Publikationer från Röda Korsets Högskola
Not a member yet
1218 research outputs found
Sort by
Intensive care nurses experience of the donation process : A literature review
No full textBakgrund: Organdonation är en metod för att behandla kritiskt sjuka patienter med organsvikt i slutstadiet. Det finns två olika metoder till hur organ kan doneras från avlidna patienter och dessa är donation efter död till följd av cirkulationsstillestånd efter total hjärninfarkt. Specialistsjuksköterskor inom intensivvård har en viktig roll i donationsprocessen där arbetsuppgifter involverar att identifiera potentiella donatorer, stötta närstående och bedriva organbevarande behandling. Syfte: Att beskriva intensivvårdssjuksköterskans upplevelse av att vårda patienter under donationsprocessen. Metod: Designen är en strukturerad litteraturöversikt med ett systematiskt tillvägagångssätt och induktiv metodansats utifrån kvalitativa artiklar. Artiklarna har granskats med en granskningsmall av Caldwell et al som finns beskrivet av Bettany-Saltikov och McSherry (2016). Data analyserades enligt en tematisk analysmetod med 9 steg av Burnard (1991) som är anpassad och finns beskrivet i Bettany-Saltikov och McSherry (2016). Resultat: Dataanalysen resulterade i tre huvudteman och 6 subteman, De tre huvudteman är: ”Vårdövergångens komplexitet”, ”att se människan och hitta mening” och ”gemensam styrka och kunskap”. Slutsats: Intensivvårdssjuksköterskan har en stödjande funktion i relation till närstående. Dem upplevde svårigheter att balansera behovet av stöd till närstående och den medicinska behandlingen under donationsprocessen. Intensivvårdssjuksköterskan hade svårt att hitta mening under donationsprocessen och det fanns en korrelation mellan att vårda donatorpatienter och senare uppleva känslor av fatigue och moralisk stress. Det föreligger ett behov av stöd från andra professioner, ökad kunskap, riktlinjer och utbildning gällande donationsprocessen.Background: Organ donation is a method of treating critically ill patients with end-stage organ failure. There are two different methods of how organs can be donated from deceased patients, and these are donation after death because of circulatory arrest and after total cerebral infarction. Specialist nurses in intensive care have an important role in the donation process where tasks involve identifying potential donors, supporting relatives, and conducting organ preservation treatment. Purpose: To describe the intensive care nurse's experience of caring for patients during the donation process. Method: The design is a structured literature review with a systematic approach and inductive methodological approach based on qualitative articles. The articles have been reviewed using a reviewed template by Caldwell et al as described by Bettany-Saltikov och McSherry (2016). Data were analyzed according to a thematic analysis method with 9 steps by Burnard (1991) which is adapted and described in Bettany-Saltikov och McSherry (2016). Results: The data analysis resulted in three main themes and six sub-themes. The three main themes are: The complexity of care transition, seeing the person and communal strength and knowledge. Conclusion: The intensive care nurse has a supporting function in relation to relatives. They experienced difficulties in balancing the need for support to relatives and the medical treatment associated with the donation process. The intensive care nurse had difficulty finding meaning during the donation process and there was a correlation between caring for donor patients and later experiencing feelings of fatigue and moral stress. There is a need for support from other professions, increased knowledge, guidelines, and training regarding the donation process
Newly graduated nurses’ experiences of applying the nursing process : An interview study
No full textBakgrund: Sjuksköterskor ansvarar för att leda omvårdnadsarbetet, där omvårdnadsprocessen spelar en avgörande roll. Omvårdnadsprocessen säkerställer att sjuksköterskor ger högkvalitativ vård som är anpassad efter individens unika behov. Studier visar att nyutexaminerade sjuksköterskor har god teoretisk kunskap men saknar förmågan att tillämpa den i det kliniska arbetet. Syfte: Att beskriva nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser av att tillämpa omvårdnadsprocessen inom somatisk vård. Metod: En kvalitativ deskriptiv studie genomfördes med en induktiv ansats. Data samlades in genom tre semistrukturerade intervjuer och analyserades med Braun och Clarks tematiska analys. Resultat: Två teman identifierades: Arbetsmiljö och Omvårdnaden. Temana består av fyra underteman: arbetsmiljöns påverkan på omvårdnadsprocessen, samarbetets betydelse för omvårdnadsarbetet, från teori till praktik och prioritering av omvårdnaden. Slutsatser: Studien visar att tillämpningen av omvårdnadsprocessen kan vara utmanande för nyutexaminerade sjuksköterskor på grund av flera faktorer. Dessa faktorer är bland annat arbetsbelastning, tidsbrist, bristande samarbete och att inte tillåtas vara ny i professionen. För att säkerställa god tillämpning av omvårdnadsprocessen är det därför viktigt att förbättra arbetsmiljön, ge stöd under den första tiden som nyutexaminerad sjuksköterska och en ökad medvetenhet om vikten av att prioritera omvårdnadsarbete.Background: Nurses are responsible for leading nursing work, where the nursing process plays a crucial role. The nursing process ensures that nurses provide high-quality care that is personalized to the individual's unique needs. Studies show that newly graduated nurses have good theoretical knowledge but lack the ability to apply this knowledge in their clinical work. Purpose: To describe newly graduated nurses' experiences of applying the nursing process in somatic care. Method: A qualitative descriptive study was conducted using an inductive approach. Data was collected through three semi-structured interviews and analyzed using Braun and Clark’s thematic analysis. Results: Two themes were identified: work environment and nursing care. The themes consist of four subthemes: the influence of the work environment on the nursing process, the cooperation’s significance for the nursing work, from theory to practice and prioritising of nursing care. Conclusions: The study shows that the application of the nursing process can be challenging for newly graduated nurses due to several factors. These factors include heavy workload, insufficient time, lack of cooperation, and not being allowed to be new in the profession. Therefore, to ensure the effective application of the nursing process, it is crucial to improve the work environment, provide support during the initial period as a newly graduated nurse, and increase awareness of the significance of prioritizing nursing work
Voices from the margins : A qualitative study exploring components influencing psychosocial health and wellbeing among gender minority forced migrants
No full textAims: To explore the components that influence health and wellbeing of gender minority forced migrants residing in Sweden.Methods: Qualitative exploratory study based on semi-structured interviews with gender minority forced migrants recruited through a combination of convenience, purposeful and snowball sampling. Guided by the levels in the social ecological model, transcripts were analysed with systematic text condensation in a collaborative process between experts by lived experience, researchers and clinical psychologist.Results: Participants expressed resilience and hope about their future. Loneliness was a major issue contributing to health burdens and peer support was highly appreciated. Barriers hindering access to health services and judgemental behaviours among health professionals were described. Affirming support through empathy, trust, safety, confidentiality, continuity and respect was highlighted as essential in health services. While societal openness and safety for gender minority individuals was appreciated, participants faced an uncertain asylum process and unmet basic needs.Conclusions: Gender minority forced migrants show resilience and appreciate the newfound societal safety. However, they find themselves in the margins of society and encounter various multi-layered challenges. Loneliness is a public health concern that could be addressed through peer support, which is highly desired and valued. Ensuring access to affirming health services should be a prioritized area for researchers, professionals, stakeholders and policy-makers
Women’s experience of healthcare encounters related to endometriosis : A general literature study
No full textBackground: Endometriosis affects approximately 10% of women of childbearing age globally. Women often wait years to receive a diagnosis and face challenges both with the management of symptoms as well as treatment. Affected women often have multiple contacts with the health care system and a great need for support. Aim: The aim was to describe women ́s experiences of healthcare meetings in relation to endometriosis. Method: A qualitative literature review based on 11 articles analyzed using Braun and Clarke ́s thematic analysis. Result: Theme; Treatment affects the woman ́s sense of safety and causes suffering and five subthemes; Lack of information, invalidation and reduction of experiences, normalization of symptoms, ignorance and inadequate care and the importance of responsiveness and social skills were identified. Conclusion: The safety of women with endometriosis is compromised when the healthcare system does not provide sufficient quality. Women have experiences of being exposed to ignorance among health care professionals, normalization of their experiences and lack of getting sufficient information in the care meeting. The women risk unnecessary suffering and negative health impact, which leads to a deterioration in quality of life. The results show that more research is needed on the subject.Bakgrund: Endometrios drabbar ungefär 10% av världens kvinnor i fertil ålder. Kvinnorna väntar ofta många år på diagnos och det finns utmaningar med att behandla symtomen. De drabbade kvinnorna har ofta multipla kontakter med hälso- och sjukvården och ett stort behov av stöd. Syfte: Syftet var att beskriva kvinnors erfarenheter av mötet med hälso- och sjukvården vid endometrios. Metod: Allmän litteraturstudie med kvalitativ ansats. 11 artiklar analyserades med Braun och Clarkes tematiska innehållsanalys. Resultat: Ett tema och fem subteman identifierades. Tema; Bemötande påverkar kvinnans känsla av trygghet och orsakar lidande. Subteman; bristande informationsgivning, invalidering och förminskning av upplevelser, normalisering av symtom, Okunskap hos vårdpersonal skapar inadekvat vård och vikten av lyhördhet och social kompetens. Slutsats: Kvinnornas trygghet äventyras när bemötandet från hälso- och sjukvården inte håller tillräckligt god kvalitet. Kvinnorna har erfarenheter av att bli utsatta för bland annat okunskap hos vårdpersonal, normalisering av sina upplevelser samt saknar att få tillräcklig information i vårdmötet. Kvinnorna riskerar onödigt lidande och negativ påverkan på hälsan vilket leder till försämrad livskvalitet. Resultatet visar att det behövs mer forskning inom ämnet
Parents’ experiences of encounters with healthcare workers during paediatric visits to the emergency department : A general literature study
No full textBakgrund: Mötet mellan föräldrar och vårdpersonal spelar en stor roll vid omvårdnad av barn. För att säkerställa att detta sker på ett bra sätt tillämpas metoder som familjecentrerad omvårdnad. När sjuksköterskor tillfrågas om vikten av familjecentrerad omvårdnad och hur det appliceras framgår det att familjecentrerad omvårdnad inte tillämpas på ett bra sätt trots att det anses viktigt. Genom att bättre förstå hur föräldrar upplever mötet kan förbättringsområden identifieras. Syfte: Syftet var att beskriva föräldrars upplevelser av mötet med vårdpersonal vid pediatriska besök på akutmottagning. Metod: Allmän litteraturstudie enligt niostegsmodellen av Polit och Beck (2021) med sökningar i CINAHL och PubMed samt reflexiv tematisk analys enligt Braun och Clarke (2021). Resultat: Fyra teman och tolv subteman identifierades. Dessa teman var Kommunikation och bemötande, Känslor och upplevelser, Effektiv hälso- och sjukvård och resurser samt Miljö och närhet på mottagningen. Slutsats: Föräldrar beskrev överväldigande känslor i samband med besök på akutmottagningen. Vikten av stöd och bemötande ansågs vara viktiga för föräldrarna samt att de blir bemötta med respekt och empati från vårdpersonal. De önskar att möten ska ske på ett barnanpassat sätt. Föräldrarna upplever även att vårdpersonalen har tidsbrist vilket hindrar den familjecentrerade omvårdnaden.Background: Parents’ encounter with healthcare workers plays a big part in the care of children. To promote good care and treatment methods like family-centred care are used. However, nurses asked about family-centred care explained it is not used well despite being considered important. By improving our understanding of parents’ perceptions, we can identify areas of improvement. Purpose: This study aimed to describe parents’ experiences of encounters with healthcare workers during paediatric visits to the emergency department. Method: Literature study following the nine-step model by Polit and Beck (2021), searching CINAHL and PubMed, and using reflexive thematic analysis according to Braun and Clarke (2021). Results: Four themes and twelve subthemes were identified. The themes were Communication and treatment,Emotions and experiences, Effective healthcare and resources, and Environment and proximity. Conclusions: Parents described overwhelming feelings when visiting the emergency department. They emphasised the importance of support and treatment from healthcare workers and to be greeted with respect and empathy. They wish for encounters to be child-appropriate. Parents noted that healthcare workers seemed to experience a lack of time, preventing them from applying family-centred care
Nurses’ encounter with people suffering from obesity : A general literature study
No full textBakgrund: Obesitas är en vanlig sjukdom som leder till allvarliga konsekvenser, både för personen och samhället. Sjukdomen kan drabba vem som helst men överrepresenteras i vissa grupper. Patienter som lider av obesitas upplever ofta bemötandet inom vården som hindrande och stigmatiserande, med brister i den personcentrerade vården. Sjuksköterskans ansvarsområde består av omvårdnad men personcentrerad vård, evidensbaserad vård, förbättringskunskap, säker vård, samverkan i team och informatik som kärnkompetenser. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att möta och stödja patienter som lider av obesitas. Metod: En allmän litteraturstudie med kvalitativ ansats genomfördes med Polit och Becks niostegsmodell. Denna studie använde sig utav en kvalitativ innehållsanalys av Graneheim och Lundman. Resultat: Två kategorier hittades: ett behov av fler resurser och en utmanande arbetssituation. Utifrån dessa kategorier utvecklades även fyra subkategorier: kunskapens betydelse, ett stressfullt möte, att ha blandade känslor samt en känsla av rädsla och oro. Slutsats: Att möta individer som lider av obesitas kräver ökade resurser och kunskap. Vidare forskning behövs på organisatorisknivå med fokus på hälso- och sjukvårdens ansvar och hantering av patienter med obesitas inom olika vårdinrättningar.Background: Obesity is a common disease that leads to serious consequences, both for the individual and society. The disease can affect anyone but is overrepresented in certain groups. Patients suffering from obesity often experience the treatment in health care as hindering and stigmatizing, with shortcomings in one of the nursing areas of responsibility, person-centered care. Aim: The aim of this study was to describe nurses' experiences of meeting and supporting patients suffering from obesity. Method: A general literature review with a qualitative approach was conducted with Polit and Beck's nine-step model and a qualitative content analysis by Graneheim and Lundman. Results: Two categories were found: a need for more resources and a challenging work situation. Based on these categories, four subcategories were also developed: The importance of knowledge, a stressful meeting, having mixed feelings and a feeling of fear and anxiety. Conclusion: Meeting individuals suffering from obesity requires increased resources and knowledge. Further research is needed at the organizational level with a focus on the responsibility of health care and the management of patients with obesity in different health care facilities.
Nurses` experiences of supporting patients withtype 2 diabetes to selfcare in primary health caresettings : A general literature study
No full textBackground: Type 2 diabetes is an increasingly prevalent public health issue characterized by a progressive disease course. It is attributed to various factors, including lifestyle, reduced physical activity, and genetics. Enhanced knowledge among primary care nurses can enable patients to implement lifestyle changes effectively. Aim: The purpose was to describe nurses’ experiences of supporting patients with type 2 diabetes to selfcare in primary health care settings. Method: This study employs a general literature review methodology with qualitative approaches, drawing on 10 scientific articles. Results: The analysis identified two main categories: communication as well as knowledge and motivation. These categories were crucial from the nurse´s side to achieve self-care in the patient. Different experiences emerged from nurse´s side to achieve motivation and communication. Conclusion: Type 2 diabetes is a growing public health concern. A significant barrier to effective management is the lack of knowledge among both nurses and patients. There is a critical need for competent nurses in primary care to motivate patients towards lifestyle modification and self-care
Caring for patients with anorexia nervosa : A literature study from a nurse perspective
No full textBakgrund: Anorexia nervosa är ett psykiatriskt tillstånd som påverkar det fysiska och psykiska välmåendet. Tillståndet är svårbehandlat på grund av låg sjukdomsinsikt hos patienter, och den allvarligaste komplikationen av sjukdomen innebär döden. Anorexia nervosa påverkar inte bara patienten som drabbas, men också patientens närstående och anhöriga. Sjukdomen kräver att sjuksköterskor besitter kunskap om hälsa som helhet och att de har ett personcentrerat förhållningssätt. Syfte: Att undersöka sjuksköterskors upplevelser i omvårdnaden av patienter med anorexia nervosa. Metod: Arbetet var en litteraturstudie som utformades efter Polit och Becks niostegsmodell. Tio artiklar analyserades enligt Elo och Kyngäs analysmetod. Resultat: Sex underkategorier framställdes som sedan sammanfattades i två kategorier: Etisk stress och skapande av vårdrelationer. Vidare utvecklades en huvudkategori: Utmaningar med personcentrerad omvårdnad. Slutsats: Litteraturstudien visade att sjuksköterskor upplever utmaningar i den personcentrerade omvårdnaden av patienter med anorexia nervosa. Dessa utmaningar relaterar till sjuksköterskors etiska stress och utmaningar i skapandet av vårdrelationer. Fortsatt forskning: Ytterligare forskning behövs om sjuksköterskors upplevelser av deras ansvar för omvårdnaden av patienter med anorexia nervosa samt vilka hälsofrämjande metoder som bör prioriteras i vården av dessa patienter.Background: Anorexia nervosa is a psychiatric condition that affects the physical and mental well- being. The condition is tough to treat because of a low insight of the disease among patients, and the most serious complication is death. Anorexia nervosa does not only affect the patient, but family and friends of the patient too. The disease requires that nurses possess knowledge of health as a whole and that they have a person-centered approach. Aim: To investigate nurses’ experiences in caring for patients with anorexia nervosa.Method: The work was a literature study designed according to Polit and Beck's nine-step model. Ten articles were analyzed according to Elo and Kyngäs’ analysis method. Result: Six subcategories were developed that were summarized into two categories: Ethical stress and establishing care relationships. Furthermore, a main category was developed: Challenges with person- centered nursing. Conclusion: The literature study showed that nurses experience challenges in the person-centered care of patients with anorexia nervosa. These challenges relate to nurses' ethical stress and challenges in establishing caring relationships. Further research: Further research is required regarding nurses' experiences of their responsibility in caring for patients with anorexia nervosa and which health promoting methods should be prioritized in the care of these patients
Young adults' experiences of transitioning from child and adolescent psychiatry to adult psychiatry : A literature review
No full textBakgrund: Under de senaste 15 åren har psykisk ohälsa bland unga vuxna ökat betydligt. Barn- och ungdomspsykiatri är ansvarig för vården av dem under 18 år, medan vuxenpsykiatri tar över ansvaret vid 18 års ålder. Det finns skillnader i synsätt och behandlingsmetoder mellan dessa två områden inom psykiatrin. Syfte: Att belysa hur unga vuxna upplever övergången från barn- och ungdomspsykiatrin till vuxenpsykiatrin. Metod: En strukturerad litteraturöversikt. Datainsamlingen har skett i databaserna CINAHL, PubMed samt PsycInfo där sökord, inklusions- och exklusionskriterier är utformade utifrån People, Exposure, Outcome och Type of study (PEO-T). Identifierade artiklar har kvalitetsgranskats med hjälp av granskningsprotokoll formulerat av Caldwell et al. (2011). Inkluderade artiklar har analyserats utifrån Bettany-Saltikov och McSherry's (2016) tematiska analysmetod. Resultat: Fem teman har identifierats: Att vara förberedd, Att vara delaktig, Att vara redo eller ej, Att vara i limbo och Att vara självständig och ansvarstagande. Slutsats: Resultatet indikerar ett behov av förbättrad planering och förberedelse för övergången från barn- och ungdomspsykiatrisk vård till vuxenpsykiatrisk vård. Detta är nödvändigt för att säkerställa en sömlös övergång och bibehålla kontinuitet och kvalitet i vården för unga vuxna med psykisk ohälsa.Background: Over the past 15 years, mental health issues among young adults have significantly increased. Child and adolescent psychiatry are responsible for their care until the age of 18, while adult psychiatry takes over at the age of 18. There are differences in perspectives and treatment methods between these two areas within psychiatry. Purpose: To shed light on how young adults experience the transition from child and adolescent psychiatry to adult psychiatry. Method: A structured literature review. Data collection was conducted in the databases CINAHL, PubMed and PsycInfo where keywords, inclusion and exclusion criteria are designed based on People, Exposure, Outcome and Type of study (PEO-T). Identified articles were quality-assessed using review protocols formulated by Caldwell et al. (2011). Included articles were analyzed using Bettany-Saltikov and McSherry's (2016) thematic analysis method. Results: Five themes have been identified: Being prepared, Being involved, Being ready or not, Being in limbo and Being independent and taking responsibility. Conclusion: The result indicates the need for improved planning and preparation for the transition from child and adolescent psychiatric care to adult psychiatric care. This is necessary to ensure a seamless transition and maintain continuity and quality of care for young adults with mental health issues.
Patients’ experiences after prehospital cardiac arrest : A literature review
No full textBakgrund: Överlevnadsgraden 30 dagar efter ett prehospitalt hjärtstopp låg på tolv procent 2022.En defibrillerbar rytm var avgörande för chansen till överlevnad. För prehospitala hjärtstopp var detviktigt att sjuksköterskorna var väl förberedda och hade en god utbildning. Den utveckling som denprehospitala akutsjukvården genomgått under de senaste 40 åren har förbättratöverlevnadschanserna vid prehospitalt hjärtstopp avsevärt. För patienter som återfår spontancirkulation finns det en vårdkedja innan patienten lämnar sjukhuset.Syfte: Att beskriva upplevelser hos vuxna patienter som har överlevt prehospitala hjärtstopp.Metod: Polit och Becks (2021) niostegsmetod användes för en allmän litteraturstudie med kvalitativdesign. En systematisk sökning gjordes i PubMed och CINAHL och resulterade i tio vetenskapligaartiklar. Artiklarna användes i en induktiv innehållsanalys av Elo och Kyngäs (2008)Resultat: Huvudkategorin som framkom var behov av holistisk omvårdnad. De två kategorier somåterfanns var personlig påverkan och lära känna sig själv på nytt som baserades på sexunderkategorier.Slutsats: Efter hjärtstoppet hade många patienter upplevelser där det fanns ett behov av holistiskomvårdnad för att underlätta anpassningen och återgången till ett nytt liv.Background: The survival rate among out-of-hospital cardiac arrest patients was 12 percent in 2022.A defibrillable heart rhythm was crucial for survival. It is important for nurses to be well prepared andeducated in out-of-hospital cardiac arrests. Prehospital emergency medical services have undergonemajor improvements over the past 40 years leading to improved chances of survival for out-of-hospitalcardiac arrest patients.Aim: The aim is to describe the experiences of adult patients who have survived an out-of-hospitalcardiac arrest.Method: Polit and Becks (2021) nine-step model were used for this litterature-review with a qualitativeapproach. A systematic search was done in the databases of PubMed and CINAHL which resulted in tenscientific articles. These articles were included in an inductive content analysis using the method of Eloand Kyngäs (2008).Results: The main category that were identified was the need for hollistic care, which included twocategories and six subcategories. The two categories were personal impact and rediscovering oneself.Conclusion: In the aftermath of the out-of-hospital cardiac arrest, patients described difficulties toadjust to a new life and expressed a need for holistic care