Publikationer från Röda Korsets Högskola
Not a member yet
1218 research outputs found
Sort by
The Storm of Organ Donation : Insights from Family and Loved Ones
No full textBakgrunden betonar vikten av organdonation för att rädda liv och förbättra livskvaliteten för patienter med terminal organsvikt. Trots ökningen av transplantationer globalt finns det fortfarande en betydande brist på tillgängliga organ, vilket leder till hög dödlighet bland väntande patienter. Närstående spelar en central roll i processen genom att ofta fatta beslut om organdonation när den potentiella donatorn inte själv har uttryckt en vilja. Intensivvårdssjuksköterskor har en nyckelroll i att stödja och kommunicera med närstående under denna känsloladdade process. Familjecentrerad vård är avgörande för att ge stöd och vägledning till familjer genom svåra beslut och sorgearbete. Syftet var att beskriva upplevelsen av donationsprocessen ur ett närståendeperspektiv. Metoden omfattande en strukturerad litteraturöversikt med en kvalitativ ansats. Genom systematiska sökningar i CINAHL och PubMed har relevant litteratur inom området identifieras och analyserats i teman, för att få en djupare förståelse för ämnet. Totalt identifierades 17 artiklar. Dataanalysen genomfördes med hjälp av Braun och Clares metod för tematisk analys. Resultatet avslöjar tre teman som belyser närståendes upplevelse av donationsprocessen. Det första temat stormens förståelse, symboliserar en tid av kaos och utmaningar där närstående upplevde olika aspekter av information och kommunikation. Samtidigt som de präglades av svårigheter att acceptera den juridiska dödförklaringen. Det andra temat stormens öga avslöjade närståendes erfarenheter av bemötande, stöd och beslutsfattande i samband med donation. Det tredje temat brisen efter stormen, belyser närståendes upplevelser av generositet och känslomässig kontakt med mottagaren. Dessa teman ger insikt i den emotionella resa och de utmaningar som närstående möter under donationsprocessen. Slutsatsen är att närståendes upplevelse i donationsprocessen har en direkt koppling till familjecentrerad vård. Där en familjecentrerade vård på intensivvårdsavdelningar kan bidra till utvecklingen av framtida vårdstrategier och riktlinjer.The background emphasises the importance of organ donation to save lives and improve the quality of life for patients with terminal organ failure. Despite the increase in transplants globally, there is a significant shortage of available organs, which results in high mortality among waiting patients. Family members play a central role in the process by often making decisions about organ donation when the potential donor has not expressed their wishes. Intensive care nurses have a pivotal role in providing support and communicating with families and loved ones during this emotionally intense process. Family centred care is crucial in order to support and guide families through difficult decisions and grief work. The aim was to describe the experience of the donation process through the perspective of family members and loved ones. The method comprised a structured literature review utilising a qualitative approach. Systematic searches were conducted in CINAHL and PubMed to identify and analyse relevant literature within the field, in order to achieve a deeper comprehension of the topic. A total of 17 articles were selected for inclusion. Data analysis was performed using Braun and Clare’s method of thematic analysis. The results reveal three central themes that highlight the experiences of families in the organ donation process, providing insight into the emotional journey and challenges faced by loved ones. The first theme, ‘Understanding the Storm’, symbolises a time of chaos and challenges where family members experienced different aspects of information and communication, whilst they faced difficulties in accepting the legal declaration of death. The second theme, ‘The Eye of the Storm’, featured the families experiences of treatment, support and decision making in the context of organ donation. The third theme, ‘The Breeze After the Storm’, highlights the families experiences of generosity and emotional connection with the recipient. The conclusion determines that the experiences of next of kin in the donation process are intricately connected to family centred care. Implementing such care in intensive care units could significantly contribute to the development of future care strategies and guidelines
Patienters upplevelser under psykiatrisk tvångsvård på slutenvårdavdelning
No full textBakgrund: Lag om Psykiatrisk tvångsvård (LPT) gäller för individer med psykiska ohälsa där samtligakriterier för tvångsvård bedöms uppfyllda och där individen motsätter sig frivillig vård. Det harförekommit missnöjen kring tvångsvården och specialistsjuksköterskan har en viktig ledarskapsroll ibedrivandet av god psykiatrisk vård. Syfte: Syftet med studien är att belysa vuxna patienters upplevelser av psykiatrisk tvångsvård påslutenvårdsavdelningar. Metod: En systematisk litteraturöversikt, en induktiv ansats och kvalitativ metod av tio vetenskapligaartiklar.Resultat: Resultatet redovisas i två huvudteman och sex subteman: Samspel mellan vårdpersonal ochpatient med subteman positiva upplevelser, negativa upplevelser och delaktighet, samt huvudtematVårdsammanhang med subteman bristfällig information, brist på tillit och stigma. Patienter inompsykiatrisk tvångsvård efterlyste information och upplevde att god relation med vårdpersonal varnödvändigt. Negativa upplevelser som rädsla och oro förekom. Bristande tillit var kopplad till attpatienterna upplevde att personalen erbjöd sederande läkemedel vid ringa orostecken. Slutsats: Slutsatsen visar att patienter inom psykiatrivård på slutenvårdsavdelningar har omfattandebehov av information för att uppleva sig nöjda med tvångsvårdstiden, vilket även kan öka förtroendetmellan patient och vårdpersonal
Can trauma adapted yoga strengthen self-care capacit
No full textBakgrund: Traumatiska händelser kan påverka en individ, en grupp eller en hel befolkning. En traumatisk upplevelse är något som stannar kvar i kroppen som minnen, den påverkar och ändrar strukturen i hjärnan, våra hormoner och vårt nervsystem. Det största lidandet kvarstår i det återkommande återupplevande, undvikande beteende, ihållande uppfattningar om förhöjt nuvarande hot, allvarliga, genomgripande problem i affektreglering, förminskat självförtroende och de kvarstående problemen att vidmakthålla relationer som trauma ger upphov till. Trauma kan behandlas med terapi och läkemedel men även via kroppsbaserade metoder. I Psykiatrisk öppenvård är väntetiderna på traumabehandling år långa. Behovet av kostnadseffektiva behandlingsalternativ som kan utföras av sjuksköterskor med specialistkompetens i psykiatri vore en stor tillgång och skulle kunna bidra till att traumabehandlingen breddas och skapar utrymme för en mer effektiv vård. Traumaanpassad yoga, TAY, är ett uppkommande behandlingsalternativ som agerar som komplement till övrig behandling; metoden används idag redan inom specialistpsykiatrin och det första nationella forskningsprojektet pågår i stunden inom rättspsykiatrin. Att ge patienter möjlighet till coping-strategier och egenvårdsstrategier genom ökad kroppskännedom i väntan på övrig traumabehandling vore optimalt. Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur kunskap från traumaanpassad yoga kan stärka patienters egenvårdskapacitet vid traumatiska stressyndrom. Metod: En allmän litteraturstudie i form av en scoping-review baserat på 10 studier, 8 kvalitativa studier och två doktors avhandlingar, genomfördes och genom en tematisk analys valdes 5 teman ut. Resultat: De studier som granskats visade att TAY minskar symtomatologin vid traumatiska stressyndrom. Resultatet tyder även på att de olika komponenterna i TAY leder till minskad ångest, ökad kroppskännedom och ökad interoception och exteroception. Deltagarna i studierna uppgav en ökad förmåga till att göra hälsosamma val samt ökade förmågan till att interagera med andra i sociala kontexter. Dessa resultat leder till att egenvårdskapaciteten ökar. I resultatet presenteras de fem teman 1. Att skapa en trygg plats, 2. Interoception, 3. Medveten närvaro och självreglering, 4. Egenvård och egenvårdstrategier. 5. Klinisk signifikans av TAY på PTSD. Slutsats: Resultaten visar att TAY skulle kunna agera som ett komplement till behandling. Metoden erbjuder kunskaper som kan användas för psykoedukation och metoden i sig har påverkan på individers förmåga till ökad interoception och självreglering vilket leder till ökad egenvårdskapacitet och de gemensamma faktorerna kan minska och/eller ta bort symtom vid PTSD/CPTSD. Metoden är tillämpbar i grupp men kan utföras av sjuksköterskor individuellt
Nurse's experiences of performing end-of-life care at home and in nursing homes : A general literature study
No full textBakgrund: Flertalet patienter önskar att få vård i hemmet vid livets slut. Det är viktigt att kontinuerligt bedöma deras symptom och livskvalitet för att minska ångest och smärta. Sjuksköterskor spelar en central del i att samordna vården där kompetens, kommunikation och tillgång till stöd är avgörande för patienter och närstående. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att utföra omvårdnad vid livets slutskede i hemmet och på vårdhem i Norden. Metod: Studien baserades på en allmän litteraturstudie av tio vetenskapliga artiklar där en tematisk innehållsanalys användes för att analysera data. Resultat: Tre teman identifierades. Strategier för säker vård, Tydlig kommunikation samt Anpassa sig till hemmet som vårdmiljö. Sex underteman identifierades. Att hinder och utmaningar påverkar sjuksköterskans arbete, Att följa upp omvårdnad vid livets slutskede, Att säkerställa kontinuerlig kommunikation, Att förbättra professionell kommunikation, Att tillgodose individuella behov i hemmet och Att identifiera förändringar i hemmet. Slutsats: Det finns ett stort behov av kompetent vård vid livets slut, sjuksköterskor spelar en viktig roll både i hemmet och på vårdhem. För att förbättra vården krävs utbildning, stöd till sjuksköterskor och ökat samarbete mellan olika vårdgivare, vilket skulle leda till tryggare och mer sammanhängande vård.Background: Many patients wish to receive care at home at the end of life, it is important to continuously assess their symptoms to reduce anxiety. Nurses play a central role in coordinating care where competence, communication and access to support are crucial for patients and relatives. Aim: To describe nurses' experiences of providing end-of-life care at home and in nursing homes in the Nordics. Method: The study was based on a general literature review of ten scientific articles where a thematic content analysis was used to analyze the data. Results: Three themes were identified. Strategies for safe care, Clear communication and Adapting the home as a care environment. Six subthemes were identified. That obstacles and challenges affect the nurse's work, To follow up care at end of life, Ensure continuous communication, Improve professional communication, To meet individual needs in the home and To identify changes in the home. Conclusion: There is a great need for competent care at end of life. To improve care, education, support for nurses and increased collaboration between different care providers are required, which would lead to safer and more coherent care
Experience of stigma in parents of children who have epilepsy : A general literature study
No full textBakgrund: Epilepsi är förenad med en negativ samhällsattityd. Detta påverkar barn och ungdomar som internaliserar denna stigma. Föräldrarna spelar en viktig roll i stödet, men kan också drabbas av stigmat. Sjuksköterskor har en väsentlig roll i att stödja föräldrarna och implementera familjefokuserad vård. Syfte: Beskriva stigmaupplevelser hos föräldrar till barn med epilepsi. Metod: En allmän litteraturstudie genomfördes med hjälp av Polit och Becks niostegsmodell. Databaserna PubMed och CINAHL användes med val av 10 vetenskapliga artiklar. Dessa analyserades med hjälp av Braun och Clarkes reflexiv tematisk analys. Resultat: Analysen resulterade i fem underteman och två teman; "Föräldrars navigering av epilepsistigma" och "Omgivningens påverkan på föräldrars attityder". Föräldrarnas sociala och kulturella miljö och dess stöd påverkade deras upplevelser vid sidan av den kunskapsnivå de hade. Detta ledde till en mängd olika coping-strategier. Den vanligaste upplevelsen var skam och skuld. Följaktligen mötte de stigmat kring epilepsi med tystnad. Slutsatser: Sjuksköterskor i Sverige bör ha kulturell kompetens för att kunna ge personcentrerad vård. Mer forskning behövs för att bättre belysa hur olika kulturella bakgrund påverkar föräldrars upplevelse.Background: Epilepsy is associated with a negative societal attitude. This affects children and young people who internalize this stigma. The parents play an important role in the support but can also suffer from the stigma. Nurses have an essential role in supporting the parents and implementing family-focused care. Aim: To describe stigma experiences of parents of children with epilepsy. Method: A general literature study was conducted using Polit and Beck's nine-step model. The databases PubMed and CINAHL were used with a selection of 10 scientific articles. These were analyzed using Braun and Clarke's reflexive thematic analysis. Results: The analysis resulted in five sub-themes and two themes; "Parents' navigation of epilepsy stigma" and "The influence of the environment on parents' attitudes". Parents social and cultural environment and its support influenced their experiences alongside the level of knowledge they possessed. This led to a variety of different coping strategies. The most common experience was shame and guilt. Consequently, they faced the stigma surrounding epilepsy with silence. Conclusions: Nurses in Sweden must have cultural competence in order to provide person-centered care. More research is needed to better illuminate how different cultural backgrounds affect parents' experience
Sepsis survivors’ perception of nursing care in caseof sepsis : A literature review
No full textBakgrund: Sepsis är ett livshotande tillstånd med organdysfunktion orsakad av en kraftig immunreaktion på infektion. Det rapporteras 31,5 miljoner sjukhusfall årligen, med 5,3 miljoner dödsfall globalt. Symtomen kan vara diffusa, vilket kräver noggrann övervakning och verktyg för tidig upptäckt. Sjuksköterskor upplever brister i utbildning och resurser, vilket påverkar patientsäkerheten. Hälsa är en subjektiv upplevelse och personcentrerad vård är avgörande för att möta personens behov och bevara hälsan. Syfte: Syftet var att beskriva sepsisöverlevares upplevelser av omvårdnaden vid sepsis. Metod: En kvalitativ litteraturstudie med induktiv ansats. Studiedesign utformades med hjälp av Polit och Becks niostegsmodell. Data analyserades i enlighet med Braun och Clarkes sexstegsmodell för tematisk analys. Resultat: Två teman och två subteman identifierades. Kommunikation, med subteman Informationens betydelse och Känsla av frånvarande vårdpersonal samt temat Obehagliga upplevelser och maktlöshet. Slutsatser: Forskning om sepsisöverlevares upplevelser belyser utmaningar som bristande kunskap och stöd från vårdpersonal samt otillgänglig personal. För att förbättra omvården är det avgörande att anställa fler sjuksköterskor och förbättra utbildningen. Ytterligare forskning behövs för att åtgärda brister i kommunikationen och resursfördelningen
Nurses experience of home-based palliative care : A general literature study
No full textBakgrund: Det palliativa vårdbehovet ökar globalt samt önskan att få vårdas i hemmet.Sjuksköterskors uppdrag inom palliativ vård i hemmet är av stor vikt samt att de har tillräcklig kunskap,samarbetar inom vårdteamet samt har en god relation med patient och deras närstående. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenhet av att utöva palliativ vård i hemmet. Metod: Studien baserades på en allmän litteraturstudie av kvalitativ ansats. En tematisk innehållsanalysanvändes för att analysera data. Resultat: Två teman genererades. Den första var ”En alternativ vårdmiljö” med tillhörande tvåunderteman ”Att känna sig förberedd” och ”Att kommunicera inom vårdteamet”. Det andra temat var”Lära känna personen bakom sjukdomen” med tillhörande två underteman ”Att uppleva känslomässigpåverkan i det dagliga arbetet” och ”Att skapa en relation med patienten och närstående”. Slutsats: En ökad utbildning kring utövandet av det interprofessionella samarbetet hade gett störreförutsättningar för en god palliativ vård i hemmet. Även att kommunicera och ha strategier kringsjuksköterskors hantering av känslomässig påverkan i arbetet. En god relation mellan sjuksköterska,patient och deras närstående främjande en trygg och säker vård. Hemmet som vårdmiljö stärktemöjligheten till att ge en personcentrerad vård i patientens hem.Background: The need for palliative care is increasing globally and the desire to have home-basedcare. Nurses' tasks in home-based palliative care are of great importance and having sufficientknowledge, cooperation within the care team and a good relationship with patients and their relatives. Purpose: To describe nurses’ experiences of providing home-based palliative care Method: The study was based on a general literature review with a qualitative approach. A thematiccontent analysis was used to analyze the data. Results: Two themes were generated. The first was "An alternative care environment" with two subthemes"Feeling prepared" and "Communicating within the care team". The second theme was "Gettingto know the person behind the illness" with two sub-themes "Experiencing emotional impact in dailywork" and "Creating a relationship with the patient and relatives". Conclusions: Increased education about how interprofessional collaboration should be practicedprovided greater conditions for good home-based palliative care. Also to communicate and havingstrategies how nurses can handle emotional impact at work. A good relationship between nurse, patientand their relatives promotes safe and secure care. A home-based care strengthened the possibility ofproviding person-centered care in the patient's home
Nurses’ experience of identifying and assessing pain in persons with dementia symptoms : A literature study
No full textBakgrund: Att bedöma smärtsymtom är avgörande för att en sjuksköterska ska kunna ge adekvat vård. Speciellt för personer med demenssymtom, eftersom de visar symtom på nedsatt kognitiv förmåga som förhindrar deras förmåga att rapportera smärta. Detta gör det utmanande för sjuksköterskor att identifiera och bedöma smärta. Vilket är en del av sjuksköterskans kompetens att främja god hälsa. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att identifiera och bedöma smärta hos personer med demenssymtom. Metod: Allmän litteraturstudie gjordes med hjälp av databaserna CINAHL, PubMed och Google scholar för att identifiera relevanta studier för studiens syfte. Resultat: Tre teman identifierades med tillhörande två underteman i resultatet: Tolka uttryck som indikerar på smärta, Resurser vid tolkning av smärta och Tydlig kommunikation som ett verktyg. Slutsatser: Det är utmanande för sjuksköterskor att identifiera och bedöma smärta hos personer med demenssymtom eftersom de visar nedsatt verbal och kognitiv förmåga vilket komplicerar smärtbedömningen. Studiens resultat visade att kommunikation, tidspress och otillräckliga verktyg gör smärttolkning hos personer med demenssymtom mer komplex och utmanande. Däremot har sjuksköterskor utvecklat strategier; att observera kroppsspråk och beteenden, samarbete med anhöriga och andra vårdpersonal, samt behov av mer stöd, tid och utbildning. Framtida forskning bör fokusera på flera kvalitativa studier, relevanta smärtbedömningsverktyg samt utbildning till sjuksköterskor.
Children who survive torture : A systematic review of screening, documentation and treatment of torture injuries in children
No full textBackground: Children all over the world are subjected to torture, but few are identified as victims of these actions. Knowledge that facilitates identification, documentation, and treatment of torture injuries in children can allow redress and rehabilitation for more children in need. Objective: To synthesise research regarding screening, documentation, and treatment of child survivors of torture. Methods: A systematic literature review was conducted. A total of 4795 titles and/or abstracts were screened, of which 80 articles were included. Grey literature was also included. Results: Screening for torture exposure usually consisted of questions that were included in trauma questionnaires. Questions about perpetrators in the traumatic events were missing from more than half of the studies. Although children were screened mainly for psychological injuries, it was primarily physical injuries that were documented. The evidence on treatment effects was limited. However, there was a tendency that Trauma-Focused Cognitive Behavioral Therapy (TF-CBT) and Narrative Exposure Therapy (NET) significantly reduced PTSD up to three months to one year after the end of treatment. Treatments with individual and group-based formats, as well as those with normal and more intensified approaches, were found to have an effect on PTSD
Keeping Track of My Drinking : Patient Perceptions of Using Smartphone Applications as a Treatment Complement for Alcohol Dependence
No full textBackground: Alcohol dependence is common, yet highly undertreated. Smartphone applications (apps) have potential to enhance treatment accessibility and effectiveness, however evidence is limited, especially studies focussing on user experiences. The aim was to describe patient perceptions on the usability and acceptability of self-monitoring apps provided as treatment complement for alcohol dependence. Methods: Individual semi-structured interviews were conducted through video or phone calls with 21 participants, recruited from a randomized controlled trial at a dependency clinic in Stockholm. The participants had used two specific apps for self-monitoring consumption ("Glasklart" and "iBAC") during 12 wk prior to the interviews. Data was analyzed using Qualitative Content Analysis. Results: Two domains were identified: 1) Smartphone applications as facilitators to treatment, and 2) Barriers to smartphone application use. Using apps within the treatment context was believed to increase the accuracy of the reported consumption. Participants became more aware of their alcohol problem and described the apps as reinforcers that could increase both the motivation to change and the focus on the problem and commitment to treatment. The apps were further described as helpful to control alcohol consumption. However, app usage was constrained by technical problems, unfit app-specific features and procedures, and alcohol-related shame and stigma. Discussion and Conclusions: Self-monitoring alcohol apps have several beneficial features that can help assess, track, and control alcohol consumption, and improve communication with clinicians. The results indicate they can be useful complements to treatment for patients with alcohol dependence, but their use can be limited by different, foremost technical, issues. Smartphone applications for self-monitoring of alcohol consumption may help provide accurate data, increase consumption awareness, focus, motivation, and perceived control; Smartphone applications for self-monitoring of alcohol consumption are considered helpful complements to alcohol treatment; The use of smartphone applications for self-monitoring of alcohol consumption can be constrained by technical problems, and unfit app-specific features and procedures.Forskningsfinansiär: Systembolagets Alkoholforskningsråd</p