Publikationer från Kungl. Musikhögskolan
Not a member yet
2353 research outputs found
Sort by
Homesickness in the piano music of exiled Estonians
No full textThis research aims to introduce selected piano works of Estonian composers Eduard Tubin and Juhan Aavik, which were written in Sweden but show signs of homesickness. Tubin and Aavik had been prominent musicians in Estonia; Tubin was the former conductor of the Vanemuine Theatre (in the second largest city of Tartu) and one of the first Estonian modernists. At the same time, Aavik was the conductor of major song festivals and rector of the Tallinn Conservatoire. After the tumultuous events of the Second World War and fearing the Soviet regime, they fled to Sweden, where they hoped to find a temporary home. However, their exile was longer than expected: the occupation lasted almost 50 years and neither could return to free Estonia. As the years went by, the homesickness did not abate, but it found a new expression in the creative plan: more and more composed works are associated with folk tunes. This work explores also the feeling of homesickness on a personal level – for the sounding part of this project, I chose the pieces based also on my own experience of living abroad, trying to capture the feeling of nostalgia by having side by side the works of internationally known exiled composers and Estonians abroad, plus pieces that have some connections to the topic of childhood. Keywords: exile, diaspora, homesickness, nostalgia, piano music, folk tun
Flow in Improvised Music : An Artistic Study of Improvising Musicians work with Presence and Creativity
No full textSummary of all parts of the thesis. This thesis is about exploring methods of practicing and performing music through the concept of flow. Inspired by Mihály Csíkszentmihályi’s theory of flow and Kenny Werner’s Effortless Mastery, the work investigates how these ideas can be applied both in individual practice and in ensemble contexts, with the goal of promoting greater musical freedom. Which methods and concepts do these authors describe? How can they be used to reduce tension and promote a more natural, effortless way of playing? Can flow-based approaches strengthen ensemble interaction and, if so, in what ways? In search of answers to these questions, specific exercises such as Werner’s Four Steps and Diamond Model were tested in personal practice, while ensemble rehearsals incorporated silence, guided improvisations, and reflective discussions. Rehearsal notes and observations were analyzed in relation to the flow diagram, examining how balance between challenge and skill influenced the group’s playing. The artistic result of this work is a series of ensemble rehearsals and performances where flow was used as a guiding principle, alongside a deeper understanding of how these methods can shape both individual freedom and collective musical synergy. The study shows that working with flow can enhance presence, reduce performance anxiety, and create conditions for more interactive and creative ensemble playing.Detta examensarbete undersöker metoder för att öva och framföra musik genom flow-begreppet. Inspirerad av Mihály Csíkszentmihályis flowteori och Kenny Werners Effortless Mastery utforskar arbetet hur dessa idéer kan tillämpas både i individuell övning och i ensemblesammanhang, med målet att främja större musikalisk frihet. Vilka metoder och begrepp beskriver dessa författare? Hur kan de användas för att minska spänning och skapa ett mer naturligt, effortess sätt att spela? Kan flow-baserade arbetssätt stärka ensemblesamspelet och i så fall på vilka sätt? För att söka svar på dessa frågor testades specifika övningar, såsom Werners fyra steg och diamantmodellen, i individuell övning, medan ensemble-repetitionerna innehöll tystnad, styrda improvisationer och reflekterande samtal. Repetitionsanteckningar och observationer analyserades i relation till flow-diagrammet, med fokus på hur balansen mellan utmaning och färdighet påverkade gruppens spel. Det konstnärliga resultatet av arbetet är en serie ensemble-repetitioner och en konsert där flow fungerade som en vägledande princip, tillsammans med en fördjupad förståelse för hur dessa metoder kan påverka både individuell frihet och kollektiv musikalisk samverkan. Studien visar att arbete med flow kan stärka närvaro, minska prestationsångest och skapa förutsättningar för ett mer interaktivt och kreativt ensemblespel.Jag har alltid fascinerats av musiker som inte låter sig begränsas av förutfattade föreställningar om vad musik ska vara. Musiker som spelar lika naturligt som de talar, och som låter musiken föra dem framåt utan att tvinga fram något. Detta examensarbete handlar om att undersöka hur litteraturen om flow kan erbjuda mig som musiker metoder och tillvägagångssätt för att närma sig denna frihet i musicerandet. Samtidigt behandlas frågan om vilka mentala och tekniska hinder som behöver övervinnas för att uppnå ett mer fritt och naturligt spel. I texten djupdyker jag in i boken Flow: The Psychology of Optimal Experience (Csíkszentmihályi, 1990) och boken Effortless Mastery: Liberating the Master Musician Within (Werner, K. 1996).Repetoar:“Irrelevent Places”“Sharp Vision”“Clayton” “Kräcklingbo”. Egenskriva låtar av Oliver Wetter-burmanBandmedlemmar:Oliver Wetter-Burman - KontrabasSebastian Jokela - Trummor Svante Qvennerstedt -GitarrElmer Stenlund - PianoEskil Larsson - Saxofon</p
Spela sin identitet : Genusperformativitet och positionering under ensemblespel i mellanstadiet
No full textDetta arbete har haft för syfte att bidra med ytterligare kunskap kring elevers positionerande under ensemblespel i grundskolans mellanstadium utifrån ett genusteoretiskt perspektiv, baserat på musiklärares utsagor. Mycket av den tidigare forskningen som hittats vid litteratursökningen har fokuserat på elever i högstadiet och gymnasiet och därför har forskningen på mellanstadiet inte varit lika utbredd. En intervjustudie har använts för att besvara studiens frågeställning där tre musiklärare som arbetar på grundskolans mellanstadium har intervjuats. Studien bygger på en teoretisk tematisk analys och utifrån de intervjuade lärarnas perspektiv har ett antal teman identifierats där det i resultatet har visat sig att könsskillnader i mellanstadiet är närvarande i ensemblespelet, men att självsäkerhet, egen upplevd kompetens, mognad samt trygghet i gruppen varit mer avgörande för hur eleverna positionerar sig och väljer instrument under ensemblespelet. Studien pekar även på att skillnader mellan könen blir tydligare desto äldre eleverna blir och det påverkar hur flickorna och pojkarna väljer olika typer av instrument. Arbetet har därmed kommit med ytterligare en nyansering av hur positionering och instrumentval ser ut under ensemblespelet genom att fokusera på elever i mellanstadiet
The Abelian axioms—A framework for analyzing interaction and improvisation in a jazz group
No full textIn this study, we asked four professional jazz musicians to rehearse, record, and analyze their performances. The musicians used five short pieces, composed for the study using techniques informed by pitch-class theory and inspired by discrete mathematics, as a departing point for group improvisations. The improvisations were transcribed, and the transcriptions and recordings were used during interviews to stimulate the participants’ recollections of their intentions and experiences while improvising. Analyses of the transcriptions and interviews provided insights into how experienced improvisers interact, make decisions, and share responsibility during an improvisation. We show how the participants altered and reused compositional elements, such as intervals and motifs, and how they interacted when phrasing in similar and different ways. The contributions made by this study include the development of a framework for analyzing improvisation, the description of a simplified transcription process, and the production of a recording to accompany this article
Lärares metoder att undervisa jazzimprovisation på högskola och folkhögskola : - Ett sociokulturellt perspektiv
No full textStudien undersöker musiklärares didaktik kring improvisation utifrån ett sociokulturellt perspektiv med särskilt fokus på interaktion och medierande verktyg. Tidigare forskning har visat att improvisation kan fungera som en central aspekt för att utveckla musikalisk kompetens. Samtidigt som undervisningen i improvisation är förknippad med utmaningar saknas ett etablerat professionellt språk för att analysera och undervisa improvisation, vilket bidrar till osäkerhet bland lärare. Metoden för studien var observationer av en lärare vid en högskola och en lärare vid en folkhögskola. Totalt observerades tre lektioner: två enskilda och en ensemblelektion. Datan som analyserades var i form av video- och ljudinspelningar samt en strukturerad reflektionsloggbok. Resultatet visar att lärarna använde både fysiska (instrument och notpapper) och psykologiska (rytmiska och harmoniska begrepp) medierande verktyg, där interaktion mellan lärare och student samt deltagare framstår som central. Lärarna tillämpar didaktiska verktyg i jazzimprovisationsundervisningen, bland annat var repertoarkännedom, ackordprogressioner samt melodiska fraser. Studien visar att användandet av verktyg och musikalisk vokabulär kan stärka deltagarnas och students improvisationsförmåga samt ge lärarna värdefulla insikter för att vidareutveckla sin didaktik.This study investigates music teachers’ didactic approaches to improvisation from a sociocultural perspective, with a particular focus on interaction and mediating tools. Previous research has shown that improvisation can serve as a central component in developing musical competence. At the same time, teaching improvisation is associated with various challenges, including the lack of an established professional language for analyzing and teaching improvisation, which contributes to uncertainty among teachers. The method of this study involved observations of one teacher at a university and one teacher at a community college. A total of three lessons were observed: two individual and one ensemble lesson. The data analyzed consisted of video and audio recordings, as well as a structured reflection log. The results show that the teachers used both physical (instruments and sheet music) and psychological (rhythmic and harmonic concepts) mediating tools, with interaction between teacher and student/participant emerging as central. The teachers employed didactic tools inIII jazz improvisation teaching, including repertoire knowledge, chord progressions, and melodic phrases. The study demonstrates that the use of tools and musical vocabulary can strengthen the improvisational skills of both participants and students, while also prov
Flow som filmmusikmetod : Sökandet efter resonanta filmmusikprocesser
No full textYtterligare ett arbete på 15 hp görs på SKH.</p
Den sjungande flöjten : Hur sången kan påverka flöjtspelet
No full textThe purpose of this study was to examine how singing can be advantageous to flute playing. Specifically in regards to the melodious aspects of flute playing, i.e. not finger speed or virtuosity. Based on interviews with two different flute players with different relationships to singing within flute playing two practise methods for flute where developed. These where then tested and the results analysed. The first method was flute vocalising/throat tuning, to sing simultaneously with the flute playing. The second was to practise singing solistically separately from the flute. Both methods showed great results, especially for aspects of flute playing like tone, airstream, legato playing, intonation, vibrato, phrasing and interpretation. The studie resulted in a performance of Schuberts Introduction and variations on “Trockne Blumen” for flute and piano, and a vocal performance of the song on which the piece is based
”Att vara personlig, men inte privat” : Sångpedagogers utsagor kring närhet och distans i en-till-en sångundervisning
No full textSammanfattning Syftet med föreliggande studie är att undersöka balansen mellan professionell närhet och distans i en-till-en sångundervisning utifrån ett relationellt pedagogiskt perspektiv. Forskningsfrågorna lyder: Hur ser sångpedagoger på balansen mellan närhet och distans i sin undervisning gentemot sina sångelever? Hur har sångpedagogers uppfattningar om balansen mellan närhet och distans i en-till-en sångundervisning förändrat deras metoder och förhållningssätt? Vilka utmaningar möter sångpedagoger i hanteringen av närhet och distans i förhållandet till en–till-en undervisning i sång? Genom kvalitativa intervjuer med erfarna sångpedagoger belyses hur balansen mellan närhet och distans hanteras i undervisningsrelationen. Resultaten, som har analyserats tematiskt, visar att en personlig relation är nödvändig för att skapa en trygg och individanpassad lärandemiljö samtidigt som distans är viktig för att bevara auktoritet och objektivitet. Studien bidrar med insikter som sånglärarstudenter och nyexaminerade pedagoger kan använda när det gäller upprätthållande av balansen mellan närhet och distans i professionell sångundervisning.Abstract This study examines the balance between professional closeness and distance in one-to-one tuition in singing from a relational pedagogical perspective. It answers the following research questions: How do vocal teachers perceive the balance between closeness and distance in their teaching practices with their students? How have vocal teachers’ perceptions of this balance in one-to-one singing lessons influenced their methods and approaches? What challenges do vocal teachers encounter when managing closeness and distance in one-to-one tuition relationships in singing? Through qualitative interviews with experienced vocal coaches, the study illuminates how this balance in closeness and distance is navigated within the teaching relationship. The thematically analyzed findings indicate that a personal connection is essential for establishing a secure and individualized learning environment, while maintaining distance is necessary to preserve authority and objectivity. This study contributes insights that students and newly graduated pedagogues can use when it comes to maintaining the balance in closeness and distance in professional teaching context
Sångpedagogens högskoleutbildning i relation till dess arbete
No full textMin kontakt hittills med sångpedagogik har väckt mitt intresse för utbildningens roll för sångpedagogens arbetsupplevelse. Denna kvalitativa studie syftar till att bidra med djupare kunskap om hur sångpedagoger beskriver sin upplevelse av sin högskoleutbildning och därefter dennes betydelse för sin yrkesutövning. Kvalitativa intervjuer med semistrukturerade frågor genomfördes med tre utvalda sångpedagoger vid tre olika tillfällen. Därefter analyserades svaren utifrån ett sociokulturellt perspektiv baserat framförallt på texter skrivna av Roger Säljö för att sedan diskuteras i förhållande till tidigare forskning samt litteratur. Informanterna beskrev att deras olika högskoleutbildningar mestadels förberett dem relativt väl för deras yrkesliv. Trots detta har de gått varierande utökad vidareutbildning då de upplevde att de saknade djup i vissa av deras kunskaper och de färdigheter de fått från sina högskoleutbildningar. Informanterna lade alla stor vikt vid kollegialt samarbete och annan liknande mellanmänsklig kommunikation för att bli bättre sångpedagog och andra relaterade roller i sina intervjusvar. Denna studie skulle också kunna inspirera till ytterligare undersökningar för att fördjupa kunskapen om utbildningens roll för sångpedagogens yrke med mer riktade frågeställningar och av en intervjuare med mer kunskap om dessa ämnen.
Tjuren Ferdinand : Att berätta med musik
No full textI detta arbete undersöks hur Alan Ridouts verk Ferdinand, For Speaker and Solo Violin (1974) kan fördjupa den musikaliska tolkningen genom samverkan mellan ord och musik. Verket baseras på Munro Leafs saga om Tjuren Ferdinand, som föredrar att lukta på blommor i stället för att slåss. Syftet med studien var att utforska gränsen mellan musik och teater och hur dessa två konstformer samverkar för att förmedla ett budskap. Genom att analysera både partituret och texterna framträder en stark koppling mellan musiken och orden, där musiken ger orden nya dimensioner och vice versa. Musiken ger orden ett annat djup och detta belyser hur musik kan gestaltas på olika sätt beroende på den intention som ligger bakom.Ne