Publikationer från Röda Korsets Högskola
Not a member yet
1218 research outputs found
Sort by
Nurses’ experiences of caring for children in a palliative care : A literature study
No full textBakgrund: Många barn är i stort behov av palliativ vård värden över. Palliativ vård handlar om att lindra lidande och förbättra livskvalitén för barn och deras familjer i livets slutskede. Sjuksköterskor finns med barnet under hela behandlingstiden vilket gör att de har en central roll i att vårda barn i livets slutskede. Syftet: Syftet med denna studie var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av att vårda barn inom den palliativa vården. Metod: En kvalitativ litteraturstudie som följde Polit & Becks niostegsmodell har använts. Kvalitativa originalartiklar har analyserats enligt Braun & Clarke tematiska analys. Resultat: Fyra subteman och två teman identifierades. Första två subteman var: att anpassa kommunikationen samt att hantera känslor med tillhörande tema: hinder och möjligheter. De andra två subteman var: att få stöd och att ge stöd med tillhörande tema: behov av stöd. Slutsats: Palliativ vård för barn innebär en komplex vårdsituation, en känslomässigt påfrestande arbetsmiljö och svårigheter att acceptera ett barns död bland sjuksköterskor. Palliativ vård innebär lidande för barn, familjer och sjuksköterskor. Kunskap, utbildning och erfarenhet kan bidra till att sjuksköterskor bättre kan hantera denna känslomässigt påfrestande arbetsmiljö samt förbättra omvårdnaden för barnet och dess familj.Background: Many children are in great need of palliative care worldwide. Palliative care is about alleviating suffering and improving the quality of life for children and their families at the end of life. Nurses are with the child throughout the treatment period, making them a key player in caring for children at the end of life. Aim: The aim of this study was to highlight nurses' experiences of caring for children in palliative care. Method: A qualitative literature review following Polit & Beck's nine-step model was used. Original qualitative articles were analyzed according to Braun & Clarke thematic analysis. Results: The first two sub-themes were: adjust the communication and manage with emotions with the associated theme: barriers and opportunities. The second two sub-themes were: getting support and giving support with the associated theme: need of support. Conclusion: Palliative care for children involves a complex care situation, an emotionally stressful work environment and difficulties in accepting the death of a child among nurses. Palliative care involves suffering for children, families and nurses. Knowledge, education and experience can help nurses better manage this emotionally stressful environment and improve the care of the child and family
Nurses’ experiences of identifying women exposed to intimate partner violence : A literature study
No full textBakgrund: Våld i nära relationer är ett globalt folkhälsoproblem som drabbar kvinnor och påverkar samhället negativt. Kvinnor utsatta för våld kommer ofta i kontakt med sjukvården på grund av fysiska eller psykiska skador. Sjuksköterskor har därmed en central roll i att upptäcka dessa kvinnor för att kunna ge den hjälp de behöver. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskors upplevelser av att identifiera kvinnor som har varit utsatta för våld i nära relationer. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats som utgår från tio originalartiklar som analyserats med hjälp av Braun och Clarkes tematiska analysmetod. Resultat: Det första temat som identifierades var Barriärer för att identifiera kvinnor utsatta för våld med subtemana: Brist på kunskap och utbildning, Bristande arbetsmiljö, Kulturella utmaningar samt Sjuksköterskors känslor. Andra temat var Faktorer som underlättar identifieringen för kvinnor utsatta för våld med subtemana: Sjuksköterskors kompetens och strategier samt Arbetsplatsens betydelse. Slutsats: Sjuksköterskor upplevde barriärer samt underlättande faktorer som påverkade identifieringen av kvinnor utsatta för våld. Utifrån dessa framgick att det behövs ökad kunskap och tydligare riktlinjer på arbetsplatsen för att sjuksköterskor ska kunna ge en god personcentrerad vård samt för att öka identifieringen. Background: Intimate partner violence is a public health problem and have a negative impact on women and society. Women exposed to violence often encounter the healthcare system because of physical or psychological injuries. Nurses therefor have a central role in discovering these women to provide the help they need. Aim: The aim was to describe nurses' experiences of identifying women who have been exposed to intimate partner violence. Method: A literature study with a qualitative approach based on ten original articles that have been analyzed using Braun and Clarkes thematic analysis method. Results: The first theme that was identified was Barriers to identifying women exposed to violence with subthemes: Lack of knowledge and training, Inadequate work environment, Cultural challenges and Nurses' feelings. The second theme was Factors that facilitate identification of women exposed to violence with subthemes: Nurses' competence and strategies and Importance of the workplace. Conclusion: Nurses experienced barriers and facilitating factors that affected the identification of women exposed to violence. Based on these, it became clear that increased knowledge and clearer guidelines are needed in the workplace for nurses to be able to provide good person-centered care and to increase identification
Nurses' experiences of caring for patients with sepsis : A qualitative literature study
No full textBakgrund: Sepsis är en livshotande organdysfunktion orsakat av immunförvarets överrekation på infektion. Sepsis kan vara svårt att tidigt identifiera på grund av att de diffusa symptom som uppträder hos patienten. Med anledning av detta är det viktigt att sjuksköterskan besitter goda grundkunskaper gällandes sepsis för att minska lidandet för patienten. Syfte: Att beskriva sjuksköterskans erfarenheter av att vårda patienter med sepsis inom hälso- och sjukvården. Metod: En litteraturstudie genomfördes med en kvalitativ ansats. Polit och Becks niostegsmodells användes. Databaserna CINHAL, PubMed och Medline användes för att hitta de tolv vetenskapliga artiklarna som sedan analyserades med en tematisk innehållsanalys. Resultat: Det framkom två teman och fyra subteman i resultatet. Under temat Sjuksköterskors samlade kunskaper var subtema: Praktik och teori och användning av riktlinjer och bedömningsinstrument. Andra temat var Miljöns inverkan på sjuksköterskor med subtema: stress och hög arbetsbelastning samt teamarbete- och kommunikation. Slutsats: Patienter som insjuknar i sepsis riskerar hög mortalitet och morbiditet efter sepsis. Det behövs vidare forskning kring hur sjuksköterskor ser på sina egenkunskaper och fortsatta vidareutveckling för att kunna främja hälsa hos dessa patienter. Fortsatt forskning gällandes sjuksköterskors attityder och erfarenheter behövs för att förbättra och utveckla vård och omvårdnad för patienter som har sepsis.Background: Sepsis is a life-threatening condition characterized by organ dysfunction of the body’s response to an infection. Sepsis can be difficult to identify early because of its diffuse symptom of which can be misinterpreted. Therefore, it is important for nurses to possess a solid foundation of knowledge regarding sepsis in order to minimize patient suffering. Aim: To describe nurses’ experiences of caring for patients with sepsis in a healthcare setting. Method: A literature study with a qualitative approach. Polit and Beck’s nine-step model was used. CIHNAL, PubMed and Medline databases were used to collect the twelve original articles chosen and analysed using thematic analysis. Results: Two themes and four subthemes emerged from the results. Under the theme of nurses gathered knowledge, the subthemes were: Practical and theory and the use of sepsis bundles and assessment tools. The second theme was Nurses' experiences of the work environment, with subthemes: stress and high workload and teamwork and communication. Conclusion: Patients who develop sepsis risk high mortality and morbidity after sepsis. Further research is needed into how nurses view their own knowledge and further development in order to promote health in these patients. Continued research regarding nurses' attitudes and experiences is needed to improve and develop care and nursing care for patients who have sepsis
Experiences of treatment and rehabilitation of substance use disorder in people with comorbidity in mental illness
No full textBakgrund: Många patienter har samsjuklighet i psykisk ohälsa och substansbrukssyndrom vilket gör den patientgruppen svårbehandlad. Interaktion i samsjuklighet försämrar oftast båda tillstånd och patienter kan få svårare förlopp av dessa. Under behandling blir det oftast mer fokus på en av diagnoser vilket gör att patienterna inte får en optimal omvårdnad och behandling. Bristfällig kunskap om samsjuklighet leder till stigmatiseringen av denna patientgrupp. Detta leder i sin tur till att patienter undviker att söka vård, blir socialt diskriminerade och isolerade. Patienter med samsjuklighet upplever dessutom mer stigma än patienter med enbart en av dessa diagnoser. Allt detta sätter press på en specialistsjuksköterska i psykiatrisk omvårdnad för att tillgodose att patienter med samsjuklighet får en personcentrerad omvårdnad av god kvalitet. Syfte: Syftet är att beskriva upplevda erfarenheter av behandling och rehabilitering av substansbrukssyndrom hos personer med psykisk ohälsa. Metod: Allmän litteraturstudie med kvalitativ ansats. Insamlade data analyserades med hjälp av tematisk analys. Resultat: Det identifierades åtta teman, två huvudteman, och sex subteman. Huvudtemat ”Behandling och rehabilitering” hade fyra subteman: “Behandlingsmetoder”, ”Faktorer till en framgångsrik behandling och rehabilitering”, ”Hinder för behandling och rehabilitering” och ”Personalens roll i behandling och rehabilitering”. Därefter följde huvudtemat ”Stigma och lidande” med två subteman: “Självmedicinering av psykisk ohälsa” och “Dubbelt lidande”. Slutsatsen: Patienterna upplevde att en personcentrerad omvårdnad och bemötande samt adekvat kunskap hos vårdpersonalen är viktiga faktorer för en lyckad behandling och rehabilitering. Dessa faktorer bidrar till minskad stigmatisering inom vården och gör att patienter vågar söka vård. Vid samsjuklighet i både psykisk ohälsa och substansbrukssyndrom fördubblas lidande, därför krävs det att sjuksköterskor ökar sin kompetens genom att uppdatera sig med ny evidens inom området.Background: Many patients have comorbidity in mental illness and substance use syndrome, which makes this patient group difficult to treat. Interaction in co-morbidity usually worsens both conditions and patients may have more severe courses of these. During treatment, there is usually more focus on one of the diagnoses, which means that patients do not receive optimal care and treatment. Insufficient knowledge about co-morbidity leads to the stigmatization of this patient group. This in turn leads to patients avoiding seeking care, becoming socially discriminated against and isolated. Patients with comorbidity also experience more stigma than patients with only one of these diagnoses. All of this puts pressure on a specialist nurse in psychiatric care to ensure that patients with co-morbidities receive good quality person-centred care. Purpose: The purpose is to describe perceived experiences of treatment and rehabilitation of substance use syndrome in people with mental illness. Method: A general literature study with a qualitative approach. Collected data were analyzed using thematic analysis. Results: Eight themes, two main themes, and six subthemes were identified. The main theme "Treatment and rehabilitation" had four sub-themes: "Treatment methods", "Factors for successful treatment and rehabilitation", "Obstacles to treatment and rehabilitation" and "The role of staff in treatment and rehabilitation". Then followed the main theme "Stigma and suffering" with two sub-themes: "Self-medication of mental illness" and "Double suffering". The conclusion: The patients felt that person-centered care and treatment as well as adequate knowledge on the part of the nursing staff are important factors for successful treatment and rehabilitation. These factors contribute to reduced stigma in healthcare and make patients dare to seek care. In the case of co-morbidity in both mental illness and substance use syndrome, suffering is doubled, therefore it is required that nurses increase their competence by updating themselves with new evidence in the field
Family Caregivers´ Experiences of Caring for a Loved One with Alzheimer´s Disease : A literature review
No full textAlzheimer's disease affects many people worldwide and is often cared for by a family member. It is not uncommon for family members to become caregivers. The aim was to describe the experiences of family caregivers in caring for a loved one with Alzheimer's disease. The method used was a literature review with a qualitative approach, conducted using Polit and Beck's (2020) nine-step model. Ten articles were identified and analyzed using thematic analysis. Results: The analysis resulted in three main themes and seven subthemes: Emotional reactions with subthemes: Transition from family member to caregiver, during the progression of the disease, fear for the future. The caregiver role with subthemes: Responsibility and duty, challenges and sacrifices, and the theme Need for knowledge and support and with the subthemes: Knowledge and Support. The conclusion shows that family members caring for their loved ones with Alzheimer's experience difficulties in handling the caregiver role, both emotionally and instrumentally. They often experience a lack of support from the healthcare system, highlighting the importance of nurses applying family-centered care. Suggestions for further research: Developing interventions to implement family-centered care
Too healthy to be sick and too sick to be healthy : A literature study about life after stroke
No full textBakgrund: Stroke är ett växande globalt hälsoproblem som orsakar lidande. Konsekvenserna till följd av stroke som innefattar fysiska och psykiska funktionsnedsättningar i olika svårighetsgrader påverkar individens upplevelse av hälsa negativt. Att möta personer som har genomgått en stroke är en viktig del av sjuksköterskans omvårdnadsarbete. Syfte: Syftet var att beskriva erfarenheter av att leva sitt dagliga liv efter att ha drabbats av en stroke. Metod: En litteraturstudie enligt Polit och Becks niostegsmodell genomfördes. Tio kvalitativa originalartiklar kvalitetsgranskades enligt SBU:s granskningsmall för kvalitativ forskning och analyserades utifrån Graneheim och Lundmans kvalitativa manifesta innehållsanalys. Resultat: Två kategorier identifierades: “Ett förändrat liv” och “En ny mening i livet” inklusive sex subkategorier. Majoriteten av deltagarna beskrev att livet efter stroke förändrades drastiskt vilket ledde till en obalans i vardagen samt att acceptans och att hitta en ny mening i den förändrade tillvaron var viktig. Slutsatser: Utmaningar med fysiska funktionsnedsättningar, psykiska besvär och förlust av identitet kan skapa lidande för personer som genomgått en stroke. Att finna positiva aspekter i sin tillvaro kan påverka dennes inställning till det nya livet. För att ta var på strokedrabbade personers individuella resurser, kan sjuksköterskan stärka deras förutsättningar för hälsa och återhämtning.Background: Stroke is a growing global health problem that causes suffering. The consequences of stroke, which include physical and mental impairments in varying degrees of severity, negatively affect the individual's experience of health. Meeting people who have undergone a stroke is an important part of the nurse's nursing work. Aim: The aim was to describe the daily life experiences of living one's daily life after suffering a stroke. Method: A literature study according to Polit and Beck's nine-step model was performed. Ten qualitative original articles ware scrutinized according to an SBU: s review template for qualitative research and were analyzed based on Graneheim and Lundman's qualitative manifest content analysis method. Result: Two categories were identified “A changed life” and "A new meaning in life" including six subcategories. Most participants described that life after stroke changed drastically which led to an imbalance in everyday life and that acceptance and finding a new meaning in the changed existence was significant. Conclusion: Challenges with physical disabilities, mental health problems and the loss of identity can create suffering for people who have undergone a stroke. Finding positive aspects in one's life can influence his/her attitude towards the new life. In order to take care of stroke victims' individual resources, the nurse can strengthen their conditions for health and recovery
Person-centered in pain management : Intensive care nurses’ experiences in assessing and managing pain. A literature study
No full textBakgrund: Smärta är en belastning för kroppen och kan ha stora konsekvenser på patienterna bådefysiskt, psykiskt och socialt om den inte adekvat bedöms och behandlas. Smärta är en subjektiv upplevelse och är därför unik för varje person, vilket gör att den generellt är svår att bedöma och behandla. Ännu svårare är det när patienterna inte kan ge verbalt uttryck för smärtan relaterad till att de är sövda och/eller intuberade. Intensivvårdssjuksköterskan har en nyckelroll i smärtbedömningen och smärtlindringen av patienter. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva intensivvårdssjuksköterskors erfarenheter av att bedöma och behandla smärta. Metod: En litteraturstudie med en kvalitativ ansats och ett systematiskt tillvägagångsätt vägledd av Bettany- Saltikov & McSherrys (2016) modell valdes för att besvara syftet. Femton kvalitativa och mixade studier inkluderades och en induktiv manifest tematisk analysmodell enligt Braun & Clarke (2006) användes. Resultat: Smärtbedömning och smärtbehandling utifrån olika faktorer var ett tydligt övergripande tema i samtliga artiklar. Tre sammanfattande subteman beskrev det temat: Sjuksköterskerelaterade faktorer, Patientrelaterade faktorer och Organisationsfaktorer. Diskussion: En adekvat smärthantering är förenligt med ett personcentrerat arbetssätt, vilket underlättas av professionell kompetens. Ett icke-hierarkiskt team med olika kompetenser och en stödjande och lärandearbetsmiljö ökar denna professionella kompetens.Background: Pain is a burden on the body and can have major physical, psychological and socialconsequences for patients if not adequately assessed and treated. Pain is a subjective experience andis therefore unique to each person, making it generally difficult to assess and treat. It is even more difficult when patients are unable to verbally express the pain related to being anesthetized and/or intubated. The intensive care nurse has a key role in pain assessment and management of patients.Aim: The aim of this literature study was to describe the intensive care nurses’ experiences of assessing and treating pain. Method: A literature study with a qualitative method and a systematic approach guided by Bettany-Saltikov & McSherry's (2016) model was chosen to answer the purpose. Fifteen qualitative and mixed studies were included and an inductive manifest thematic analysis model according to Braun & Clarke (2006) was used. Results: Pain assessment and pain management based on different factors was a clear overall theme in all articles. Three summarizing subthemes described this theme: Nurse-related factors, Patient-related factors and Organisational factors. Discussion: Adequate pain management is consistent with a person-centred approach, which is facilitated by professional competence. A non-hierarchical team with different competences and a supportive andlearning environment enhance this professional competence
Intensive Care Managers’ Experiences of the COVID-19 Pandemic : A Dramatic Change of the Intensive Care Landscape
No full textAim. To describe intensive care managers’ experiences of premises and resources of care in intensive care units during the COVID-19 pandemic. Background. Intensive care units (ICUs) were enormously pressured during the COVID-19 pandemic from many ill patients, requiring advanced care. Hospital and community volunteers increased staff strength. Obligatorily, recruitments were also conducted using transfer of staff from different hospital departments. However, there is little knowledge about intensive care managers’ (ICMs) experiences of leadership during the COVID-19 pandemic. Methods. A qualitative descriptive study was conducted from March to April 2022. Semistructured interviews were held with 12 ICMs who were purposively sampled from the ICU in ten Swedish hospitals. Data were analysed using qualitative content analysis. Results. Two themes emerged: a dramatic change of the intensive care landscape and we could handle more than we thought, but at a steep price. Participants described that the ICUs had to perform extraordinary changes at a very fast pace, which initially created a sense of cohesion. Training and introduction to war-like conditions associated with uncertainty meant that ICMs had to support ICU staff in prioritising interventions. Participants described how ICUs stood strong against a pandemic, but stress, worries, and anxiety took a heavy toll on ICU staff and ICMs. The pandemic eroded the resilience in ICUs. Participants described a deterioration in health and said that sick leaves and resignations occurred. Conclusion. Our findings show ICMs’ experiences as a field of tension between resources and demands, whereby the changes created a heavy burden that left intensive care weakened. Implications for Nursing Management. Findings emphasised the importance of creating working conditions using human resources and materials in order to rebuild resilience in intensive care with the ability to conduct safe patient care
Evidensbaserad psykologisk behandling av posttraumatisk stress hos vuxna personer med erfarenhet av flyk : En kartläggande litteraturöversikt
No full textPersoner med flyktingbakgrund löper betydligt högre risk för att utveckla psykisk ohälsa, däribland posttraumatiskt stressyndrom (PTSD). Det finns mycket stöd i forskningen som visar att traumafokuserade psykologiska behandlingar för PTSD är effektiva. Majoriteten av forskningen inkluderar dock inte flyktingar, vilket innebär att vi vet mindre om hur behandling av PTSD fungerar i gruppen. Den här rapporten utforskar det rådande forskningsläget om psykologiska interventioner för PTSD hos vuxna flyktingar. En kartläggande litteratursökning genomfördes i två steg för att identifiera: 1) nyligen publicerade metaanalyser om randomiserade kontrollerade studier (RCT-studier) och 2) RCT-studier publicerade efter metaanalyserna, som bemöter de kunskapsluckor som identifierats i dem. Det aktuella forskningsläget summerades utifrån dessa källor. Sammantaget inkluderades fyra metaanalyser, som alla gav stöd för psykologiska interventioner för PTSD, med mest stöd för traumafokuserad kognitiv beteendeterapi (TF-KBT). Alla fyra metaanalyserna indikerade att majoriteten av studierna varken involverade jämförelser med aktiv behandling eller långsiktig uppföljning, samt var av varierande metodologisk kvalitet. I den andra litteratursökningen identifierades 12 RCT-studier. Endasten av dessa involverade både en aktiv kontrollgrupp och långtidsuppföljning. I de inkluderade studierna var TF-KBT, Eye Movement Desensitization and Reprocessing (EMDR) and Narrativ Exponeringsterapi (NET) de oftast utvärderade psykologiska interventionerna för PTSD hos flyktingar. Den tillgängliga evidensen tyder på att dessa interventioner ger måttliga till stora effektstorlekar vid behandlingsavslut jämfört med ingen behandling hos flyktingar, vilket liknar funna effektstorlekar i RCT-studier i generell befolkning. För att dra säkra slutsatser krävs dock mer omfattande RCT-studier med aktiva jämförelser och långtidsuppföljning. Det vetenskapliga underlaget tyder tills vidare på att behandling med TF-KBT, EMDR and NET bör göras tillgänglig för flyktingar med PTSD.People with a refugee background are at significantly increased risk of mental health difficulties, including Post-Traumatic Stress Disorder (PTSD). There is a large evidence base showing that traumafocused psychological treatments for PTSD are effective. However, the majority of trials do not include refugees and less is known about how refugees respond to treatment. The present report explores the current state of the literature about psychological interventions for PTSD in adult refugees. A scoping review was conducted in two stages to identify: 1) recent meta-analyses of randomized controlled trials (RCTs) of psychological interventions for PTSD in adult refugees; and 2) RCTs published after the meta-analyses that address knowledge gaps identified in the meta-analyses. The status of the evidence base is summarized from these sources. A total off our meta-analyses were included, all yielding support for trauma-focused psychological interventions, primarily trauma-focused cognitive behavioural therapy (TF-CBT). Included meta-analyses indicated that the majority of RCTs involved inactive comparisons and short follow-ups. In the secondary search, 12 recent RCTs were identified. However, only one involved active treatment comparison and long-term follow-up, and the majority of trials are of varying methodological quality. Across included studies, the most frequently evaluated interventions are TF-CBT, Eye Movement Desensitizationand Reprocessing Therapy (EMDR) and Narrative Exposure Therapy (NET). The available evidence suggests that these interventions yield moderate to large effect sizes for PTSD at post-treatment relative to no-treatment in refugee populations, which is similar to effect sizes found in RCTs with non-refugee populations. However, firm conclusions await more rigorous RCTs involving active comparisons and long-term follow-ups. In the interim, the available evidence suggests that TF-CBT, EMDR and NET interventions should be made available to refugees with PTSD
Meeting people in the emergency room : Nurses’ experiences of meeting critically ill and dying patients andtheir family
No full textBakgrund: En akutmottagning kan vara en hektisk miljö där patientkategorin ofta är bred. Kritiskt sjuka samt döende patienter är en relativt vanlig företeelse på akuten. Dessa patienter och deras anhöriga är traditionellt sett mycket resurskrävande och i den hektiska miljö som är på akuten kan detta skapa en stor utmaning för sjuksköterskorna i deras omvårdnadsarbete. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att möta kritiskt sjuka och döende patienter samt deras anhöriga inom akutsjukvården. Metod: En allmän litteraturstudie som följde Polit & Becks niostegsmodell. Sökning av studier skedde i databaserna CINAHL och PubMed. Data analyserades med Graneheim & Lundmans kvalitativa innehållsanalys. Resultat: De två kategorierna Praktiska utmaning och psykosociala utmaningar kom fram i resultatet. Fem subkategorier framkom också: Högt tempo på akuten, Utmaningar i miljön, Anhörigas reaktioner, Att kunna bearbeta egna känslor samt Trygghet i den egna förmågan. Slutsats: Sjuksköterskor upplever mötet med kritiskt sjuka och döende patienter och deras anhöriga som en av de mest utmanande arbetsuppgifterna de har när de jobbar på en akutmottagning. Mer forskning krävs för att förstå hur arbetsbelastningen samt den känslomässiga belastningen som sjuksköterskorna på akutmottagningar upplever i relation till detta möte skall kunna minska.Background: The emergency department can be a hectic environment where the patient population often is very wide. Patients who are critically ill or dying is a relatively common occurrence in the emergency departments. These patients and their families are traditionally very resource demanding and in a place like the emergency department where the environment already is hectic this can create a big challenge for the nurses in their nursing work. Purpose: To describe nurses' experiences of meeting critically ill and dying patients and their family in emergency healthcare. Method: A general literature study that followed Polit & Beck's nine-step model. Article searches were conducted in the CINAHL and PubMed databases. Data were analyzed using Graneheim & Lundman’s qualitative content analysis. Results: The two categories Practical challenge and Psychosocial challenges emerged in the results. Five subcategories belonging to these were: High pace in the emergency department, Challenges in the environment, Relatives reactions, Being able to process one's own emotions and Confidence in one's own abilities. Conclusion: Nurses experience the meeting with critically ill and dying patients and their family as one of the most challenging duties while working in the emergency department. More research is required to understand how the workload and the emotional toll that nurses in the emergency department experiences in relation to this meeting will be able to lighten