Publikationer från Mälardalens högskola
Not a member yet
16964 research outputs found
Sort by
Rektors systematiska kvalitetsarbete som praktik
No full textThe decentralization of the Swedish school system in the 1990s changed its mission, which now includes the work with continuous quality improvement. Since then, the work with continuous quality improvement has increased and is now a central part of principal's daily work. In this work, principals are responsible for the school's educational outcomes and need to evaluate and follow up on the school's activities. The purpose of this study is to contribute knowledge about principals practice with continuous quality improvement. The empirical data for the study consist of video observations of follow-up meetings between principals within upper secondary schools and the local education authority (LEA). In this study, principals’ continuous quality improvement is understood and examined as a specific practice, supported by the theory of practice architectures (Kemmis et al., 2014). This study contributes knowledge about principals' continuous quality improvement by examining what emerges in the discussion between management and high school principals, including both enabling and limiting factors. The study provides a rich description of what high school principals and management discuss regarding principals' continuous quality improvement, how it is carried out, and who is involved and/or related to it. The enabling and limiting factors are characterized using Kemmis et al. (2014)’s practice theory, based on arrangements at three levels: the principal's work and leadership at the school unit, the principal's continuous quality improvement, and the school's organization and governance. The results of this study can be used, for example, when the management forms its continuous quality improvement to create better conditions for principals in carrying out their mission. This study also shows a need for more research on continuous quality improvement practices at various levels of the governance chain. For example, there is a need to further study the management's practice of continuous quality improvement to gain more knowledge about this work and how the management can contribute to creating a cohesive approach to this mission from the principal to the policy level.Decentraliseringen av den svenska skolan på 1990-talet förändrade skolans uppdrag, vilket nu innefattar ett systematiskt kvalitetsarbete. Detta arbete har utvecklats och är idag en central del av rektorns roll. I detta arbete ansvarar rektorer för skolans kunskapsresultat och behöver utvärdera och följa upp skolans verksamhet. Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om rektors systematiska kvalitetsarbete. Empirin till studien utgörs av videoobservationer av resultatsamtal mellan verksamhetsledning och nio gymnasierektorer i fyra cykler. I studien förstås och studeras rektors systematiska kvalitetsarbetet som en specifik praktik med stöd av teorin om praktikarkitekturer (Kemmis m.fl., 2014). Denna studie bidrar med kunskap om rektors systematiska kvalitetsarbete genom att studera vad som framträder i rektors systematiska kvalitetsarbete i resultatsamtal mellan verksamhetschef och gymnasierektor, samt vad som framträder som möjliggörande och begränsande. Studien bidrar med en rik beskrivning av vad gymnasierektorer och verksamhetschef i samspel talar om avseende rektors systematiska kvalitetsarbete, hur det genomförs och vilka som involveras och/eller relateras till. Det som framträder som möjliggörande och begränsande karaktäriserats med hjälp av Kemmis m.fl. (2014) praktikteori utifrån arrangemang på tre nivåer; rektors arbete och ledarskap på skolenheten, huvudmannens systematiska kvalitetsarbete, samt skolans organisation och styrning. Studiens resultat kan exempelvis användas när huvudmannen ska forma sitt systematiska kvalitetsarbete så att det skapar bättre förutsättningar för rektor för genomförandet av uppdraget. Denna studie visar att det även finns ett behov av att bedriva mer forskning om systematiskt kvalitetsarbete som praktik i flera nivåer av styrkedjan. Exempelvis finns det behov av att vidare studera verksamhetsledningens praktik med systematiskt kvalitetsarbete för att få mer kunskap om detta arbete och hur verksamhetsledningen kan bidra till att skapa en röd tråd i detta uppdrag från rektor till politiken.
Evapotranspiration in Agrivoltaic environment: A field study
No full textThis study investigates the impact of an agrivoltaic (APV) system on evapotranspiration (ET) and soil moisture dynamics by comparing experimental ET measurements with theoretical estimates using the FAO-56 Penman-Monteith equation. A field experiment was conducted using lysimeters to measure ET within an APV system and an open-field reference plot. The results indicate that ET rates were consistently lower in the APV system due to the shading effect of PV panels, which reduced solar radiation exposure and enhanced soil moisture retention. The exclusion of precipitation-affected data improved the accuracy of ET measurements, highlighting the necessity of precise data selection in similar studies. Although discrepancies between experimental and theoretical ET values were observed, they were attributed to measurement limitations and microclimatic variations. The findings suggest that APV systems can contribute to sustainable water management by reducing water loss and irrigation demands, particularly in arid and semi-arid regions. Further research is recommended to assess long-term impacts on crop yield and optimize APV configurations for diverse agricultural environments. INT
Lärares didaktiska val av digitala lärresurser : Inre och yttre påverkansfaktorer
No full textThe overall aim of the dissertation is to deepen the understanding of how teachers, both individually and in groups, make didactic choices regarding the use of digital learning resources (DLR) in teaching, as well as the internal and external factors that influence these choices. The dissertation is grounded in didactic theory and is based on a combined methodological analysis, where a life history analysis is complemented by two survey studies with statistical analyses. Teachers' didactic choices of DLR are influenced by the social and historical context, where both individual and collective aspects play a role and include relationships, differences, and influencing factors. The life history analysis contributes a personal perspective and describes how upper secondary school teachers' didactic motives, considerations, and choices are shaped and developed over time. The first survey study characterizes new, unique DLR-teacher profiles for upper secondary school teachers, focusing on the didactic use of DLR. The study shows that a teaching degree is important for didactic practice with DLR. The second survey study examines the factors that influence teachers' use of DLR. The results indicate that a favorable school environment, social support, previous work experience, education, and personal interests are all important factors, but that student-oriented factors have the greatest impact. Many teachers use DLR in different ways as didactic support in teaching, but a smaller group experiences difficulties in managing DLR, which can cause stress. In summary, the dissertation provides new insights and a deeper understanding of the teacher's role as a reflective practitioner who makes meaningful didactic choices regarding DLR and the factors that influence these choices. This deeper understanding highlights that teachers' purposes, digital didactic capacity, subject interest, and willingness to help students are crucial for their didactic choices. The findings are highly relevant for teachers, teacher educators, principals, school leaders, and policymakers, as they can help improve the conditions for teachers' instructional practices and students' learning in a digitalized school environment.Det övergripande syftet med avhandlingen är att fördjupa förståelsen för varför och hur lärare, både individuellt och i grupp, gör didaktiska val av digitala lärresurser (DLR) i undervisningen samt vilka inre och yttre faktorer som påverkar dessa val. Avhandlingen är grundad i didaktisk teori och bygger på en kombinerad metodanalys, där en livshistorieanalys kompletteras med två enkätstudier med statistiska analyser. Lärares didaktiska val av DLR påverkas av den sociala och historiska kontexten, där både individuella och kollektiva aspekter spelar en roll och inkluderar samband, skillnader och påverkansfaktorer. Livshistorieanalysen bidrar med ett personligt perspektiv och beskriver hur gymnasielärares didaktiska motiv, överväganden och val formas och utvecklas över tid. Den första enkätstudien karaktäriserar nya, unika DLR-lärarprofiler för gymnasielärare med fokus på den didaktiska användningen av DLR. Studien visar att en lärarexamen är viktig för den didaktiska praktiken med DLR. Den andra enkätstudien undersöker vilka faktorer som påverkar lärarnas användning av DLR. Resultaten visar att en gynnsam skolmiljö, socialt stöd, tidigare arbetslivserfarenhet, utbildning och personliga intressen alla är viktiga faktorer, men att elevorienterade faktorer har störst påverkan. Många lärare använder DLR på olika sätt som didaktiskt stöd i undervisningen, men en mindre grupp upplever svårigheter med att hantera DLR, vilket kan orsaka stress. Sammanfattningsvis ger avhandlingen nya insikter och en fördjupad förståelse för lärarens roll som reflekterande praktiker som gör meningsfulla didaktiska val av DLR och de faktorer som påverkar dessa val. Denna fördjupade förståelse visar att lärarnas syften, digitala didaktiska kapacitet, ämnesintresse och vilja att hjälpa eleverna är avgörande för de didaktiska valen. Resultaten är av stor betydelse för lärare, lärarutbildare, rektorer, skolledare och beslutsfattare, då de kan bidra till att förbättra förutsättningarna för lärares undervisning och elevers lärande i en digitaliserad skola
Digitala verktyg i skolan : En kvalitativ studie om digitala verktyg i undervisningen och som stöd i det pedagogiska arbetet
No full textStudiens syfte var att undersöka om digitala verktyg fungerar som ett stöd i undervisningssammanhang och hur lärare ser på utvecklingen av digitala verktyg i undervisningen. Metodvalet var en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer där lärare har deltagit. Analysmetoden i denna studie var tematisk analys. Resultatet visade på att lärarna i hög grad använder digitala verktyg i undervisningssyfte, och för stöd i sitt eget arbete. Det finns också skillnader i hur pass stor utsträckning lärare använder digitala verktyg där både den egna kompetensen, årskurs som lärarna undervisar i och intresse hos läraren är faktorer för användningsgraden. Slutsatser som kan dras är att lärares kompetens inom digitala verktyg fortsätter att vara en utmaning. Studien framhåller både en potential för utvecklingen av digitala verktyg, och en farhåga hos lärare för den snabba utvecklingen av AI i skolan om den inte regleras i skolplanen och att kompetensen hos lärare lyfts till en jämnare nivå. Vidare kan slutsatsen dras att lärares roll fortsatt ses som central i medieringen av kunskap till elever. Relevansen studien har är att stärka bilden av att digitala verktyg kan fungera som ett komplement till undervisningen förutsatt att rätt insatser görs för att stärka lärares kompetens och att integreringen av AI görs användarvänligt för lärare
BRYTPUNKTSSAMTAL - En allmän litteraturöversikt utifrån sjuksköterskors erfarenheter
No full textBackground: Nurses have a central role in breaking-point discussions. When patient care transitions from curative to palliative, it is important that the process is carried out correctly and appropriately. Nurses´ participation in breaking-point discussions can provide security for patients, as nurses are familiar with their preferences. Aim: The purpose is to describe nurses' experiences of breakpoint conversations. Method: A general literature review based on twelve scientific articles, the majority of which have a qualitative approach. Result: Four main themes emerged: Support for patients, Support for relatives, Collaboration with other professions and Changing skills and conditions. Nurses build relationships with patients during the long and challenging process. They learn about patients´ preferences, which becomes a resource during breaking-point discussions when patients´ wishes and conditions for good care are considered. Nurses requested more training, as these discussions are demanding, and they feel stability in their role. They claimed that collaboration with physicians and clear patient communication is essential. Conclusion: Conversations in healthcare are crucial before breaking point discussions with patients and relatives. Training and experience are necessary for nurses to feel confident in their role and support both patients and relatives during breaking-point discussions. Nurses sometimes felt caught between patients and physicians, which is bad. Key words: Decision making, End of life, Experiences, Nurses, Palliative care
Innovation som nyckeln till framtidens Hälsa, Säkerhet och Miljöarbete : Att möta komplexiteten med nya verktyg och arbetssätt
No full textDenna studie undersöker hur avdelningar för Hälsa, Säkerhet och Miljö (HSE, Health, Safety, and Environment) inom industriföretag kan utveckla och implementera en innovationsprocess för att stärka sitt värdeskapande. Studien analyserar även faktorer som möjliggör eller hindrar integrationen av innovation i HSEs huvudsakliga arbete samt hur detta kan möta organisationers behov av säkerhet och miljöhänsyn. Kvalitativa intervjuer med HSE-personal och andra nyckelpersoner ligger till grund för studien, och en tematisk analysmetod har använts för att identifiera och tolka mönster i data. Studien föreslår en omvandling av HSE till en Hälsa, Säkerhet, Miljö och Innovation-organisation (HSEI, Health, Safety, Environment, and Innovation), där en anpassad innovationsprocess i sex steg (Recognise, Investigate, Search, Select, Implement, Capture) implementeras för att stärka proaktivitet och värdeskapande. Vidare betonas ISO-standarders, särskilt ISO 56002, betydelse som stöd för att strukturera innovationsarbetet. Slutsatsen är att HSE-avdelningar genom att integrera innovation kan stärka sin strategiska roll och bättre hantera de ökade krav som dagens industri ställer på säkerhet, hälsa och miljö
Vårdmiljöns betydelse för återhämtning : En litteraturöversikt utifrån patientens perspektiv
No full textBackground: The recovery can relate to the care environment that exists, it can be both physical and interpersonal. The previous research is mainly focused on nurses’ perspectives and experiences based on to the recovery process in patients. Aim: The aim was to describe the impact of the care environment on patient recovery Method: A literature overview with 1o analyzed articles, it was seven qualitative, two quantitative and one mixed method article. Results: here it’s presented similarities and differences in aim and method, then the articles result was divided into four different themes; facilitating aspects in the physical care environment, facilitating aspects in the psychosocial care environment, limitations in the physical care environment and limitations in the psychosocial care environment. The result showed that patients find it important to be seen by healthcare professionals, to build therapeutic relationships with other people and have good contact with their friends and family. It’s also important with light and noise on the ward, design and that patients can go outside. Limitations in the recovery process was described to be lack of activities, sensory elements and a lot of noise on the ward. Other limitations were how the healthcare professionals acted towards patients, strict rules and deterioration of patients’ health. Conclusion: The care environment has an impact on patients’ recovery; regardless of the care context, it is possible to see both physical and psychosocial aspects that promote or hinder recovery. Keywords: literature overview, patient perspective, psychosocial care environment, physical environment, recover
FYSIOTERAPEUTERS ERFARENHETER AV ATT ARBETA VIA VÅRDNADSHAVARE VID HABILITERING AV BARN : En kvalitativ studie ur ett beteendemedicinskt perspektiv
No full textAtt vårda patienter med akut smärta : En litteraturöversikt av sjuksköterskors erfarenheter
No full textBackground: Acute pain is characterized by a sudden onset of discomfort that is often intense but of limited duration. This type of pain can affect the individual both physically and emotionally, placing demands on the nurse’s ability to provide safe, responsive, and personcentered care. Aim: To describe nurses’ experiences of caring for patients with acute pain. Method: A literature review was conducted based on an analysis of twelve scientific articles. Nine of the studies used a qualitative approach, while three were based on a quantitative design. Results: Nurses face several challenges when caring for patients suffering from acute pain. These challenges include inadequate communication, limited knowledge, and a high-pressure work environment. Patients’ ability to actively participate in their pain management is often negatively affected by organizational barriers and nurses’ limited influence in clinical decision-making. Conclusion: To enable nurses to provide safe and individualized care for patients with acute pain, increased competence, clear guidelines, and improved organizational conditions are required. More time for patient encounters and enhanced communication may strengthen the care relationship, increase trust, and contribute to a better care experience
PATIENTENS ERFARENHETER AV VÅRD VID LIVETS SLUTSKEDE : En litteraturöversikt ur patientperspektiv
No full textBakgrund: Livets slutskede är den sista fasen av livet, präglad av fysiskt, psykiskt och existentiellt lidande samt förberedelser inför döden. Vården i denna fas innebär stora utmaningar för patienter, anhöriga och vårdpersonal.Sjuksköterskor kan erfara utmaningar med att lindra oro, smärta och existentiell osäkerhet, medan anhöriga ofta känner maktlöshet och sorg. Sjuksköterskor spelar en central roll men möter utmaningar såsom tidsbrist, etiska dilemman och bristande resurser. Syfte: Att belysa patienters erfarenheter av att vårdas i livets slutskede. Metod: En allmän litteraturöversikt baserad på 13 vetenskapliga artiklar, där både kvalitativa och kvantitativa artiklar inkluderades för att ge en bredare förståelse av patienters erfarenheter. Resultat: Artiklarna hade liknande syften med fokus på patienters erfarenheter i livets slutskede, men varierade i inriktning och i val av syfteformulering. Datainsamlingen skedde främst genom intervjuer, enkäter och frågeformulär. Analysmetoderna varierade och inkluderade bland annat tematisk analys, ATLAS.ti, statiska tester och ANOVA. Tre huvudkategorier identifierades: 1) Förberedelse inför livets slutskede. 2) Kommunikationens betydelse i vården vid livets slutskede. 3) Yttre och inre miljöns inverkan på livskvalitet i livets slutskede. Slutsats: Individanpassad och värdig vård i livets slutskede minskar oro och ökar tryggheten. Förbättrad kommunikation och kompetens hos vårdpersonal främjar delaktighet och stöd för både patienter och anhöriga.Background:The end-of-life is the final phase of life, marked by physical, psychological, and existential suffering, as well as preparations for death. Care during this phase presents significant challenges for patients, relatives, and healthcare professionals.Nurses may face challenges in alleviating anxiety, pain, and existential uncertainty, while family members feel helpless and sorrowful. Nurses play a key role in end-of-life care but face challenges like time constraints, ethical dilemmas, and limited resources. Aim: To highlight patients’ experiences of receiving care at the end of life. Method: A general literature review based on 13 scientific articles, including both qualitative and quantitative articles to provide a broader understanding of patients’ experiences. Results: The articles shared similar aims focusing on patients’ experiences at the end of life but differed in specific focus and formulation. Data collection was mainly conducted through interviews, questionnaries, and surveys. The analysis methods varied and included thematic analysis, ATLAS.ti, statistical tests and ANOVA. Three main categories emerged: 1) Preparation for the end of life. 2) The significance of communication in end-of-life care. 3) External and internal Factors affecting quality of life at the end of life. Conclusion: Personalized and dignified end-of-life care reduces anxiety and increases security. Improved communication and competence among healthcare professionals promote participation and support for both patients and their relatives