Publikationer från Röda Korsets Högskola
Not a member yet
1218 research outputs found
Sort by
Patients' experiences of physical activity in mental illness : A structured literature study
No full textBakgrund: Psykisk ohälsa är ett växande folkhälsoproblem som drabbar människor i alla åldrar världen över. Fysisk aktivitet används som ett alternativ eller komplement till traditionell behandling och bidrar till förbättrad psykisk hälsa. Specialistsjuksköterskor behöver förstå patienters upplevelser samt identifiera behov och motivera till hälsofrämjande livsstilsförändringar. Syfte: Belysa patienters upplevelser av fysisk aktivitet vid psykisk ohälsa. Metod: Kvalitativ strukturerad litteraturstudie med induktiv ansats och tematisk analys. Resultat: I litteraturstudien framkom det tre huvudteman med nio underteman. Det första temat ”Positiva upplevelser kan öka motivationen till fysisk aktivitet” med presentation av underteman ökat välbefinnande och livskvalitet, delaktighet i ett socialt sammanhang, struktur i vardagen och kroppsliga upplevelser. Det andra temat ”Inre och yttre förutsättningar kan underlätta deltagande i fysisk aktivitet” med undertemana trygghet och inkludering i träningsmiljöer, individanpassat stöd och inre motivation. Slutligen tredje temat ”Hindrande faktorer kan försvåra fysisk aktivitet” med följande underteman bristande tro på sig själv och sin kapacitet och barriärer i relation till diagnos och behandling. Slutsats: Vid behandling av psykisk ohälsa är det viktigt att ta hänsyn till patientens individuella förutsättningar när fysisk aktivitet introduceras som behandlingsmetod. Specialistsjuksköterskor har en roll att främja fysisk aktivitet och stödja egenvård i mötet med patienter. Dock finns det hinder som kunskapsbrist, organisatoriska begränsningar samt låg patientmotivation som försvårar implementeringen för specialistsjuksköterskor.Background: Mental illness is a growing public health problem that affects people of all ages worldwide. Physical activity is used as an alternative or complement to traditional treatment and contributes to improved mental health. Specialist nurses need to understand patients' experiences, identify needs and motivate them to make health-promoting lifestyle changes. Aim: Highlight patients' experiences of physical activity in mental illness. Method: Qualitative structured literature study with inductive approach and thematic analysis. Result: The literature study revealed three main themes with nine subthemes. The first theme “Positive experiences can increase motivation for physical activity” presented subthemes of increased well-being and quality of life, participation in a social context, structure in everyday life and bodily experiences. The second theme “Internal and external conditions can facilitate participation in physical activity” with the following subthemes security and inclusion in training environments, individually adapted support and internal motivation. Finally, the third theme “Obstructive factors can make physical activity more difficult” with the following subthemes lack of belief in oneself and one's capacity and barriers in relation to diagnosis and treatment. Conclusion: When treating mental health conditions, it is important to take into account the patient's individual circumstances when introducing physical activity as a treatment method. Specialist nurses have a role in promoting physical activity and supporting self-care in their encounters with patients. However, there are obstacles such as lack of knowledge, organizational limitations and low patient motivation that make implementation difficult for specialist nurses
Individuals´ experiences of physical activity as a treatment method for depression
No full textSyfte: Att beskriva personens erfarenheter av fysisk aktivitet som en del av behandling vid depression. Bakgrund: Depression är ett av de största folkhälsoproblem i vårt moderna samhälle. Samtidigt har fysisk aktivitet visat sig ha goda hälsoeffekter mot depression och dess symtom. Det är viktigt för sjuksköterskor i sin yrkesroll erhålla en ökad förståelse och kan arbeta personcentrerat med hänsyn till individens erfarenheter av depression och fysisk aktivitet. Metod: För denna studie genomfördes en litteraturstudie med kvalitativ ansats. Tio vetenskapliga artiklar hittades genom en systematisk sökning i tre vårdvetenskapliga databaser. Artiklarna analyserades därefter med stöd av tematisk analys. Resultat: Tre teman och sex subteman identifierades. De huvudteman som framkom var: Att leva med motstånd mot rörelse, när andra gör skillnad och när rörelse få en mening. Slutsats: Vid depression har det visat sig att fysiska aktivitet har positiva effekter på hälsan. Erfarenheter individen erhåller kan skilja sig mellan personer därför är det viktigt att sjuksköterskan besitter adekvat kunskap kring depression och omvårdnaden.Aim: To describe the person’s experiences of physical activity as part of treatment for depression. Background: Depression is one of the major public health issues in our modern society. At the same time, physical activity has been shown to have beneficial health effects on depression and its symptoms. It’s important or nurses, in the professional role, to have an increased understanding and be able to work in a person-centered way, considering the individual’s experiences of depression and physical activity. Method: A literature review with a qualitative approach was conducted for this study. Ten scientific articles were found through a systematic search in three nursing science databases. The articles were then analyzed using thematic analysis. Results: Three themes and six subthemes were identified. The main themes that emerged were: Living with resistance to movement, when others make a difference, and when movement gains meaning. Conclusion: It has been shown that physical activity has positive effects on health. The experiences individuals gain can differ between people, which is why it’s important for the nurse to have adequate knowledge about depression and nursing care
Nurses’ nursing interventions to prevent and reduce venous access-related infections : A Literature Review
No full textBakgrund: Dagens sjukvård behandlar patienter med intravenösa läkemedel såsom näring och antibiotika vilket kräver tillgång till patientens blodbana via en venaccess. Olika venaccesstyper som CVK, PICC-line och PVK används dagligen och det är sjuksköterskornas ansvar att handhavandet utförs på ett korrekt och patientsäkert sätt då risk för vårdrelaterad infektion förekommer. Syfte: Syftet var att undersöka faktorer relaterade till omvårdnadsåtgärder som kan förebygga eller minska venaccessrelaterade infektioner. Metod: En allmän litteraturstudie med ett strukturerat och systematiskt tillvägagångssätt där 17 kvantitativa originalartiklar inkluderades. Metoddelar beskrivna enligt Polit och Becks (2021) litteraturgranskningsprocess och dess nio steg. Analys utförd i enlighet med Popenoe et al. (2021) trestegsmodell. Resultat: Sjutton kvantitativa originalartiklar analyserades och tre teman identifierades; Kompetensens betydelse, Prioriteringar i omvårdnad och God hygien. Resultatet presenterades i en syntetiserande text och förstärktes med specifika fynd som redovisades i artikelmatrisen som komplement. Slutsats: Olika faktorer verkar ligga till grund för att minska venaccessrelaterade infektioner. Specialistsjuksköterskan bör ansvara för kontinuerlig utbildning för att säkerställa att evidensbaserad vård upprätthålls. Vidare forskning föreslås för att jämföra vårdpaket med enskilda interventioner för att avgöra vilken som är mest effektiv.Background: Contemporary healthcare administers intravenous treatments such as nutrition and antibiotics, necessitating access to the patient's bloodstream via a venous access device. Various types, including central venous catheters (CVC), peripherally inserted central catheters (PICC-lines), and peripheral venous catheters (PVCs), are routinely utilized. It is the registered nurse’s responsibility to ensure these devices are managed correctly and in accordance with patient safety standards, as there is a significant risk of healthcare-associated infections. Aim: The aim was to investigate factors related to nursing interventions that can prevent or reduce venous access-related infections. Method: A general literature review with a structured and systematic approach was conducted, including 17 quantitative original articles. The methodological steps were described according to Polit and Beck’s (2021) nine-step literature review process. The analysis was carried out in accordance with the three-step model by Popenoe et al. (2021). Results: Seventeen quantitative original articles were analyzed, and three themes were identified: the importance of competence, nursing priorities, and proper hygiene. The results were presented in a synthesized text and reinforced with specific findings that were reported in the article matrix as a complement. Conclusion: Various factors appear to contribute to the reduction of venous access-related infections. The specialist nurse should be responsible for ongoing education to ensure that evidence-based care is maintained. Further research is recommended to compare care bundles with individual interventions to determine which is most effective.
Sjuksköterskors arbete med att förebygga sjukhusförvärvad pneumoni : En enkätundersökning inom slutenvård.
No full textBakgrund: Årligen drabbas minst 57 000 patienter i Sverige av vårdrelaterad infektion, pneumoni utgör den vanligaste, kan förebyggas och kan relateras till utebliven omvårdnad. Förebyggande omvårdnadsåtgärder såsom munvård, tidig mobilisering och adekvat näringsintag kan minska förekomsten av sjukhusförvärvad pneumoni. Specialistsjuksköterskor har ett ökat ansvar för att bedriva evidensbaserad omvårdnad inom sitt specialistområde samtidigt som forskning visar på ett glapp mellan omvårdnadsevidens och sjuksköterskans praktiska verklighet. Syfte: Syftet var att undersöka sjuksköterskors kunskap om och arbete med åtgärder som förebygger sjukhusförvärvad pneumoni på slutenvårdsavdelning. Metod: En internetbaserad enkätstudie med öppna och slutna frågor utfördes där slutna frågor analyserades med deskriptiv statistik och öppna frågor med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: De flesta deltagare känner till sjukhusförvärvad pneumoni [hospital-acquired pneumonia,HAP] samt förebyggande åtgärder men resultatet visar variation i vilka åtgärder de känner till samt i vilken utsträckning de faktiskt utförs. Exempelvis känner ungefär hälften till munvård som förebyggande åtgärd vilken varierar mellan att utföras i liten utsträckning till alltid medan nästan alla kände till mobilisering vilket mestadels utfördes i stor utsträckning. Resultatet visar även på hinder i utförandetsåsom personal- och tidsbrist. Slutsats: Specialistsjuksköterskor kan spela en viktig roll i att implementera förebyggande arbete för HAP. Det finns ett behov av utbildning av sjuksköterskor inom området samt att organisationen skapar förutsättningar för att sjuksköterskor och specialistsjuksköterskor ska möjliggöras att ta ansvar att utföra förebyggande omvårdnad mot HAP utifrån vårdande tid.Background: Every year, at least 57,000 patients in Sweden suffer from healthcare-associated infections where pneumonia is the most common, is preventable and can be related to lack of nursing care. Preventive nursing interventions; oral care, early mobilization and adequate nutritional intake, can reduce the incidence of hospital-acquired pneumonia. The nurse specialist has an increased responsibility for providing evidence-based care within their specialist area, while research shows a gap between nursing evidence and nurses' practical reality. Aim: The aim was to investigate nurses' knowledge and practice of measures to prevent hospital-acquired pneumonia in inpatient wards. Method: An internet-based survey with open and closed questions were performed where closed questions were analyzed with descriptive analysis and open questions with qualitative content analysis. Result: Most participants were aware of hospital-acquired pneumonia [HAP] and preventive measures, though the results show variation in which measures they were aware of and to what extent they were performed. For example, about half were aware of oral care as a preventive measure, which varied from being performed to a small extent to always, while almost all were aware of and performed mobilization. The results also show barriers to execution of interventions due to lack of staff and time. Conclusion: The specialist nurse plays an important role in implementing HAP-prevention. There is a need for education of nurses in this area and for the organization to enable nurses and specialist nurses to take responsibility for carrying out preventive nursing care for HAP based on caring time
Sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med självskadebeteende : En strukturerad litteraturstudie
No full textSAMMANFATTNING Bakgrund: Självskadebeteende är en komplex problematik inom psykiatrisk vård. Sjuksköterskor som möter denna patientgrupp beskriver ofta känslor av otillräcklighet, osäkerhet och moralisk belastning. Brist på utbildning, handledning och organisatoriskt stöd försvårar möjligheten att ge trygg och personcentrerad vård. Sjuksköterskor har en viktig roll i att skapa förtroendefulla relationer och stödja återhämtning. Att förstå dessa upplevelser är viktigt för att utveckla hållbar vård. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med självskadebeteende inom psykiatrisk vård. Metod: Studien är en strukturerad litteraturstudie baserad på elva kvalitativa artiklar som valdes genom systematiska sökningar i databaserna CINAHL och PubMed. Inklusions- och exklusionskriterier formulerades utifrån PEO-T-modellen. Kvalitetsgranskning genomfördes enligt Caldwell och analysen följde Braun och Clarkes tematiska analysmetod. Resultat: Två huvudteman med fem subteman identifierades. Det första temat, emotionella och etiska utmaningar i vården av självskadebeteende, omfattade upplevelser av känslomässig och professionell påverkan, etiska dilemman i mötet med patienter samt organisatoriska hinder och brist på stöd. Det andra temat, vårdrelationens möjligheter och begränsningar, belyste svårigheter i att skapa tillit, främja delaktighet och upplevelsen av begränsat handlingsutrymme i återkommande vårdsituationer. Dessa faktorer påverkade sjuksköterskors arbetsmiljö, yrkesidentitet och förmåga att ge sammanhållen vård. Slutsats: För att förbättra sjuksköterskors upplevelse av att arbetet med denna patientgrupp krävs fortbildning, etisk vägledning, kollegialt stöd samt tydliga riktlinjer. En hållbar arbetsmiljö är viktig för att sjuksköterskor ska kunna ge trygg, personcentrerad vård och samtidigt bevara välbefinnande. Nyckelord: litteraturstudie, psykiatrisk vård, självskadebeteende, sjuksköterskeperspektiv, personcentrerad vård.ABSTRACT Background: Self-harming behavior is a complex issue in psychiatric care. Nurses who encounter this patient group often report feelings of inadequacy, uncertainty, and moral strain. Lack of education, supervision, and organizational support makes it difficult to provide safe and person-centered care. Nurses play an important role in building trustful relationships and supporting recovery. Understanding their experiences is essential for developing sustainable care. Aim: To describe nurses’ experiences of caring for patients with self-harming behavior in psychiatric care. Method: This study is a structured literature review based on eleven qualitative articles selected through systematic searches in the databases CINAHL and PubMed. Inclusion and exclusion criteria were developed using the PEO-T model. The articles were quality assessed using Caldwell’s checklist, and the data were analyzed with Braun and Clarke’s thematic analysis. Results: Two main themes with five subthemes were identified. The first theme, Emotional and ethical challenges in the care of self-harming behavior, includes experiences of emotional and professional impact, ethical dilemmas, and organizational barriers. The second theme, Possibilities and limitations in the care relationship, highlights difficulties in building trust, promoting participation, and the experience of limited scope for action. These factors influenced nurses’ work environment, professional identity, and ability to provide coherent care. Conclusion: To improve nurese, experiences of workning with this patient group continuing education, ethical guidance, collegial support, and clear guidelines. A sustainable work environment is essential for nurses to provide safe, person-centered care while maintaining their well-being. Keywords: literature review, psychiatric care, self-harming behavior, nurses’ experiences, person-centered care
Gender Norms in Transition : Male Nursing Students' Experiences of How Gender Norms Influence Professional Identity
No full textBakgrund: Sjuksköterskeyrket har historiskt sett varit starkt könskodat som en kvinnlig profession, vilket har påverkat både identitetsutveckling och karriärmöjligheter för manliga sjuksköterskestudenter. Trots en ökad jämställdhetssträvan finns fortfarande förväntningar och normer som påverkar hur manliga sjuksköterskor bemöts av patienter, kollegor och samhället. Syfte: Att beskriva manliga sjuksköterskestudenters föreställningar om omvårdnadsyrket i relation till könsnormer. Metod: En kvalitativ deskriptiv studie med en induktiv ansats genomfördes. Data samlades in genom semistrukturerade intervjuer med fem manliga sjuksköterskestudenter och analyserades med en tematisk analys enligt Braun och Clarke. Resultat: Två huvudteman identifierades: yrkesidentitet och könsneutralitet och förväntningar på empati och omhändertagande. Resultaten visar att traditionella könsnormer fortfarande påverkar hur manliga sjuksköterskor bemöts och uppfattas i yrket. Många informanter upplever att de måste bevisa sin kompetens och sin förmåga att uttrycka empati på ett sätt som accepteras inom vården. Samtidigt finns en strävan efter en mer könsneutral syn på yrket, där professionell kompetens snarare än kön ska vara det centrala. Slutsatser: Manliga sjuksköterskestudenter upplever att könsnormer fortfarande påverkar deras yrkesroll
‘Your heart is resting and pumping at the same time’ : ental health impact of seeking asylum among sexual minority men
No full textAims: To explore the experiences of seeking asylum and its impact on mental health among sexual minority forced migrant cisgender men living in Sweden. Methods: Exploratory qualitative study based on individual semi-structured interviews with 15 adult gay and bisexual cisgender men recruited via a combination of purposeful, convenience and snowball sampling. Data were analysed with systematic text condensation through a collaborative approach with three migrants with lived experience. Results: Seeking asylum had been an emotionally challenging journey for the participants in this study, involving several procedures that negatively impacted mental health. Being expected to disclose intimate information during asylum interviews had been a significant challenge, alongside needing to wait through long periods in uncertainty with little information about the progress of their asylum case. The behaviours and attitudes of professionals involved in the legal procedures had been a central aspect, as participants encountered interpreters and caseworkers who acted disrespectful and homophobic during asylum interviews. Participants mentioned that the behaviours of interpreters and the accuracy of the interpretation could influence the outcome of asylum claims and how comfortable they felt in sharing information. Thus, participants emphasized the importance of adequate and accurate interpreter services. Conclusions: Sexual minority men are faced with an unfamiliar and emotionally challenging position when seeking asylum and undergoing asylum interviews. The findings highlight the importance of adequate competence among professionals involved in asylum interviews, including interpreter utilization. Research is needed to determine effective methods to support these men throughout their asylum process
Sjuksköterskans perspektiv för att uppnå patientcentreradvård för patienter drabbad av malaria i Uganda : En empirisk studie
No full textBackground: Malaria is a major public health problem in Uganda. This study highlights nurses’ experiences of caring for patients with malaria, and how the key concepts of person-centred care, care relationships, and health are integrated into nursing practice. By understanding nurses’ perspectives, important insights can be gained into how person-centred approaches can be strengthened in both treatment and prevention. Aim:The aim was to describe nurses’ experiences of caring for malaria patients in Uganda. Method: A qualitative design was used, employing semi-structured telephone interviews with nurses working in public healthcare facilities. Data were analysed using manifest qualitative content analysis. Results: Nurses experienced malaria care as an individualised and relationship-based process that requires clinical competence to restore health through empathy, communication, and cultural understanding. Person-centred care was expressed through active listening, adapting to patients’ needs, and building trust through education. Shortages of medication, geographical inequalities, and limited community awareness were identified as key challenges. Conclusion:Malaria care in Uganda is relational and context dependent. Improved health outcomes require strategies that integrate clinical effectiveness, cultural understanding, community engagement, and supportive healthcare systems.Bakgrund: Malaria utgör ett fortsatt allvarligt folkhälsoproblem i Uganda. Studien belyser sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter med malaria, med särskilt fokus på hur begreppen personcentrerad vård, vårdrelationer och hälsa integreras i omvårdnadspraktiken. Genom att synliggöra sjuksköterskornas perspektiv skapas en djupare förståelse för hur personcentrerade arbetssätt kan stärkas inom både behandling och förebyggande insatser. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter med malaria i Uganda. Metod: En kvalitativ forskningsansats användes. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med sjuksköterskor verksamma vid offentliga vårdinrättningar, och materialet analyserades med manifest kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Sjuksköterskor beskrev malariavård som en individuell och relationell process som kräver klinisk kompetens, empati, kommunikation och kulturell förståelse. Personcentrerad vård uttrycktes genom aktivt lyssnande, anpassning till patientens medicinska och sociala behov samt tillitsbyggande genom utbildning och samarbete. Identifierade hinder omfattade läkemedelsbrist, geografiska skillnader och begränsad samhällsmedvetenhet. Slutsats: Malariavård i Uganda präglas av relationellt och kontextuellt arbete. För att förbättra vårdens resultat krävs integrerade strategier som förenar klinisk skicklighet med kulturell förståelse, samhällsengagemang och ett stödjande vårdsystem
Teenagers’ experience of transitioning to self-care of Type 1 diabetes : A general literature review
No full textBakgrund: Diabetes typ 1 är den vanligaste kroniska sjukdomen bland tonåringar. Sjukdomen är en livsomställning som kräver dagliga egenvårdsaktiviteter livet ut. Att vara tonåring i transitionen till egenvård är en stor utmaning som kräver stöd från familj och vårdpersonal genom individanpassad vård, utbildning och psykosocialt stöd. Samtidigt som vårdnadshavarna måste balansera kontrollen och frigörelsen av tonåringarna. Syfte: Att beskriva tonåringars upplevelse vid övergången till egenvård av diabetes typ 1. Metod: Studien genomfördes som en allmän litteraturstudie med kvalitativ design som omfattade tio vetenskapliga artiklar från databaserna PubMed och CINAHL. Dataanalysen grundar sig på Braun och Clarkes metod från 2006 med tillägg från 2019 för tematiska analyser. Resultat: Tre teman och åtta subteman identifierades. Dessa teman är Mellan frigörelse och börda, Inte vara ensam med ansvaret och Jag vill vara som du. Slutsatser: Tonåringar med DM1 beskriver övergången till egenvård som utmanande och känslomässigt komplex där stöd är avgörande. Sjuksköterskorna bör främja trygghet, delaktighet och självständighet genom en personcentrerad och stödjande kommunikation och därför bör framtida forskning fördjupa förståelsen för hur organisatoriska förutsättningar och samarbete mellan vårdpersonal, tonåringar och föräldrar påverkar möjligheten till ett effektivt stöd för tonåringars övergång till egenvård.Background: Type 1 diabetes is the most common chronic disease among adolescents. The disease is a life adjustment requiring daily self-care activities throughout life. Being an adolescent during the transition is a significant challenge that requires support from family and healthcare professionals through individualized care, education and psychosocial support. At the same time the guardian must balance control and emancipation. Aim: To describe adolescents’ experience during the transition to self-care of type 1 diabetes. Method: A qualitative literature study was conducted, including ten scientific articles from PubMed and CINAHL. Data analysis followed Braun and Clarke’s 2006 method, with additions from 2019 for thematic analysis Results: Three main themes with eight subthemes were identified. These themes are between emancipation and burden, Not being alone with the responsibility and I want to be like you. Conclusion: Adolescents with type 1 diabetes describe the transition to self-care as challenging and emotionally complex, where support is crucial. Nurses should promote security, participation and independence through person-centered, supportive communication. Future research should explore how organizational conditions and collaboration between healthcare professionals, adolescents, and parents influence the possibility of effective support for adolescents’ transition to self-care.
Kvinnors upplevelser av hälso- och sjukvården vid en inducerad abort : En litteraturstudie
No full textSyfte: Att beskriva kvinnors upplevelser av hälso- och sjukvården vid en abort Metod: Litteraturstudie med kvalitativ ansats och innehållsanalys av tio artiklar som systematiskt söktes fram i PubMed och CINAHL. Resultat: Resultatet visade att kvinnornas upplevelse av vården hade ett starkt samband med vilket bemötande de fick av vårdpersonalen. Vikten av rätt information, autonomi, vänligt och icke-dömande bemötande var centrala delar för en god vårdupplevelse. Slutsats: Kvinnor som söker abortvård har ett behov av att bli bemötta respektfullt, utan skuld och stigmatisering. Därutöver behöver information kring aborten och vårdpersonalens bemötande anpassas för individen. Författarna anser att det krävs mer forskning på hur samhällets syn på abort påverkar kvinnors abortupplevelser. Detta behövs för att kvinnor ska få tillgång till säker vård och nå upp till de globala målen om jämställdhet, hälsa och välbefinnande. Nyckelord: Hälso- och sjukvård, inducerad abort, kvinnor, upplevels