Publikationer från Kungl. Musikhögskolan
Not a member yet
2353 research outputs found
Sort by
Att spela Wagner på orgel : Analys av Edwin H. Lemares transkription av Valkyrieritten
No full textSyftet med denna kandidatexamensuppsats var att jämföra Edwin H. Lemares orgeltranskription av Valkyrieritten med originalet av Richard Wagner. Transkriptionen har instuderats och speltekniska svårigheter har identifierats och analyserats. Slutligen har Valkyrieritten registrerats, gestaltats och framförts på orgeln i Hedvig Eleonora kyrka i Stockholm. Transkriptionen har spelats från ett nothäfte av Wayne Leupold Editions och vid jämförelse med originalet användes partituret av Valkyrian utgivet av förlaget Dover Publications. Valkyrieritten inleder tredje akten i operan Valkyrian av Richard Wagner. Det är ett verk för orkester och sångsolister som bygger på tre ledmotiv; valkyriemotivet, rittmotivet och valkyrieropet. Lemares orgeltranskription är virtuos och kräver att organisten kan spela tre mycket rörliga stämmor samtidigt. För att få fram ledmotivens karaktärer krävs olika anslag i händer och fötter. Orgeln behöver ha ett osedvanligt stort manualomfång och en lätt traktur. Lemare har reducerat originalet och komponerat så att orgeln kommer till sin rätt. Utifrån studiens resultat kan följande slutsats dras; eftersom transkriberaren bör ta sig friheter att skriva klokt för orgel, kan även organisten som spelar transkriptionen revidera ytterligare om så önskas. The purpose of this bachelor's thesis was to compare Edwin H. Lemare's organ transcription of the Ride of the Valkyries with the original score by Richard Wagner. The transcription has been studied and difficulties regarding the organist’s technique analyzed. Ride of the Valkyries was then interpreted and performed on the organ in Hedvig Eleonora Church in Stockholm. The transcription was played from an edition by Wayne Leupold Editions, and for comparison with the original, the score of Die Walküre published by Dover Publications was used. Ride of the Valkyries opens the third act of the opera Die Walküre by Richard Wagner. It is a work for orchestra and soloists that is based on three leitmotifs: the Valkyrie motif, the Ride motif, and the Valkyrie cry. Lemares' organ transcription is virtuosic and requires the organist to be able to play three rapid voices simultaneously. To bring out the characters of the leitmotifs, different touches in the hands and feet are required. The organ needs to have an unusually large manual range and a light action. Lemare has created a reduction from the original score and composed it so that the organ shines. Based on this, the following conclusion from the findings of this research can be drawn; since the transcriber should take liberties to write wisely for the organ, the organist playing the transcription can also revise further if desired.Examenskonsertens program:Johann Sebastian Bach - Fantasi och fuga i g moll BWV 542Wolfgang Amadeus Mozart - Exsultate, jubilate, K.165 3. Tu virginum corona Richard Wagner, arr. Edwin H. Lemare - ur Valkyrian: Valkyrieritten Giuseppe Verdi, arr. Maurizio Machella - Prelude till La TraviataGaetano Donizetti, libretto Giovanni Roffini - ur Don Pasquale: Quel guardo il cavaliere… So anch’io la virtù magicaRichard Wagner - ur Tannhäuser: Gästernas intåg Medverkande: Alma Faxén - orgel och sång, Magnus Svensson - pianoLjudfil av Valkyrieritten i transkription av Edwin H. Lemare, framförd vid examenskonsert 23 maj 2025 20:00 i Hedvig Eleonora kyrka bifogas.</p
Att framföra Mozart : En studie av violinkonsert K218 genom solistens ögon
No full textWolfgang Amadeus Mozart komponerade fem violinkonserten under åren 1773–1775. Under hans resor till Italien utvidgades Mozarts musikaliska dimensioner vid den stora exponeringen av italiensk operan. Detta visade sig sätta spår i Mozarts framtida kompositioner i form av karaktär, inte minst i konserterna. Syftet med detta arbete är att undersöka hur författaren kan, med hjälp av fakta och analys av inspelningar samt partitur, genomföra ett kommunikativt och karaktärsutstrålande framförande av Mozarts fjärde violinkonsert i D dur, K 218. Arbetet kom med slutsatserna att kommunikation är ytterst distinkt men gör en stor skillnad för underlättande av samspel med dirigent och orkester samt utstrålning av karaktär för publik. En annan slutsats har dragits om att musikalisk interpretation ofta ligger i de små detaljerna, till exempel artikulation, dynamik och tempo. Detta betyder att det behövs en viss överdrivenhet i dessa exempel för att tydligt etablera en karaktär och ge ett starkt intryck för publiken. Arbetet kan komma till hjälp genom de konkreta exempel på delar av konserten där medvetenhet om vad som sker runt omkring solisten kan förbättra kommunikation och musikalisk interpretation
Lärare, musiker eller både och? : En fenomenografisk studie om musiklärares uppfattningar om sin yrkesidentitet
No full textSyftet med detta självständiga arbete är att bidra med mer kunskap om hur musiklärare uppfattar sin yrkesidentitet. Frågeställningen leder enligt följande: Hur beskriver musiklärare sin yrkesidentitet. I bakgrunden redogörs den utveckling och de reformer som ligger till grund för dagens musiklärarutbildning. Ändrade krav och skiftningar i samhället har lett till att musiklärarutbildningen, som tidigare betonade spetskompetens, numera lägger större vikt vid en bred kompetens. Enligt tidigare forskning formas yrkesidentiteten i samspelet mellan individ och yrke och innefattar kunskap, värderingar, motivation och sociala förväntningar. För musiklärare innebär detta ofta en balans mellan rollen som lärare och musiker, där personlig erfarenhet, handlingsutrymme och skolans kontext kan påverka hur identiteten utvecklas. Studien är kvalitativ och genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer har tre informanter svarat på frågor om sin yrkesidentitet. Två av informanterna jobbar som musiklärare. En av informanterna är musiker och har erfarenhet av att undervisa. Materialet har sedan transkriberats och analyserats ur ett fenomenografiskt perspektiv.Genom en fenomenografisk analys identifierades sex beskrivningskategorier som har en betydande roll för hur informanterna uppfattar sin yrkesidentitet. Tillsammans bildar dessa beskrivningskategorier två utfallsrum: Utfallsrum ett – Före yrkeslivet, och utfallsrum två – Yrkeslivet. Resultatet visar att informanterna uppfattar sin yrkesidentitet på flera sätt. En uppfattning är att en del av yrkesidentiteten bildas innan yrkeslivet och påverkas av bland annat utbildning och pedagogiska förebilder. Ett annat exempel är uppfattningen att yrkesidentiteten ses som en blandning av rollerna musiker och lärare, där rollerna kan växla och ha olika betydelse. Studien bidrar till en ökad förståelse för musikläraryrkets komplexitet, där den egna identiteten påverkar både utbildning och yrkesutövning, och där en stark yrkesidentitet skapar trygghet och motivation i undervisningen för både lärare och elever
Musikdidaktiska gestaltningar : En multimodal socialsemiotisk studie av interaktion i ensembleundervisning
No full textDenna studie syftar till att synliggöra hur musikalisk interaktion tar sig uttryck i ensembleundervisning på gymnasiet, mer specifikt inom genrerna pop, soul och jazz. Studien tog form av en instrumentell flerfallstudie, där två ensembler studerades genom direktobservation och videodokumentation. Med hjälp av det teoretiska ramverket multimodalitet, socialsemiotik och design för lärande illustrerar studiens resultat hur lärare och elever gestaltar musik på ett komplext sätt i interaktion med varandra. Lärare gestaltar musik genom teckenskapande i flera teckensystem, med hjälp av flertalet semiotiska resurser. Teckenskapandet sker i verbala och icke-verbala teckensystem, såsom tal, sång och gestik, samt genom spel på instrument och användning av grafiska representationer av musik. Tecknen förekommer ofta tillsammans och utgör då teckenkomplex där tecknen förstärker varandra. Teckenkomplexen bär med sig olika meningserbjudanden och anpassas därför utifrån den aktivitet eller elev som står i centrum för interaktionen. Elever interagerar och gestaltar sina musikaliska kunskaper främst genom musicerande via sång och instrumentspel eller genom dialog. De uppvisar således inte samma mångfald i sitt teckenskapande som lärare och initierar inte interaktioner eller musikalisk aktivitet lika ofta. Analysen visar att lärares kommunikation är dominerande i interaktioner, men belyser samtidigt att lärare har potential att möjliggöra interaktion och lärprocesser för elever genom sin egen multimodala kommunikation och genom undervisningens design. Resultatet antyder att ytterligare verbalisering av musikaliska begrepp såväl som kommunikativa aspekter av musik är önskvärt i undervisningen, men betonar samtidigt vikten av lärares icke-verbala gestaltningar för att elever ska kunna lära sig musik och hur den kan kommuniceras.This thesis aims to illuminate the ways in which musical interaction takes place in ensemble teaching in Swedish upper secondary school, more specifically in the genres of pop, soul and jazz. Through direct observations and video documentation, two ensembles were studied through the theoretical lens of multimodality, social semiotics and design for learning. Taking the form of an instrumental case study, the thesis illustrates the complex and specific ways in which teachers and students portray and communicate music in interaction with each other. The result of the study reveals that teachers portray and communicate music through signmaking in multiple modes with multiple semiotic resources. The sign-making consists of both verbal and non-verbal modes, such as speech, singing and gesture, as well as musical signs played on instruments and the use of graphic representations of music. Several signs often occur at the same time or closely together, reenforcing each other and constituting a signcomplex. The signs come with different affordances of meaning, depending on the activity and the student/s at the centre of the interaction. Students tend to interact and express their musical knowledge first and foremost through making music by singing or playing their instrument, or through dialogue. Thus, they do not show the same diversity in their signmaking as teachers and do not initiate interactions or musical activity as often. The analysis also demonstrates that the communication of teachers appears to be dominating interaction, both verbally and non-verbally, but also show the potential of how teachers can enable learning processes and interaction for students through their own multimodal communication and the way that education is designed. The study implies that a further verbalization of musical concepts as well as communicative aspects of music is needed in teaching, but also highlights the importance of teachers’ non-verbal expressions of music in learning music and how to communicate it
Johannes Brahms and the role of the clarinet in Op. 114 and Op. 115 : Searching for an expressive interpretation
No full textThis thesis examines Johannes Brahms’ late chamber music works for clarinet—the Trio in A Minor, Op. 114, and the Clarinet Quintet in B Minor, Op. 115—with particular emphasis on the latter. Composed during the final years of Brahms’ life, these works mark a pivotal moment in both his artistic development and the clarinet’s role within the chamber’s music repertoire. Their genesis, inspired by Brahms’ encounter with the virtuoso clarinettist Richard Mühlfeld, reignited his creative energy after a period of near retirement, rendering these compositions not only musically significant but deeply personal. The purpose of this research is to explore the historical context, musical structure, and interpretive challenges of these works, with a special focus on my artistic process while preparing the Clarinet Quintet for my master’s final performance. Through a combination of historical research, musical analysis, and performance-based inquiry, the thesis reflects a personal and artistic engagement with these compositions. By examining their formal design, harmonic language, and thematic development, I aim to better understand Brahms’ mature compositional voice and the expressive depth these pieces demand of performers. Motivated by the desire to uncover the subtle emotional and technical layers in Brahms’ clarinet writing, this study highlights how historical awareness and analytical insight can inform and enrich modern performance. Ultimately, the research seeks to contribute to both scholarly discourse and performance practice, demonstrating how Brahms’ late clarinet works stand as milestones of the repertoire and as profound reflections of a composer contemplating legacy, expression, and the closing chapter of his creative life.Luigi Bassi (1833–1871)Concert Fantasy on themes from Verdi’s Rigoletto for clarinet and pianoJohannes Brahms (1833–1897)Quintet in B minor for Clarinet and Strings, Op. 115 I. Allegro II. Adagio III. Andantino – Presto non assai, ma con sentimentoIV. Con moto</p
Är du slav till ditt instrument? : En studie om musikutövandets betydelse för självförtroende och självkänsla avseende musikprestation
No full textSyftet med studien är att fördjupa förståelsen för hur övning på sitt instrument, musikaliska prestationer och kontinuerliga prestationskrav påverkar musikhögskolestudenters självförtroende och självkänsla. Teoretisk utgångspunkt är Self Determination Theory (SDT) med fokus på de tre grundläggande psykologiska behoven autonomi, kompetens och samhörighet. Metoden består av tre semistrukturerade intervjuer med studenter vid svenska musikhögskolor från både pedagogiska och konstnärliga musikutbildningar. Intervjuerna spelades in, transkriberades och analyserades med hjälp av tematisk analys. Fem teman identifierades: bakgrund, övning, prestation och mående, press och feedback samt positiva aspekter av prestation. Studiens resultat visar att kontinuerlig övning och återkommande framträdanden kan stärka självförtroendet när övandet upplevs som självvalt, meningsfullt och utvecklande. Däremot kan starka prestationskrav och social jämförelse skapa en villkorad självkänsla där värdet upplevs bero på resultatet av prestationen, dvs om prestationen upplevdes lyckad eller inte. De pedagogiska implikationerna är att undervisningsmiljöer som stärker upplevelsen av autonomi, kompetens och samhörighet är viktiga
Examensarbete saxofon : Examenskonsert: Humörsväng och Stilanalysarbete: Om Mattias Helje hade spelat saxofon
No full textHarmonimusikk og klarinettens rolle : En studie om å spille klarinett i harmonimusikk-ensemble
No full textHvordan er det egentlig å spille klarinett i et harmoniensemble –den mindre brukte, men klanglig rike kammermusikk-formasjonen? Dette eksamensarbeidet utforsker nettopp dette spørsmålet, med utgangspunkt i Jean Françaix sitt fargerike og utfordrende verk 9 Pieces Caractéristiques. Oppgaven undersøker hvordan historisk innsikt og aktiv lytting kan påvirke samspillet.Arbeidet bygger på tre metoder: analyse av partitur og innspillinger, praktisk øving og fremføring, samt et intervju med David Friedemann Strunck. Prosjektet har gitt meg en ny forståelse for klarinettens fleksible funksjon i ensemblet, og hvordan et verk som dette krever både teknisk overskudd og et lyttende, musikalsk fellesskap. Med utgangspunkt i egen eksamenskonsert, er arbeidet både en kunstnerisk og personlig reise inn i harmonimusikkens verden – en reise som har styrket meg som kammermusiker og utøver. Bela Kovacs - Hommage A Manuel de Falla</p
Orchestra, Solo and Chamber: The faces of a classical musician : 3 poles of playing helping each other for a common good
No full textThis thesis presents a reflection on how contrasting areas of the percussion repertoire, what could be called different poles, such as contemporary solo works, orchestral excerpts and chamber music, and their associated playing approaches can interact and enrich each other. It also explores the benefits a classical percussionist may gain by positioning themselves at the center of these poles, so to speak, developing fluency across diverse musical languages. In order to have a deep and substantive reflection about this theme, I decided to expose myself to different factors that I don’t deal with in my day-to-day life, such as writing my own piece, interviewing a professional musician, keeping a reflective diary of my study for some months and comparing the approach to solo/chamber music excerpts with orchestral excerpts. The result of this research is intimately personal, and it allowed me to understand how to categorize, organize and think about my study time more effectively. In this way, I feel that I have improved my mindset about how to approach different musical languages, feeling now more prepared for any future situation.Program:"Asanga", by Kevin Volans"Mirage", by Yasuo Sueyoshi"5 Danses dogoriennes", by Étienne Perruchon"Ceci n’est pas une balle", by Compagnie Kahlua"Kyoto", by John PsathasColleagues:Eskil Hamrin, percussionGustav Andersson, percussionJohannes Carlsson, percussionSimon Sahlén, percussionMarta Nabeiro, violoncelloText-file: ThesisAudio-file: Tiago Mendes Rocha's exam concert at KMH, 21st of May of 2025</p
Utveckla och veckla ut : Konstnärliga arbetsprocesser i kollaborativa filmprojekt
No full textI detta examensarbete undersöker jag som filmmusikkompositör gränslandet mellan ljud och musik i film, och hur denna glidande zon kan användas som konstnärlig resurs för att skapa poetiska, kroppsliga och emotionella förskjutningar i berättandet. Genom praktiskt arbete med sex filmprojekt – bland andra Syster Min, Wallpaper och Surface / Sound – utforskar jag hur musik kan uppstå ur naturliga ljud, och hur ljud kan ges musikalisk funktion utan att tappa sin förankring i filmens verklighet. Arbetet bygger på metoder som ljudläsning, fältinspelning, improvisation och lagerkomposition, ofta i tätt samarbete med regissörer, musiker och ljuddesigners. I flera projekt har ett utforskande förhållningssätt prövats, där impulser, samarbete och öppenhet ges större utrymme än förutbestämd form. Centralt i arbetet är ett växelspel mellan kairos – ett intuitivt, improviserat arbetssätt – och chronos – redigerande och synkroniserande struktur. I diskussionen formuleras även begreppet ensembleblivande som ett framtida undersökningsspår: ett sätt att tänka kring nya roller, lyssnande arbetsformer och konstnärlig agens inom filmproduktion.Ytterligare ett arbete på 15 hp görs på SKH.</p