Publikationer från Röda Korsets Högskola
Not a member yet
1218 research outputs found
Sort by
Vital encounters in primary care : Attending to patients with Depression - Nurses’ perceptions
No full textBakgrund: Cirka 3,8 procent av världens befolkning lider av depression och det är en av de ledande orsakerna till nedsatt funktionalitet samt innebär lidande för de som drabbas. Depression ökar risken för suicid och uppskattningsvis dör ungefär 700 000 människor årligen till följd av suicid. I Sverige söker sig de flesta med depression främst till primärvården, där sjuksköterskan ofta är den första som kommer i kontakt med patienterna. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att möta patienter med depression i primärvården. Metod: Studiens design är kvalitativ litteraturöversikt med tolv vetenskapliga artiklar som analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Två kategorier och sju underkategorier identifierades. Främjande faktorer innehöll underkategorierna Det mellanmänskliga mötet och Att besitta kunskap. Barriärer innefattade underkategorierna Tidsbrist, Bristande kunskaper och kompetens, Sjuksköterskors självförtroende samt Attityder till depression. Slutsats: Tidsbrist är en barriär som hindrar sjuksköterskor från att identifiera och bedriva omvårdnadsarbete för patienter med depression. Om tid finns, kan det mellanmänskliga mötet uppstå där patienten får delge sin patientberättelse och sjuksköterskan kan arbeta i personcentrerad anda. Kunskapsbrist hos sjuksköterskor försvårar identifieringen av depression vilket kan leda till negativa attityder och sänkt självförtroende. Framtida forskning bör fokusera på äldre människors depression och depression i låginkomstländer. Background: Approximately 3.8 percent of the world’s population suffer from depression. It is one of the leading causes of disability and leads to suffering for those affected. Depression increases the risk of suicide. Roughly 700 000 people die due to suicide annually. In Sweden, most people with depression turn to primary care, where a nurse generally is the first person patients have contact with. Aim: The aim of this study was to describe nurses’ experiences of meeting patients with depression in primary care. Method: The design of this study is a qualitative literature review, analyzed with a qualitative content analysis. Result: Two categories and seven subcategories were identified. Promoting factors consisted of the subcategories Interpersonal encounter and To possess knowledge. Barriers included the subcategories Lack of time, Lack of knowledge and competence, Nurses’ confidence and Attitudes towards depression. Conclusion: Lack of time is a barrier which hinders nurses from providing an adequate nursing care for patients with depression. If time is available, an interpersonal encounter may arise. Nurses’ lack of knowledge makes it difficult to identify depression, which might lead to negative attitudes and reduced confidence. Future research should focus on depression in the elderly and depression in low-income countries.
Patients' experiences of self-care in type-2 diabetes mellitus : A literature review
No full textBakgrund: Diabetes Mellitus typ-2 är en folksjukdom som har ökat dramatisktöver hela världen de senaste decennierna. Sjukdomen är förknippad med enohälsosam livsstil samt otillräcklig kunskap och utbildning. Egenvård är en viktig och avgörande del av behandlingen. Syftet: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva individens erfarenheterav egenvård vid diabetes mellitus typ-2. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats med tematisk analys av 13vetenskapliga artiklar. Resultat: Två teman med fyra subteman identifierades: förutsättningar föregenvård med subteman: behov av kunskap och behov av stöd. Andra temat: förhålla sig till en ny vardag med subteman: livsstilsförändring och oro somföljeslagare. Slutsats: kunskapsbrist var ett hinder för hantering av egenvård. Med hjälp avkunskap om livsstilsförändringar och stöd av både närstående ochsjukvårdspersonal kan individen upprätthålla en bra egenvård. Individensegenvårdsförmåga kan påverkas av sjuksköterskans stöd.Background: Diabetes Mellitus type 2 is a public disease that has increaseddramatically worldwide in recent decades. The disease is associated with anunhealthy lifestyle and insufficient knowledge and education. Self-care is animportant and decisive part of treatment. Aim: The purpose of this literature study was to describe the individuals’experiences of self-care in diabetes type 2. Method: A literature study with a qualitative approach with thematic analysis of13 scientific articles. Results: Two themes with four subthemes were identified: prerequisites for self-care with subthemes: need for knowledge and need for support. Second theme:relating to a new everyday life with sub-themes: lifestyle changes and anxiety asa companion. Conclusion: lack of knowledge was an obstacle to managing self-care. With thehelp of knowledge about lifestyle changes and support from both relatives andhealthcare professionals, the individual can maintain good self-care. Theindividuals’ self-care ability can be affected by the nurse’ support
What affect nurses' intention to stay in their workplace? : A litterature review
No full textBakgrund: Idag beräknas bristen på sjuksköterskor uppgå till 5,9 miljoner sjuksköterskor globalt, ensiffra som väntas stiga. Att sjuksköterskor lämnar sina arbetsplatser beror på flera faktorer. Hög arbetsbelastning, etisk stress och bristande ledarskap är några exempel. Detta leder till brist på god omvårdnad och bristande patientsäkerhet. Syfte: Syftet med studien var att undersöka vad som påverkar sjuksköterskors intention att stanna på sin arbetsplats. Metod: En kvalitativ litteraturstudie baserad på data från 10 originalartiklar genomfördes, och analyserades med en tematisk innehållsanalys. Resultat: Tre teman och åtta subteman identifierades. Individuella faktorer innehöll subteman: Privatliv, Klinisk erfarenhet och Ekonomiska faktorer. Det andra temat, Tillfredställelse i arbetet med subteman Professionsstolthet, omvårdnadsfokus och utmanande utveckling. Slutligen Mellanmänskliga relationer, vilken beskrev vikten av Omsorgsfullt ledarskap och Kollegial sammanhållning. Slutsats: Sjuksköterskor behöver en stabil organisation och en miljö där de tillåts arbeta efter deras professionella autonomi, möjlighet till utveckling, ett gott ledarskap och goda relationer med kollegor. Vidare finns det likheter mellan sjuksköterskors intention att stanna och intentionen att lämna, men även viktiga skillnader. Ytterligare forskning kring detta samband förelsås. Detta för att bidra till god omvårdnad och en säker vård för patienterna.Background: The global nursing shortage is estimated to 5,9 million nurses. Nurses are leaving their workplaces and the profession. This relates to several factors, for example, high workload, moral distress, and lack of good leadership which contributes to lack of proper nursing care and poor patient safety. Aim: The aim of this study was to examine what affect nurses’ intention to stay in their workplace. Method: A literature review of qualitative data was conducted from ten original articles, and was analysed using a qualitative thematic analysis approach. Results: Three themes and eight subthemes were identified. Individual factors containing subthemes: personal life, clinical experience and financial factors. The second theme was Work satisfaction including subthemes professional pride, nursing care and challenging growth. The last theme was Interpersonal relationships describing the importance of caring leadership and collegial support. Conclusion: Nurses´ need stable organisations, good leadership, collegial support and being allowed to use their expertise and professional autonomy. There are many similarities between nurses’ intention to stay and intention to leave, but also important differences. Further research investigating these differences are recommended to improve nurses’ work environment.
Fragile load - handle with care : Adult patients' experiences of coercive measures within inpatient psychiatric care, a qualitative literature study
No full textBackground: Mental health issues is becoming more common in todays’ society, and the severe mental health issues that may need inpatient care is increasing. In cases where patients decline voluntary care despite being in need of it the situation may demand involuntary care, where coercive measures may be a part of their care. Between the years 2015-2019 about 41.000 patients were being cared for involuntarily within inpatient care in Sweden. Society’s view on mental health issues has been continuingly improving over the past decades, there is however still room for improvement in both 11reception and treatment of patients, but maybe more discreet than previously. Aim: The aim of this study is to explore adult patients experiences of coercive measures within inpatient psychiatric care. Method: A qualitative literature study analysing 10 original articles was conducted using qualitative content analysis according to Graneheim & Lundman. Results: Two main categories and six subcategories were identified. The first main category was positive patient experiences, with the subcategories feelings of safety, support amongst fellow patients, and retrospective understanding. The second main category was negative patient experiences, where the subcategories were lack of information, stigma & shame, and ill-treatment from staff. Keywords: coercive measures, inpatient care, psychiatry, patient experienc
Trans persons’ experiences of encounters in health care : A literature review in health care encounters
No full textBakgrund: Transpersoner är globalt sett utsatta i samhället och inom hälso- och sjukvården. De utsätts för diskriminering på grund av samhällets könsnormer, vilket i sin tur kan leda till minoritetsstress. Transpersoner har utöver samma hälsobehov som övriga befolkningen också behov av könsbejakande hormonbehandling och kirurgi. Det mentala, sexuella och reproduktiva hälsobehovet är förhållandevis högt. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva transpersoners erfarenheter av bemötande inom hälso- och sjukvården. Metod: En litteraturstudie bestående av tio vetenskapliga originalartiklar har gjorts. Braun och Clarkes (2006) tematiska analys användes som analysmetod. Resultat: Resultatet beskrivs med två teman vilka är ”Vårdpersonalens kunskap” samt ”Hälso- och sjukvårdens mottagande av transpatienten”. Resultatet visade transpersoners negativa erfarenheter i form av att bemötas med okunskap och respektlöshet angående transpersoners identitet och behov samt transpersoners positiva erfarenheter i form av att bemötas med respekt och bekräftelse för transidentiteten. Slutsats: Slutsatsen är att det krävs mer kunskap om transidentiteten och transpersoners behov inom hälso- och sjukvården för att främja ett respektfullt bemötande. Vidare existerar normer inom vården som behöver ifrågasättas för att främja en inkluderande och jämlik vård.Background: Globally speaking trans people are vulnerable in society and in healthcare. They are subjected to discrimination due to societys gender norms, which in turn can lead to minority stress. Transgender people have the same health needs as the rest of the population, but also needs for gender-affirming hormone treatment and surgery. The mental, sexual and reproductive health needs are relatively high. Aim: The aim of this study was to describe transgender peoples experiences of encounters within the healthcare system. Method: A literature review consisting of ten original scientific articles has been carried out. Braun and Clarkes (2006) thematic analysis was used as the analysis method. Result: The result is described with two themes which are ”The knowledge of healthcare professionals” and ”Reception of the trans patient by the healthcare system”. The result showed trans peoples negative experiences of being met with ignorance and disrespect regarding gender identity and needs, as well as trans peoples positive experiences of being met with respect and confirmation for the gender identity. Conclusion: The conclusion is that more knowledge is required about transgender and trans peoples needs in healthcare to promote respectfull treatment. Furthermore, there are norms in healthcare that needs to be questioned in order to promote inclusive and equal care
Sjuksköterskors erfarenheter av att vårda vuxna personer med diabetes typ 2
No full textBakgrund: Diabetes typ 2 är en kronisk sjukdom som påverkar 463 miljoner vuxna människor i helavärlden. Varje sjuksköterska vårdar patienter med diabetes typ 2, någon gång i sitt yrkesliv. Därmedär det viktigt att känna till de risker och komplikationer som drabbar patienten, så att sjuksköterskorkan ge en god personcentrerad vård. Syfte: Att beskriva sjuksköterskornas erfarenheter av att vårda vuxna personer med diabetes typ 2. Metod: Studien är en allmän litteraturöversikt med innehållsanalys av tio kvalitativa artiklar. Resultat: Två kategorier och fyra subkategorier identifierades: ”Skapandet av förtroende inom vård”med subkategorier som består av Att bygga relationer samt Att utbilda patienter i sin sjukdom. Den andra kategorin var ”Synen på livet med diabetes typ 2”, med två subkategorier som består av Attnyansera patientens blick diabetes typ 2 samt Att vara tillgänglig som sjuksköterska. Slutsats: Denna studie påvisar sjuksköterskors utmaningar i mötet med patienter. Sjuksköterskan haransvar för att förnya sina kunskaper för att möjliggöra god kommunikation och på så sätt vägleda,stötta och kunna ge god vård till patienterna
To live with heart failure : A general literature study
No full textBakgrund: Hjärtsvikt är ett globalt hälsoproblem med låg medvetenhet hos allmänheten. Cirka 64,3 miljoner människor lever med denna sjukdom globalt. Symtom som andfåddhet, trötthet och ödem är vanligt förekommande. Farmakologiska och icke farmakologiska behandlingar är aktuellt. Egenvård är en viktig faktor som kan minska förvärring av sjukdomen. Syfte: Syftet med arbetet var att beskriva de upplevelser patienter med hjärtsvikt genomgår. Metod: En allmän litteraturstudie med kvalitativ ansats tillämpades. Sökningar gjordes i två databaser, PubMed och CINAHL. Det valdes nio vetenskapliga artiklar till resultatet och därefter valdes tematisk analys som dataanalys. Resultat: Studiens resultat utformade tre huvudteman och fyra subteman. De identifierade huvudteman var ”Livsstilsförändringar”, ”Psykosociala aspekter” och ”Egenvård”. Inom den första huvudtema formulerades två subteman: ”symtom som begränsar livet”, som presenterade de svårigheter patienterna upplever med sina symtom, och ”förändringar i matvanor” som lyfte fram utmaningar med kostanpassning. Inom den andra huvudtema formulerades två underteman: ”närståendestöd” som betonar vikten av stöd från familj och vänner och ”psykiskt lidande” som lyfte fram att patienter med hjärtsvikt kan uppleva psykisk ohälsa. Slutsats: Studien visade att patienter med hjärtsvikt upplever olika fysiska och psykosociala begränsningar. Vikten av socialt stöd från närstående för att lindra psykiska problem betonades. Background: Heart failure is a global health problem with low public awareness. About 64.3 million people live with this disease in the world. Symptoms such as shortness of breath, fatigue, swelling are common. Pharmacological and non-pharmacological treatments are relevant. Self-care is an important factor that can reduce worsening of the disease. Purpose: The study's purpose was to describe the experiences patients with heart failure go through. Method: A general literature study with a qualitative approach was applied. Searches were made in two databases, PubMed and CINAHL. Nine scientific articles were chosen for the result and then Thematic analysis was chosen as data analysis.Results: The study's results formed three themes and four subthemes. The main themes identified were "Lifestyle changes", "Psychosocial aspects" and "Self-care". Within the first main theme, two subthemes were formulated: “Life-limiting symptoms”, which presented the difficulties patients experience with their symptoms, and “Changes in eating habits”, which highlighted challenges with dietary adaptation. Within the second main theme, two subthemes were formulated: "Family support" which emphasizes the importance of support from family and friends and "Psychological suffering" which highlighted that patients with heart failure can experience mental illness. Conclusion: The study showed that patients with heart failure experience various physical and psychosocial limitations. The importance of social support from relatives to alleviate mental health problems was emphasized
A study on nurses' experiences of caring for people with dementia : a literature review
No full textBakgrund: Varje år insjuknar globalt tio miljoner människor i en demenssjukdom. Demens är ett syndromdär de kognitiva funktionerna gradvis försämras och orsakar en nedgång av personens kognitivaförmågor. Vården och omvårdnaden för en person med en demenssjukdom ska utgå från ettpersoncentrerat arbetssätt men kan innebära en utmaning för sjuksköterskorna. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenhet av att vårda personer med demenssjukdom Metod: Allmän litteraturöversikt med sökning i databaserna PubMed och CINAHL med kvalitativinnehållsanalys enligt Graneheim & Lundman (2004) Resultat: Studien resulterade i tre kategorier och åtta underkategorier: Utmaningar och hinder medOrganisatoriska förutsättningar, Kommunikation och Kunskap. Främjande för vården med Kontinuitetoch Samarbete och relationer samt En komplicerad patientgrupp med En källa till känslor,Tidskrävande och komplext samt En lägre prioritet Slutsats: Vården av personer med demenssjukdom upplevs som utmanande och komplext och anseskräva mer av sjuksköterskorna både gällande kunskap och tillgänglighet jämfört med andrapatientgrupper. Tids-och kunskapsbrist utgör ett direkt hinder mot sjuksköterskors möjlighet att ge enpersoncentrerad vård till personer med demenssjukdom. Fortsatt forskning: Ytterligare kunskap om relationen mellan sjuksköterskorna och närstående behövs föratt få djupare förståelse för vilken betydelse relationen har för omvårdnaden av personer meddemenssjukdom
Primary health care nurses´ experience of encountering women exposed to intimate partner violence : Literature review
No full textBakgrund: Våld i en nära relation är ett globalt folkhälsoproblem som har drabbat var tredje kvinna i världen. Våldets påverkar kvinnors hälsa och välbefinnande. Konsekvenserna är skador i form av fysiska och psykiska skador på hälsan samt utveckling av riskbeteenden. Sjuksköterskor har ansvar för att förebygga våldet mot kvinnor och erbjuda stöd till kvinnor som har drabbats av våldet. Syfte: Syftet var att syntetisera kvalitativ forskning om erfarenheter att i sin profession möta kvinnor som utsätts för våld i nära relationer, bland sjuksköterskor som arbetar i primärvården. Metod: Allmän litteraturöversikt med litteratursökning i CINAHL och PubMed som genererade tolv artiklar. Data analyserades med tematisk analysmetod. Resultat: Två huvudteman med respektive tre undertema identifierades. Huvudtema “Yttre faktorer” med underteman “Kompetens”, riktlinjer” och “Samverkan” samt huvudtema ”Yttre påverkan” med undertema “Känslomässig påverkan”, “Attityder” and "Förhållningssätt”. Resultatet visar sjuksköterskors förhållningssätt gentemot patienter och hur sjuksköterskor arbetar under påfrestande omständigheter med bristande riktlinjer, tidspress och känslomässig påverkan. Samverkan är en underlättande faktor i sjuksköterskearbetet. Slutsats: Bättre arbetsmiljö, tydligare riktlinjer, samverkan med andra profession är viktig för omvårdnad av våldsutsatta kvinnor. Vidare forskning om strategier som kan stödja sjuksköterskor i deras arbete med våld i nära relationer behövs
Transpersoners upplevelser av bemötandet inom hälso- och sjukvården
No full textBakgrund: Transpersoner har funnits lida av psykisk ohälsa i större utsträckning än personer som intehar en könsöverskridande identitet. För att motverka denna ojämlikhet i hälsa behöver transpersonerges adekvat hälso- och sjukvård. Nuvarande kunskapsläge visar på att det finns sjuksköterskor somupplever svårigheter i att möta transpersoner som patientgrupp. Detta kan vara problematiskt då encentral aspekt av sjuksköterskeprofessionen är att tillämpa personcentrerad omvårdnad med ettholistiskt förhållningssätt i mötet med alla patientgrupper.Syfte: Att beskriva transpersoners upplevelser av bemötandet inom hälso- och sjukvården.Metod: Litteraturöversikt med en kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Två huvudkategorier identifierades: Bristande förutsättningar och Respektfullt vårdande. UnderBristande förutsättningar framträdde fyra subkategorier: Kunskapsbrist, Bristande kommunikation,Fördomsfullt bemötande och Nonchalant bemötande. Inom Respektfullt vårdande framkom tvåsubkategorier: Empatiskt bemötande och Professionellt bemötande.Slutsats: Transpersoner upplevde både negativa och positiva bemötanden inom vården.Vårdkvaliteten påverkades av vårdpersonalens kunskapsnivå och attityder om könsidentitet ochkönsbekräftelse. För att förbättra vården behöver vårdpersonalen fördjupa sina kunskaper omtranspersoners behov samt aktivt arbeta för att motverka heteronormativa förväntningar inom hälso-och sjukvården.Fortsatt forskning: Ett förslag för framtida forskning kan vara att utforska sjuksköterskors erfarenheterav att vårda transpersoner. Genom att utforska sjuksköterskors erfarenheter, utmaningar och attityder ivården av transpersoner, kan en djupare förståelse för hur vårdpraxis bör utformas för att vara merinkluderande och känslig för transpersoners unika behov