell upplevelse som är svår att påvisa och estimera till skillnad från andra prover inom sjukvården. Opioider är den främsta behandlingsmetoden för patienter som lider av akut och svår smärta, vilket vid överadministrering kan bidra till utveckling av missbruk. Smärta hos patienter med opioidmissbruk kan vara mer svårskattad och bidrar vanligtvis till fel och/eller underbehandling. Syfte: Att belysa sjuksköterskans upplevelse av att smärtlindra patienter med opioidproblematik.Metod: En allmän litteraturöversikt med en systematisk sökstrategi genomfördes i databaserna PubMed och CINAHL vilket slutligen resulterade i tio inkluderade vetenskapliga orginalartiklar. Nio artiklar hade en kvalitativ ansats och en med kvantitativ ansats, vilka analyserades med en integrerad analys. Resultat: Resultatet innefattade två huvudteman och fem subteman. Sjuksköterskorna upplevde en bristande kunskap inom smärtlindring för patienter med opioidmissbruk, vilket ofta resulterade i underbehandling av deras smärta. Ytterligare faktorer som påverkade smärtbehandlingen negativt för patienterna sjuksköterskans brist på tillit och förståelse för deras livssituation och opioidberoende. Slutsats: Kunskapsbristen i att smärtlindra patienter med ett opioidmissbruk bland sjuksköterskor är stor trots den regelbundna användningen av opioider. Brist på tydliga gemensamma riktlinjer i kombination med bristfällig utbildning inom läkemedel och missbruk, leder till både bristande patientbemötande och fel- och/eller underbehandling.
Women´s experiences of daily life after breast cancer treatment : A literature study
No full textBakgrund: Idag är bröstcancer den vanligaste cancerformen bland kvinnor och utgör cirka 30 procent av all cancer hos kvinnor. Genom tidig diagnostik och behandling överlever allt fler kvinnor sin bröstcancer, vilket ställer höga krav på omvårdnad och rehabilitering. Bröstcancer och dess behandling kan påverka kvinnors upplevda hälsa. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva kvinnors erfarenheter av det dagliga livet efter bröstcancerbehandling. Metod: En litteraturstudie enligt Polit och Becks niostegsmodell. Utifrån två databaser resulterade sökningen i 12 originalartiklar med kvalitativ ansats. Artiklarna har analyserats med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Tre kategorier framkom. Den första kategorin är “Kroppsliga förändringar utmanar kvinnans egenmakt” med tre underkategorier. Den andra kategorin är “Förlorad egenkontroll i det sociala livet” följt av tre underkategorier. Den tredje kategorin är “Känslornas inverkan på hälsosituationen” och består av två underkategorier. Slutsatser: Tiden efter bröstcancerbehandling innebär en stor påfrestning psykiskt, fysiskt och socialt, vilket leder till begräsningar i vardagen. För att främja kvinnors hälsa och egenmakt bör hälso- och sjukvårdspersonal sträva efter att tillgodose individanpassad information som beaktar individens informationsbehov och personliga kunskapsnivå.Background: Today, breast cancer is the most common form of cancer among women and accounts for approximately 30 percent of all cancers in women. Through early diagnosis and treatment, more women survive their breast cancer, which places high demands on care and rehabilitation. Breast cancer and its treatment can affect women's perceived health. Purpose: The purpose of the literature study was to describe women's experiences of daily life after breast cancer treatment. Method: A literature study according to Polit and Beck's nine-step model. Based on two databases, the search resulted in 12 original articles with a qualitative approach. The articles have been analyzed with a qualitative content analysis. Results: Three categories emerged. The first category is "Body changes challenge women's empowerment" with three subcategories. The second category is “Lost self-control in social life” followed by three subcategories. The third category is "The impact of emotions on the health situation" and consists of two subcategories. Conclusions: The time after breast cancer treatment means a great strain mentally, physically and socially, which leads to limitations in everyday life. In order to promote women's health and empowerment, healthcare professionals should strive to provide individually tailored information that considers the individual's information needs and personal level of knowledge
The work with death ever present : A general literature review about nurses’ experiences of meeting patients at the end of life
No full textBakgrund: En patient bedöms vara i livets slutskede när allmäntillståndet är nedsatt, ytterligare behandling inte kommer förbättra tillståendet och eventuell försämring riskerar dödlig utgång. För att uppnå bästa möjliga livskvalitet i livets slutskede och inte påskynda eller fördröja döden används palliativ vård. Palliativ vård syftar till att förebygga, lindra lidande och främja livskvalitén för patienter och anhöriga. Sjuksköterskans ansvar är att lindra lidande, främja livskvalitet och en värdig död. Syfte: Syftet är att beskriva sjuksköterskans erfarenheter av att möta patienter i livets slutskede. Metod: En kvalitativ litteraturöversikt med tematisk analysmetod. Resultat: Ett huvudtema identifierades: ”Utmaningar i yrkesrollen” med tre subteman; ”känslomässig påfrestning”, ”meningsfull professionell och personlig utveckling” och ”betydelsen av stöd, samverkan och hanteringsstrategier”. Slutsats: Sjuksköterskorna upplevde vården i livets slutskede som känslomässigt och psykiskt dränerande. Mötena beskrevs vara meningsfulla, givande och utmanande och leda till personlig och professionell utveckling. De upplevde ett personligt lidande, reflekterade kring existentiella frågor samt tvingades balansera mellan att vara emotionellt närvarande och emotionellt distanserade. Sjuksköterskorna ville vara tillgängliga för patienterna med behov av existentiellt och emotionellt stöd samtidigt som de behövde hantera sina reflektioner kring liv och död. Även vikten av hanteringsstrategier samt stödjande kollegor belystes. Background: A patient is at the end-of-life [EOL] when the general condition is impaired, further treatment will not improve the condition and any deterioration risks death. Palliative care is used to achieve best quality of life [QOL] at the EOL and not to hasten or delay death. Palliative care aims to prevent and alleviate suffering and promote QOL for patients and their families. The nurse's responsibility is to alleviate suffering, promote QOL and a dignified death. Aim: The aim is to describe the nurses’ experiences of meeting patients at end-of-life. Method: Qualitative literature review with thematic analysis method. Results: A main theme was identified: 'Challenges in the professional role' with three sub-themes: 'emotional strain', 'meaningful professional and personal development' and 'the importance of support, collaboration and coping strategies'. Conclusion: The nurses experienced EOL care as emotionally and psychologically draining. Encounters were described as meaningful, rewarding and challenging which led to personal and professional development. They experienced personal suffering, reflected on existential issues and had to balance between being emotionally present, emotionally distant and dealing with their own reflections on life and death. The importance of coping strategies and supportive colleagues was also highlighted