Publikationer från Röda Korsets Högskola
Not a member yet
1218 research outputs found
Sort by
Patients’ experience of care meeting encounter at the emergency departments : A literature study
No full textBakgrund: Dagligen söker sig vårdsökande personer till olika akutmottagningar världen över med allvarliga, smärtsamma eller i livshotande tillstånd. Akutmottagningars uppgifter är att säkerställa snabb vård av akut sjuka eller skadade personer på bästa möjliga sätt. På akutmottagningar kan miljön vara hektisk och stundtals otrygg. Där kan sjuksköterskor spela stor roll för vårdmötet med patienter och hur deras upplevelse blir. Syfte: Att beskriva patienters erfarenheter av vårdmötet på akutmottagningar. Metod: En allmän litteraturstudie som utgått från Polit och Becks niostegsmodell. Datainsamlingen utfördes bland annat med sökningar från databaserna CINAHL och PubMed. Tio vetenskapliga artiklar analyserades i enlighet med Braun och Clarkes tematiska innehållsanalys. Resultat: Resultatet som består av två teman, en känsla av ovisshet och en känsla av att bli sedd tillsammans med fyra subteman. De subteman som redovisas i resultatet är: att bli tagen på allvar i samtal med sjuksköterskor, att få kontroll över sin situation, att uppleva omtanke samt att vänta i en komplex miljö. Slutsatser: I denna litteraturstudie framkommer att patienters erfarenheter kring vårdmötet påverkas i stor utsträckning av hur sjuksköterskor utövar omvårdnad, kommunicera, ge tillförlitlig information samt skapar en trygg miljö kring patienterna och deras anhöriga. Med hjälp av vidare forskning inom området ges möjligheten att få en djupare förståelse för hur patienter upplever vårdmötet med sjuksköterskor på akutmottagningar, vilket kan resultera i en ökad kompetens hos personal samt resulterar i en förstärkt positiv upplevelse gällande omvårdnaden för patientgruppen
Ungdomars erfarenheter av egenvård vid diabetes typ 1 : en litteraturöversikt
No full textBakgrund: Diabetes typ 1 ökar globalt vilket leder till att fler människor lever med hälsoutmaningar som diabetes typ 1 för med sig. Den kroniska autoimmuna sjukdomen diabetes typ 1 framträder oftast i ung ålder vilket skapar ytterligare utmaningar för den unga vuxna. Detta arbete vill därmed beskriva ungdomars erfarenheter kring egenvård av diabetes typ 1 under transitionen från barn till vuxenlivet. Syfte: Syftet med studien är att beskriva ungdomars erfarenheter av egenvård vid diabetes typ 1. Metod: Arbetet är en litteraturöversikt utformat efter Polit och Becks niostegsmodell. Elva originalartiklar analyserades i enlighet med Graneheim och Lundmans kvalitativa innehållsanalys. Resultat: Resultatet påvisade tre olika kategorier: utmaningar med diabetes typ 1, önskan om ökad självständighet och stödets varierande innebörd. Vidare fastställdes även åtta subkategorier. Slutsats: Arbetet har kommit fram till en egenvårdsbrist hos ungdomarna med diabetes typ 1. Det observeras en brist i förståelse för ungdomars unika livssituation, vilket är anledningen till att vidare undersöka denna målgrupp för att främja egenvården och undvika att de inte får det stöd de behöver. Nyckelord: Diabetes typ 1, erfarenheter, ungdomar, egenvård, utmaningarBackground: Type 1 diabetes is increasing globally, resulting in more individuals living with the health challenges associated with type 1 diabetes. The chronic autoimmune disease typically manifests at a young age, posing additional challenges for young adults. Therefore, this study aims to describe adolescents' experiences regarding self-care of type 1 diabetes during the transition from childhood to adulthood. Aim: The purpose of the study is to describe adolescents' experiences of self-care in type 1 diabetes. Method: The study is a literature review designed following Polit and Beck's nine-step model. Eleven original articles were analyzed using Graneheim and Lundman's qualitative content analysis. Results: The results revealed three distinct categories: challenges with type 1 diabetes, desire for increased independence, and varying meanings of support. Additionally, eight subcategories were identified. Conclusion: The study has identified a deficiency in self-care among adolescents with type 1 diabetes. There is a lack of understanding of the unique life situation of adolescents, which underscores the need for further investigation of this target group to promote self-care and avoid neglecting the support they need. Keywords: Type 1 diabetes, experiences, adolescents, self-care, challenge
Sjuksköterskors erfarenheter och upplevelser av att möta kvinnor som utsatts för våld i nära relationer : En litteraturöversikt
No full textWhat if I'd known it sooner! : A literature study including women's experiences of being diagnosed with an ADHD or autism diagnosis in adulthood
No full textBackground: ADHD and autism are two of the most common disabilities in the neuropsychiatric spectra. The symptoms of ADHD and autism are different based on gender and women belong to a risk group that have an increased risk of getting misdiagnosed. The consequences of a missed or delayed diagnosis causes suffering for both the individual and society. Aim: To explore women’s experiences of getting diagnosed with ADHD or autism as adults. Method: Literature study with a systematic approach. Based on the Tidal model, a qualitative content analysis with a deductive approach according to Elo and Kyngäs has been used. Results: The results are presented using three predetermined main categories, whilst the subcategories are based on an inductive approach. The results showed that the women’s experiences of receiving a diagnosis in adulthood mostly included positive feelings such as feeling of belonging, acceptance and increased self-esteem. However negative feelings such as doubt about the identity, stigmatization and mistrust towards the healthcare system emerged. Conclusion: A diagnosis in adulthood causes mixed feelings and a need for support from the healthcare system. Lack of support leads to worsening of the mental health
E-therapists' views on the acceptability and feasibility of an internet-administered, guided, low-intensity cognitive behavioural therapy intervention for parents of children treated for cancer : A qualitative study
No full textBackground: Childhood cancer treatment completion can be a period of vulnerability for parents and is associated with mental health difficulties such as depression and anxiety. We developed an internet-administered, guided, low-intensity cognitive behavioural therapy-based self-help intervention (EJDeR) for parents delivered on the U-CARE-portal (Portal). The acceptability and feasibility of EJDeR and study procedures were examined using a single-arm feasibility trial (ENGAGE). Results indicated that EJDeR and ENGAGE study procedures are acceptable and feasible, however, a need for clinical and technical modifications to EJDeR and refinements to ENGAGE study procedures was identified. Objectives: This study aimed to explore the acceptability and feasibility of EJDeR and ENGAGE study procedures from the perspective of e-therapists to inform clinical and technical modifications to EJDeR and refinements to study procedures prior to progression to a superiority randomised controlled trial. Methods: We conducted semi-structured interviews with 10 e-therapists. Data were analysed using manifest content analysis. Results: We identified three categories relating to the acceptability and feasibility of EJDeR: (a) Support to e-therapists (subcategories: Clinical supervision and Technical difficulties); (b) Guidance to parents (subcategories: Support protocols and Synchronous communication); and (c) Content (subcategories: Relevancy of the intervention and Pacing of the intervention). We identified four categories relating to the acceptability and feasibility of study procedures: (a) Recruitment and training of e-therapists (subcategories: Definition of the role and Training program); (b) Retention of parents (subcategories: Parent suitability and screening and Frequency of weekly Portal assessments); (c) Retention of e-therapists (subcategories: Administrative requirements and Communication with the research team); and (d) The Portal. Conclusions: EJDeR and study procedures were considered acceptable and feasible, however, clinical and technical modifications and refinements to study procedures were suggested to enhance acceptability and feasibility. Results may also inform implementation considerations for both EJDeR and other similar digital psychological interventions
Intensive care nurses’ experience of caringadult patients with delirium : A literature study
No full textBackground: Delirium is a common condition in intensive care patients with symptoms such as confusion,hallucination, and insomnia. About 80% of patients admitted to the intensive care unit suffer fromdelirium, with an increased risk of mental and physical ill-health as a result. Identifying delirium in goodtime is a good prerequisite for both the care provider and the care recipient to reduce suffering incare. Purpose: The purpose of the literature study is to shed light on intensive care nurses' experience ofcaring for adult patients with delirium.Method: Literature study with a qualitative structured approach based on scientific articles. Results: Emerged from five subcategories and two categories describing the following: experience ofinadequacy and the time for recovery. Conclusion: Caring for delirious patients is time-consuming and stressful for intensive care nurses.Opportunities and conditions to be able to provide optimal care require an extent of less work-relatedstress and various trainings that identify delirium
Intensivbehandling för personer som traumatiserats till följd av tortyr, krig och flykt : En effekt- och processutvärdering
No full textDenna rapport beskriver en ny form av traumabehandling som testats vid Röda Korsets behandlingscenter för krigsskadade och torterade i Uppsala. Behandlingen ges i intensivt format under fem heldagar och använder en kombination av två välbeforskade traumabehandlingsmetoder, Prolonged Exposure (PE) och Eye Movement Desensitization and Reprocessing (EMDR), tillsammans med fysisk aktivitet och musikterapeutiska interventioner. Den kvantitativa utvärderingen av projektet visade att intensivbehandling hade stor effekt på minskning av PTSD-symtom. Den kvalitativa utvärderingen bestod av intervjuer med patienter samt gruppintervjuer med behandlare. Intervjuerna visade på att behandlingen var uppskattad av både patienter och behandlare och upplevdes som genomförbar, effektiv och säker.This report describes a new form of trauma treatment tested at the Swedish Red Cross Treatment Centres for Persons Affected by War and Torture, in Uppsala, Sweden. The treatment is delivered in an intensive format over five full days and uses a combination of two well-researched trauma treatment methods, Prolonged Exposure (PE) and Eye Movement Desensitization and Reprocessing (EMDR), along with physical activity and music therapy interventions. The quantitative evaluation of the project showed that the intensive treatment had a significant effect on reducing PTSD symptoms. The qualitative evaluation consisted of interviews with patients and group interviews with therapists. The interviews indicated that the treatment was appreciated by both patients and therapists and was perceived as feasible, effective, and safe
Adolescents’ experiences of self-care with type 1 diabetes : a literature study
No full textBakgrund: Förekomsten av diabetes typ 1 ökar världen över. Den största ökningen kan ses hos barn och ungdomar. Diabetes typ 1 är ett kroniskt tillstånd där insulinbehandling krävs livet ut. Egenvård är en viktig aspekt i behandlingen och inkluderar bland annat regelbundna blodsockermätningar och insulinadministrering. Sjuksköterskan har en betydande roll i att stödja ungdomar vid egenvård. Syfte: Att beskriva ungdomars erfarenheter av egenvård vid diabetes typ 1. Metod: Litteraturstudien har baserats på tio vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats som analyserats med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Två kategorier och sex subkategorier framkom i resultatet. Första kategorin var “Utmaningar”. Subkategorierna var “Att uppleva ett ökat ansvar”, “Att möta svårigheter i skolan” och “Att uppleva motgångar i vardagen”. Den andra kategorin som identifierades var “Omgivningens påverkan” med underkategorierna: “Att få stöd och ifrågasättande från familjen”, Att få stöd från vårdpersonalen” samt “Att uppleva vänners medkänsla”. Slutsats: Egenvård för ungdomar med diabetes typ 1 är en central och komplex del i livet. Under ungdomsåren tar ungdomar med diabetes typ 1 mer eget ansvar över egenvården och föräldrarna blir mindre involverade. Stöd från omgivningen ses dock fortfarande som en viktig del i egenvårdshanteringen. Background: The occurrence of diabetes type 1 is increasing worldwide. The largest increase can be seen in children and adolescents. Diabetes is a chronic condition that requires lifelong insulin treatment. Self-care is an important aspect of treatment and includes regular blood glucose measurements and insulin administration. The nurse has a significant role in supporting adolescents in self-care. Purpose: To describe adolescents' experiences of self-care in type 1 diabetes. Method: The literature review is based on ten scientific articles with a qualitative approach that were analyzed using qualitative content analysis. Result: Two categories and six subcategories emerged from the results. The first category was “Challenges”. The subcategories were “To experience increased responsibility”, “To face difficulties at school” and “To experience adversity in everyday life”. The second category identified was “Influence of the surroundings” with subcategories: “To be supported and questioned by the family”, “To receive support from health professionals” and “To experience friends' compassion”. Conclusions: Self-care for adolescents with type 1 diabetes is a central and complex part of life. Adolescents with type 1 diabetes take more responsibility with self-care and parents become less involved. However, support from the people around adolescents is still an important part of self-care management.
Sjuksköterskors perspektiv på omvårdnaden av patienter med psykisk ohälsa : En litteraturöversikt
No full textBakgrund: Psykisk ohälsa är en av de största folkhälsoutmaningarna i Sverige. Utan rätt behandling i ett tidigt skede kan psykisk ohälsa leda till långvarig sjukdom och ha en betydande inverkan på funktionsförmågan. Grundförutsättning för en god omvårdnad av patienter med psykisk ohälsa är det goda mötet där patient och sjuksköterskan känner tilltro till varandra samt har respekt för varandras kompetenser. Detta ställer krav på hur sjuksköterskan bemöter dessa patienter och hur svårigheterna beaktas. Syfte: Studiens syfte var att sammanställa och syntetisera kvalitativ forskning som utforskat sjuksköterskors perspektiv på omvårdnaden av patienter med psykisk ohälsa. Metod: En allmän litteraturöversikt valdes där nio vetenskapliga artiklar analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Två kategorier identifierades: Sjuksköterskans ansvar och Personcentrerad vård. Slutsats: Sjuksköterskor har betonat vikten av att stärka patienternas autonomi och minska risken för återfall genom förtrogenhet och förståelse för patienternas individuella behov. Utmaningar som sjuksköterskor stötte på i sitt arbete var tidsbrist, stressig arbetsmiljö samt svårigheter att arbeta förebyggande relaterat till patienternas psykotiska symtom. För att kunna klargöra hur sjuksköterskor kan hantera dessa utmaningar krävs det ytterligare forskning kring detta ämnesområde vilket kan förbättra vårdkvalité och personcentrerad kommunikation
Sjuksköterskors upplevelser av att tillämpa omvårdnadsprocessen i sitt dagliga arbete i Antigua och Barbuda : En intervjustudie
No full textBackground: Antigua and Barbuda is a Caribbean nation consisting of two islands with a total of 94,298 inhabitants. It is a high-income country, yet healthcare is resource-limited. The nursing process is an evidence-based approach to systematically care for patients in a person-centered way. Having limited resources affects the application of the nursing process. The nursing process and the nursing role are understudied areas in Antigua and Barbuda. Aim: The aim was to describe nurses’ experiences of applying the nursing process in their daily work in Antigua and Barbuda. Method: A qualitative interview study was conducted by interviewing four nurses at a public hospital in Antigua. The data was analyzed using Braun and Clarke’s thematic analysis. Results: Three themes were identified: Empowering the patient, Applying the nursing competence, and Utilizing available resources. Conclusion: The nurses were highly competent and used the nursing process with emphasis on family involvement, however, the lack of staffing was evident. The result of staffing shortage created a stressful working environment. The nurse’s expertise was not always recognized in interprofessional collaboration. Therefore, the nursing role must be strengthened, and the number of nurses must increase to improve person-centered nursing care.Bakgrund: Antigua och Barbuda är ett land i Karibien bestående av två öar med totalt 94 298 invånare. Det är ett höginkomstland, trots detta har sjukvården begränsat med resurser. Omvårdnadsprocessen är ett evidensbaserat arbetssätt för att systematiskt vårda patienter på ett personcentrerat sätt. Till följd av begränsade resurser påverkas tillämpningen av omvårdnadsprocessen. I Antigua och Barbuda är omvårdnadsprocessen och sjuksköterskerollen områden med begränsad forskning. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att tillämpa omvårdnadsprocessen i sitt dagliga arbete i Antigua och Barbuda. Metod: En kvalitativ intervjustudie genomfördes genom att intervjua fyra sjuksköterskor på ett offentligt sjukhus i Antigua. Data analyserades med Braun och Clarkes tematiska analys. Resultat: Tre teman identifierades: Stärkande av patienten, Tillämpande av sjuksköterskekompetensen och Utnyttjande av tillgängliga resurser. Slutsats: Sjuksköterskorna var högkompetenta och arbetade utifrån omvårdnadsprocessen, där stor vikt lades på att involvera familjen, trots tydlig brist på personal. Konsekvenserna av personalbristen skapade en stressframkallande arbetsmiljö. Inom det interprofessionella samarbetet beaktades inte alltid sjuksköterskors expertis. Sjuksköterskerollen måste därför stärkas och antalet sjuksköterskor bör öka för att förbättra personcentrerad omvårdnad