Publikationer från Röda Korsets Högskola
Not a member yet
1218 research outputs found
Sort by
Nurses’ experiences and perceptions of childhood cancer : A literature study on supporting children and families
No full textBakgrund: Sjuksköterskans arbete syftar till att ständigt utveckla och bedriva god omvårdnad. Sjuksköterskan har ett viktigt uppdrag inom pediatrisk onkologi och utgör en central funktion i lindrande av lidande för barn och familjer. Under ett barns sjukhusvistelse har sjuksköterskan ett ansvar att bemöta, inkludera och uppmuntra barn och familj till interaktion och delaktighet i omvårdnaden, enligt familjecentrerad vård. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter och upplevelser av att möta och vårda familjer med barn som diagnostiserats med cancer. Metod: En litteraturstudie med induktiv ansats, bestående av tio originalartiklar som analyserades genom tematisk analys. Resultat: Två teman identifierades: Utmaningar i professionen och Vårdrelationens betydelse. Även fem tillhörande underteman identifierades. Slutsats: Erfarenheterna hos sjuksköterskor som arbetar inom pediatrisk onkologi är många. Generellt påverkas sjuksköterskor negativt av sitt yrke med upplevda känslor som ångest, oro och rädsla. Parallellt beskriver sjuksköterskor att de genom personligt engagemang utvecklar meningsfulla, nära relationer med barn och familj. Vilka genomsyras av medkänsla och medlidande, åsyftande att uppnå en god familjecentrerad omvårdnad. Dessa erfarenheter föranleder att ytterligare forskning fordras för att bättre kunna förstå sjuksköterskors behov i professionen. Background: The nursing profession aims to incessantly develop and conduct good care. The nurse has an important mission within pediatric oncology and composes a central function in the alleviation of suffering for children and their families. During a child’s hospitalization the nurse has a responsibility to face, include and encourage children and families to interaction and participation in the child’s care, according to family-centered care. Aim: The aim of this study was to describe nurses’ experiences and perceptions of encountering and providing care for families with children diagnosed with cancer. Method: A literature study with an inductive approach based on 10 qualitative articles that were analyzed through a thematic analysis. Results: Two themes emerged: Challenges in the profession and The importance of the caregiving relationship. Additionally, five related subthemes were identified. Conclusions: The experiences of nurses within pediatric oncology are many. Generally, nurses are negatively affected by their work with feelings such as anxiety, worry and fear. In parallel, nurses describe how they develop meaningful and close relationships with children and families. Which are permeated by sympathy and compassion, aiming to achieve good family-centered care. These experiences give rise to further research, to better understand the nurses’ needs within their profession
Fight or Flight - factors associated with nurses’ willingness to care for patients with COVID-19 : An integrative litterature review
No full textBakgrund: Covid-19 innebar en av de största globala hälsokriserna i modern tid. Sjuksköterskor i frontlinjen ansvarade för stora delar av den direkta patientvården. De utsattes för hög arbetsbelastning, personalbrist, etiska utmaningar och risk för att smittas. Trots sjukvårdens beredskapsplaner saknas fortfarande kunskap om vilka faktorer som påverkar sjuksköterskors vilja att arbeta under pandemier. För att stärka framtida beredskap är det av vikt att fördjupa förståelsen för dessa faktorer. Teorin om kognitiv dissonans användes som teoretisk referensram. Syfte: Att identifiera och beskriva vilka faktorer som påverkade sjuksköterskors villighet att vårda patienter under covid-19-pandemin. Metod: En litteraturstudie med konvergent integrativ metod med kvalitativ innehållsanalys baserad på tolv vetenskapliga artiklar med kvantitativ och kvalitativ design samt mixad metod. Resultat: Tre huvudkategorier och åtta subkategorier identifierades: Faktorer som påverkar hanteringen av en ny situation; negativ respons på det okända och positiv respons på det okända, Organisatoriska faktorer; skyddsutrustning, stöd och incitament samt Individuella faktorer; psykiska och fysiska faktorer, psykosociala faktorer samt plikt och ansvar. Slutsats: De olika faktorerna samverkar men de kan också skapa en kognitiv dissonans varvid sjuksköterskor upplever en konflikt mellan yrkesansvar och personlig trygghet. Vidare betonas vikten av utbildning och förberedelser men också möjlighet till professionell utveckling. Skyddsutrustning, organisatoriskt stöd och incitament är avgörande för att sjuksköterskor ska kunna uppfylla sitt ansvar utan att äventyra sin egen hälsa. Villighet att arbeta under pandemier bör förstås som ett resultat av samspelet mellan en ny situation, organisatoriska villkor och individuella resurser.Background: COVID-19 was one of the most significant global health crises in modern times. Frontline nurses carried much of the direct patient care and faced high workloads, staff shortages, ethical challenges, and infection risks. Despite preparedness plans, there is limited knowledge about what influences nurses’ willingness to work during pandemics. Understanding these factors is key to improving future readiness. Cognitive dissonance theory was used as the theoretical framework. Aim: To identify and describe factors that influenced nurses’ willingness to care for patients during the COVID-19 pandemic. Method: A literature review using a convergent integrative method which includes a content analysis. Twelve scientific articles with qualitative, quantitative, and mixed-method designs were included. Results: Three main categories with eight subcategories emerged: Coping with a new situation - both negative and positive responses; Organizational factors - including personal protective equipment, support, and incentives; and Individual factors - encompassing psychological, psychosocial, and ethical aspects such as duty and responsibility. Conclusion: These factors interact and can cause cognitive dissonance, where nurses experience conflict between professional duty and personal safety. Education, preparation, professional development, adequate protective equipment, and organizational support are essential for ensuring nurses can meet their responsibilities without compromising their health. Willingness to work during pandemics depends on the interplay between the crisis, organizational conditions, and individual resources
The effects of nursing interventions on the incidence of non-ventilator associated hospital-acquired pneumonia : A literature review
No full textBakgrund Vårdrelaterade infektioner är ett globalt problem som innebär mänskligt lidande, förlängda vårdtider och stora omkostnader. Sjukhusförvärvade pneumonier är tredje vanligaste vårdrelaterade infektionen i Sverige. Ventilatorassocierade pneumonier är ett väl beforskat problem till skillnad mot icke-ventilatorassocierad pneumoni. Att belysa befintlig forskning kan stimulera det evidensbaserade arbetet med förebyggande omvårdnadsåtgärder. Syfte Att undersöka vilka effekter olika omvårdnadsåtgärder har på förekomsten av icke-ventilatorassocierad sjukhusförvärvad pneumoni inom slutenvården. Metod En strukturerad litteraturstudie för att sammanställa samlad evidens på området. Litteratursökning har genomförts i PubMed och CINAHL där 15 artiklar motsvarande urvalskriterier har inkluderats för analys. Resultatdata har extraherats ur dessa artiklar och sedan syntetiserats. Skillnader och likheter studierna emellan liksom signifikans- och effektmått har extraherats och jämförts i analysen. Resultat Munvård, samlingsinterventioner och dysfagiscreening var de tre interventionskategorier som identifierades. Resultatdata visar på både signifikant och icke-signifikant minskning av icke-ventilatorassocierad pneumoni. Munvårdsinterventioner som inkluderade bedömning av munstatus och ett strukturerat utbildningsprogram gav signifikant minskning. Majoriteten av samlingsinterventioner resulterade i signifikant minskning. Dock försvårar studiernas olika design jämförelser sinsemellan. Slutsats Grundläggande omvårdnadsåtgärder kan ha en positiv effekt i förebyggandet av icke-ventilatorassocierad pneumoni dock krävs mer enhetlig, jämförbar forskning.Background Healthcare associated infections [HAI] are causing suffering, increased length of stay and costs globally. Hospital acquired pneumonia is the third most common HAI in Sweden. Ventilator associated pneumonia is well-researched compared to non-ventilator hospital acquired pneumonia. Compiling current research and evidence could contribute towards preventative measures and infection control. Aim To research the effects of nursing interventions on the incidence of non-ventilated hospital-acquired pneumonia within hospital settings. Method A structured literature review to compile current evidence and research. Fifteen research articles, corresponding with selection criteria, were identified through structured searches in PubMed and CINAHL. Data was extracted from the results and synthesized. Similarities and differences, statistical significance and effect size were extracted and compared. Results Oral care, combined interventions and dysphagia screening were identified as the main intervention categories. Results show both significant and non-significant reductions. Oral care interventions, containing oral assessment and structured educational program, and the majority of combined interventions generated a significant reduction. However, due to different study designs, comparisons are not without its challenges. Conclusion Basic nursing interventions may have a positive effect on the prevention of non-ventilated hospital-acquired pneumonia, however, more comparable research is required.
Postoperative experiences of patients following coronary artery bypass grafting operation: : A Qualitative Literature Review
No full textBakgrund: Kardiovaskulära sjukdomar är en av de främsta globala dödsorsakerna. En av de vanligaste kirurgiska behandlingarna inom hjärtkirurgi är kranskärlsoperationer. Dessa ingrepp lindrar symtom som bröstsmärtor och angina pectoris samt minskar risken för hjärtinfarkt. Cirka 800 000 patienter genomgår årligen kranskärlsoperationer, vilket ger både psykiska och fysiska fördelar. Det är viktigt att informera patienter om risker och komplikationer före operationen och att sjuksköterskor erbjuder individuellt anpassat stöd efteråt att främja återhämtning och förbättrad livskvalitet. En förståelse för patientens upplevelser och känslor efter ingreppet är viktig för effektiv och patientcentrerad omvårdnad. Syfte: Att beskriva patienters upplevelser efter kranskärlsoperationer. Metod: En kvalitativ litteraturgenomgång genomfördes enligt Polit och Becks niostegsmodell och data analyserades med Braun och Clarkes tematiska analys. Resultat: Resultaten av denna studie visade tre teman och sju subteman. De temana är fysiska upplevelser, psykiska upplevelser samt livskvalitet efter kranskärlsoperationer. Slutsatser: Återhämtning efter kranskärlsoperation påverkar patientens framtida liv avseende både fysiska begränsningar, som smärta och rörlighet, och psykiska faktorer, som ångest och depression. En sådan återhämtning påverkar patienternas upplevelser av sin livskvalitet. Studien bekräftar vikten av en holistisk och individanpassad vårdplan, som omfattar smärtlindring, psykisk hälsovård och rehabilitering, samt hälsosam kost för att stödja optimal återhämtning.Background: Cardiovascular diseases are a leading cause of death globally, with coronary artery bypass grafting (CABG) being one of the most frequently performed surgical treatments. CABG helps alleviate symptoms such as chest pain, and angina pectoris as well as in reducing the risk of heart attack. Annually, around 800,000 patients worldwide undergo CABG-operations. CABG gives both physiological and physical benefits to patients. After the CABG-operation, the nurses must give personalized support depending on each patient's needs. Understanding patients' experiences and emotions after CABG is essential for providing effective care and enhancing their quality of life. Objective: Explain patients' experiences after CABG-operations. Method: A qualitative literature review was conducted according to Polit and Beck's nine-step model, and the data was analyzed using Braun and Clarke's thematic analysis. Result: The study identified three themes: physical experiences, psychological experiences, and quality of life following CABG operations. Conclusions: Recovery after CABG affects patients' future lives both physically and psychologically, as well as their quality of life. The study further explains the importance of a holistic and individualized care plan which includes pain relief, mental health care, rehabilitation, and eating a healthy diet to promote optimal recovery.
Sexual and Gender Minority Migrants' Experiences of Health Service Access and Utilisation : A Qualitative Meta-Synthesis
No full textAims: To describe and synthesise qualitative studies exploring sexual and gender minority migrants' experiences of health service access and utilisation. Design: Systematic meta-synthesis of qualitative studies. Data Sources: Systematic searches in four databases and citation screening were conducted in 2023 and 2024. English-language empirical qualitative studies published in scientific journals within 10 years were included. Of 1109 screened, 21 reports were included. Methods: Included reports were appraised using CASP and JBI checklists. Extracted results were analysed with inductive content analysis in a collaborative process. Results: All reports had acceptable quality, including 365 participants from 72 countries. A range of external and internal barriers to accessing health services were reported, including financial constraints and fears. Although migrants expressed an appreciation of health services, they also experienced non-affirming behaviours and discrimination related to their intersecting identities. Several essential components in health services necessary to cater to the needs of migrants were addressed, including the personality and manner of health professionals as well as adherence to confidentiality. Conclusion: Barriers to health services, intersectional discrimination and non-affirming behaviours when interacting with health services are pressing issues that need further attention. Implication for the Profession and/or Patient Care: Ensuring safety through affirming support is key to achieving high-quality and accessible health services for sexual and gender minority migrants. Nurses and other health professionals need to carefully consider intersectional layers related to sensitivity and safety when supporting sexual and gender minority migrants. Open, friendly, validating, respectful and encouraging communication is essential in clinical settings. Impact: This review addressed experiences of health services amongst a marginalised population. The findings highlight the importance of affirming care and are relevant for health professionals, stakeholders and decision-makers. Reporting Method: ENTREQ. Patient or Public Contribution: Two persons with lived experience were involved in the meta-synthesis
Communication and quality of care: How the use of interpreters affects patient care : A general literature study
No full textBakgrund: Språkbarriärer är en global utmaning inom hälso- och sjukvården och kan i kombination med bristande kommunikation, leda till risker för patientsäkerheten och försämrad omvårdnad. Med en ökad migration blir behovet av mer effektiva tolktjänster allt viktigare. Hälso- och sjukvården har ett ansvar och skyldighet att erbjuda tolkresurser i vårdmöten för att säkerhetsställa god hälsa och en jämlik vård, vilket ingår i två globala mål för Agenda 2030. Syfte: Att beskriva hur tolkanvändning tillämpas inom vården, och hur det påverkar kommunikationen. Metod: Studien är en litteraturöversikt med kvalitativ ansats. Analysen bygger på nio vetenskapliga originalartiklar, som analyserats med Braun och Clarkes tematiska analysstrategi. Resultat: Studien identifierade två teman. Temat ”Utmaningar i kommunikationen” tillhörande subtema ”Betydelsen av att använda formell och informell tolk” och ”Patienternas perspektiv på språkliga barriärer”, samt temat ”Risker för patientsäkerheten vid bristande kommunikation med subtema ”Tolkningens konsekvenser för patientsäkerheten” och “Otydliga rutiner vid tolkbokning”. Slutsats: Tydliga riktlinjer och bättre tillgång till professionella tolkar är avgörande för en säker och jämlik vård. Otydlig ansvarsfördelning för tolkbokning påverkar patientsäkerheten och omvårdnadens kvalitet. Vårdpersonal behöver ökad kunskap om tolkanvändning, och förbättrade tolkresurser kan stärka patienters delaktighet. Fortsatt forskning kan fokusera på effektiva strategier för att minska språkbarriärer och förbättra vårdkommunikation. Background: Language barriers in healthcare pose risks to the patient safety and the care quality. With rising migration, effective interpreter servies are definitive. Healthcare providers must favour interpreter aaccess to promote equitable care, aligning with two goals of Agenda 2023. Aim: To describe how interpreter use is applied in healthcare and how it affects the communication. Method: This study is a literature review with a qualitative approach. The analysis is based on nine scientific original articles, analyzed using Braun and Clarke’s thematic analysis. Results: The study identified two main themes. The theme “Language Barriers” with the subthemes “Patients' Experiences” and “Application of Formal and Informal Interpreters”, and the theme “Consequences for Nursing Care” with the subthemes “Impact on Patient Safety” and “Unclear Procedures for Interpreter Booking”. Conclusion: Clear guidelines and better access to professional interpreters are essential for safe and equitable healthcare. Unclear responsibility for interpreter booking affects both patient safety and the care quality. Healthcare professionals need increased knowledge about interpreter use, and improved interpreter resources can increase patient participation. Further research should focus on effective strategies to reduce language barriers and improve healthcare communication.
Intimate partner violence : a literature study on nurses’ experiences’ encountering women exposed to violence
No full textBackground: Intimate partner violence is a global public health issue with severe consequences for women's physical and mental health. Many affected women seek healthcare services, where nurses play a crucial role in identifying victims, building trust, and providing support. Lack of resources and other challenges can hinder the ability to deliver adequate care and prevent violence. Aim: The aim was to describe nurses' experiences in encountering women exposed to intimate partner violence. Method: A general literature review of qualitative research with an inductive approach. Data were analyzed using Braun and Clarke’s thematic analysis method. Results: Two main themes were identified: Nurses’ emotional encounters with women exposed to violence and Insufficient support for women experiencing violence, with subtheme 1; Preconceptions and Personal commitment, subtheme 2; The impact of one’s own emotions, subtheme 3; The Insecurity to lack in knowledge, subtheme 4; Organizational challenges. Conclusion: Clearer guidelines, increased resources, enhanced knowledge, and access to emotional support can strengthen nurses' confidence and ability to provide adequate care. Further research is needed to develop strategies that facilitate nurses' work with women affected by intimate partner violence and improve healthcare conditions.
Kvinnor som lider av bröstcancer : En litteraturstudie om att bli vårdad av vårdpersonalen i det sena palliativa skedet i slutenvården
No full textBakgrund: Trots förbättringen av diagnos, behandling och överlevnad är cancer fortfarande en globalhälsoutmaning. Forskning om bröstcancerpatienters erfarenheter är avgörande för att förbättra derasvård och övergripande välbefinnande. Syftet med studien var att beskriva kvinnors upplevelser avmöten med vårdpersonal när de vårdas för bröstcancer i det sena palliativa skedet i slutenvården. Metod: Studien är utformad som en generell litteraturöversikt med ett kvalitativt förhållningssätt. Tolvartiklar analyserades tematiskt. PubMed- och CINAHL-databaserna användes för att identifierarelevant litteratur. Resultat: Två huvudteman identifierades: Vikten av stöd och att bli sedd som enhelhet, vilket lyfter fram vikten av empatisk och holistisk vård. Fyra underteman identifierades: Att erbjudas stöd i vård mötet, inte få tillräckligt med tid och hjälp, bli bemött med empati och kännahopplöshet. Slutsats: Vårdpersonalen behöver lämplig utbildning i kommunikation och vård för attkunna erbjuda en bra och medmänsklig vård till de kvinnor som lider av bröstcancer som har behov avbåde professionellt och emotionellt stöd. Genom att stärka vårdpersonalens kompetens kan vårdenbättre möta kvinnors behov och skapa en positiv vårdupplevelse
To Care in the Presence of Death : A general literature review of Swedish nurses’ experiences in end-of-life care
No full textBakgrund: Vård i livets slutskede är det sista skedet inom palliativ vård. I takt med en åldrande befolkning och ökad förekomst av kroniska sjukdomar aktualiseras denna vårdform. Vid livets slut har sjuksköterskan ett viktigt ansvar i att säkerställa en värdig död för patienten utan lidande. Syfte: Syftet med studien är undersöka svenska sjuksköterskors erfarenhet av att vårda patienter i livets slutskede. Metod: Allmän litteraturstudie med induktiv kvalitativ ansats utifrån Polit och Becks nio-stegsmodell. Analys genom Granheim och Lundmans kvalitativa innehållsanalys. Resultat: Resultatet belyser två kategorier, Att vårda i en komplex vårdverklighet samt Det emotionella och relationella ansvaret i livets slutskede med totalt sex subkategorier. Slutsats: Sjuksköterskans erfarenheter av att vårda patienter i livets slutskede präglas av emotionella och strukturella utmaningar som påverkar förutsättningar för en värdig död. Studien belyser att ökad kunskap om vård i livets slutskede behövs för att stärka sjuksköterskans möjligheter att tillhandahålla en god personcentrerad vård. Fortsatt forskning: Framtida forskning bör belysa andra kontextuella faktorer, särskilt kulturens påverkan, då dessa kan bredda sjuksköterskans kompetensområde och beredskap vid vårdandet av patienter i livets slutskede.Background: End of life care is the final phase of palliative care. With an ageing population and an increase in chronic diseases, this form of care is becoming progressively more relevant. At this stage, nurses have an important responsibility to ensure a dignified death for patients without suffering. Aim: The aim of this study is to investigate Swedish nurses’ experiences of caring for patients at end of life. Method: A general literature study with an inductive qualitative approach based on Polit & Beck’s nine-step-model. Analysis using Granheim and Lundman’s qualitative content analysis. Results: Highlights two categories, Caring in a complex care reality and The emotional and relational responsibility at end of life, with six subcategories. Conclusion: Nurses’ experiences of caring for patient at end-of-life stages are characterised by emotional and structural challenges that affect quality of care for a dignified death. This study highlights that an increased knowledge about end-of-life care is needed to strengthen nurses’ ability to provide good care. Further research: Should focus on highlighting other factors, particularly the influence of culture, as these can broaden nurses’ areas of expertise and preparedness when caring for patients at the end-of-life.
Transcultural communication regarding communicable diseases : Nurses encounter with asylum seekers and undocumented migrants
No full textBakgrund: Behovet av globalt perspektiv i omvårdnadssammanhang ökar med människors tilltagande migration. Smittsamma infektionssjukdomar utgör ur flera perspektiv ett ojämnt fördelat hot mot människors hälsa. Asylsökande och papperslösa personer i Europa bär på en stor sjukdomsbörda samtidigt som sjukvården är svårtillgänglig för dessa personer. Sjuksköterskans kommunikation är en viktig komponent inom omvårdnad, likaledes i transkulturell kontext. Syfte: Syftet var att undersöka sjuksköterskors erfarenhet av och förutsättningar för kommunikation med asylsökande och papperslösa personer avseende smittsamma infektionssjukdomar. Metod: Kvalitativ design med innehållsanalys och induktiv ansats användes. Datainsamling utfördes våren 2025 via individuella, semistrukturerade intervjuer med fem sjuksköterskor verksamma inom asylhälsan, flyktingmedicinsk mottagning respektive vårdförmedling för papperslösa. Resultat: Ett övergripande tema identifierades som ”Anpassningens balansakt”, vilket beskriver avvägning mellan anpassning och särbehandling, för att inte riskera underbygga stereotyper eller stigma. Vidare urskildes tre kategorier; ”Kommunikationsvägar för ömsesidig förståelse”; ”Det sociala samspelets förutsättningar”; samt ”Ansvar som sträcker sig utanför besöket”. Slutsats: Svårtillgänglig vård för marginaliserade grupper riskerar ge avtryck i den allmänna folkhälsan, men exkludering från vård drabbar framför allt individen. Med tillit och kulturell ödmjukhet nås samstämmighet i vårdmötet. Detta partnerskap kan minska utanförskap i sjukvården. Vidare forskning med inkludering av sjuksköterskor från andra verksamheter skulle bidra till ett mer nyanserat perspektiv.Background: The need for a global perspective in nursing increases whilst migration levels enhance. The health threat constituted by communicable diseases is unevenly distributed seen from several perspectives. Asylum seekers and irregular migrants in Europe carry a large disease burden whilst they face barriers in accessing health care. Communication is an important component in nursing, as well in a transcultural setting. Aim: The aim was to investigate nurses’ experiences and preconditions of communication with asylum seekers and undocumented migrants regarding communicable diseases. Method: A qualitative design with content analysis with an inductive approach was conducted. Data collection was carried out during spring 2025 through individual, semi-structured interviews with five nurses working within health care settings for asylum seekers or refugees and in a care mediator setting for irregular migrants. Results: An overarching theme was identified as ”The balancing act of adjustment”, which describes the balance between adjustments and special treatment, without enabling stereotypes or confirming stigma. Three categories were discerned;” Ways of communication for mutual understanding”; ”The precondition of social interaction”; ”Responsibility that extends beyond the visit” Conclusions: The limited access to health care for marginalized groups constitute a risk for the public health, but above all it endangers the health of excluded individuals. By building trust while having cultural humility in the care encounter consensus will be reachable. This type of partnership might reduce exclusion from healthcare. Further research including nurses from other health care settings could provide a more nuanced perspective.