Publikationer från Röda Korsets Högskola
Not a member yet
1218 research outputs found
Sort by
Women’s perceptions after the Breast Cancertreatment Mastectomy : A general literature study
No full textBakgrund: Bröstcancer är den vanligaste förekommande formen av cancer som drabbarkvinnor. Behandlingsformen mastektomi medför fysiska förändringar som påverkar olikaaspekter av kvinnans liv. Syfte: Belysa kvinnors upplevelser efter bröstcancerbehandlingen mastektomiMetod: Allmän litteraturstudie som följt Polit och Becks niostegsmodell. Tio artiklarkvalitetsgranskades via SBU:s granskningsmall och analyserades med tematisk analysmetod. Resultat: Studiens resultat omfattar tre teman: En förändrad kropp, Oro för omgivningensreaktion, och Vägen mot acceptans Slutsats: Kvinnor som har genomgått mastektomi känner en komplex blandning av känslor somär kopplade till både de fysiska förändringarna och reaktionerna från omgivningen. Dessaförändringar kan påverka deras syn på kvinnlighet och identitet, vilket i sin tur kan leda tillkänslor av förlust, sårbarhet och att de inte räcker till. Samhällets ideal kring kvinnokroppen kanförvärra dessa känslor. Ett starkt socialt stödnätverk, som inkluderar familj, vänner ochstödgrupper, är avgörande för att hjälpa kvinnor att hantera de utmaningar som följer efter enmastektomi. Fortsatt forskning bör undersöka långsiktiga effekter av mastektomi och jämföraupplevelser av olika stödprogram.Background: Breast cancer is the most common form of cancer affecting women. The treatmentform mastectomy entails physical changes that affect different aspects of the woman’s life. Aim: To research women’s experiences after the breast cancer treatment mastectomy Method: This study is a general literature study that followed Polit and Beck’s nine-step model.Ten articles were quality reviewed via SBU’s review template and analyzed using thematicanalysis method. Result: The study’s results include three themes: A changed body, Concern about the reaction ofthe environment, The path to acceptance. Conclusion: Women who have undergone mastectomy experience a complex mix of emotionsrelated to both the physical changes and the reactions from their surroundings. These changescan impact their views on femininity and identity, leading to feelings of loss, vulnerability, andinadequacy. Societal ideals surrounding the female body can exacerbate these emotions. Astrong social support network, including family, friends, and support groups, is essential inhelping women navigate the challenges that follow a mastectomy. Further research shouldexamine long-term effects of mastectomy and compare experiences of different supportprograms
Living in a relationship with a person with dementia : A literature review on the experience of becoming an informal caregiver
No full textBakgrund: Prevalens och incidens av demensdiagnoser skiljer sig mellan världsregioner men förväntas öka i samband med befolkningens åldrande och tillväxt. I västerländska länder förväntas demensdiagnoser ligga mer stabilt givet längre livslängd, högre socioekonomisk status och utbildning. Personer med demens får succesivt försämrade kognitiva- och funktionella funktioner samt beteendeförändringar vilket i första hand är en utmaning för en sammanboende partner. Syfte: Syftet är att belysa erfarenheter hos informella vårdgivare som lever i en parrelation med en person med demens Metod: Allmän litteraturöversikt med sökning i databaserna PubMed och CINAHL inkluderade tio vetenskapliga originalartiklar. Data analyserades enligt Graneheim och Lundmans kvalitativa innehållsanalys. Resultat: Studien resulterade i två kategorier: Anta en ny roll som informell vårdgivare och Den nya relationen. Fem subkategorier: Ta över ansvaret i omvårdnaden, sakna externt stöd, utmaningar och beslutsfattande i vardagen, kärlekens förändringar och sorg och oro inför framtiden. Slutsats: Partners upplevde svårigheter att vara informella vårdgivare och bristen på stöd och information från hälso-och sjukvården försvårar detta ytterligare. Det behövs vidare forskning om positiva aspekter och fördelar med fortsatt sammanboende för partners där den ena har demens. Background: Prevalence and incidence of dementia differ in the world but are expected to increase with population aging and growth. In Western countries, dementia is expected to be more stable given longer life expectancy, higher socioeconomic status, education. People with dementia gradually experience deteriorating cognitive and functional functions as well as behavioral changes, which is primarily a challenge for a cohabiting partner. Aim: The aim is to illustrate the experiences of informal caregivers who live in a relationship with a person with dementia Methods: General literature review of ten original scientific articles, analyzed using qualitative content analysis according to Graneheim and Lundman. Results: Two categories: Taking on a new role as informal caregiver and The new relationship. Five subcategories: Overtaking the responsibility in nursing, lack of external support, challenges and decision-making in everyday life, the changes of love and sadness and worry about the future. Conclusions: Partners experienced difficulties in being informal caregivers, a lack of support and information from the health care service which made their situation even more difficult. The benefits and positive factors of continued cohabitation with a partner following a dementia diagnosis needs further research
Life after a myocardial infarction : Patients’ experiences of recovery after a myocardial infarction
No full textBakgrund: Under 2022 drabbades ca 23 400 personer i Sverige av tillståndet hjärtinfarkt varav 4700 avled. Hjärtinfarkt påverkar patienternas vardagliga tillvaro och det är därmed viktig att kunna bidra med god omvårdnad under återhämtningsperioden. Syfte: Syftet med litteraturöversikten är att beskriva patienternas upplevelse av återhämtning efter en hjärtinfarkt utifrån Neumans systemteori. Metod: En litteraturöversikt med deskriptiv design baserad på 11 vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Artikelsökningarna har skett genom databaserna CINAHL samt PubMed. Resultat: 3 huvudkategorier utifrån Neumans systemteori har identifierats. Utifrån dessa huvudkategorier har 9 underkategorier tagits fram. Sjuksköterskors ansvar är att kunna ge patienter goda förutsättningar inför den återhämtande fasen, detta innebär att kunna ge information om sjukdomen hjärtinfarkt samt råd om livsstilsförändringar för optimalt välbefinnande. Slutsats: Neumans systemteori kan tillämpas på patienternas upplevelse av återhämtning efter en hjärtinfarkt för att kunna forska vidare gällande förståelse av patienternas stressorer och hur det kan påverka återhämtningsprocessen för att uppnå optimal hälsa. Sökord: hjärtinfarkt, omvårdnad, patientupplevelse, rehabilitering, prevention, återhämtning.
Har du blivit utsatt för våld? : Aspekter relaterade till sjuksköterskans förmåga att fråga kvinnor om våld i nära relation
No full textBakgrund: Våld i nära relation är ett folkhälsoproblem som drabbar kvinnor och förekommer i alla samhällen. Utsatta kvinnor söker ofta vård men stigmatisering gör det svårt att berätta om sin utsatthet. Sjuksköterskan har omvårdnad som huvudkompetens och har därför ett ansvar i mötet med kvinnor. Syfte: Syftet var att beskriva aspekter av omvårdnad relaterade till sjuksköterskans förmåga att fråga kvinnor om våld i nära relation. Metod: En allmän litteraturstudie med kvalitativ och induktiv ansats. Design i enlighet med Polit och Becks nio-stegsmodell. Data har analyserats genom att använda Braun och Clarkes modell för tematisk analys. Resultat: Två teman identifierades med sex subteman. Utmaningar i vårdmötet, med subtemana Sjuksköterskans färdigheter, Påverkad av känslor, Formad av samhällets normer och Begränsningar i vårdmiljön, med subtemana Tillgång till resurser, Riktlinjer, Arbetsplatskultur. Slutsatser: Omvårdnaden för våldsutsatta kvinnor kan utvecklas genom förståelsen för utmaningar i vårdmötet samt begränsningar i vårdmiljön. Det stärker litteraturstudiens kliniska relevans. Ytterligare forskning behövs för att förstå komplexiteten av identifierade aspekter samt hur de samverkar i sjuksköterskans omvårdnadsarbete med kvinnor som utsatts för våld i nära relation.Background: Intimate partner violence is a public health problem that affects women and occurs in all communities. Abused women often seek health care, but stigma makes it difficult to disclose violence. Nursing care is the nurse’s main competence and therefore the nurse has a responsibility when encountering women. Aim: The aim was to describe aspects of nursing related to the nurse's ability to ask women about intimate partner violence. Method: A general literature study with a qualitative and inductive approach. Design in accordance with Polit and Beck's nine-step model. Data was analyzed using Braun and Clarke's model for thematic analysis. Results: Two themes were identified with six subthemes. Challenges in the healthcare meeting, with subthemes The nurse's skills, Influenced by emotions, Shaped by society's norms and Limitations in the healthcare environment, with subthemes Access to resources, Guidelines, Workplace culture. Conclusions: Nursing care for abused women can be developed through the understanding of challenges in the care meeting and limitations in the care environment. This strengthens the clinical relevance of the literature study. Further research is needed to understand the complexity of identified aspects and how they interact in the nurse's work with women who have been subjected to intimate partner violence
Patients' experiences of psychiatric care in suicidal acts : A structured literature review
No full textBakgrund: Suicid bidrar till att över 700 000 människor dör årligen och det påverkar såväl människors familjer som samhället i stort. Det finns stigma och fördomar kring suicidala handlingar. Flera personer hade varit i kontakt med sjukvården innan de begick suicid. Personcentrerad vård utgår från personens upplevelse av hälsa och ohälsa, vilket är centralt i det psykiatriska vårdsammanhanget. Syfte: Syftet var att granska och syntetisera kvalitativ forskning om patienters upplevelser av omvårdnad i den psykiatriska vården vid suicidala handlingar. Metod: Strukturerad litteraturöversikt med kvalitativa artiklar. Dataanalys var tematisk analys av Braun och Clarke (2021). Resultat: Det framkom tre teman med tillhörande subteman, ”Miljöns betydelse”, ”Att bli bekräftad”, ”Barriärer för en god vård”. Vården påverkades utav vårdpersonalens bemötande, kommunikationsförmåga och den fysiska miljön. Försvårande faktorer var när kommunikationen och den personcentrerade vården brast. Betydelsefulla aspekter var när personal visade respekt, empati, skapande allians och att anhöriga var delaktiga i vården. Slutsats: Studiens resultat kan komma att få betydelse för patienter som vårdas i anslutning till suicidala handlingar, även för vårdpersonal som kan vara behov av handledning. Vidare forskning behövs på flera perspektiv, för att skapa en bredare förståelse som kan påverka omvårdnaden och förbättra den personcentrerade vården.Background: Suicide contributes to the death of over 700,000 people annually and it affects both people's families and society at large. There is stigma and prejudice surrounding suicidal acts. Several people had been in contact with the health care system before committing suicide. Person-centred care is based on the person's experience of health and ill health, which is central to the psychiatric care context. Aim: The aim was to review and synthesize qualitative research on patients' experiences of nursing care in psychiatric care for suicidal acts. Method: Structured literature review with qualitative articles. Data analysis was thematic analysis by Braun and Clarke (2021). Results: Three themes emerged with associated subthemes, "The importance of the environment", "Being confirmed", "Barriers to good care". The care was influenced by the care staff's treatment, communication skills and the physical environment. Aggravating factors were when communication and person-centred care broke down. Significant aspects were when staff showed respect, empathy, creating an alliance and that relatives were involved in the care. Conclusion: The results of the study may have significance for patients who are cared for in connection with suicidal acts, also for healthcare personnel who may need supervision. Further research is needed on several perspectives, to create a broader understanding that can influence nursing and improve person-centered care
Patients' experiences with coercive measures in psychiatry : A structured literature review
No full textBackground: Every year, many patients with mental health problems are admitted to compulsory care under the Compulsory Psychiatric Care Act (LPT). There is a significant risk of patients injuring themselves or others. To prevent these risks, coercive measures which often infringe patients’ privacy and restrict their autonomy are employed. Therefore, it is crucial to consider patients' experiences of coercive measures to protect their privacy, autonomy and to reduce the need for coercive measure by providing person-centered care. Aim: The aim of the literature review was to describe adult patients' experiences of coercive measures in psychiatry. Method: Structured literature review with a qualitative approach is used. Fifteen scientific articles were identified using three databases: PubMed, CINAHL, PsycInfo. Two additional articles were found via Google Scholar and included. Data was analyzed using thematic analysis. Results: Participants described negative and to some extent positive experiences with coercion measures. Three themes were identified: Negative experience regarding health, vulnerability and autonomy, Positive experience of coercive measure and alternative measures, and participation and communication were described as the experience of the patients. Conclusion: Coercive measures have both negative and positive experiences where the negatives can be mitigated through effective communication with patients. In addition, nurses play a significant role in providing patients person-centered care in the context of coercive measures
Discussing sexual health during gynecological cancer : A literature review
No full textBakgrund: Gynekologisk cancer och dess behandling kan ha negativ inverkan på både fysiska och psykiska aspekter av kvinnors sexuella hälsa. Det tillhör sjuksköterskors ansvarsområde att föra samtal om sexuell hälsa med patienter samt värna om deras hälsa utifrån ett helhetsperspektiv. Trots detta nedprioriteras vårdande av sexuell hälsa ofta. Ökad kunskap gällande kvinnors behov vid samtal om sexuell hälsa kan förbättra omvårdnadsarbetet och främja patienters livskvalitet. Syfte: Att beskriva kvinnors erfarenheter av samtal om sexuell hälsa med vårdpersonal vid gynekologisk cancer. Metod: Allmän litteraturstudie utförd i enlighet med niostegsmodellen av Polit och Beck (2021) analyserad med hjälp av Braun och Clarkes metod för tematisk analys (2021). Resultat: Tre teman identifierades; behov av vårdande samtal, behov av individanpassad information samt känslor kring samtal. Utifrån dessa identifierades sex subteman. Slutsats: Kvinnor med gynekologisk cancer upplever behov av samtal om sexuell hälsa men dessa är ofta otillräckliga alternativt uteblir. Känslor av skam, otillräcklig information och otillräckligt stöd hindrar en öppen dialog, vilket understryker vikten av att vårdgivare tar initiativ till dessa diskussioner. Ytterligare forskning bör fokusera på vårdpersonals erfarenheter för att förbättra kommunikation och vård.
Experiences of coercive measures in adult patientsin psychiatric inpatient care : A literature study
No full textBakgrund: Personer som vårdas under tvång kan i vissa fall utsättas för tvångsåtgärder vilket är reglerat i lagar. Att bli utsatt för sådana situationer är ett undantag för autonomiprincipen vilket kan väcka tankar kring etiska aspekter hos vårdgivare som deltar i processen. Specialistsjuksköterskans rollär bland annat att jobba utifrån de sex kärnkompetenserna, värna om mänskliga rättigheter med hänsyn till etiska aspekter. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva upplevelser av tvångsåtgärder hos vuxna personer inom psykiatrisk slutenvård. Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie med en tematisk analysmetod. Elva vetenskapliga artiklar ingick i studien. De enskilda stegen i implementeringen beskrevs med hjälp av en niostegsmodell. Resultat: Vid genomförandet och analysen av studien framkom följande: Det första huvudtemat: Känslomässiga reaktioner, med positiva och negativa upplevelser. Det andra huvudtemat: Vårdsammanhang med underteman: Kommunikation, behov av stöd och omvårdnad, maktförhållande och personalens attityder, relation mellan personal och patient samt vårdmiljö. Slutsats: Personer beskriver tvångsåtgärderna mestadels som negativa. Miljön, kommunikationen och relationen med vårdgivaren avgör hur personen uppfattar en tvångsåtgärd. Det efterfrågas andra alternativ till dessa åtgärder.Background: Individuals who are under coercive care may be subjected to coercive measures in some cases which are legally organized. Exposure to such situations is an exception to the principle of autonomy, which can raise ethical concerns among the carers involved. Specialist nurse's role is, among other things, to work on the basis of the six core competencies while respecting human rights with regard to ethical aspects. Aim: The aim of this study was to describe the experiences of coercive measures among adults in psychiatric inpatient care. Method: The study was conducted as a literature study with a thematic analysis method. Eleven scientific articles were included in the study. The individual steps of the implementation were described using a nine-step model. Result: In conducting and analyzing the study, the following emerged: The first main theme: Emotionalreactions, with positive and negative experiences. The second main theme: Care context with thesub-themes: Communication, Need for support and nursing care, Power relationship and staff attitudes, Staff-patient relationship and Care environment. Conclusion: People describe coercive measures mostly as negative. The environment, communication and relationship with care staff determine how a person perceives a coercive measure. Other alternatives to these measures are requested
Women's exposure to intimate partner violence : The nurse's experiences
No full textBakgrund: Våld mot kvinnor i nära relationer är ett utbrett problem världen över som påverkar samhället ekonomiskt och socialt. Kvinnor utsatta för våld söker sig ofta till akutmottagningarna och den första person de möter är sjuksköterskan. Sjuksköterskans uppgift är att identifiera dessa kvinnor, etablera ett förtroende och förse dem med en stödjande miljö under hela vårdförloppet. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att identifiera kvinnor utsatta för våld i nära relationer som söker sig till akutmottagningar. Metod: En allmän litteraturöversikt som inkluderade 11 originalartiklar analyserades genom tematisk analys. Resultat: Två teman utsågs; barriärer i omhändertagandet av kvinnan och sjuksköterskans ansvarsområde. Utifrån dessa togs sex subteman ut; sjuksköterskans attityd, sjuksköterskans kunskaper & erfarenheter, könsbarriärer, arbetsmiljön, identifiera tecken på våldsutsatthet och att erbjuda hjälp. Slutsats: Det finns mycket oklarheter om hur kvinnor utsatta för våld i nära relationer på akutmottagningar ska identifieras, då sjuksköterskor saknar utbildning och tydliga riktlinjer för ämnet. Det krävs mer evidensbaserad omvårdad kring våldsutsatta kvinnor för att hjälpa sjuksköterskorna att genomföra sitt arbete på ett korrekt vis.Background: Intimate partner violence against women is a worldwide problem that effects the society economically and socially. Women exposed to violence often seek help at the emergency care where the first person they meet is the nurse. The nurse's task is to identify these women, establish trust and provide them with a supportive environment throughout the care process. Aim: The aim was to describe nurse’s experiences of identifying women exposed to intimate partner violence that seek help at the emergency care. Method: A general literature review that included 11 original articles analyzed through thematic analysis. Results: Two themes were selected; barriers in caring for the woman and the nurse’s area of responsibility. Then six sub themes were selected; the nurse’s attitude, the nurse’s knowledge & experiences, gender barriers, identifying signs of violence espouser and to offer help. Conclusion: There are a lot of confusion about how to screen women exposed to intimate partner violence in emergency departments, as the nurses lack training and clear guidelines in the subject. More evidence-based measures are needed to treat the women to be able to help the nurse’s do their work in a correct way
Women's experiences of treatment from caregivers in connection with induced abortion : A literature study
No full textBakgrund: Inducerad abort är ett vanligt ingrepp och en beståndsdel i sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter [SRHR], vilket relaterar till mänskliga rättigheter. Rätten till trygg, säker och respektfull abort är en viktig fråga för jämställdhet och kvinnohälsa. Bemötandet från vårdpersonal kan påverka utfallet av omvårdnaden och därmed kvinnors hälsa. Syfte: Att beskriva kvinnors erfarenheter av vårdpersonalens bemötande vid inducerad abort. Metod: Litteraturöversikt med kvalitativ innehållsanalys samt tematisk analys av 10 vetenskapliga originalartiklar insamlade via databaserna CINAHL och PubMed samt sökverktyget Google Scholar. Resultat: Två teman identifierades: Mellanmänsklig relation samt Instrumentella behov. Resultatet visade att positiva interaktioner med vårdpersonal är centralt för att skapa en god vårdupplevelse. Empatiskt bemötande, psykosocialt stöd och adekvat information som utgår från individen gör att kvinnor känner sig sedda, hörda och trygga genom abortprocessen. Slutsats: Kvinnor som söker abort är i behov av omvårdnad som genomsyras av empatiskt bemötande och adekvat information utifrån individen. Vårdpersonalen behöver kliniska kunskaper, goda kommunikationsfärdigheter och en förmåga till personcentrerad omvårdnad. För att uppnå detta krävs stöd till personalen. Ytterligare forskning krävs kring både vårdpersonalens och de abortsökande kvinnornas behov för att uppnå målen om en god, säker och respektfull abortvård.Background: Induced abortion is a common procedure and a component of sexual and reproductive health and rights [SRHR], which relates to human rights. The right to safe, secure and respectful abortion is an important issue for equality and women's health- The response of health professionals (HCP) can affect the outcome of care and thus women's health. Aim of the study: To describe women's experiences of how they are treated by HCP during induced abortion. Method: Literature review with qualitative content analysis and thematic analysis of 10 original scientific articles collected via the databases CINAHL, PubMed and Google Scholar. Result: Two themes were identified: Interpersonal relationship and Instrumental needs. The results showed that positive interactions with HCP are central to creating a good healthcare experience, where empathic treatment, psychosocial support and adequate information based on the individual are central to women feeling seen, heard and safe through the abortion process. Conclusion: Women seeking need care characterized by empathy and adequate information based on the individual. HCP need clinical knowledge, good communication skills and an ability to provide person-centered care. To achieve this, support for staff is needed. Further research is suggested on the needs of both HCP and women seeking abortion to achieve the goals of good, safe and respectful abortion care