Publikationer från Röda Korsets Högskola
Not a member yet
1218 research outputs found
Sort by
Patients’ Experiences of Nurse–PatientEncounters in Breast Cancer Care : A Literature Review
No full textSAMMANFATTNING Bröstcancer är den vanligaste cancerformen bland kvinnor och innebär stora fysiska, psykiska och sociala utmaningar. Sjuksköterskan spelar en central roll i vården genom att ge information, emotionellt stöd och skapa trygghet. Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva hur personer med bröstcancer upplever mötet med sjuksköterskan. Studien genomfördes som en allmän litteraturöversikt med induktiv ansats, där elva kvalitativa originalartiklar analyserades med reflexiv tematisk analys. Resultatet visade två teman: Att bli sedd genom kommunikation samt att hållas samman genom vårdrelationen. Dessa teman beskriver vikten av dialog, empati, kontinuitet och individanpassat stöd i vårdprocessen. Sjuksköterskans närvaro, och specialistkunskap, gav inte bara praktisk vägledning utan lindrar även lidande och stärkte känslan av kontroll och delaktighet hos patienten. Slutsatsen är att sjuksköterskan utgör en avgörande resurs i bröstcancervården genom att kombinera medicinsk kompetens med empatiskt bemötande och personcentrerad vård, vilket bidrar till trygghet, empowerment och förbättrad livskvalitet. ABSTRACT Breast cancer is the most common cancer among women worldwide and poses significant physical, psychological, and social challenges. Nurses play a crucial role in providing information, emotional support, and creating a sense of security throughout the care process. The aim of this literature review was to describe how individuals with breast cancer experience their encounters with nurses. A general literature review with an inductive approach was conducted. Eleven qualitative original studies were analyzed using reflexive thematic analysis. Two themes are generated: Being seen through communication and Being held together through the nurse–patient relationship. These themes highlight the importance of dialogue, empathy, continuity, and individualized support.Patients emphasized that the nurse’s presence and expertise not only provided practical guidance but also alleviated suffering and strengthened their sense of control and participation in care. Nurses constitute a key resource in breast cancer care by combining clinical expertise with empathy and person-centered care. Such an approach enhances patient empowerment, promotes security, and improves quality of life
Men’s experience after prostatecancer och radicalprostatectomy : A litterature review
No full textBakgrund: Prostatacancer är den vanligaste cancerformen bland män i Sverige och samtidigt är en betydande global folkhälsoutmaning där förekommer främst hos äldre. Sjukdomen påverkar inte baraden fysiska hälsan utan även det psykiska välbefinnandet och livskvaliteten. Radikal prostatektomi ären vanlig behandlingsmetod som ofta medför biverkningar som erektil dysfunktion och urininkontinens. Syfte: Syftet med studien var att beskriva mäns erfarenheter efter prostatacancer och radikalprostatektomi. Metod: En allmän litteraturstudie med kvalitativ ansats genomfördes. Datamaterialet baserades på tiovetenskapliga artiklar som identifierades i databaserna CINAHL och PubMed och analyserades medtematisk innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i två huvudteman: erfarenheter av sexuallivet samt livserfarenhet ochstödjande vård, med totalt fyra subteman. Männen upplevde försämrad självbild, nedsatt självkänslaoch behov av stöd från vårdpersonal och närstående.Slutsats: Efter radikal prostatektomi möter män både fysiska och psykiska utmaningar. Sjuksköterskanhar en central roll i att ge individuellt anpassad information, stöd och personcentrerad vård somfrämjar återhämtning och livskvalitet. Nyckelord: erfarenheter, kommunikation, livskvalitet, prostatacancer, radikal prostatektom
How do people who inject drugs experience thecare they receive from nurses in somatic care? : A qualitative literature review with structured approach
No full textBakgrund: Personer som injicerar narkotika har ökad risk för att drabbas av infektionssjukdomar.Omvårdnaden karakteriseras av ett flertal utmaningar. Hit hör bland annat samsjuklighet, pågåendemissbruk, psykosocial problematik, kunskapsbrist och övergripande problem till följd av brister i vårdens organisation samt i samverkan mellan olika insatser. Specialistutbildade sjuksköterskor inominfektionssjukvård har en nyckelroll i att organisera, leda och utveckla omvårdnaden avpatientgruppen. Syfte: Syftet var att undersöka hur personer som injicerar narkotika upplever bemötandet frånsjuksköterskor inom somatisk vård. Metod: En kvalitativ litteraturstudie med strukturerad ansats där kvalitativa studier eller kvalitativadata från studier av mixad metod inkluderades. Studien använder sig av Braun & Clarke’s (2006)tematiska analysmodell. Resultat: Tre teman identifierades: en dubbel börda, inte bli sedd eller hörd samt ett oväntat gottbemötande. Personer som injicerar narkotika upplever ofta negativt bemötande från sjuksköterskor inomsomatisk vård vilket leder till en rad negativa konsekvenser. Slutsats: Sjuksköterskors bemötande har en avgörande betydelse för hur vården och omvårdnadenupplevs. Effektiv personcentrerad vård förutsätter en god vårdrelation, där sjuksköterskors bemötandeär en central del. Ytterligare forskning med fokus på bemötande och omvårdnad vid samsjuklighet hosutsatta grupper med ökad risk att drabbas av infektionssjukdomar föreslås.Background: People who inject drugs are at increased risk of acquiring infectious diseases. Nursingcare of the patient group is characterized by several challenges including comorbidities, ongoingsubstance abuse, psychosocial problems, lack of knowledge and deficiencies in health care systemsincluding sub-optimal collaboration within systems. Specialist nurses of infectious diseases play a keyrole in organizing, leading and developing care interventions around this patient group. Aim: The aim of the study was to describe how people who inject drugs experience the care theyreceive from nurses within somatic care. Method: A qualitative literature review with a structured approach. Qualitative studies or qualitativedata from mixed method studies were included. The chosen method of analysis was Braun & Clarke's(2006) thematic analysis model. Results: Three themes were identified: a doubled burden, not being seen or heard and unexpectedlygood care. People who inject drug often experience negative attitudes towards them from nurses withinsomatic care. These experiences have several negative consequences. Conclusion: The perception of nurses’ attitudes is an important part of the overall careexperience. Effective person-centered care requires a good nurse-patient relationship, for which nurses’attitudes are a key enabling factor. Further research focusing on treatment and care for comorbiditiesin vulnerable groups with an increased risk of contracting infectious diseases is proposed
Patients' Experiences of Care for Self-Harming Behavior in Psychiatric Inpatient Care : A Literature Review
No full textBakgrund: Flera studier beskriver utmaningarna i att bemöta och vårda patienter med självskadebeteende. Trots detta har forskningen hittills främst belyst sjuksköterskors och annan vårdpersonals perspektiv, medan kunskapen om hur patienterna själva upplever psykiatrisk heldygnsvård är fortfarande begränsad. Denna kunskapslucka försvårar utvecklingen av en personcentrerad, empatisk och evidensbaserad omvårdnad – ett område där specialistsjuksköterskor inom psykiatrin har ett särskilt ansvar att driva förbättringar. Syfte: Syftet med studien var att belysa patienters upplevelser av vård vid självskadebeteende inom psykiatrisk heldygnsvård. Metod: Kvalitativ litteraturöversikt med induktiv ansats. Trestegs innehållsanalys enligt guide av Popenoe et al. (2021) användes för analys av artiklar som utgör studiens resultat. Resultat: Analysen av 11 kvalitativa artiklar lyfte fram tre huvudteman med tillhörande underkategorier. De tre huvudteman var Trygghet och otrygghet i vårdmiljön, Bemötande och dess känslomässiga påverkan och Stödjande vårdformer genom patientinflytande och tydliga ramar. Resultatet visade att empati, tydliga rutiner, god bemötande och trygga miljöer stödjer patienternas återhämtning och att exponering för självskada, oförutsägbara situationer och stigma förstärker lidande. Slutsats: En vård som förenar förutsägbar miljö, empatiskt bemötande och delaktighetsfrämjande arbetssätt minskar lidandet hos patienter med självskadebeteende i heldygnsvård. Rekommendationen är att införa strukturerad personalutbildning, miljöförbättringar samt modeller som självvald inläggning, och att framtida interventionsstudier utvärderar deras effekt.Background: Several studies have documented the challenges of engaging with and caring for patients who self-harm. Nevertheless, research to date has focused primarily on the perspectives of nurses and other healthcare professionals, while evidence on how patients themselves experience inpatient psychiatric care remains limited. This knowledge gap hampers the development of person-centred, compassionate, and evidence-based nursing, an area in which specialist psychiatric nurses have a particular responsibility to drive improvement. Aim: The aim of the study was to highlight patients' experiences of care for self-harming behavior within inpatient psychiatric care. Method: Qualitative literature review with an inductive approach. A three-step content analysis, guided by Popenoe et al. (2021), was employed to analyse the articles that constitute the study’s findings. Results: The analysis of 11 qualitative articles highlighted three main themes with their corresponding sub-categories. These themes were Safety and Insecurity in the Care Environment, The Emotional Significance of Staff Encounters, and Supportive care structures through patient involvement and clear frameworks. The findings indicated that empathy, clear routines, respectful encounters, and secure environments support patients’ recovery, whereas exposure to self-harm, unpredictable situations, and stigma intensifies suffering. Conclusion: Care that combines a predictable environment, empathic staff attitudes and participation-enhancing practices reduces the burden of suffering for inpatients self-harm. It is therefore recommended that structured staff training, environmental improvements and models such as self-admission be implemented, and that future intervention studies assess their effectiveness
Nurses' experiences of encounter and caring for people with anorexia and bulimia : A general literature study in an inpatient setting
No full textBakgrund: Cirka 200 000 personer i Sverige lider av anorexia nervosa (AN) och bulimia nervosa (BN). Majoriteten av de som insjuknar är i tonårsåldern, vanligen flickor och kvinnor. Både sjuksköterkor och patienter beskriver en otillgänglighet till vård och information. Sjuksköterskor har ett viktigt ansvar i behandlingen och återhämtningsprocessen, där grunden ligger på att skapa vårdnade relationer och arbeta för hälsa ur ett helhetsperspektiv. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att möta och vårda personer som lider av anorexia nervosa och bulimia nervosa inom slutenvården. Metod: En allmänn litteraturstudie med kvalitativ ansats. För att analysera data användes kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Fyra underkategorier framkom: Att hanter olika relationer, Att hitta en professionell balans, Att se personen bakom patienten och Att vara öppen för kompetensutveckling. Två kategorier identifierades: Vårdrelationen som central del och Omvårdnad som helhet. Slusats: Sjuksköterskor möter betydande utmaningar i att upprätthålla vårdrelationer, samtidigt som de balanserar professionella gränser och tillgodoser patienternas individuella behov. För att förbättra mötandet och vårdandet av patienter som lider av AN och BN krävs en specialiserad utbildning och kontinuerlig kompetensutveckling under arbetslivet. Detta kommer att generera i en bättre grundförståelse för sjukdomarna och en positiv vårdutveckling som gynnar patienterna
Nurses’ experiences of encounters with women exposed to intimate partner violence : A general literature review
No full textBakgrund: Våld i nära relation är ett globalt folkhälsoproblem som har långtgående konsekvenser för kvinnors hälsa och välbefinnande. Sjuksköterskor har en viktig uppgift att identifiera och stötta våldsutsatta kvinnor. Fördjupad kunskap om sjuksköterskors erfarenheter kan förbättra omvårdnaden för dessa kvinnor. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att möta kvinnor som lever med våld i nära relation. Metod: Studien genomfördes som en allmän litteraturöversikt med kvalitativ ansats. Processen följde Polit och Becks niostegsmodell. Sökningar utfördes i databaserna CINAHL och PubMed. Tio vetenskapliga artiklar inkluderades och analyserades med hjälp av Braun och Clarkes reflexiva tematiska analys. Resultat: Två teman identifieras: omvårdnadens organisatoriska utmaningar och känslomässig påverkan. Det första temat omfattar en avsaknad av tydliga riktlinjer och samverkan, tidsbrist och bristande utbildning. Det andra temat berör en emotionell börda, att balansera personliga känslor med professionella krav och en förtroendefull vårdrelation. Slutsats: Sjuksköterskors erfarenheter belyser behovet av att stärka sjuksköterskors kompetens om våld i nära relation för att de ska våga fråga om våld. Osäkerhet kring riktlinjer och bristande kollegialt stöd kan leda till känslor av otillräcklighet. En stressig arbetsmiljö försvårar bildandet av en vårdande relation och våldet riskerar därmed att förbli dolt.
Facing care after genital mutilation : A qualitative literature review on the women’s experiences
No full textBakgrund: Kvinnlig könsstympning är en praxis utan medicinskt syfte som strider mot mänskliga rättigheter. Praxisen utövas i länder där det är en väsentlig del av kulturen, exempelvis afrikanska länder. På grund av migration lever sedan kvinnor med könsstympning över hela av världen. Könsstympningen leder till komplikationer av olika svårighetsgrader som medför vårdbehov. Syfte: Att beskriva de erfarenheter som immigrerade kvinnor med könsstympning har av mötet med hälso- och sjukvården. Metod: Studien baserades på en kvalitativ litteraturöversikt och arbetsmetoden utgick från Polit och Becks niostegsmodell. Nio artiklar inkluderades och genomgick en tematisk innehållsanalys av Braun och Clarke. Resultat: Resultatet genererade två huvudteman. “Hälso- och sjukvården gav ett negativt intryck” med två subteman “Kvinnorna ansåg att vårdpersonalen hade brist på kunskap” och “Kvinnorna kände sig bristfälligt bemötta och inte delaktiga i vården” samt “Kvinnornas behov för ett bra vårdmöte” med två subteman “Kvinnornas positiva erfarenheter av vårdmötet” och “Kvinnorna identifierade förbättringsområden inom vården”. Slutsats: Ökad utbildning krävs för vårdpersonal och immigrerade kvinnor, det krävs även bättre bemötande så kvinnorna blir trygga i vårdmötet. Vården bör bli mer ömsesidig och samarbetsgrundad. Vidare forskningsbehov behövs för att utveckla vården för kvinnor med könsstympning.Background: Female genital mutilation [FGM] is a practice without medical purpose that violates human rights. It carries out in countries where it is an essential part of the culture, for example African countries. Due to migration, women live with FGM worldwide. FGM causes complications of varying severity, requiring care. Aim: Describe the experiences that immigrant women with FGM have of the healthcare encounter. Method: The study used a qualitative literature review based on Polit and Beck’s nine-step-model, nine articles were analyzed with Braun and Clarke’s thematic content analysis. Results: Two main themes emerged. “Healthcare gave a negative impression” with two subthemes “the women felt that the healthcare staff lacked knowledge” and “the women felt inadequately treated and not involved in the care”. Followed by “The women’s needs for good healthcare encounters” with two subthemes “Women’s positive experiences of the care encounter” and “The women identified areas of improvement in care”. Conclusion: Increased education is required for healthcare staff and immigrant women. Better treatment is needed for the women to feel safe within healthcare. Care should become more mutual and collaborative. Further research is necessary to develop care for women with FGM.
Nurses’ experiences of ethical dilemmas in end-of-life care : A general literature review
No full textBackground: In palliative care, nurses are often faced with ethical dilemmas where the patient's need for symptom relief, autonomy, and participation can be difficult to balance. The work environment can be characterized by emotional strain and limited resources, which can affect the ability to provide high-quality, person-centered care. The nurse's primary task is to create care encounters that reduce suffering and promote well-being, while also considering the patient's wishes and the impact of family members. Aim: To describe nurses' experiences of ethical dilemmas in palliative care. Method: A general literature review with a qualitative design, based on 10 original articles. A qualitative, manifest content analysis according to Graneheim and Lundman (2004) was used. Results: Two main categories were identified: Care organization and Emotional strain. These were further divided into a total of 6 subcategories. Conclusion: Nurses in palliative care often face ethical dilemmas that impact both their workload and emotional well-being. Issues in the healthcare organization, such as inadequate communication and lack of staff, contribute to increased ethical stress and feelings of inadequacy. To improve the work environment and strengthen the nurse's professional role, increased organizational support, better collaboration within the care team, and training in handling ethical dilemmas are needed.
Patients suffering from chronic pains’ experiences of meeting healthcare professionals : A literature review
No full textBakgrund:Kronisk smärta är ett globalt och komplext hälsoproblem som påverkar individens livskvalitet ochbidrar till samhällskostnader. Effektiv behandling kräver en helhetssyn, där både fysiska, psykiska ochkulturella aspekter beaktas. Sjuksköterskor spelar en central roll i att ge individanpassad,personcentrerad och tvärprofessionell omvårdnad.Syfte: Att beskriva patienter med kronisk smärtas erfarenheter av möten med hälso- ochsjukvårdspersonal.Metod: Studien genomfördes som en allmän litteraturöversikt med kvalitativ design som omfattade elvavetenskapligas artiklar från databaserna PubMed och CINAHL. Dataanalysen grundar sig på Braunoch Clarkes metod för reflexiv tematisk analys från 2006 med tillägg från 2019 och 2021.Resultat: Två teman identifierades; behov av trygghet och behov av respektfullt bemötande. Tematbehov av trygghet omfattas av subteman delaktighet i vården, lyhörda vårdgivare ochsammanhängande vård. Nästa tema, behov av respektfullt bemötande omfattar subteman kännatillförsikt och holistiskt bemötande.Slutsats: Patienter med kronisk smärta beskriver ofta bemötandet från hälso- och sjukvård sombristfälligt. De har behov av att känna trygghet och respekt genom att vårdare gör patienterdelaktiga, vårdar dem holistiskt samt är lyhörda och empatiska. Vidare forskning bör undersökaskillnader i erfarenheter av bemötandet mellan smärtutbildad och ej smärtutbildad hälso-ochsjukvårdspersonal.Background: Chronic pain is a global and complex health issue that affects individuals' quality of lifeand contributes to societal expenditures. Effective treatment requires a holistic approach that considersphysical, psychological, and cultural aspects. Nurses play a central role in providing individualized,person-centered, and interdisciplinary care.Purpose: To describe patients’ suffering from chronic pain and their experiences of meeting healthcareprofessionals.Method: The study was conducted as a general literature review with a qualitative design that includedeleven scientific articles from the databases PubMed and CINAHL. The data analysis is done accordingto Braun and Clarke's method for conducting reflexive thematic analysis from 2006 with additions from2019 and 2021.Results: Two themes were identified; need for security and need for respectful treatment. The themeneed for security is covered by the sub themes participation in care, responsive caregivers and coherentcare. The next theme need for respectful treatment includes the sub themes feeling hopeful for thefuture and holistic treatment.Conclusion: Patients with chronic pain often describe the treatment from healthcare as inadequate.They need to feel safe and respected by caregivers who involve patients, care for them holistically andare responsive and empathetic. Further research should investigate differences in experiences oftreatment between pain-trained and non-pain-trained healthcare professionals
Living with urinary incontinence : Women's experiences and perspectives
No full textBackground: Urinary incontinence is a common but often taboo condition that affects both physical and mental health. It can be caused by weakened pelvic floor muscles, neurological diseases, or other medical conditions. Nurses play a crucial role in identifying problems, providing support, and informing patients about treatment options such as pelvic floor training, lifestyle changes, and medical interventions. Increased awareness and a safe healthcare environment can improve the quality of life for those affected. Aim: The aim was to highlight women’s experiences of living with urinary incontinence. Method: A general literature review was conducted, including only scientific articles with a qualitative approach. The databases used for article searches were CINAHL and PubMed. The articles were analyzed using thematic analysis. Results: Four main themes were identified: emotional and psychological consequences, social and relational limitations, practical and physical adaptations, and lack of knowledge and support from healthcare services. Conclusion: Living with urinary incontinence affects women physically, psychologically, and socially, often leading to shame and isolation. A lack of support from healthcare services makes seeking help more difficult. Person-centered care with increased awareness and information can reduce stigma and improve quality of life. Future research should focus on individualized support and digital solutions.