Publikationer från Röda Korsets Högskola
Not a member yet
1218 research outputs found
Sort by
Nurses’ experiences of caring for women exposed to intimate partner violence : A Literature Study
No full textBakgrund: Våld i nära relationer är ett omfattande folkhälsoproblem och sjuksköterskor har en central roll i att upptäcka och stödja utsatta kvinnor. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenhet av att bemöta kvinnor som har utsatts för våld i nära relationer. Metod: Metoden utgjordes av en allmän litteraturstudie med kvalitativ ansats, där tio kvalitativa vetenskapliga artiklar identifierades genom systematiska databassökningar, kvalitet granskades och analyserades med tematisk analys. Resultat: Resultatet identifierade tre övergripande teman: Att identifiera våld när resurser och rutiner brister, Att skapa trygghet och möjliggöra förtroende och Emotionella och etiska utmaningar i bemötandet av våldsutsatta kvinnor. Sjuksköterskor beskrev osäkerhet kopplad till bristande utbildning och organisatoriskt stöd, kvinnors tystnad och rädsla som hinder för avslöjanden samt en betydande emotionell samt en betydande emotionell och känslomässig belastning i arbetet. Slutsats: Studien visar att sjuksköterskor behöver mer utbildning, tydligare rutiner och bättre organisatoriskt stöd för att kunna identifiera och tryggt bemöta kvinnor som utsätts för våld i nära relationer
Nurses’ experiences in motivating patients with type 2 diabetes to adopt Self Care : A literature review
No full textBakgrund: Typ 2-diabetes är en växande folksjukdom som kräver omfattande egenvård för att förebygga komplikationer och bevara hälsa. Sjuksköterskan har en central roll i att stödja och motivera patienter till livsstilsförändringar, men förutsättningarna för detta arbete är inte alltid tydliga. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att motivera vuxna patienter med typ 2-diabetes till egenvård. Metod: En allmän litteraturstudie med kvalitativ ansats genomfördes. Systematiska sökningar gjordes i PubMed och CINAHL. Tio kvalitativa studier inkluderades, kvalitetsgranskades med SBU:s mall och analyserades med kvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman. Resultat: Analysen resulterade i två kategorier: Att skapa engagemang i egenvården och Hinder och utmaningar i motivationsarbetet. Sjuksköterskor betonade betydelsen av en förtroendefull vårdrelation, individanpassad kommunikation och metoder som stärker delaktighet och egenmakt. Motivationsarbetet försvårades av tidsbrist, hög arbetsbelastning, otydliga yrkesroller samt sociala, kulturella och psykologiska faktorer hos patienter. Slutsats: Sjuksköterskors möjligheter att motivera patienter med typ 2-diabetes påverkas av både relationella och organisatoriska förutsättningar. För att stärka motivationsarbetet behövs tid, resurser, utbildning i motiverande samtal och kulturell kompetens. Personcentrerad vård och god vårdrelation är avgörande för att stödja hållbar egenvård.Background: Type 2 diabetes is a growing global health problem requiring extensive self-care to prevent complications and maintain health. Nurses play a key role in supporting and motivating patients to adopt and sustain lifestyle changes, yet the conditions for this work are not always clear. Aim: To describe nurses’ experiences of motivating adult patients with type 2 diabetes to engage in self-care. Method: A general literature review with a qualitative approach was conducted. Systematic searches were performed in PubMed and CINAHL. Ten qualitative studies were included, critically appraised using the SBU checklist and analyzed using qualitative content analysis according to Graneheim and Lundman. Results: Two main categories emerged: Engaging patients in self-care and Barriers and challenges in motivational work. Nurses highlighted the importance of building a trusting care relationship, tailoring communication to individual needs, and using strategies that promote participation and empowerment. Barriers included time constraints, high workload, unclear professional roles, and social, cultural and psychological patient factors. Conclusion: Nurses’ ability to motivate patients with type 2 diabetes is shaped by both relational and organizational factors. Person-centred care, trustful relationships, adequate time and resources, training in motivational interviewing, and cultural competence can strengthen motivational support and promote sustainable self-care
Transgender persons experience of health care interactions : A literature review
No full textBakgrund: Transpersoner är en grupp som globalt påverkas av samhällelig diskriminering, stigmatisering och sämre tillgång till vård. Transpersoner upplever sig ha ett sämre hälsotillstånd än personer som inte identifierar sig som trans. Upplevelser av att inte få sina behov tillgodosedda i vårdsammanhang kan skapa vårdlidande, där vårdgivare har ett ansvar att arbeta för ett inkluderande klimat i vårdsammanhang för att förbättra transpersoners rätt till god hälso- och sjukvård. Syfte: Att syntetisera och sammanfatta kvalitativa studier som utforskat transpersoners erfarenheter av vårdmötet inom hälso- och sjukvården. Metod: Studien genomfördes som en allmän litteraturstudie med kvalitativ ansats. Polit och Becks niostegsmodell har använts genomgående, där tio vetenskapliga originalartiklar har analyserats genom en innehållsanalys. Resultat: Studien resulterade i två teman med fem tillhörande subteman. Teman omfattar Bemötandets betydelse för transpersoners vårdupplevelse samt Transkompetens som förutsättning för trygg vård. Slutsatser: Transpersoner beskriver vårdgivarens bemötande, kommunikation och kompetens som avgörande i vårdmötet. Vårdgivare som innehar kompetens samt ett inkluderande bemötande uppskattades och bidrar till minskat lidande, vilket även speglar vårdandets innebörd. Det finns behov av implementering av könsinkluderande rutiner på vårdinstanser, likväl som kompetensutveckling för vårdgivare för att möjliggöra inkluderande vårdmöten där transpersoners vårdbehov tillgodoses. Nyckelord: HBTQ, Bemötande, Utsatthet, Personcentrerad vård, Könsidentitet.
Older patients' experiences of self-care for type 2 diabetes : A literature review
No full textBakgrund: Diabetes typ 2 är en kronisk sjukdom som kräver kontinuerlig egenvård för att minska risken för komplikationer och bibehålla hälsa. För äldre personer kan egenvård vara särskilt utmanande till följd av åldersrelaterade förändringar, samsjuklighet samt varierande tillgång till socialt och professionellt stöd. Syfte: Syftet med studien var att beskriva äldre patienters erfarenheter av egenvård vid diabetes typ 2. Metod: Studien genomfördes som en allmän litteraturstudie med kvalitativ ansats. Vetenskapliga artiklar söktes i databaserna CINAHL och PubMed. Totalt inkluderades nio kvalitativa originalartiklar, vilka analyserades med reflexiv tematisk analys. Resultat: Resultatet visar att egenvården ofta upplevs som krävande och tidskrävande i vardagen. Osäkerhet kring kost, blodsockerkontroller och medicinering, liksom nedsatt ork, smärta och samsjuklighet, påverkade möjligheten att följa egenvårdsrutiner. Egenvården påverkades även av sociala och kulturella sammanhang. Stöd från närstående samt tydlig, individanpassad information och kontinuitet i vårdkontakter underlättade egenvården, medan brist på stöd och otydlig information skapade osäkerhet. Slutsats: Studien visar att äldre personer med typ 2-diabetes har behov av individanpassad information och kontinuerligt stöd från hälso- och sjukvården. Sjuksköterskan har en central roll i att stödja egenvården genom en vårdande relation präglad av tydlig kommunikation, personcentrerad omvårdnad och regelbunden uppföljning för att egenvården ska bli mer genomförbar i vardagen.Background: Type 2 diabetes is a chronic condition that requires continuous self-care to reduce the risk of complications and maintain health. For older adults, self-care may be particularly challenging due to age-related changes, comorbidity, and varying access to social and professional support. Aim: The aim of this study was to describe older patients’ experiences of self-care in type 2 diabetes. Method: This study was conducted as a general literature review with a qualitative approach. Scientific articles were retrieved from the databases CINAHL and PubMed. A total of nine qualitative original articles were included and analysed using reflexive thematic analysis. Results: The findings show that self-care is often experienced as demanding and time-consuming in everyday life. Difficulties related to diet, blood glucose monitoring, medication management, physical limitations, and comorbidity affected the ability to maintain self-care routines. Self-care was also influenced by social and cultural contexts. Support from relatives, as well as clear, individualised information and continuity in healthcare contacts, facilitated self-care, while lack of support and unclear information increased insecurity. Conclusion: Older adults with type 2 diabetes require individualised support and continuous guidance from healthcare professionals. Nurses play a key role in supporting self-care through a caring relationship characterised by clear communication, person-centred care, and regular follow-up, making self-care more manageable in everyday life
Hur upplever personer med svårläkta sår sitt välbefinnande? : En allmän litteraturstudie
No full textBakgrund: Svårläkta sår definieras vara ett sår med försenad sårläkningsprocess. Det medför en komplex och utmanande situation, och är ofta förenat med ett lidande. Antalet personer med svårläkta sår beräknas öka i takt med en åldrande befolkning. Vårdens fokus riktas särskilt till fysiska problem som såret medför i stället till personers psykosociala hälsa, det är en viktig aspekt att beakta för en god sårläkning. Syfte: Att tematisera hur personer med svårläkta sår upplever sitt välbefinnande Metod: Studien är genomförd som en allmän litteraturstudie med en kvalitativ design baserad på 14 vetenskapliga artiklar. Resultat: Två huvudteman med sex subteman identifierades. Huvudteman var: “Att uppleva sin tillvaro full av begränsningar” och “Att uppleva relationer som stödjande och bristande.” Slutsatser: Upplevelsen av välbefinnande skilde sig åt, faktorer som stöd av anhöriga, goda vårdrelationer och individuella hanteringsstrategier kan öka välbefinnandet. Vårdgivare bör ha ett holistiskt personcentrerat fokus för att främja välbefinnande hos patientgruppen, och därför behövs fortsatt forskning som kan bidra till förbättring i att vårda personen som en helhet och inte enbart fokus på såret. Nyckelord: Komfort, Svårläkta sår, Upplevelse, Välbefinnande.Background: Chronic wounds are defined as a wound with a delayed wound healing process. This creates a complex and challenging situation and is often related to suffering. The number of people with chronic wound estimates to increase with the aging population. Healthcare tends to focus more on their physical issues rather than psychological health, which is important to acknowledge creating a good healing process. Aim: To thematize how people with chronic wounds experience their wellbeing Method: The study is performed as a qualitative literature study with a qualitative design based on 14 scientific articles. Results: Two main themes with six subthemes were identified. The main themes were: “To experience your existence full of limitations” and “To experience relationships as supportive and lacking.” Conclusion: Experience of wellbeing was illustrated differently, factors such as support from relatives, good healthcare relationships and individual coping strategies can increase the wellbeing. Healthcare providers should have a holistic person-cantered approach to promote wellbeing in the patient group, therefore continuous research is acquired to contribute to improvement in caring for the whole person and not only the wound. Key words: Chronic wound, Comfort, Experience, Wellbeing
Patients experiences of living with heart failure and managing self-care : General literature study with a qualitative approach
No full textBakgrund: Hjärtsvikt är ett växande folkhälsoproblem i Sverige och globalt, som drabbar ca 2% avsvenska befolkningen och 64 miljoner globalt. Hjärtsvikt leder till hög mortalitet och sjukvårdskostnader.Compliance för egenvården och förmågan att känna igen symtom är avgörande för god hälsa.Sjuksköterskan har ett avgörande uppdrag för att främja hälsa genom att utbilda, stödja och främjaegenvården med ett etiskt förhållningssätt baserat i respekt för autonomi och personcentrerad vård. Syfte: Syftet med studien var att belysa patienters erfarenheter med egenvården vid hjärtsvikt Metod: I denna studie tillämpades en allmän litteraturstudie med kvalitativ ansats. CINAHL och PubMedvar två databaser där sökningarna utfördes. Resultatformuleringen inkluderade tio studier. Dessastudier analyserades med en tematisk analysmodell.Resultat: I resultatet identifierades två teman och fem subteman. De två teman var “Svårigheter tillföljsamhet” och “Livsstilsförändringarnas utmaningar”. De fem subteman var “Frustration relaterade tillfysiska begränsningar och symtom”, “Hopplöshet och skam hindrar egenvården”, “Beteendeförändringsom hinder för att hantera egenvården”, “Upplevd skuld och skam” och “Behov av stöd”. Slutsats: Negativa upplevelser kring livsstilsförändringar och fysisk nedsättning försämrar compliance iegenvården. Personcentrerad vård, som individanpassad kostrådgivning och fysioterapi, kan ökacompliance och förbättra hälsan. Fortsatt forskning behövs för att förbättra compliance hos personermed hjärtsvikt vilket kan stärka hälsan och minska lidande
People affected by HIV and their experiences of stigma in healthcare encounters : A literature study based on qualitative studies
No full textBackground: HIV is a virus that causes immunodeficiency in people who are infected through blood or unprotected sexual contact. Stigma continues to be a major obstacle to the care of people living with HIV despite the great progress that has been made. Patients' right to good and equal care can be affected by direct as well as indirect stigmatizing actions. A person with HIV can live a long life if they receive good medical treatment. Living with HIV means receiving health care for the rest of their lives. Aim: Describe how people affected by HIV experience stigma in healthcare encounters. Method: A qualitative literature study where ten scientific articles were retrieved from the databases, analysed using Graneheim and Lundman's content analysis. Results: Four subcategories were discovered: Being exposed to moralizing attitudes, being exposed to intrusive questions, dealing with lack of knowledge in healthcare and healthcare providers showing fear. From the subcategories, two categories were discovered: Offensive communication and attitudes in healthcare, Limited knowledge among healthcare providers. Conclusion: Most people with HIV face significant stigma when interacting with healthcare providers. There is a clear weakness in how healthcare providers handle HIV patients. There is a lack of knowledge and avoidance among healthcare professionals. This leaves people living with HIV exposed to psychological distress and discrimination. Bakgrund: HIV är ett virus som orsakar immunbrist hos personer som smittas via blod eller oskyddad sexuell kontakt. Stigma fortsätter att vara ett stort hinder för vården av personer som lever med HIV trots de stora framsteg som gjorts. Patienters rätt till god och jämlik vård kan påverkas av direkta såväl som indirekta stigmatiserande handlingar. En person med HIV kan leva ett långt liv om de får god medicinsk behandling. Att leva med HIV innebär att få hälso- och sjukvård resten av livet. Syfte: Beskriva hur personer som drabbats av HIV upplever stigma i vårdmöten. Metod: En kvalitativ litteraturstudie där tio vetenskapliga artiklar söktes fram ur databaser och analyserades med hjälp av Graneheim och Lundmans innehållsanalys. Resultat: Fyra subkategorier upptäcktes: Att utsättas för moraliserande attityder, att utsättas för inträngande frågor, att bemöta bristande kunskap inom vården samt att vårdgivare uppvisar rädsla. Ur subkategorierna upptäcktes två kategorier: Kränkande kommunikation och attityder inom vården, begränsad kunskap hos vårdgivare. Slutsats: De flesta personer med HIV möter stor stigmatisering när de interagerar med vårdgivare. Det finns en uppenbar svaghet i hur vårdgivare hanterar HIV patienter. Det finns en brist, okunskap och undvikande beteende hos vårdpersonalen, vilket gör att personer som lever med hiv utsätts för psykisk smärta och diskriminering.
Self-care experiences of adult patients with diabetes mellitus type 2 : A general literature review
No full textAim: The purpose is to describe self-care experiences of adult patients with diabetes mellitus type 2. Method: A general literature study with a qualitative approach was applied based on Polit and Beck’s nine-step model. The searches were made in PubMed and CINAHL (2015-2025), from which ten qualitative original articles were selected. The articles were analyzed with thematic analysis based on Braun and Clarke. Results: Two themes were identified. One theme was Need for knowledge and support, of which two subthemes were created from it, namely The importance of knowledge and social support in self-care and Lack of professional support and follow-up. The second theme was Self-care strategies in daily life. This theme had two subthemes which were Daily implementation and Obstacles to self-care. Conclusion: This study shows that self-care in diabetes mellitus type 2 has three problem areas: lack of knowledge, difficulties in implementing self-care due to the practical, social and economic conditions of everyday life, and challenges in putting recommended lifestyle habits into practice when these are not person-centered. Suggestions for continued research: A need for in-depth knowledge of self-care management in diabetes mellitus type 2.
Patienters upplevelse av egenvård vid diabetes typ 2
No full textBackground: Type 2 diabetes is a common disease that affects millions of people worldwide and israpidly increasing in prevalence. People living with the disease are at risk of serious complications,which makes self-care an important resource. Effective self-care is largely based on advice andsupport from the nurse, with the aim of understanding the disease and adapting to lifestyle changes.Aim: The aim of this study is to describe people's experience of self-care in type 2 diabetes.Method: The study was conducted as a literature review of eight qualitative articles in accordance withPolit and Beck's nine-step model. The data collected was analyzed based on Braun and Clarke'sthematic content analysis.Results: Two main themes emerged in the analysis; motivating factors for self-care and barriers to self-care. Within the first main theme on motivating factors for self-care, three subthemes emerged; supportfrom relatives, hope and acceptance and fear of complications. Within the second main theme onbarriers to self-care, three additional subthemes emerged; lack of knowledge, lack of resources andadapted diet.Conclusion: This study shows that self-care in people with type 2 diabetes is influenced by perceivedbarriers and motivating factors. Patients' experiences can be used to clarify common barriers andresources that may be relevant for nursing care planning. Improved self-care for patients with type 2diabetes requires individual adaptations in self-care support that reduce the occurrence of knowledgeand resource deficiencies and strengthen the possibilities for socio-cultural adaptations and motivation.Bakgrund: Diabetes typ 2 är en folksjukdom som drabbar miljontals människor i världen och som ökarhastigt i prevalens. Personer som lever med sjukdomen riskerar att drabbas av allvarligakomplikationer, vilket gör egenvården till en viktigt resurs. En fungerande egenvård bygger till stor delpå rådgivning och stöd från sjuksköterskan, vilket hjälper patienten att förstå sjukdomen och anpassasin livsstil.Syfte: Studiens syfte är att beskriva patienters upplevelse av egenvård vid diabetes typ 2.Metod: Studien är en litteraturöversikt baserad på åtta kvalitativa artiklar med utgångspunkt i Politoch Becks niostegsmodell. Inhämtad data analyserades utifrån Braun och Clarkes tematiskainnehållsanalys.Resultat: Två huvudteman framkom i analysen; motiverande faktorer till egenvård samt hinder föregenvård. Inom det första huvudtemat om motiverande faktorer till egenvård framkom tre subteman;stöd från anhöriga, hopp och acceptans samt rädsla för komplikationer. Inom det andra huvudtemat omhinder för egenvård framkom ytterligare tre subteman; kunskapsbrist, resursbrist och anpassad kost.Slutsats: Studien visar att egenvården hos personer med diabetes typ 2 påverkas av både hinder ochmotiverande faktorer. Patienters erfarenheter kan användas för att tydliggöra vanliga hinder ochresurser som kan vara relevanta för omvårdnadsplaneringen. För en förbättrad egenvård för patientermed diabetes typ 2 krävs individuella anpassningar i egenvårdstödet som minskar förekomsten avkunskaps- och resursbrist samt stärker möjligheterna till sociokulturella anpassningar och motivation
The nurse's experience of caring for children with cancer in the final stage of life : A literature review
No full textBakgrund: Att vårda barn i livets slutskede är ett av de svåraste situationer som en sjuksköterska kan ställas inför. Barn med cancer har unika behov och förväntningar som påverkar både vårdmötet och sjuksköterskans upplevelser. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka sjuksköterskans erfarenhet av att vårda barn med cancer i livets slutskede. Metod: Detta är en litteraturöversikt med kvalitativ ansats som utgår från 10 vetenskapliga artiklar, insamlad data har analyserats med hjälp av Braun och Clarkes tematiska analysmetod. Resultat: Resultatet beskrivs utifrån 4 identifierade teman: När barnets smärta blir min egen, att stå i det svåra och försöka göra rätt, att nå fram utan ord - närvarons kraft i livets slutskede och när viljan är stor men resurserna små. Slutsats: Sjuksköterskans beskriver vården av barn med cancer i livets slutskede som emotionellt krävande men meningsfull. Trots utmaningar finns ett starkt engagemang. Framtida forskning bör fokusera på kommunikation och stödbehov.