Publikationer från Mälardalens högskola
Not a member yet
16964 research outputs found
Sort by
The Agrivoltaic Nexus: Modelling and Optimising Water, Energy, Economy, and Food Trade-offs
Agrivoltaic (APV) systems, where photovoltaic (PV) modules are co-located with crops, present a promising solution to land-use competition between food and energy conversion. Their successful deployment, however, requires a nuanced understanding of the trade-offs between electricity generation, crop yield, water use, and regulatory constraints. In this dissertation, a comprehensive modelling framework was developed to evaluate the technical, environmental, and economic performance of APV systems across diverse European contexts. The work builds on advances in irradiance transposition modelling, view-factor analysis, and crop yield estimation, which together enable more accurate characterisation of light distribution and photosynthetically active radiation (PAR) under different system designs. A state-of-the-art review of APV modelling approaches further situates these contributions within the wider field and identifies critical gaps in integrated assessment and validation. On this foundation, scenario-based optimisation was applied to explore system performance across varying climates, row pitches, heights, and orientations, under constraints reflecting national APV regulations. A novel combination of LER-based (land equivalent ratio, comparing the combined energy and crop productivity to their separate cultivation) metrics and economic indicators was used to characterise outcomes, with results evaluated over multiple weather years. The findings show that design modifications in geometric layout, particularly row pitch and orientation, can significantly shift the balance between LERcrop and LERPV, affecting both productivity and profitability. Results further reveal that regulatory thresholds strongly influence feasibility: while strict national frameworks rendered most configurations unviable, relaxed rules enabled designs achieving LER values above 1.3 and net present values (NPVs) exceeding €2 million per hectare. If crop models were to incorporate adaptive mechanisms, even stricter regulatory scenarios could become feasible, with LER values above 1.6 in favourable contexts. Overall, this dissertation contributes transparent and generalisable modelling tools that link detailed irradiance and crop representation with system-level optimisation. The findings underscore the importance of integrating economic, agronomic, and policy perspectives, while pointing to future work on crop model realism, spectral and microclimate effects, and expanded crop databases to further enhance the robustness of APV deployment strategies
Digital competency requirements for accounting professionals : A qualitative study on the digital competency requirements for accounting professionals and the extent to which the university prepares accounting students
Datum: [2026-06-04] Nivå: Kandidatuppsats i Företagsekonomi, 15 hp Institution: Akademin för Ekonomi, Samhälle och Teknik, Mälardalens Universitet Författare: Hraj Youssef Abanob Yousef Sabah (00/09/14) (01/02/03) Titel: Digitala kompetenskraven hos redovisningsekonomer – En kvalitativ studie om vilka digitala kompetenskrav som ställs på redovisningsekonomer och i vilken utsträckning universitetet förbereder ekonomstudenter. Handledare: Oksana Feicher Nyckelord: Digital kompetens, redovisning, AI, professionsteori, nyinstitutionell teori, digitalisering. Forskningsfråga/or: Vilka digitala kompetenskrav ställer arbetsmarknaden på redovisningsekonomer i samband med automatiserade redovisningsprogram och AI? Hur väl förbereder innehållet i ekonomutbildningen redovisningsekonomer gällande de digitala kompetenskrav som ställs, samt vilka justeringar behöver göras för att utbildningen ska hänga med i en digitalt utvecklande arbetsmarknad? Syfte: Denna studie syftar till att undersöka vilka krav på digital kompetens, med fokus på AI och automatisering, som ställs på dagens redovisningsekonomer. Denna studie kommer också att undersöka hur svenska universitet förhåller sig till de digitala kunskapskraven och hur väl förberedda ekonomstudenterna är. Slutligen kommer svagheterna i ekonomprogrammet att analyseras och förslag till förbättringar kommer att diskuteras. Metod: Detta arbete har använt sig av en kvalitativ forskningsmetod i form av semistrukturerade intervjuer. Urvalet för datainsamlingen består av fem redovisningsekonomer och fem ekonomstudenter i Sverige. Slutsats: Slutsatsen är att det ställs ett högre krav på att ekonomer ska använda automatiserade redovisningsprogram och AI. Det finns även ett tydligt kommunikationsgap mellan universitet och arbetsmarknaden. Detta då läroplanen brister gällande införandet av automatiserade program och AI-verktyg. På så sätt tar inte ekonomstudenter del av den digitala aspekten av professionen
PSYKISK OHÄLSA BLAND UNGA : En diskursanalys om ungas psykiska ohälsa i skolmiljön
Denna studie syftar till att undersöka hur psykisk ohälsa bland unga i skolmiljön beskrivs och görs begriplig i svenska nyhetsartiklar. Genom att tillämpa en Foucauldiansk diskursanalys på nyhetsartiklar fokuserar studien på hur språket används för att skapa sanningsregimer och subjektspositioner i nyhetsrapporteringen om psykisk ohälsa bland unga. Utifrån den tidigare forskningen identifierades tre övergripande teman dessa var Skolklimat, Sociala relationer och tillhörighet samt kunskapsluckor och samhällets uppfattning om psykisk ohälsa. Resultatet av analysen visar sanningsregimer så som experternas kunskap, hur betygsystemet påverkar ungas psykiska ohälsa, skolpersonalens bristande resurser samt hur ensamhet och otrygghet kan påverka elevernas psykiska hälsa. De subjektspositioner som identifierades var Den sårbara men presterande eleven, Skolpersonalen: engagerad men pressad och Politikerna: De administrativa problemlösarna. Dessa resultat diskuteras i relation till studiens syfte och frågeställning, den tidigare forskningen samt studiens teoretiska referensram. Analysen visade att den dominerande diskursen i materialet är den medicinska diskursen som på olika sätt används för att beskriva och förklara psykisk ohälsa bland unga i skolmiljön. Avslutningsvis diskuteras den diskursanalytiska metodens begränsningar, förslag på vidare forskning samt problematiken kring att den medicinska diskursen dominerar förståelsen av psykisk ohälsa bland unga
STÄNGDA RUM OCH KLASS : En tematisk narrativ analys om klass och klasskonflikt i svensk skönlitteratur
Syftet med denna studie är att analysera narrativen om klass och klasskonflikt i svensk skönlitteratur. Målet är att fånga själva framställningen och beskrivningen av det. Undersökningen som genomförs är en narrativ analys, mer specifikt en tematisk analys. Det innebär att studiens fokus ligger på vad texten säger och vilka teman finns där. För att kunna analysera klasskonflikter används Bourdieus teori om habitus och smak samt hur dessa kan användas för att genomföra klassificeringar. I resultatet analyseras, med hjälp av Bourdieus teorier och begrepp, materialet i Ondskan, Snabba cash, Mig äger ingen, Ett öga rött och En nästan vanlig man. Studien skildrar tre teman, stängda rum, den eviga kampen och den klassbetingade kroppen. De två första teman är centrala för att illustrera hur karaktärerna särskiljer sig från varandra, skapar klass och upprätthåller social reproduktion men också kämpar om Doxa. Det sista temat visar hur klass uttrycks genom kläder men också skildringar av hur kroppen kopplas till arbetarklassen.
Att vårda patienter med cancer i livets slutskede : En allmän litteraturöversikt ur ett sjuksköterskeperspektiv
Bakgrund: Patienter med cancer som vårdas i livets slutskede lider både fysiskt och psykiskt. Även anhöriga som står bredvid den döende patienten upplever olika former av lidande och svårigheter med att hantera situationer som uppstår. Den palliativa vården har som uppgift att lindra lidande, genom symtomhantering och upprätthålla patienters livskvalitet. Informerande samtal med både patienter och anhöriga har stor betydelse i vård i livets slutskede. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter med cancer i livets slutskede. Metod: En allmän litteraturöversikt, där åtta kvalitativa och två kvantitativa vetenskapliga artiklar analyserades. Resultat: Visade likheter och skillnader i artiklarnas syften och metod. Artiklarnas syften nämnde på olika sätt att patienterna med cancer befann sig i livets slutskede. Artiklarna skilde sig i metod gällande datainsamlingsmetod, dataanalys, urval och länder. I artiklarnas resultat framkom det fyra teman som belyste sjuksköterskors erfarenheter kopplat till vård av patienter med cancer i livets slutskede. Teman var Erfarenheter av samarbete; sjuksköterskorna erfor både positivt och negativt samarbete. Känslomässig påverkan; en statistisk signifikans mellan hur sjuksköterskor med olika mycket erfarenhet hanterade känslor visades. Erfarenheter av bristande kompetens; sjuksköterskor erfor bristande kunskaper angående vård i livets slutskede. Utmaningar att vårda i livets slutskede; sjuksköterskor erfor bristande tid och resurser. Slutsats: Det finns ett bristande samarbete mellan sjuksköterskor och resterande i vårdteamet. Sjuksköterskor erfar en stark känslomässig påverkan av att vårda patienter med cancer i livets slut samt bristande kunskap och utmaningar som brist på tid och resurser. Trots detta har sjuksköterskor en stark vilja och motivation att försöka ge en så god vård som möjligt. Background: Patients with cancer that receive care at the end of life suffer both physically and mentally. The relatives who stand next to the dying patient also experience various forms of suffering and difficulties in handling situations that arise. The task of palliative care is to alleviate suffering, through symptom management and maintaining the patient's quality of life. Informative conversations with both patients and relatives are of great importance in end-of-life care. Purpose: The purpose was to describe nurses’ experiences of caring for patients with cancer at the end of life. Method: A general literature review, where eight qualitative and two quantitative scientific articles were included. Results: Showed similarities and differences in the articles’ purpose and methods. The articles purpose mentioned in various ways that the patients with cancer were at the end of life. The articles differed in methods regarding data collection, data analysis, sample and countries. In the articles results, it emerged four themes that illuminated nurses’ experiences linked to the care of patients with cancer at the end of life. The themes were Experiences of collaboration; the nurses’ experienced both positive and negative collaboration. Emotional impact; a statistical significance between how nurses with different levels of experience handled emotions was shown. Experiences of lack of competence; nurses’ experienced a lack of knowledge regarding end-of-life care. Challenges of end-of-life care; nurses’ experienced lack of time and resources. Conclusion: There is a lack of collaboration between nurses’ and the rest of the care team. Nurses’ experience a strong emotional impact by caring for patients with cancer at the end of life and a lack of knowledge and challenges regarding lack of time and resources. Despite this, nurses’ have a strong will and motivation to try to provide the best care possible.
How Practices Become Knowable : Towards a Practice Hermeneutics
This paper asks how practices become knowable in empirical research. Practice theories conceive of social life as organised through nexuses of doings and sayings, but studying those nexuses requires representing them. The resulting tension – how to make practices visible without reducing them to representations – defines the epistemic challenge of practice-based enquiry. Drawing on Dimitri Ginev’s hermeneutic theory of social practices, I develop ‘practice hermeneutics’: an interpretative framework that clarifies how researchers might disclose practices by interpreting their traces. This approach explicates the hermeneutic movement between familiarity and articulation – the circle through which practices become intelligible – and proposes standards of disclosive adequacy for empirical work. By showing how enquiry itself unfolds within the same world of practices it seeks to understand, the paper advances a hermeneutic foundation for practice research and invites further exploration of its methodological implications
Att vägleda för lärande : Speciallärares och elevassistenters syn på handledning inom anpassad grundskolas ämnesområden
Syftet med denna studie var att undersöka hur den handledning som elevassistenter inom anpassad grundskola får från speciallärare beskrivs och upplevs av både speciallärare och elevassistenter. Studien vill belysa handledningens betydelse för det specialpedagogiska uppdraget och i förlängningen för elever inom anpassad grundskolas ämnesområden. Studien utgår från både sociokulturellt perspektiv och samverkansteori, och har en kvalitativ ansats. Studien bygger på semistrukturerade intervjuer med fem speciallärare och fem elevassistenter. Det insamlade materialet analyserades med tematisk analys enligt Braun och Clarke (2006). Analysen resulterade i tre huvudteman: Samarbeten, Fungerande handledning och Organisatoriska förutsättningar. Resultatet visade att handledning sågs som ett viktigt verktyg för att skapa samsyn, utveckla undervisningen och stärka elevernas lärande. Deltagarna beskrev att handledning bidrog till gemenskap, tydlighet och ett gemensamt språk. Samtidigt framkom betydande hinder, främst brist på tid och otillräckliga organisatoriska förutsättningar, vilket gjorde att handledningen inte alltid blev så meningsfull och effektiv som den skulle kunna vara. Slutsatsen var att handledning hade stor potential att stärka kvaliteten i undervisningen i anpassad grundskola, och bidrog till elevers utveckling, men att detta krävde tydligare strukturer, mer tid och organisatoriskt stöd. Framtida forskning rekommenderas studera skolor där handledningsarbetet fungerar väl, rektorers syn på handledning samt hur speciallärarens professionella handledande roll kan stärkas.
Cognitive Architectures with LMs - Reasoning
The emergence of Large Language Models (LLMs) has redefined benchmarks in natural language processing, however their deployment as complete reliable autonomous agents for multi-step reasoning and planning remains a subject of academic exploration. While state-of-the-art models such as GPT-4 demonstrate high linguistic proficiency, they face challenges in maintaining contextual information across extended interactions and implementing systematic problem-solving strategies characteristic of human cognition. Classical cognitive architectures, such as SOAR and ACT-R, offer robust frameworks for goal-directed decision-making and structured memory management, but lack the probabilistic scalability and semantic flexibility of modern neural approaches. This thesis investigates these archetypes, exploring how cognitive architectural principles can be integrated into LLM-based agents to further enhance reasoning and improve performance on complex tasks. Drawing upon the Cognitive Architectures for Language Agents (CoALA) framework, this study examines the implementation of internal reasoning actions and structured decision-making processes, including methods such as Chain of Thought, Graph of Thought, and iterative refinement. Through comparative evaluation using the UltraInteract and StrategyQA benchmarks, this research investigates how different organizational structures of inference processes align with task-specific characteristics and computational requirements.
Assessing Sectoral Low-Carbon Transition Impacts : an assessment approach applied to the embedding of transition debt finance in Swedish commercial real estate
Transition-oriented debt finance has expanded rapidly alongside growing expectations that financial actors will contribute to low-carbon transitions. Yet it remains uncertain whether such financing practices translate into meaningful impacts at the sectoral level. A central difficulty is analytical: when a low-carbon intervention is embedded over time, impacts on sectoral transition cannot be inferred from the scale of embedding, the presence of recognizable change, or compliance with criteria and reporting routines. This licentiate thesis develops and applies an analytically grounded approach for retrospective assessment of sectoral low-carbon transition impacts. It then interprets what the assessments imply about how the embedding of transition debt finance relates to sectoral low-carbon transitions. The approach addresses two analytically distinct types of impact: emission goal alignment of innovation and the acceleration of transformative low-carbon processes. Assessments consider the extent, low-carbon scope, and depth of linked innovation and process change relative to explicit reference points. The approach is applied to the embedding of transition-oriented debt finance in the Swedish commercial real estate sector from 2014 to 2021, an extreme case in which discernible impacts would be comparatively likely. The study adopts a critical realist–inspired research design and conducts a qualitative, retrospective sectoral case study drawing on documents, focus groups and interviews, and structured procedures for analytical linking and assessments. In this case, sectoral low-carbon transition impacts are interpreted as constrained: emission goal alignment is limited in the operations value chain and absent in the construction value chain, while acceleration of transformative low-carbon processes remains limited overall. This shows that extensive embedding of transition debt finance does not guarantee strong sectoral low-carbon transition impacts, even under favorable conditions for discernible impacts. Eligibility and reporting emphasized operations and standardized credentials, while construction and embodied-emission hotspots were less consistently targeted. By developing and applying an assessment approach focused on alignment and acceleration, the thesis advances a sector-level transition impact framing and provides a structured way to assess those impact types against explicit reference points, while treating credentialing as analytically central