Publikationer från Röda Korsets Högskola
Not a member yet
1218 research outputs found
Sort by
Nurses experience of providing care for patients with Anorexia Nervosa : A literature review
Bakgrund: Anorexia nervosa är en av de allvarligaste psykiatriska diagnoserna en person kan drabbas av med en hög mortalitet. Det är ett sjukdomstillstånd som på ett omfattande vis påverkar den drabbade individens fysiska och psykosociala funktioner. Omvårdnaden för patienter med anorexia nervosa är komplex och kräver ett holistiskt och personcentrerat förhållningssätt. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att ge omvårdnad till patienter med anorexianervosa. Metod: För denna studie användes en allmän litteraturöversikt som design med en kvalitativ innehållsanalys utifrån Granheim och Lundman (2003). Resultat: I studien framkom två huvudkategorier och sex subkategorier. De två huvudkategorierna bestod av; En komplex vårdrelation och Utmaningar i mötet med patienter med anorexia nervosa. De sex subkategorierna var följande; Vikten av förtroende och svårigheter i att bygga en relation, En mångfacetterad roll, Brist på utbildning och kunskap, En krävande omvårdnad, Emotionellt utmanande möten och Motstridiga känslor. Slutsats: Sjuksköterskor upplever att det är utmanade och komplext att ge omvårdnad åt patienter med anorexia nervosa. Patientgruppen beskrivs som mer krävande än andra patienter på psykiatriska avdelningar och att det finns ett kunskapsbehov för att förbättra vårdkvalitén. Vårdrelationen sjuksköterska och patient emellan är essentiell för tillfrisknandet i sjukdomen, samtidigt som den kräver tid och tålamod att utveckla. Fortsatt forskning: Fortsatt forskning utifrån sjuksköterskors perspektiv eftersom de arbetar närmast patienterna och besitter värdefull kunskap.Background: Anorexia nervosa is one of the most severe psychiatric diagnoses with high mortality rates. It is a condition that extensively affects the physical and psychosocial functions of the affected individual. Nursing care for patients with anorexia nervosa is complex and requires a holistic and person-centered approach. Aim: To describe nurses’ experience of providing care to patients with anorexia nervosa. Method: A general literature review design was used for this study with a qualitative content analysis following Granheim and Lundmans (2003) approach. Results: The study revealed two main categories and six subcategories. The two main categories consisted of; A complex care relationship and Challenges in encountering patients with anorexia nervosa. The six sub-categories were as follows; The importance of trust and difficulties in building a relationship, A multifaceted role, Lack of education and knowledge, Demanding nursing care, Emotionally challenging encounters and Conflicting emotions. Conclusion: Nurses find it challenging and complex to provide nursing care to patients with anorexia nervosa. The patient group is described as more challenging than other psychiatric patient groups and that there is a need for knowledge to improve the quality of care. The relationship between nurse and patient is essential in the recovery of the disease, while it requires time and patience to develop. Further research: Further research from the perspective of nurses as they work closest to patients and have valuable knowledge.
Nurses' strategies when communicating with mechanically ventilated patients
Bakgrund: Kommunikation mellan patient och sjuksköterska är centralt för god omvårdnad. Det är när kommunikationen fungerar bra som en terapeutisk relation mellan båda uppstår. För mekaniskt ventilerade patienter innebär att kommunikation med tal är helt eller delvis nedsatt. Sjuksköterskan behöver därför använda strategier och hjälpmedel för att kommunicera med sin patient. Syfte: Att belysa sjuksköterskors strategier vid kommunikationen med mekaniskt ventilerade patienter. Metod: Allmän litteraturstudie baserad på Polit och Becks niostegsmodell. Artiklar söktes från CINAHL och PubMed och granskades utifrån Braun & Clarkes tematiska analysmetod. Resultatet: Teman som framkom var att använda materiella hjälpmedel, att använda icke-materiella hjälpmedel och att skapa en god förutsättning. Det viktigaste fyndet var att sjuksköterskan behövde skapa en god förutsättning, både genom sin egen inställning men också i sin relation till patienten. Slutsats: Sjuksköterskor använde olika strategier, både materiella och icke-materiella. På grund av tidsbrist och hög arbetsbelastning föredrogs enkla materiella hjälpmedel eller kroppsspråk. Oavsett val av strategi var en god förutsättning ett faktum detta genom att lära känna sin patient, ha gott om tid och vara trygg i sin arbetsroll
Goodbye CAMHS! : A qualitative literature study on the transition between child and adolescent psychiatry and adult psychiatry
Bakgrund: Psykisk ohälsa bland barn och unga utgör ett allvarligt folkhälsoproblem. Vuxenblivandet innebär förväntningar på att bli ekonomiskt oberoende, förmåga att fatta självständiga beslut och ansvarstagande. Övergången från barn till vuxen kan ses som en avgörande händelse i en ung persons liv. För unga vuxna med psykisk ohälsa spelar barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) och vuxenpsykiatrin (VUP) en central roll i att hantera psykisk ohälsa hos unga vuxna. Specialistsjuksköterskor inom psykiatrisk omvårdnad kan underlätta denna övergång genom en positiv och stödjande attityd. Syfte: Att beskriva unga vuxnas upplevelser av övergången mellan barn- och ungdomspsykiatrin och vuxenpsykiatrin. Metod: Kvalitativ litteraturöversikt med ett systematiskt tillvägagångssätt. För litteraturöversikten har databaserna Pubmed, Cinahl och PsycInfo använts då dessa databaser är inriktade på forskning inom omvårdnad och psykologi. Induktiv tematisk resultatanalys utifrån Bettany-Saltikov och McSherrys (2016) innehållsanalys bestående av nio steg har applicerats. Samtliga artiklar har kvalitetsgranskas enligt CASP. Resultat: Resultatet presenteras i följande teman; “De känslomässiga aspekterna av övergången”, “Vårdutmaningar under övergången”, "Patientcentrerad vård och vårdrelation under övergången”, med tre respektive två subteman under varje huvudtema. Betydelse:Författarna vill med denna studie identifiera kunskapsluckor, vilket förhoppningsvis kan bidra till en utveckling av omvårdnaden för unga vuxna med psykisk ohälsa under en period i livet som kantas av övergång och förändring.Background: Mental health issues among children and youth constitute a serious public health problem. The transition to adulthood involves expectations on financial independence, the ability to make independent decisions, and taking responsibility. The transition from childhood to adulthood can be seen as a crucial event in a young person's life. For young adults with mental health issues, Child and Adolescent Mental Health Services (CAMHS) and Adult Mental Health Services (AMS) play a central role in managing mental health. Psychiatric nursing specialists can facilitate this transition through a positive and supportive attitude. Purpose:To describe young adults' experiences of the transition between child and adolescent psychiatry and adult psychiatry. Method: Literature review of qualitative research with a systematic approach. For the literature review, the databases PubMed, Cinahl and PsycInfo have been used, as these databases focus on nursing research and psychology. Inductive thematic result analysis based on Bettany-Saltikov and McSherry's (2016) content analysis consisting of nine steps has been applied. All articles have been quality-assessed according to CASP. Results: The results are presented in following themes; “The emotional aspects of the transition”, “Care challenges during the transition”, "Patient-centred care and the care relationship during the transition”, with three respectively two sub-themes under each main theme. Meaning:The authors aim to identify knowledge gaps in this study, which hopefully can contribute to the development of care for young people with mental health issues during a period in life marked by transition and change
Attitudes make a difference : Nurses’ attitudes towards adult patients with substance abuse
Background: Substance dependence is a global public health challenge with significant consequences at an individual and societal level. Addiction arises through multifactorial causes and stigma is widespread, which also nurses may have adapted. Patients with substance addiction often report a loof and sometimes abusive attitudes from nurses. A good care relationship is crucial for the patient's recovery and the specialist nurse has a great responsibility for the caring encounter. Aim: The aim of this study is to investigate nurses' attitudes towards patients with substance use and how this affects the quality of care. Methods: A systematic literature review based on 14 qualitative articles, and three mixed methods, from three search engines (Cinahl, PubMed och Psycinfo) with high reliability. Result: The results are presented in three themes: what are prevalent beliefs and views on substance dependence, which factors affect nurses' attitudes and how do attitudes affect care. These themes have 13 subthemes. Conclusion: Nurses' attitudes affect the care of patients with substance dependence. Negative attitudes can reduce the quality of care, while positive and empathetic attitudes improve the care relationship and outcomes. Nurses should increase their understanding of substance addiction and be aware of how their attitudes affect care, as well as promote a respectful dialogue and involve patients in care decisions
Patients’ experiences of invasive mechanical ventilation in the intensive care : A literature review
Background: Invasive mechanical ventilation is common in an intensive care unit. The nurse works closely with the patient and should strive for person-centred care in accordance with guidelines and directives. Aim: To review and synthesize qualitative research exploring adult patients' experiences of being treated with invasive mechanical ventilation in intensive care. Method: A structured literature review of qualitative research. Structured searches were conducted in the databases CINAHL and PubMed, resulting in 14 articles. The methodology of the included articles was reviewed using a structured instrument and the results of the articles were analyzed using an inductive thematic analysis. Result: Four main themes: ‘A different perception of reality’, ‘The perceived discomfort’, ‘Including thepatient’ and ‘The suffering patient’. All with associated sub-themes. Conclusion: The experiences of being treated with invasive mechanical ventilation are many and complex. The results illustrate the importance of person-centred care, which can play a crucial role in promoting good care and providing alternative communication for patients. The results can provide aknowledge base for nurses to be able to alleviate suffering that may occur during treatment of invasive mechanical ventilation
Refugees and asylum seekers experiences from seeking care
Bakgrund: Flyktingar och asylsökande är personer som lämnat sina hemländer i syfte att bosätta sig permanent i ett annat land. Det finns många anledningar till att människor tvingas fly. Flyktingar och asylsökandes möte med hälso- och sjukvården är problematiskt på grund av tidigare erfarenheter och kulturskillnader. Med studien är förhoppningen att bättre förstå de utmaningar som denna grupp upplever och som sjuksköterska ge adekvat sjukvård. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att undersöka och beskriva flyktingars och asylsökandes erfarenheter av att söka vård. Metod: Litteraturstudien är genomförd med kvalitativ forskningsansats och följer Polit och Becks niostegsmodell. Materielat utgår från åtta originalartiklar från databaserna PubMed och CINAHL och har analyserats med hjälp av Graneheim och Lundmans innehållsanalysmodell. Resultat: Resultatet beskrivs med två kategorier; Hinder med att vara flykting och Erfarenheter av att motta god vård. Slutsats: Globalt anser flyktingarna och asylsökande att de får ett negativt bemötande, några upplever positivt bemötande och lokalt anser sjuksköterskorna att de ger ett adekvat bemötande men upplever patientgruppen som svårbemött. Förslag på integrering av konceptet TIC. Vidare forskning inom ämnet krävs för att förstå fler flyktingars och asylsökandes erfarenheter, positivt är om sjuksköterskors erfarenheter undersöks på samma enhet. Nyckelord: Asylsökande, erfarenheter, flykting, traumatiska händelser, upplevelserBackground: Refugees and asylum seekers are people that have left their homeland to settle in a new country permanently. There are numerous reasons why people are forced to flee. Refugees and asylum seekers encounter with the healthcare system are problematic due to past experiences and cultural differences. Through this literary review, the expectation is to better understand the challenges refugees and asylum seekers experience and provide adequate nurse health care. Aim: The aim of this literary study was to examine and describe refugees and asylum seekers' experiences from seeking health care. Method: A qualitative research approach was used and the nine-step model from Polit and Beck was the fundamental model. The material was eight original articles found in the databases PubMed and CINAHL and have been analyzed using Graneheim and Lundmans qualitative content analysis. Results: The results are described using two categories; Obstacles with being a refugee and Experiences of receiving adequate care. Conclusion: Globally, refugees and asylum seekers regard they receive a negative interaction, some of them experience the interaction as positive and locally nurses believe they preform adequate care, and this group of patients is complicated. Suggestions for interacting with the concept TIC. Further research is needed to understand more refugees' and asylum seekers' experiences, positive would be if nurses' experiences is investigated in the same unit
Adults’ experiences of exercise after a stroke : a literature review
Bakgrund: Stroke är den näst dödligaste dödsorsaken globalt sett, efter kardiovaskulära sjukdomar, och orsakas av en propp eller blödning i hjärnan, vilket leder till syrebrist och vävnadsdöd. Riskfaktorer för stroke inkluderar rökning, övervikt och bristande fysisk aktivitet. Rehabilitering efter en stroke är avgörande för att hantera motoriska, sensoriska och psykiatriska komplikationer. Träning kan minska risken för stroke och förbättra fysiska förhinder efter en stroke. Syfte: Syftet är att beskriva vuxna personers upplevelser av träning efter en stroke. Metod: Arbetet är en litteraturöversikt med en kvalitativ ansats. Tio originalartiklar har analyserats i enlighet med Braun och Clarkes tematiska analysmetod. Resultat: Resultatet påvisade tre teman: resultatet av träning, vikten av ett tryggt socialt nätverk och begränsningarna efter en stroke vid träning. Vidare framställdes sex subteman. Slutsats: Arbetet visar att träning efter en stroke kan ha positiva fysiska och mentala effekter, inklusive ökat välbefinnande och socialt sammanhang. Utmaningar som fysiska, psykiska begränsningar och bristande motivation betonar vikten av individanpassade interventioner och professionellt stöd.
Experiences of self-care in people with type 2 diabetes : A literature review
Bakgrund: Diabetes typ 2 är en global hälsoutmaning som drabbar miljontals människor, där egenvård är avgörande för att upprätthålla en god hälsa. Sjuksköterskor är en viktig komponent i att stärka och motivera egenvård hos patienter, där de genom en personcentrerad, säker och respektfull omvårdnad kan anpassa behandling efter patientens individuella behov och stöd. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att sammanfatta och syntetisera kvalitativ forskning om personers erfarenheter av egenvård vid diabetes typ 2. Metod: En litteraturöversikt med kvalitativ ansats genomfördes med hjälp av tolv vetenskapliga artiklar. Polit och Becks niostegsmodell användes för en systematisk forskningsprocess, och data analyserades med hjälp av Braun och Clarkes tematiska innehållsanalys. Resultat: Ett tema identifierades: hinder och drivkrafter för egenvård. Under temat identifierades fem subteman. Slutsats: Kulturella, sociala, psykologiska och ekonomiska hinder, samt bristande utbildning och stigmatisering påverkar egenvården hos personer med diabetes typ 2. Stöd från familj och närstående kan vara en stärkande komponent för egenvården, och sjuksköterskor spelar en nyckelroll i att utbilda och stödja patienter, för att minska diabeteskomplikationer. Framtida forskning bör fokusera på att undersöka hur personer med diabetes typ 2 upplever stöd från anhörigaBackground: Type 2 diabetes is a global health challenge affecting millions of people, where self-care is essential to maintaining health. Nurses are an important component in strengthening and motivating self-care in patients, where through person-centered, safe and respectful nursing, they can adapt treatment to the patient's individual needs and support. Aim: The purpose of the literature review was to summarize and synthesize qualitative research on people's experiences of self-care in type 2 diabetes. Method: A literature review with a qualitative approach was conducted using twelve scientific articles. Polit and Beck's nine-step model was used for a systematic research process, and data were analyzed using Braun and Clarke's six-step thematic analysis. Results: A theme was identified: Barriers and drivers for self-care. Under the theme, five sub themes were identified. Conclusion: Cultural, social, psychological and economic barriers, as well as lack of education and stigma affect self-care in people with type 2 diabetes. Support from family can be an empowering component of self-care, and nurses play a key role in educating and supporting patients, to reduce diabetes complications. Future research should focus on investigating how people with type 2 diabetes experience support from relatives
With every dead women, dies apart of me : Nurses' experiences meeting women who have been subjected to intimate partner violence
Bakgrund: Våld i nära relationer är ett globalt folkhälsoproblem. Våldet har direkta och indirekta konsekvenser för kvinnor som utsätts. Sjuksköterskor har ett ansvar att hjälpa kvinnor som varit utsatta för våld i nära relationer. Utmaningar och svårigheter att ge den omvårdnad som krävs kan dock uppstå. Syfte: Att studera sjuksköterskors erfarenheter av att möta kvinnor som varit utsatta för våld i nära relation. Metod: Allmän litteraturöversikt med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Två kategorier “När organisationen brister” och “När sjuksköterskans brister” samt sex tillhörande underkategorier “Riktlinjer och utbildning”, “Tiden räcker inte till”, “Arbetsmiljöns påverkan” “Frustration”, “Rädsla och sorg” och “Osäkerhet”. Slutsatser: Organisatoriska och individuella orsaker låg till grund för de utmaningar sjuksköterskor upplevde i mötet med kvinnor utsatta för våld i nära relation. Sjuksköterskorna ansåg att tydligare riktlinjer och utbildning var nödvändigt. Stöd från organisationen behövs för att sjuksköterskor ska kunna ge bättre omvårdnad, då deras individuella osäkerhet hindrar dem från att ge dessa kvinnor personcentrerad vård. Fortsatt forskning: Utreda vilka utbildningsmöjligheter om våld i nära relationer som idag erbjuds på sjuksköterskors arbetsplatser, och vilka typer av utbildningar skulle kunna bidra till att sjuksköterskor känner sig mer bekväma i mötet med våldsutsatta kvinnor?Background: Intimate partner violence is a global health problem. The violence has consequences both directly and indirectly for the women. Nurses have a responsibility to help women who have been subjected intimate partner violence. Challenges and difficulties to provide proper care may occur. Aim: To study nurses' experiences meeting women who have been subjected to intimate partner violence. Method: A literary review with a qualitative approach. Result: Two categories “When the organization fails” and “When the nurse fails” with six subcategories: “Guidelines and education”, “Insufficient time”, “the effect of work environment”, “Frustration”, “Fear & Sadness”, and “Insecurity.” Conclusion: Organizational and individual reasons were the basis for the challenges that nurses experience when dealing with women exposed to intimate partner violence. The nurses expressed that further guidelines and education was necessary. Support from the organization is needed for the nurses to be able to give proper care, as their individual insecurity stops them from giving these women person centered care. Further research: Investigate on what educational opportunities regarding intimate partner violence nurses are offered at their workplaces, and what kind of education would contribute to the nurses feeling more comfortable when encountering women subjected to violence?
Nurses´ experiences of providing care to children with cancer : A qualitative literature study
Bakgrund: De senaste åren har det insjuknat över 360 000 barn i cancer, men de exakta siffrorna är osäker. Som förälder är det förfärligt när ens barn insjuknar i cancer. Föräldrarna vill inte att deras barn ska lida och barnen vill ha respekt från både sina föräldrar och de sjuksköterskor som ger omvårdnaden. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda barn mellan sex och 18 år med cancer inom heldygnsvården. Metod: Kvalitativ litteraturstudiedesign innehållandes elva vetenskapliga artiklar från databaserna PubMed och CINAHL. Dataanalysen grundar sig på den kvalitativa innehållsanalysen med induktiv ansats av Elo och Kyngäs. Resultat: Innehållsanalysen resulterade i en huvudkategori: ’’Sjuksköterskors användning av holistisk omvårdnad’’ och tre kategorier: ’’Yrkeskompetens, Etisk stress och Personcentrerad omvårdnad’’ och totalt åtta underkategorier. Slutsats: Sjuksköterskor är i behov av både teoretisk och praktisk kunskap för att enklare kunna identifiera symtom samt agera självständigt. Visa respekt gentemot patienten och patientens familj är viktigt för sjuksköterskor likaså ha öppen och ärlig kommunikation. Detta är mer komplicerat för nyexaminerade eller nyanställda inom området gentemot erfarna sjuksköterskor men alla oavsett erfarenhet och kompetens är i behov av mer utbildning. Nyckelord: Sjuksköterskor, Barn, Cancer, omvårdnadBackground: In recent years, more than 360 000 children have been diagnosed with cancer, but the exact numbers are uncertain. As a parent, it is terrible when your child is diagnosed with cancer. Parents don't want their children to suffer and children want respect from both their parents and the nurses providing care. Aim: To describe nurses' experiences of caring for children aged six to 18 with cancer in inpatient care. Method: Qualitative literature study including eleven scientific articles from the databases PubMed and CINAHL. The data analysis is based on the qualitative content analysis with an inductive approach by Elo and Kyngäs (2008). Results: The content analysis resulted in one main category ''Nurses' use of holistic nursing'' and three categories ''Professional competence, Ethical stress and Person-centered nursing'' and a total of eight subcategories. Conclusions: Caring for children with cancer is a complex environment where adequate training and competent nurses are necessary to provide good care. Pediatric oncology inpatient care involves a lot of suffering, stress and grief, but also provides nurses with work that gives meaning and new perspectives in life. Keywords: Nurses', children, cancer, nursing