Publikationer från Mälardalens högskola
Not a member yet
16964 research outputs found
Sort by
Sociala relationers samband med ångest och depression
No full textPsykisk hälsa är centralt för välbefinnandet och innefattar förmågan att hantera livets utmaningar, upprätthålla relationer och finna mening i tillvaron. Forskning inom området psykisk hälsa har konstaterat att sociala relationer har en påverkan på ångest och depression, där stödjande relationer fungerar som skyddande och därmed minskar risken för psykisk ohälsa. Studien undersökte sambandet mellan sociala relationer och ångest samt depression hos universitetsstudenter. Studien omfattade 114 studenter som besvarade en enkät innehållande bakgrundsvariabler samt frågor på Hospital Anxiety and Depression Scale och Multidimensional Scale of Perceived Social Support. Data analyserades med hjälp av korrelations- och regressionsanalyser. Analysen visade negativa samband som tydde på att socialt stöd från familj, vänner och annan minskar ångest och depression hos studenter. Det finns ett svagt samband mellan kön och ångest, med något högre nivåer hos kvinnor. Detta understryker behovet av framtida forskning om könsskillnader i förhållande till sociala relationer och psykisk ohälsa.
ATT HA EN NÄRSTÅENDE MED OBOTLIG CANCERSJUKDOM : En litteraturöversikt av anhörigas erfarenheter
No full textBakgrund: Obotlig cancersjukdom drabbar många, inte bara patienten utan även anhöriga. Anhöriga är en betydande del av den närståendes liv vid en obotlig cancersjukdom. Ofta glöms de anhöriga, deras erfarenheter och känslor bort. Då anhöriga är en stor del genom den drabbades resa och liv bör även deras känslor samt generella mående tas i beaktande. Syfte: Syftet var att beskriva erfarenheter av att vara anhörig till närstående med obotlig cancersjukdom. Metod: En allmän litteraturöversikt enligt Fribergs metod genomfördes. Analysen bestod av tolv artiklar, åtta artiklar var kvalitativa, tre kvantitativa och en mixad metod med både kvalitativ och kvantitativ ansats. Resultat: Anhörigas erfarenheter resulterade i fyra områden. Känslomässig påverkan, att leva på hoppet, kunskapens betydelse och tidens betydelse. Anhöriga erfor många, varierande och starka känslor. Anhöriga erfor att hoppet var betydande och avgörande under den närståendes sjukdom. Anhöriga erfor bristfällig kunskap i palliativ vård, likt brist med tid inför den närståendes bortgång. Slutsats: Med rätt förutsättningar för anhöriga i form av information, inkludering och stöttning kan vården bidra med att anhöriga erfar högre samhörighet, delaktighet och betydelse. Anhöriga kan då få en fin och meningsfull tid med den närstående, trotts den obotliga cancersjukdomen, dess motgångar och bekymmer. Background: Terminal cancer impacts both patients and their relatives. Relatives play a significant role in the life of the patient. Often, experiences and emotions of the relatives are overlooked. Since relatives are a major part of the affected person’s journey, their feelings and general well-being should be considered. Aim: The aim was to describe the experiences of being a relative to someone with a terminal cancer diagnosis. Method: A general literature review according to Friberg’s method was conducted. The analysis included twelve articles, eight were qualitative, three were quantitative and one was a mixed-methods study. Qualitative and quantitative approaches. Results: Relatives experiences resulted in four themes: emotional impact, living with hope, importance of knowledge and importance of time. Relatives reported experiencing varied and intense emotions. Hope was significant and crucial during the illness of their loved ones. Relatives reported a lack of knowledge in palliative care, as well as a lack of time to preparation for the death of their loved ones. Conclusion: Right conditions for relatives in form of information, support and care can help them experience greater connection and meaning. This allows them to have a meaningful time with their loved ones despite the challenges of terminal cancer.
Attitudes towards mathematics among teachers in early grades in primary school
No full textDenna studies syfte är att undersöka bakomliggande faktorer som påverkar F-3 lärares attityder till matematik samt att, baserat på dess faktorer, identifiera olika grupper av attityder bland dessa lärare. Studien använder en kvantitativ metod, där en enkät baserad på ramverket Three Dimensional Model for Attitudes (TMA) besvarades av 100 lärare. En faktoranalys och en klusteranalys tillämpades för att analysera enkätsvaren och besvara forskningsfrågorna. Fyra faktorer identifierades som betydelsefulla för lärares attityder. I klusteranalysen framträdde även fyra kluster baserat på likheter och mönster i lärarnas svar. Studiens slutsats är att lärares attityder gentemot matematik är komplexa och påverkas av flera faktorer som exempelvis self-efficacy, matematikängslan och självförtroende
“DET KAN BLI … EN ÖVERDIAGNOSTIK, SÅ ATT MAN DIAGNOSTISERAR ADHD FAST DET KANSKE EGENTLIGEN ÄR TRAUMA.” : En kvalitativ studie av socionomers upplevelser och erfarenheter av att arbeta med psykiatrisk samsjuklighet i substansbrukssyndrom och ADHD.
No full textDenna kvalitativa studie syftar till att analysera psykiatrisk samsjuklighet i ADHD och substansbrukssyndrom utifrån socionomers erfarenhet och upplevelse. Utifrån ett socialkonstruktionistiskt perspektiv fokuserar studien på de utmaningar som ökad diagnostik medför i det sociala arbetets praktik. Urvalet bestod av sex yrkesverksamma socionomer som arbetat med missbruksbehandling. Det empiriska materialet samlades in genom semistrukturerade intervjuer och analyserades med en tematisk metod. Resultatet belyser hur psykiatrisk samsjuklighet i många fall har en stark relation till tidigare upplevda trauman, främst genom att traumat ofta finns med i problembilden och skapar en ökad utsatthet samt sårbarhet för psykisk ohälsa och självmedicinering. Både trauma och symtom av substansbrukssyndrom överlappar med ADHD och gör diagnostiska utredningar komplexa, samtidigt som medikaliseringen expanderar och ett reduktivt synsätt dominerar. Utifrån resultatet konstateras att diagnoser skapas som sociala konstruktioner och baseras på individens miljö och kontext, samt att socionomers förhållningssätt av ett helhetsperspektiv i praktiken är en metod som uppfattas vara hållbar, långsiktig och mest rättvis i längden.This qualitative study aims to analyze psychiatric comorbidity in ADHD and substance use disorder based on social workers' experiences and perspectives. Grounded in the social constructionist perspective, the study focuses on the challenges that increased diagnostic practices present in the field of social work. The sample consisted of six practicing social workers specializing in addiction treatment. Empirical data was collected through semistructured interviews and analyzed using a thematic method. The results highlight how psychiatric comorbidity is often strongly linked to previously experienced trauma, primarily because trauma frequently forms part of the problem and increases vulnerability to mental illness and self-medication. Both trauma and symptoms of substance use disorder overlap with ADHD and complicates the assessment. Simultaneously, the expansion of medicalization and the dominance of a reductive perspective pose additional challenges. Based on the findings, the study concludes that diagnoses are socially constructed and shaped by an individual's environment and context. Additionally, social workers approach of applying a holistic perspective in practice is perceived as a sustainable, long-term and most fair method in the long run
From listening to learning : A qualitative study on the role of reading aloud in language development and reading comprehension in grade 1
No full textSyftet med studien är att undersöka hur högläsning och med hjälp av olika strategier inom högläsning påverkar elevernas språkutveckling och läsförståelse. För att komma fram till en slutsats och få fram resultat har intervjuer gjort med legitimerad lärare och klassrumsobservationer har skett på två olika skolor. Inom intervjuerna och observationerna framkom det att lärarna använder sig av olika strategier när de arbetar med högläsning i klassrummet. Två strategier som förekom hos lärarna som intervjuades var bildstöd och användning av diskussioner kring högläsningen. Detta använde lärarna sig av för att skapa en engagerande och inkluderande inlärningsmiljö för eleverna. Samtidigt identifieras även utmaningar med att arbeta med högläsning som metod. Respondenterna lyfter utmaningar de anser finns med att arbeta med högläsning kan vara tidsbrist, brist på resurser eller att de finner en svårighet till att anpassa högläsningen till olika språkliga förutsättningar.
Relationen mellan våldsamma tv/datorspel samt social konfrontation och olika former av aggression
No full textDenna studie undersökte om våldsamma tv/datorspel korrelerar med fysisk aggression, verbal aggression, ilska och fientlighet. Tidigare forskning har varit oense kring huruvida tv-/datorspel påverkar människors aggression. Ämnet har debatterats under en lång tid och började med hur våldsamma filmer påverkar människors aggression. För att samla in information om deltagarnas spelvanor och deras nivå av aggression, användes ett enkätinstrument på 160 deltagare från olika Facebook-gaminggrupper. Resultaten visade att kön- och åldersfaktorer var starkare prediktorer för fysisk aggression, där män och yngre tenderar att vara mer fysiskt aggressiva än kvinnor och äldre individer. Intentionen att spela våldsamma spel samt att konfrontera andra i spel var en starkare prediktorer för verbal aggression, ilska och fientlighet. Dessa fynd bidrar till litteraturen om korrelationen mellan spelande och aggression, samtidigt som de betonar vikten av att beakta demografiska faktorer och sociala interaktionsfaktorer vid förklaring av aggression samt aggressiva beteenden, kopplat till utövande av dator och tv-spel.
NURSES' EXPERIENCES IN CARE OF PATIENTS AT THE END OF LIFE
No full textBakgrund: Syftet med palliativ vård i livets slutskede är att lindra lidande och att främja patienters livskvalitet. Tidigare studier har kartlagt patienters och anhörigas perspektiv på vård i livets slutskede. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter i livets slutskede. Metod: En allmän litteraturöversikt användes. Elva artiklar ingick i litteraturöversikten. Resultat: Fyra återkommande teman identifierades: Emotionella erfarenheter, Kommunikationen med patienter, anhöriga och kollegor, Relationerna med patienter, anhöriga och kollegor samt Kompetensens betydelse. Sjuksköterskor betonade det som en utmaning att kunna hantera de emotionella frågorna vid vård i livets slutskede och de erfor att de inte hade tillräckliga kunskaper och erfarenheter för detta. Sjuksköterskor erfor att de behövde bli bättre på att kommunicera och ha relationer inom vården. Många sjuksköterskor erfor sig ha bristande kunskaper om vården i livets slutskede. De saknar också erfarenhetsbaserad kompetens. Slutsats: Utbildningen i frågor som berör vården i livets slutskede behöver förbättras. Sjuksköterskors förmåga att kommunicera och skapa relationer behöver förbättras. Resultaten av litteraturöversikten kan vara till nytta vid förbättringsarbete kopplat till vården i livets slutskede. De kan också bidra till att utbildningen i dessa frågor förbättras.Background: The purpose of end-of-life palliative care is to alleviate suffering and to promote the patients' quality of life. Previous studies have mapped patients' and relatives' perspectives on end-of-life care. Purpose: To describe nurses' experiences of caring for patients at the end of life. Method: A general literature review was used. Eleven articles were included in the review. Results: Four recurring themes were identified: Emotional experiences, Communication with patients, relatives and colleagues, Relationships with patients, relatives and colleagues and The role of competences. Nurses emphasized that it was a challenge to be able to handle the emotional issues in end-of-life care and they felt that they did not have sufficient knowledge and experience for this. Nurses expressed that they needed to get better at communicating and relationships in healthcare. Many nurses lack knowledge about end-of-life care. They also lack experience-based skills. Conclusion: The education in matters concerning end-of-life care needs to be improved. Nurses' ability to communicate and create relationships also needs to be improved. The results of the literature review can be useful for improvement work linked to end-of-life care. They can also contribute to improving education in these matter
Towards Multi-Layered Dynamic Off-Road Maps
No full textThis thesis is about the requirement elicitation and conceptual modelling of a multi-layered dynamic off-road map with an emphasis on advancing toward real-world validation scenarios. Specifically, it addresses the challenges in fleet management for autonomous haulers moving earth material in open-pit mining applications at construction sites. The map used to coordinate these autonomous haulers is critical in ensuring productivity and safety, with terrain friction being a key aspect. However, the current state-of-practice relies on static maps that do not support dynamic updating to reflect changes in terrain properties.To address these limitations, this thesis explores the requirements for a multilayered dynamic map and proposes their integration with the fleet management system using a standardised approach based on a digital twin framework for manufacturing. Although static maps require validation, maps populated with dynamic components necessitate an even more rigorous validation prior to implementation in real-world applications. Therefore, validation scenarios based on best practices are designed to ensure the map’s functionality under various real-world conditions. IndTech, TRUST-SO
FRÅN KLASSRUM TILL SAMHÄLLE: SOCIONOMERS PERSPEKTIV PÅ SKOLSOCIALT ARBETE OCH UNGAS UTSATTHET : En kvalitativ intervjustudie om socionomers perspektiv på betydelsefulla aspekter att beakta i främjandet av ungas välmående
No full textThe purpose of the study was to explore which aspects of school social work as perceived by social workers with experience in working with vulnerable youth consider important to take into account in promoting young people’s well- being. The study focused on three main questions: (1) What aspects do social workers consider to be particularly important for promoting the well- being of young people in school social work (2) How do social workers describe the aspects that influence their work in promoting the well- being of young people? The study is a qualitative interview study using semi-structured interviews as a method, conducted both digitally and in person. In the findings three main themes was revealed: Collaboration and resources, Relationships and security, and The importance of parents. The results highlighted the important that effective collaboration with external actors and within the school setting is essential for providing appropriate support to young people. A holistic approach fosters trust and ensures that young people can receive coordinated assistance. The study concludes that strong collaboration and mutual goals between school staff and external actors are critical for protecting young people's well-being. The findings contribute to practice by encouraging reflection on current approaches in school social work and suggesting pathways for further research in this are
SJUKSKÖTERSKORS ERFARENHETER AV ATT VÅRDA PATIENTER I LIVETS SLUTSKEDE Ur ett sjuksköterskeperspektiv
No full textBakgrund: Efterfrågan på vård i livets slutskede ökar, vilket kräver förbättrad vårdkvalitet genom utbildning av både nya och erfarna sjuksköterskor. Detta innefattar att inte bara möta patientens behov utan också att hantera det ökande behovet av emotionellt stöd för närstående. Sjuksköterskor som arbetar med vård i livets slutskede upplevde sitt arbete som krävande med begränsad tid avsatt för patienter och anhöriga. Genom att beskriva sjuksköterskors erfarenhet av att vårda patienter i livets slutskede ges en bredare insikt i hur sjuksköterskor uppfattar sina roller. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenhet av att vårda patienter i livets slutskede. Metod: En litteraturöversikt av åtta kvalitativa artiklar och två kvantitativa artiklar. Resultat: Resultatet identifierade tre teman; sjuksköterskors roll i vård i livets slutskede, miljöns betydelse i vård i livets slutskede och närståendes roll i vård i livets slutskede. Slutsats: Vård i livets slutskede var av stor betydelse för både patienter och deras närstående. Sjuksköterskor som arbetade med vård i livets slutskede behövde stöd i form av utbildning, tillräckligt med tid och samarbete med experter som läkare för att kunna tillhandahålla och upprätthålla en högkvalitativ palliativ vård.Background: The demand for end-of-life care is increasing, necessitating improved care quality through the education of both new and experienced nurses. This includes not only meeting patients' needs but also addressing the growing demand for emotional support for family members. Nurses providing end-of-life care find their jobs very demanding with limited time allocated to patients and relatives. Describing nurses’ experiences of caring for patients at the end of life provides broader insight into how nurses perceive their roles. Aim: To describe nurses experiences of caring for patients at the end of life. Method: A literature review of eight qualitative articles and two quantitative articles. Results: The results identified three themes: the role of nurses in end-of-life care, the importance of the environment in end-of-life care, and the role of family members in end-of-life care. Conclusion: End-of-life care was of great importance to both patients and their relatives. Nurses who worked with end-of-life care required support in the form of education, adequate time, and collaboration with experts such as doctors to provide and maintain quality end-of life care