Publikationer från Röda Korsets Högskola
Not a member yet
1218 research outputs found
Sort by
Cancer patients’ experiences of care at home at the end of life : A general literature study
No full textBackground: Cancer patients in the final stages of life often choose to receive care at home, which can contribute to improved quality of life. Nurses are responsible for coordinating this care, with factors such as patient autonomy, safety in the home environment, and individualized care being central. It is essential that care is adapted to each patient’s needs to ensure a safe and dignified end of life. Aim: To describe cancer patients’ experiences of receiving care at home in the final stages of life. Method: A general literature study was conducted, based on nine scientific articles analysed with thematic content analysis. Results: Two main themes and four associated subthemes were identified. Autonomy in home care with the following sub-themes To ensure self-determination and To maintain independence. The second theme is The importance of care quality with the following sub-themes Feeling the need for empathic care staff and Need for individualized care. The results showed that the patients’ self-determination and experience of security were central aspects for maintaining dignity and quality of life. Conclusion: Cancer patients’ experiences of home care at the end of life are characterized by autonomy and personalized care, which enhance feelings of security and dignity. To improve care, the healthcare team should focus on addressing patients’ physical, emotional and social needs through close collaboration and technological solutions, while also promoting self-determination and continuous support.
Nurses experiences of euthanasia : A literature study
No full textBakgrund: Sjuksköterskan har en central roll i omvårdnaden av patienter i livets slutskede och således även i vården rörande dödshjälp. Omvårdnaden i relation till dödshjälp ser olika ut bland annat på grund av vilka lagar sjuksköterskorna behöver förhålla sig till. Åsikter och värderingar förknippat med dödshjälp skiljer sig åt från person till person. Begreppet dödshjälp används i denna studie som en övergripande beteckning för insatser i syfte att avsluta en mycket sjuk persons liv, utifrån patientens önskan. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av dödshjälp. Metod: En allmän litteraturstudie vilken baseras på tio vetenskapliga artiklar av kvalitativ ansats. Studien är utformad i enlighet med Polit och Becks niostegsmodell och har använt en tematisk analysmodell av Braun and Clarke för analys av data. Resultat: Resultatet presenteras utifrån två huvudteman: Känslomässiga upplevelser och Betydelsefulla aspekter för en god omvårdnad med tillhörande fem subteman. Slutsats: Arbetet relaterad till dödshjälp påverkar sjuksköterskor på olika sätt. De känslor som uppstår är beroende av bland annat egna värderingar, arbetsplatsens förutsättningar, vårdrelationen samt kollegiet. Då det hör till vanligheterna att vårdpersonal får frågor om döden i mötet med patienter behöver ämnet belysas ytterligare.Background: The concept of euthanasia is used in this study as a general term for interventions aimed at ending the life of a very sick person, based on the patient's wish. Nurses play a central role in the care of patients at the end of life. The care can be complex, partly due to the laws nurses need to adhere to. Patients describe uncertainty in the disease process making them unsure about choosing to end their own life. Depending on the law, various dilemmas regarding suffering and dignity are experienced by both nurses and patients. Purpose: The aim of this general literature review was to describe nurses' experiences of euthanasia. Method: A general literature review based on ten scientific articles of qualitative approach. The study is designed in accordance with Polit and Beck's nine-step model and has used a thematic analysis model by Braun and Clarke for data analysis. Results: The results are presented based on two main themes: Emotional experiences and Meaningful aspects for good nursing care, with five associated subthemes. Conclusion: Work related to euthanasia affects all nurses in different ways. The emotions that arise depend on, among other things, personal values, workplace conditions, the care relationship and the collegial environment. As it is common for healthcare professionals to receive questions about death in interactions with patients the subject needs further illumination
Nurses´ experiences of caring for persons with dementia in emergency care
No full textBakgrund: En ökad livslängd leder till att flera äldre drabbas av demenssjukdom och därmed ökar deras behov av akutsjukvård för somatiska sjukdomar och andra sjukdomar. Men en akutmiljö kan vara stressigt för både patienter och sjuksköterskor. Det drabbar särskilt patienter med demens på grund av kommunikationsbrister. Det gör att sjuksköterskor inte kan erbjuda en adekvat vård för patienter med demens eftersom de saknar tid och kunskap för att förstå dessa patienters behov. Syfte: Att undersöka sjuksköterskors erfarenhet av att vårda patienter med demens inom akutsjukvården. Metod: Litteraturstudie med tio kvalitativa artiklar. Databaserna CINAHL och PubMed användes för sökning. Kvalitativ innehållsanalys användes för att analysera data. Resultat: Två kategorier: Behov av personlig vård och utmaningar i vårdandet. De subkategorierna som framkom är Kommunikation och behandling, Vikten av samverkan, Organisatoriska förutsättningar, Kunskap och känslor. Slutsats: Sjuksköterskor upplever att vårdmiljöer inte är anpassad efter demenspatienter och därför är mötet med dessa patienter en utmaning. Även kunskapsbrist och brist på erfarenhet inom demensvården erkändes som en utmaning i arbetet av sjuksköterskor. Därför krävs mer forskning för att öka förståelsen kring sjuksköterskornas upplevelser och därmed förbättra vårdandet för demenspatienter.Background: An increased life expectancy leads to more elderly people suffering from dementia and thus their need for emergency care for somatic diseases and other illnesses increases. However, an emergency environment can be stressful for both patients and nurses. It particularly affects patients with dementia due to communication breakdowns between the patients and the nurse. Due to the lack of time and knowledge to understand the patients’ needs, nurses are not able to provide adequate care. Aim: To investigate nurses´ experience of caring for patients with dementia in emergency care. Method: Literature study with ten qualitative articles. The databases CINAHL and PubMed has been used for searching. Qualitative content analysis was used to analyse the data. Results: Two categories: Need for personal care and challenges in care. The subcategories that emerged are Communication and treatment, the importance of cooperation, organizational conditions, knowledge and feelings. Conclusion: Nurses feel that care environments are not adapted to dementia patients and meeting these patients is a challenge. Lack of knowledge and experience in dementia care recognised as a challenge in the work of nurses. Therefore, more research is required to increase understanding of the nurses´ experiences and improve care for dementia patients.
Nurses challanges of meeting patients with mental illness in somatic emergency care
No full textBackground: In 2019 the prevalence of mental illness was 1 in 8 people, with anxiety and depression being the most common mental illness. Stigmatization of mental illness causes these individuals not to seek care and increases the risk of suicide and violence. Mental illness increases the risk of cardiovascular disease, suicide, and long-term sick leave. Aim: The aim is to investigate nurse’s challenges of meeting patients with mental illness in emergency care. Method: The study design is a literature review with a qualitative approach. This study is based on 13 scientific articles from the databases CINAHL and PubMed. The data analyses are based on qualitative content analysis. Result: Category: “Psychosocial challenges” was divided into sub-categories “Lack of knowledge”, “Stigmatization”, “Communication barriers”. Category “Environmental challenges” was divided into the sub-categories “Lack of knowledge”, “Stigmatization”, “Communication barriers”, “Workingenvironment”, “Limited time” and “A threatened security”. Conclusion: The study showed that the nurse's challenges consisted of psychosocial challenges and environmental challenges. The importance of knowledge and training in mental illness was emphasized to provide good care. A stressful environment in the emergency room presents a challenge in the care of patients with mental illness.
Patienters upplevelser efter att ha överlevt ett hjärtstopp : En litteraturstudie
No full textBakgrund: Hjärtstopp drabbar uppskattningsvis 13 000 personer i Sverige årligen och av dessaöverlever ungefär 1500 personer. Överlevnaden i Sverige har mer än fördubblats det senastedecenniet. Att genomgå ett hjärtstopp kan upplevas påfrestande för den drabbade och kan påverkakroppen fysiskt, psykiskt och kognitivt. Sjuksköterskans omvårdnadsarbete i återhämtningsprocessen kanbidra till ökad livskvalité och förbättrad överlevnad.Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva patienters upplevelser av att ha överlevt etthjärtstopp. Metod: En allmän litteraturstudie utformad enligt Polit och Becks niostegsmodell baserad på niovetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Artiklar analyserades enligt Graneheim och Lundmaninnehållsanalys för att framkomma till ett resultat. Resultatet diskuterades gentemot bärande begrepp.Resultat: Resultatet presenterades utifrån två kategorier och fem underkategorier som identifieradesgenom dataanalysen utifrån nio utvalda vetenskapliga artiklarna.Slutsats: Litteraturstudien visar patienternas upplevelser efter ett hjärtstopp. Att överleva ett hjärtstoppupplevs omvälvande för de flesta som drabbas. Övergången från den trygga sjukhusmiljön tillotrygghet i hemmet var inte optimal ur ett omvårdnadsperspektiv vilket medförde att patienterupplevde otrygghet, övergivenhet, oro och ångest. Genom djupare förståelse och utökad kompetensför den här patientgruppen kan sjuksköterskor erbjuda förbättrad personcentrerad omvårdnad ochbättre livskvalitet
Patient`s experience of self-care with type 2 diabetes : A literature review
No full textBackground: About 537 million people round the world are living with diabetes of which 90% of them have diabetes type 2. Both hereditary and lifestyle are important factors of developing type 2 diabetes. Treatment consists of both medical and non-medical interventions in form of self-care to reduce complications. Aim: The aim is to describe patient´s experience of self-care of type 2 diabetes. Method: A literature review with qualitative content analysis where patient´s experince of self-care is described with 12 selected scientific articles. Results: Three main themes and eight subthemes emerged. They were 1) Important lifestyle change for patient´s wellbeing with subthemes where the person faced challenges with diet, physical activities and control of blood sugar. 2) Patient´s need for support to promote wellbeing with subthemes: support from family and friends, knowledge and support from healthcare givers. 3) Psychological effects with stigma and identity as subthemes. Conclusions: It´s important for patient´s self-care to implement lifestyle changes with type 2 diabetes. Lack of knowledge became a challenge for self-care. There is need for support from family and friends but also from health workers. Unwillingness to change old habits resulted to psychological challenges like stigma and acceptance of a new identity of oneself. Nurses and health workers feel a challenge with educating patients on self-care.
Nurses' experience of caring for patients with sepsis in emergency care settings : A general literature study
No full textBackground: Sepsis is a serious condition and is considered a global public health problem. Symptoms of sepsis can initially be vague and atypical, which makes it difficult to identify and treat patients. Within emergency healthcare, high demands are placed on nurses' knowledge and ability to quickly make decisions. Nurses' main area of competence is nursing, and the work must be based on guidance documents, ICN's code of ethics and evidence-based knowledge to achieve safe care. Continued high mortality has prompted a critical review of the assessment criteria and the effectiveness of nursing measures. Purpose: The aim of this study was to describe nurses' experience of caring for adult patients with sepsis in emergency settings. Method: A general literature study based on ten scientific articles. The study has a qualitative approach and is designed according to Polit and Beck's nine-step model. Braun and Clarke's thematic analysis model was used in the analysis of the data. Results: When analyzing the material, two themes emerged, which constituted the result. The two themes were Competence and Organization with associated subthemes. Conclusion: Nurses' experiences of nursing adult patients with sepsis in emergency care were influenced by factors linked to both competence and organization. Experiences linked to the care of sepsis in emergency healthcare are knowledge and a need for interprofessional collaboration, guidelines, and access to resources. However, further research is needed on the subject
Patients’ experiences of palliative care in cancer disease : A litterature study
No full textBackground: Cancer is the leading cause of death globally. When cancer is no longer curable, treatment shifts to palliative care, which aims to alleviate suffering and enhance quality of life. Existing research indicates that nurses experience uncertainty regarding their competence and in the irinteractions with this patient group. This can potentially have adverse effects on patients'. Therefore, it is crucial to understand how patients' with an incurable cancerdiagnosis perceive palliative care. The aim: The purpose is to describe patients' experiences of palliative care for cancer. Method: A literature study with a qualitative design. The study followed Polit and Beck's nine-stepmodel for literature studies. Results: 11 scientific articles were reviewed, three levels of categories could be identified. One main category: Incurable cancer as a living condition. Two categories: Relationships and Impaired ability. Additionally, two subcategories for each category. Relationships: Care relationships, Loved ones; and Impaired ability: Suffering and Quality of life. Conclusion: Patients' experiences are reflected in relationships and the decreased ability. The patients' experiences depicted the importance of good relationships. The impaired ability affected the quality of life and created suffering. The nursing model the six S’s could consistently be linked to the patients' experiences. Further research should possibly investigate the introduction of a seventh s in the nursing model, the six S's, Soul care
Patients with obesity experience of being greeted within primary healthcare : A qualitative literature overview
No full textBakgrund: Obesitas är ett globalt folkhälsoproblem med flertalet följdsjukdomar och komplikationer. Samhällets uppbyggnad är en bidragande faktor till att obesitas som sjukdomstillstånd inte adresseras i tillräcklig utsträckning. Det preventiva arbetet behöver utvecklas, vilket är primärvårdens främsta ansvar. Det är därmed väsentligt att erhålla primärvården rätt förutsättningar för att tillgodose en hållbar livsstil för patienter med obesitas. Syfte: Att sammanfatta och syntetisera kvalitativ forskning avseende patienter med obesitas upplevelser av bemötande inom primärvården. Metod: En kvalitativ litteraturöversikt med utgångspunkt från Polit och Beck (2021) niostegsmodell. Litteraturstudien innefattade åtta publikationer som analyserades med hjälp av Braun och Clarke (2006; 2019) sexstegsmodell för reflexiv tematisk analys. Resultat: Tre teman togs fram med sju tillhörande subteman. De teman som identifierades var; Stigmatisering, Otillräckligt stöd samt Betydelsen av att etablera förtroende i vårdmötet. Slutsatser: Till följd av en stark stigmatisering i samhället upplever patienter med obesitas ett otillräckligt stöd, bristande förtroende samt kompetenser från vårdpersonal inom primärvården. Patientgruppen besitter skuldkänslor och skamlighet över att kategoriseras efter ett specifikt mätvärde där deras generella välmående inte är i främsta fokus. Detta medför att patientgruppen inte söker vård inom primärvården i tillräcklig utsträckning jämtemot deras vårdbehov.Background: Obesity is a global health issue with numerus associated diseases and complications. The structure of society is a contributing factor to why obesity continues to grow. Preventive work needs to develop to provide the right conditions for a sustainable lifestyle for patients with obesity, which is the primary care's main responsibility. Aim: To summarize and synthesize qualitative research regarding patients with obesity experiences of being greeted in primary healthcare. Method: A qualitative literature overview following the nine-step model by Polit and Beck (2021). The review includes eight articles which were analyzed by the six-step model for Reflexive Thematic Analysis by Braun and Clarke (2006; 2019). Results: Three themes were identified including seven subthemes. The identified themes were Stigmatization, Insufficient support and The importance of establishing trust in the meeting with healthcare providers. Conclusion: Patients with obesity experience lack of support within primary care because of the stigmatization within society. These patients carry feelings of blame and shame regarding being categorized as obese based on a specific tool, instead of being greeted based on their own perception of health. This leads to patients not seeking care even if they need it
Att ge omvårdnad i livets slutskede : En kvalitativ studie som beskriver sjuksköterskors erfarenheter inom onkologisk vård
No full textBakgrund: Sjuksköterskor vårdar patienter i livets slutskede och arbetet medför att möta människor i sorg, vilket kan vara känslomässigt krävande. Medkännande vård är kärnan i sjuksköterskors arbete och med viljan att hjälpa kan dem skapa de bästa förutsättningarna för patienterna utifrån deras behov och preferenser. Genom att tillämpa medkännande vård kan sjuksköterskor arbeta utifrån den palliativa vårdens grunder och etiska plattform. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av vård i livets slutskede inom onkologisk vård. Metod: Kvalitativ litteraturöversikt med tematisk analys. Resultat: Erfarenhet och strategier var viktigt för att hantera utmaningar och känslomässig stress. Sjuksköterskor spelade en viktig roll för patienter och anhöriga i livets slutskede och skapade förutsättningarna för ett tryggt och värdigt avslut. Slutsats: Erfarenheter beskrivs vara viktigt för att hantera känslomässig stress sjuksköterskor möter vid vård i livets slutskede. Sjuksköterskor utsätts för känslomässig stress i arbetet och riskerar sin känslomässiga hälsa. Sjukvården behöver utarbetade strategier för att förebygga känslomässig ohälsa bland sjuksköterskor. Mer forskning behövs för att säkerställa sjuksköterskors hälsa, annars riskerar sjuksköterskor att lämna yrket med risk för en framtida kompetensbrist. Mer forskning behövs även för att öka kunskapen om kulturella skillnader för att kunna erbjuda en omvårdnad utifrån patienters och anhörigas preferenser.Background: Nurses care for patients in the final stages of life, which involves encountering people in grief, making it emotionally demanding. Compassionate care is the core of nurses' work, enabling them to create the best conditions for patients based on their needs and preferences. By applying compassionate care, nurses can work according to the principles and ethical framework of palliative care. Purpose: The purpose was to describe nurses' experiences of end-of-life care within oncological care.Method: Qualitative literature review with thematic analysis. Conclusions: Experiences are described as important for managing the emotional stress nurses encounter when caring for patients at the end of life. Nurses face emotional stress in their work and risk compromising their emotional well-being. Healthcare needs to develop strategies to prevent emotional ill-health among nurses. More research is needed to ensure nurses' health; otherwise, nurses may leave the profession, risking a future shortage of competence. Further research is also needed to increase understanding of cultural differences to provide care based on patients' and families' preferences. Keywords: End-of-life care, experience, nurse, oncology, palliative care, terminal care.